ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Hemmansägare  (läst 4968 gånger)

2003-04-30, 19:17
läst 4968 gånger

KarlVilhelm Kronen

Torpare och gårdsägare, O:K., men vad är egentligen en hemmansägare? Mellanting ?
 
Karl Vilhelm
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Yrken

2003-04-30, 19:38
Svar #1

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9199
  • Senast inloggad: 2020-02-13, 16:21
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Hemmansägare är ett modernare uttryck för självägande bonde, skattebonde, en som ägde sin egen gård.
 
Inlägget har flyttats hit från den numera raderade rubriken Övriga ämnen » 46 Ordet är fritt om släktforskning » Backstugsittare och torpare. / Moderator Yrken

2011-09-14, 01:48
Svar #2

Utloggad Gerry Hagberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 52
  • Senast inloggad: 2020-01-26, 04:57
    • Visa profil
    • ftree.nzhagberg.com
Please excuse my replying in English...
In Lysvik in Värmland in the late 1800's and early 1900's the title 'hemmansägare' seems to have had high regard as it is inscribed on many tombstones.
 
Gerry

2011-09-14, 02:03
Svar #3

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3161
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 00:06
    • Visa profil
För att inte tala om de lägenhetsägare man ibland möter på gravstenar i övre Norrland, d v s syftande på en mindre jordlott. Betr gravvårdar finns dock alltid den risken att de ej är helt samtida utan har satts upp en längre tid efter personens död och att de därigenom speglar ett modernare språkbruk.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-09-14 02:16)

2011-09-14, 03:02
Svar #4

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Fredrik! Att inget av sex barn tar över en gård kan inte tolkas som ointresse utan att först ta reda på den ekonomiska situationen. Fanns det skulder på gården när fadern dog? Var gården tillräckligt stor för att dra in pengar/vara säkerhet för att lösa ut alla syskon? Den som du anger gav upp efter ett år och drog till Norge - kanske hade han misslyckats lösa ut syskonen (och hans syskon hade gett honom ett år att lösa ut dem). Svärsonen som tog över svärfars gård - kanske hade han egen förmögenhet eller eget arv att sätta in /byta mot? Just dessa svårigheter att lösa ut syskon för att undvika delning av gårdarna vid arvsskiften stimulerade till att gifta sig med syskon, t.ex två bröder gifter sig med två systrar och man byter sen ärvda delar i två gårdar så att båda paren blir hemmansägare på bärkraftiga gårdar. Om du kan få fram gamla arvsskiften kan det hjälpa dig att förstå varför hemmanen hamnade där de gjorde.
Mvh Harriet
 
(Meddelandet ändrat av hkh 2011-09-14 03:04)

2011-09-14, 07:54
Svar #5

Utloggad Fredrik Pettersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 63
  • Senast inloggad: 2015-08-14, 12:29
    • Visa profil
Hörreni det väldigt intressanta svar ni gett. Det tackar jag för!  
 
Ja, än så länge har jag bara kollat i husförhörslängder och dyl. men det kanske är dags att kika på lite andra ställen för att se om det finns något intressant.
 
Det är ju lite synd att gården försvunnit, vilken anledning än det nu var, för i teorin så hade ju jag kunnat ägd en del jord i Värmland själv. Men ja vad skulle jag gjort med den... så jordgubbar...
 
Men som sagt, det var intressant att läsa lite om egarna. När jag fann den första så tänkte jag: åååh lite fint folk i släkten!Ha ha. Sedan när jag kollade på översikten sade jag till mig själv: det kryllar ju av egare nu.

2011-09-14, 10:04
Svar #6

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 334
  • Senast inloggad: 2020-01-18, 17:22
    • Visa profil
Att äga ett hemman, det var ett mått på att vara skattskyldig, men gav också rättigheterna. Man var den frie bonden s.a.s. Framför allt att rösta till riksdag, socken etc...  Så visserligen hade en hemmansägare diverse formella skyldigheter, men det var också de som hade alla formella och faktiska rättigheterna...  Ja. I en landsbygdssocken var hemmansägare per defintion de tongivande.  
Problemet var ju att långt ifrån alla satt på ett helt hemman. Väldigt många hade bara delar av hemman, ibland kanske så långt ner som 128 dels (har jag för mig). Ett annat problem som antytt ovan, var att bra jord eller nära till marknaden gav naturligtvis bättre resultat än mager jord.
En stor torpare kunde själv ha drängar och pigor*, och rent ekonomiskt ibland ha det bättre än en sån där pytteliten hemmansägare. Men han saknade alltså vissa formella rättigheter. Jag är inte ens säker på om han satt i sockenstämman...
 
*Hur jag vet det om torparen och hans folk? Jag har sett exempel på torparkontrakt, som var så löjligt hårda, inkluderande ett stort antal fullmansdagsverken och dessutom körslor med fullerfaren karl som hade egna seldon med sig, att enda möjligheten att klara av skyldigheterna OCH ändå sköta eget jordbruk var att själv ha en eller flera drängar... Ja eller iaf fullvuxna barn.
 
Lantbrukare ja. På 1800-talet uttrycket lantbrukare betydde en godsägare som personligen drev sitt eget gods, och inte via arrendator eller anställd inspektor - vilka alternativ var mycket vanliga. Inte minst som många godsägare ägde flera gods.  Detta betyder också att om någon tituleras godsägare så antyder det att denne drev sitt gods mha inspektor eller arrendator.
Vilket fö betyder att arrendator kunde arrendera ett mindre jordbruk, men många gånger drev de nog större jordbruk också. Det måste avgöras från fall till fall...

2011-09-14, 10:24
Svar #7

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3161
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 00:06
    • Visa profil
Ja, arrendator är ofta en prestigefylld titel på gravvårdar och i andra sammanhang under 1800-talets senare hälft.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-09-14 23:25)

2011-09-14, 13:52
Svar #8

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Arrendator brukades på 1700-talet - och början av 1800-talet - vanligen inte om bönder. Om någon är arrendator så är det för det mesta t.ex. en fabrikör som arrenderar mark för sin fabrik; han kunde också arrendera ett jordbruk, men var alltså inte av bondestånd.
 
Detta är typiska exempel på värdeglidning av titlar, precis som t.ex. fru, en titel en gång förbehållen drottningen och ungefär till första världskriget inte använd om/till böndernas hustrur (inte ens hemmansägarens ).
 
Hemmansägare-titeln kom i allmänt bruk när dess värde var på väg utför; när det t.ex. gällde rösträtt så var den fr.o.m. 1866 inte enbart avhängig av om man ägde fast egendom - det gick lika bra med en viss inkomst eller att man arrenderade en egendom av visst värde. 1907 blev rösträtten allmän (för män) och 1924 avskaffades inkomst- och ägandekraven för valbarhet till första kammaren. I kommmunalt hänseende var ägare av jordbruksfastigheter gynnade gentemot ägare av andra sorters fastigheter eller de som ersatte jordägandet med inkomst.
Men faktum kvarstår: titeln hemmansägare blev populär när dess betydelse minskade.
 
Ingela

2011-09-14, 23:28
Svar #9

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3161
  • Senast inloggad: 2020-02-07, 00:06
    • Visa profil
I norra Sverige har bondhustrur ofta benämnts värdinna, gärna i anknytning till gårdens namn. Jag tror att ståndspersoner gärna tilltalade bondhustrur med mor.

2011-09-15, 13:01
Svar #10

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Förr var inte titlarna så viktiga utan de flesta var utan titel om de inte var högre uppsatt tjänsteman eller i något bruk. Under 1800-talet kommer alltfler att få titlar i kyrkböckerna. Visst förekommer titeln bonde men oftast var ingen titel angiven. Lite olika i olika församlingar. Jag misstänker att det blev någon typ av rekommendation att prästerna skulle ange titlar hos alla husfäder. Jag tror att det var meningen att man skulle indela hushållen i olika kategorier, när man skickade in uppgifterna till Tabellverket.
Arrendator är en beteckning på jordarrenden som blir vanlig omkring 1900. Före det var de landbönder som oftast innehöll olika tvångstjänster till jordägaren och detta var hela eller delar av arrendeavgiften. Arrendator var då arrenden av bruk och olika anordningar som kvarnar, sågar och ålkistor. Men man talade också om arrenden av jorddelar när någon var delägare i egendomen oftast genom arvslotter, som hemmansägaren betalade avrad för.
 
Diskussionen om olika torps äganderätt är mycket mera komplicerat än vad som antyds tidigare. Redan under medeltiden kunde kronotorp eller täktegårdsjordar övergå som ägd jord till brukaren. De flesta hade garanti på brukningsrätt och att brukningsrätten kunde gå i arv utan inskränkningar, så länge man betalade jordskatterna. Oftast skrevs kungliga brev på brukningsrätt eller äganderätt och i vissa fall kunde täktegårdsjord bli bergsfrälsejord genom kungliga donationer. Kungliga nedsättningsbrev gav skattefrihet för jordskatterna under ett antal år (som mest 100 år och senare 6 år).
 
Gradering av den odlade jorden gjordes åtminstone när revlängderna för yngre infdelningsverket upprättades (1688-1692). Men även tidigare beräknades skattekraften efter jordens skattekraft och inte bara efter areal.

2011-09-22, 21:09
Svar #11

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett antal inlägg under den dubblerade, numera raderade diskussionen Yrken » Yrken F-I » Hemmansägare har idag tillsammans med ett antal inlägg från den numera raderade diskussionen Övriga ämnen » 10 Folkliv » Hemmansegare flyttats hit och sorterats i kronologisk ordning.

2013-03-12, 10:09
Svar #12

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Fem inlägg har flyttats till Landskap » Värmland » Socknar » Tveta.

2013-03-12, 15:02
Svar #13

Utloggad Martin Nordling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 378
  • Senast inloggad: 2017-10-29, 16:03
    • Visa profil
Min farfars morfar, Anders Svensson, föddes 25 november 1835 i Sifverud (Skeverud idag), Gillberga, Värmland. Hans far anges då såsom HemEg. Sven Olsson. I husförhörslängden för 1831-1835 så står det 1/108 framför Sven Olssons namn. !836-1840 så har någon skrivit Inhyses ovanför Svens namn, sedan finns det en notering om att han dött 28/6 1838. Tyvärr finns det ingen notering om dödsorsak.
 
Det fanns några barn i äktenskapet: Olof (f. 1827-04-09), Britta (f. 1829-09-05), Johannes (f. 1833-01-24) och så Anders. Denna familjs öde har intresserat så pass mycket att jag försökt spåra alla barnen:  
Olof fortsatte att bo hos modern Maria Jansdotter (f. 1797-06-21) och flyttade med familjen till dess att han 1848 flyttade till Borgviks socken där han arbetade på olika ställen innan han 1863 gifte sig och flyttade någonstans varvid jag tappar bort honom.
 
Britta fortsatte att bo hos modern innan hon 1845 blir fosterdotter hos samma familj som brodern Johannes, 1848 så blev hon piga och därfter så flyttar hon då och då till olika ställen innan hon 1880 gifter sig med en hemmansägare och lever lyckligt ihop (får man anta) till dess att båda dör 1915.
 
Johannes hamnade omedelbart i fosterhem efter sin fars död hos Eg. Olof Olsson och dennes hustru på Granbäck. 1868 fick han frejdebevis för resa till Amerika.
 
Anders, min förfader, fortsatte att bo hos sin mamma och följa efter henne med flyttarna, 1852 flyttade han hemifrån och blev dräng, senare arbetskarl, därefter Arb. Inh. varefter för 1876-1880 det är överstruket och ersatt med Eg. Enligt mina släktingar så var han kunnig i skogsbruk och vandrade därför varje vinter upp till Norrland där man då höll på med kolonisering och behövde kompetent arbetskraft, detta tjänade han så pass bra på att han kunde bli hemmansägare på Granbäck. Han gifte sig sedan 1885 med en 30-årig kvinna och fick 5 barn innan han dog 1907.
Hans mor levde till 1881 så hon fick uppleva hans framgång, hon är för övrigt den enda person på min farfars sida som jag sett benämnas inhysningshjon.
 
Titeln hemmansägare verkar alltså ha använts redan under första halvan av 1800-talet, vidare så verkar den ekvivalent med Eg.

2013-03-19, 03:52
Svar #14

Utloggad Sue Carlson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 8
  • Senast inloggad: 2013-03-19, 03:52
    • Visa profil
I am confused. It appears that the majority of my thread has gone missing. Much of the information that I had been discussing seems to have vanished from where I normally would look for it, and I don't know where to go to find it. Help.

2013-03-19, 09:45
Svar #15

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Hi Sue!
 
Since the discussion after a while left the profession Hemmansägare, and primarily focused on the family in Tveta parish, I decided to move it to Landskap » Värmland » Socknar » Tveta.

2015-10-15, 10:10
Svar #16

Utloggad Johan Håkanson-Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 209
  • Senast inloggad: 2016-01-28, 20:03
    • Visa profil
En av mina anfäder kallas aldrig hemmansägare, men uppges 1876 ha ägt en åttondels mantal i en gård.
 
Vore det korrekt att - hellre än att använda det vidare begreppet bonde - kalla honom hemmansägare?

2015-10-16, 10:10
Svar #17

Utloggad Ulf Dahlberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 78
  • Senast inloggad: 2020-01-04, 16:33
    • Visa profil
Absolut mest korrekt vore 1/8 dels hemmanägare. Från början åsyftade det ägaren av ett helt hemman eftersom det krävdes stora arealer för jordbruket då. De lät en del av marken ligga i träda och brukade resten för att byta brukningsdel när marken blev utsugen.
 
Sen har titeln krupit längre och längre ner så att även ägaren av, t ex, 8 pengar kan stå skriven i kyrkböckerna/husförhörslängderna som hemmansägare.
 
Sen finns problematiken med att klargöra skillanden mellan hemmansägare och lantbrukare. Innehav av, t ex, 80 öre skatt vore tillräckligt för att bli hemmansägare, men istället stå skriven som lantbrukare.
 
Mycket kan sägas om detta, men 1/8 mantal meriterar lika bra för titulering som hemmansägare som när ägaren av bråkdelen därav också kallas för det.

2015-10-16, 15:10
Svar #18

Utloggad Johan Håkanson-Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 209
  • Senast inloggad: 2016-01-28, 20:03
    • Visa profil
Jag tackar dig för din utförlighet, Ulf!

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna