Fastighetsägare

[Bernt Andersson]

Om hemmansägare går som yrke så tycker jag att även fastighetsägare ska gälla som sådant. Ett hemman kunde man leva på, men en fastighet? Just den fastighet jag tänker på var dessutom bara ett f.d. soldattorp. I vilka sammanhang användes begreppet fastighetsägare?

[Heikki Särkkä]

Titeln förekommer även i Finland, där den tycks vara bruklig närmast då personen i fråga har ingen annan titel eller inte vill anmäla sig som pensionär.

[Bengt Rur]

Bernt! I städernas adresskalendrar runt 1900 förekommer fastighetsägare som yrkestitel.
 
Bengt

[Johan Anell (Bie)]

Både min fars och min mors morfäder benämndes fastighetsägare i egenskap av att de ägde hyresfastigheter i en stad. Förmodar att det är den vanligaste betydelsen av titeln. Har aldrig sett den på landsbygden i Södermanland. Där skrev man istället i slutet av 1800-talet lägenhetsägare om personer som ägde fastigheter utan tillhörande brukningsbar jord. Det gäller främst skräddare, skomakare och andra hantverkare.

[Bengt Rur]

Johan! Du har nog alldeles rätt när du menar att hantverkare på landsbygden höll sig med lägenheter.
 
Likväl kunde en lägenhet vara förknippad med ett småskaligt jordbruk, liten handelsträdgård och liknande. Ett småbruk med ett annat ord.  
 
Att använda termen lägenhet om brukningsenheter som saknade i mantal satt jord kan ju inte gärna vara fel.
 
Gränserna mellan vad som skall kallas hemman, lägenhet och torp är - eller kan åtminstone göras - distinkta. Att terminologin flyter en smula och gränsdragningen därmed blir tämligen otydlig är något vi får stå ut med.  
 
Termen lägenhet förefaller aldrig att ha varit accepterad överallt.  
 
Bengt

[Bo Berndtsson]

Så här förklaras begreppet lägenhet i den gamla pålitliga uppslagsboken:
 
Lägenhet, kam. 1. Egoområde å land eller i vatten (torp, utjordar, skogstrakter, kvarn- och sågplatser, fisken m.m.) som icke ingått i hemmans skattläggning, utan betraktas som från äldre tider för sig bestående egendom. - 2. Tillhörighet till hemman, såsom torp, kvarnar m.m., som fått sig åsatt särskild ränta eller kronotionde eller varit roterad. - 3. Område, som från fastighet upplåtits under nyttjande- eller eganderätt. Lägenheter af första slaget skola vara i jordeboken upptagna och i jordregistret uppföras på eget upplägg. De af andra slaget ha äfven skolat införas i jordeboken, men genom grundskatternas afskrifning och roteringens upphörande ha förutsättningarna härför bortfallit. Afsöndringar för alltid skola numera blott antecknas i jordeboken och skola i jordregistret upptagas på samma upplägg som stamfastigheter.  
C.F von Otter  
friherre, kammarråd
 
Nordisk Familjebok 2:a uppl. bd 17
tryckt 1912-03-27