ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bonde  (läst 4400 gånger)

2002-06-02, 17:36
läst 4400 gånger

Hans Engqvist

När man matar in uppgifter i sin databas kommer amn ibland till funderingar som man inte finner någon direkt lösning på. Bl.a. vill man ju att ett eventuellt register ska vara lättsökt och denna min fundering kan bero på att jag är stadsbo.  
 
Är bonde, jordbrukare och lantbrukare samma sak eller sysslar dom med olika saker.  
- Om dom är lika: vilken benämning ska man använda.  
-Om dom är olika: Hur kan man få reda på vad just min anan var?

2002-06-02, 19:30
Svar #1

Utloggad Gunnar Jonsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2177
  • Senast inloggad: 2024-02-24, 09:51
  • Gunnar Jonsson, Säffle
    • Visa profil
Bonden borde väl vara hemmansägande, vilket väl inte är tvunget för en jord/lantbrukare som skulle kunna vara arrendator mm. Så har jag åtminstone fattat det. Men jag har haft fel förr :-)

2002-06-02, 20:50
Svar #2

Utloggad Anders Eriksson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 199
  • Senast inloggad: 2014-01-19, 12:56
    • Visa profil
    • hem.bredband.net/b105171/_private/
Ja detta kan vara lite rörigt. Bonde har jag tolkat som ett mer allmänt uttryck för någon som sysslar med jordbruk och boskapsskötsel.
Sedan kan bonden äga sin gård = hemmansägare. Eller vara arrendator eller brukare på en gård som någon annan äger.
En hemmansägare behöver nödvändigtvis inte alls vara bonde, han kanske har ett helt annat yrke.
Man kan även fråga sig om man kan kalla en torpare för bonde? Eller måste man äga sin jord för att få kallas för bonde?
Det finns säkert en mer invecklad historisk förklaring på detta som någon annan kan redogöra för.
Hälsn. Anders

2002-06-03, 00:14
Svar #3

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
En bonde behöver inte äga jorden han/hon brukar. De flesta nutida bönder arrenderar mark vid sidan av sitt eget jordbruk.
Historiskt sett fanns det frälsebönder och kronobönder, som inte ägde sin gård, till skillnad från skattebönderna.
Jag tror att uttryck som hemmansägare, arrendator osv knappast användes förrän på 1800-talet, och de är ju inte yrkesbeteckningar utan uttrycker ägandeförhållanden.
Men en torpare är inte en bonde.
Mvh
Ingegärd

2002-06-03, 00:34
Svar #4

Rune Edström (Rune)

Hej
Mitt förslag
Bonde kan man vara över hela Sverige.
Om man är ägare av i mantal satt jord kallas han eller hon hemmansägare i norra Sverige.  
Däremot söderut blev det lantbrukare. Tror inte dom visste vad hemmansägare var.
 
Arrendatorn slutligen
På 1700-talet kallades han Landbonde för att under 1800-talet bli Brukare som under 1900-talet blev Arrendator.
 
Torparen har kanske nån liten jordbit avstyckat från något hemman. Och staten hade ju kronotorpare på sina marker, men bonde var han inte.  
mvh
rune

2002-06-03, 01:15
Svar #5

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-02-24, 10:52
    • Visa profil
Rune
Visst visste dom vad hemmansägare var även söderut. Åtminstone kallades min fmf hemmansägare av prästen i Toarp, vilket visserligen inte ligger allra närmast kontinenten, men ändå tilläckligt långt ner för att vara söderut.
Bosse

2002-06-03, 07:13
Svar #6

Rune Edström (Rune)

Hej Bo
Var det vanligt med hemmansägare söderut??
Nån gång i forntiden förklara en som skulle bibringa mej nåt vetande att det var mycket ovanligt. Ja att det inte fanns söderut.
Tydligen var det o-vetande och fastnade lika lätt som svordommar.
 
Betr. kronotorpare började dom inte finnas förrän laga skiftet var gjort, så det blir i slutet av 1800 och blev vanligt i början av 1900-talet, här oppe.
mvh
rune

2002-06-03, 13:08
Svar #7

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Rune, visst var det vanligt med hemmansägare söderöver. Din källa till påståendet att det inte var vanligt med hemmansägare söderöver har varit ute på mycket tunn is när han bibringade sina påståenden (som du också medger i förra inlägget!). Hemmansägare har jag sett rikligt av i södra Småland och uppåt!  
 
Efter laga skiftet så uppstod de moderna hemmanen och jag ser genomgående i husförhörslängder och i domböckerna att termen hemmansägare nu används om självägande bönder, dvs de som förrut gått under beteckningen skattebönder. När det gäller arrendebönder ser jag begreppet hemmansbrukare efter skiftet.
Termen lantbrukare har jag sett i slutet av 1800-talet börjar användas om just hemmansbrukare, som även under denna tid började friköpa sina gårdar.
Lantbrukare som titel används litet senare (ca 1900ff) även om självägande bönder. Troligen har den konsekventa betydelsen luckrats upp och förknippades med en aktiv bonde, ett lantbruk helt enkelt.
 
Yrkestermerna som tillskrivs bönder förr var inte konsekventa (precis som ni kan se av hur man stavade förr!).  En självägande bonde kan bli kallad brukare under 1700-talet likväl som den som var arrendebonde på en frälse- eller kronogård.
Under äldre tider använder man begreppen skattebonde för bönder på gårdar som var bondeägda. Kronobonde för bonden på en gård ägd av kronan (oftast f.d., kyrkogårdar som indrogs via Västerås recess) eller frälsebönder på gårdar ägda av frälsemän (adel el. ståndspersoner).
 
I jordeboken eller oftast i mantalslängden framgår vilken jordenatur gården hade och på så sätt kan man bestämma om ens förfader var skatte-, frälse- eller kronobonde etc.
 
litteraturtips för den intresserade:
*Det svenska jordbrukets historia del 3 Den agrara revolutionen 1700-1870 av Carl-Johan Gadd (Borås, 2000)
*Bonden i svensk historia (3 delar) av E. Ingers (Sthlm, 1943)
*Agrarhistoria av Larsson, Morell och Myrdal (Borås 1998)
 
mvh Niclas

2002-06-03, 19:31
Svar #8

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11050
  • Senast inloggad: 2024-02-24, 17:04
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej,
Hans skriver initialt: Är bonde, jordbrukare och lantbrukare samma sak eller sysslar dom med olika saker.  
- Om dom är lika: vilken benämning ska man använda.
Själv tycker jag det verkar vettigast att använda den benämning som är aktuell för gruppen under den aktuella tiden. Exempelvis skulle jag inte skriva titeln hemmansägare på en skattebonde som levde under 1600-talet, även om denne bevisligen ägde sin gård - sitt hemman.  
Detta är dock endast min åsikt; Några regler för hur man bör skriva har jag aldrig sett.
Vänligen,
Olle Elm

2002-06-03, 21:03
Svar #9

Rune Edström (Rune)

Hej och tack.
Alltid får man rätt på nåt nytt. Tror det är tur att den som påstod att det inte fanns hemmansägare söderut har dött.
mvh
rune

2002-06-03, 23:27
Svar #10

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Några förtydliganden eller också ökad förvirring.
Kronobonde kunde vara både kronoskattebonde eller kronolandbonde.
Landbonde är inte riktigt samma sak som arrendator. En landbonde är hårdare bunden till jordägaren än en arrendator. I dag finns bara arrendatorer, men arrendatorer fanns även på 1600-talet.
Det finns också bergsfrälsejord som var oftast ägd av brukaren.  
Kronotorpare börjar användas under Gustav Wasas tid då han gav tillåtelse att uppta ny eller öde jord.  
Hemmansägaren förekom även under 1600- och 1700-talet men var då oftast endast ägare av jorden och hade jorden utarrenderad till brukaren som oftast var en släkting.
Från mitten av 1800-talet börjar uttrycket hemmansägare användas för brukare och ägare av jordegendom. Något senare börjar även uttrycket gårdsägare användas för ägaare av gård utan egentlig åkermark eller med mycket liten åkermark.

2002-06-04, 22:52
Svar #11

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Jag förstår att många datoriserade forskare efterlyser en enhetlig benämning på jordbrukande personer, oberoende av tidsperiod, tidsanda, jordnatur, mantalssättning och geografi. Jag tror emellertid att ett sådant samlande begrepp är omöjligt att hitta.  
 
Jag tycker att det hela är ganska okomplicerat fram till ca 1850. Då benämner jag i allmänhet en person som brukar mantalssatt jord som bonde (alt. skatte- frälse- eller kronobonde), om inte personen någorlunda konsekvent benämns som t.ex. lanthushållare, nämndeman, rusthållare eller rotemästare. Då använder jag denna benämning eller bådadera: bonde och rusthållare. Detta är ju fortfarande ståndsriksdagens tid, där bondeståndet spelar en viktig roll och riksdagsbönderna åtnjuter hög status i samhället. Man känner vid denna tid fortfarande en trygghet och en stolthet i att vara bonde, och man är fast förankrad i en solid bondekultur, som utgörs av såväl en social gemenskap som en uråldrig tradition bakåt.
 
Men denna lika anrika som solida bastion börjar vid mitten av 1800-talet att rämna och vittra sönder. Industrialismen, urbaniseringen och den därmed sammanhängande borgerliga stadskulturen börjar vid denna tid försiktigt att blåsa med sina förföriska locktoner, för att ju längre 1800-talts senare halvsekel fortskrider, alltmer stegra sitt crescendo. När seklet har blåst ut finaltonen, är även den gamla bondekulturen som bortblåst.    
 
Ståndsriksdagen avskaffas 1866, och från ungefär den tiden börjar en succesiv nivellering och deklassering av begreppet bonde. Det blir alltmer stadskulturens något dumdryga von oben-syn på bonden (som de facto är mycket äldre än så)som blir dominerande, även bland lantbefolkningen. En bonde blir nu mer och mer en okultiverad person, som inte kan föra sig i finare sammanhang, en lätt löjlig figur, som är lätt att lura och som man icke så sällan driver gäck med. Alla sammansättningar som bondfångare, bondtölp, bondtur, etc. ger  oss synnerligen talande vittnesbörd om den nya tidens syn på bonden, för att inte tala om de ännu mera nedsättande bondlurk och  bondjävel. Vi har även adjektivet bondsk, som kan betyda primitiv, obildad eller okultiverad. Även detta kom att betraktas som nedvärderande.
 
Det är väl under dessa rådande förhållanden inte ägnat att förvåna, att de verkliga bönderna, de som bor kvar på sina gårdar och brukar sin fäderne- (eller möderne-) ärvda jord, som om ingenting hade hänt, blir mindre och mindre benägna att själva benämna sig som bönder. Det är under denna period som en smärre flora av alternativa yrkesbenämningar så småningom blir dominerande. De vanligaste är lantbrukare, hemmansägare, hemmansbrukare eller jordbrukare.
 
Sedan är det ju en annan sak hur vi i vår tidsmässigt upphöjda position ska se på denna problematik med yrkesbenämningarna. Jag kan tänka mig att åsikterna går isär en hel del om huruvida man ska normalisera eller standardisera yrkesbeteckningarna eller inte. Många skulle nog svara ja till normalisering, med motiveringen att en bonde gjorde väl samma sak 1705 som 1805 och 1905. Andra tycker nog att detta skulle medföra en grov anakronism, som vore stötande för tidsandan. Själv anser jag nog, att man ska vara lyhörd för tidsandan, och visa hänsyn till hur personerna ifråga i sin livstid benämndes och ville bli benämnda. Jag tycker faktiskt att det känns lika anakronistiskt att tala om en hemmansägare 1720 som en bonde 1920. Jag tycker (åtminstone beträffande tiden efter ca 1850) att man bör välja bland de  yrkesbenämningar som brukades om personen under hans (eller hennes) livstid. Jag skulle ha svårt att t.ex. skriva min farfars farfar (död 1907) som bonde, när han under sin livstid huvudsakligen benämndes som just lantbrukare eller hemmansägare.

2002-06-07, 22:52
Svar #12

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3740
  • Senast inloggad: 2024-02-24, 19:32
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Termen jordbrukare verkar dock ha en lite annan betydelse, åtminstone i Sörmland där den blir vanlig i slutet av 1800-talet.
Som antyds lite i SAOB verkar den här snarare betyda jordbruksarbetare.
Ulf Berggren

2002-06-09, 14:34
Svar #13

Johan Anell (Bie)

Har fått för mig att arrendator före slutet av 1800-talet endast var benämning på personer som brukade gods, säterier, herrgårdar, bruk m.m.
Övriga arrendatorer benämns, åtminstone i Sörmland, som brukare, åbo, frälsebonde m.m.
   
På samma sätt verkar benämningen lantbrukare först ha uppstått som benämning på dem som brukade enheter större än hemman. Oftast för att visa att man inte enbart var godsägare, utan även ansvarade för sin marks brukande. Det spred sig sedan till de större gårdarna för att slutligen användas av nästan alla på gårdar där man tidigare kallats bonde. En lantbrukare kan vara både självägande och arrendator.

2005-02-06, 19:38
Svar #14

Utloggad Lars-Åke Stenemo

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 725
  • Senast inloggad: 2024-01-19, 21:10
    • Visa profil
    • www.stenemo.net
Se mitt inlägg under hemmansägare. Äga har haft olika betydelse genom historien.

2006-12-28, 10:49
Svar #15

Utloggad Ulla Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 52
  • Senast inloggad: 2007-12-25, 23:33
    • Visa profil
Min mormors farfar kallades torparen i Viö Jöns Johansson, född 1808 03 03. Han fick bl.a. en son som kallades bonden i Viö Johannes Jönsson, född 1853 03 27. De var båda skrivna i Fridlevstad i Blekinge.
Jag har en fundering; är det inte anmärkningsvärt att en son till en torpare kan bli bonde som äger egen mark? Är det någon som kan komma med förslag på hur det kan ha gått till?
 
MVH
Ulla Andersson

2006-12-28, 13:37
Svar #16

Grethe Aastradsen

Hej Ulla
 
Det er også sket i min slägt. Men hvad er en torpare?? Og kan nogen fortälle mig, hvordan en bonde bliver skolelärer i 1850´erne? Var det normalt.
 
Genealogyportalsider:
http://www.onlineslaegtsforskning.dk klik på genealogy pages
 
http://www.solutionpower.dk/178
 
Hilsen Grethe

2006-12-28, 14:13
Svar #17

Utloggad Ulla Andersson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 52
  • Senast inloggad: 2007-12-25, 23:33
    • Visa profil
Hej Grethe!
 
En torpare bodde i ett torp under en gård i närheten. Torparen hade nyttjanderätt till ett torp och i gengäld gjorde han dagsverken åt gården. Han betalade alltså ingen hyra i pengar utan arbetade istället.
 
När det gäller lärare kunde, vad jag vet, t.ex. en pensionerad soldat vara skollärare. Det var väl inte så många t.ex på landsbygden som kunde läsa och skriva, så man fick väl anlita dem som kunde. Kanske var din bonde en sådan person.
 
MVH
Ulla

2006-12-29, 00:44
Svar #18

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Hej Grethe!
 
Min mans farfarsfar var torparson, mrn gifte sig med en bonddotter och blev både bonde och barnalärare. Det berodde kanske på att hans mor också ägnade sig åt barnaundervisning under största delen av sitt liv, och det var före folkskolans tillkomst. Troligen hade hon lärt sig stt läsa och skriva av sin far, som var torpare men son till en soldat. Soldaterna fick ofta lära sig läsa och skriva, och vid Kronobergs regemente fanns det t o m en skola för soldaternas barn.
 
Mvh
Ingegärd

2006-12-30, 12:20
Svar #19

Grethe Aastradsen

Mange tak for oplysningerne. Det giver en forståelig sammenhæng.
 
Genealogypages:
http://www.onlineslaegtsforskning.dk
http://www.solutionpower.dk/178
Hilsen Grethe

2007-04-22, 14:45
Svar #20

ellen

vad är en 1/4 brukare ?

2007-04-22, 19:38
Svar #21

Rune Johansson

ellen!
 
Ordet kan ha två betydelser:
1) brukare av 1/4-dingshemman dvs 1/4 mantal
2) brukare av fjärdedelen av hemmanet. Skulle hemmanet vara 1/4 mantal, så är vederbörande brukare av 1/16 mantal.
 
Under vilken tidsepok har du din brukare? Det finns nämligen mer att tillägga, för 1/16 del var i de flesta fall för liten för att anses vara besutten att klara hemmanet. Jag skulle tro att hemmanet var större än 1/4 mantal.
 
Mvh/Rune

2008-08-20, 17:33
Svar #22

Utloggad Susanne Lamby

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 216
  • Senast inloggad: 2018-12-10, 01:22
    • Visa profil
Hej!
 
Kan någon av er som läser som kan ge mig tips? Jag skulle vilja veta var kan man låna en bok som handlar om bonde, lantbrukare och i olika namn som avgör tidens yrkets benämns.
 
Jag hade för mig att det borde finnas register som fanns inom Sveriges bönder/ lantbrukare.  
 
Mvh
Susanne

2008-08-20, 18:58
Svar #23

Utloggad Lars-Åke Stenemo

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 725
  • Senast inloggad: 2024-01-19, 21:10
    • Visa profil
    • www.stenemo.net
Hej
 
Det är ett stort och komplicerat område. Äganderättens innebörd har förändrats och detta har påverkat yrkets benämning. Här följer några intressanta böcker.
 
Reduktionen
B. Asker, Officerarna och det svenska samhället 1650-1700 (1983);
S. Dahlgren, Karl X Gustav och reduktionen (1964);
A. Loit, Kampen om feodalräntan 1-2 (1975);
Lars Magnusson, Reduktionen under 1600-talet: Debatt och forskning (1985);
J. Rosén, Drottning Margaretas svenska räfst, Scandia 1950.
Jordnatur
 
M. Wernstedt, Fastighetsrättens historia (3:e uppl. 1975).
 
Med vänlig hälsning
 
Lars-Åke Stenemo

2008-11-28, 19:28
Svar #24

Utloggad Mikael Hellman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 445
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 21:51
    • Visa profil
Här är något jag inte förstår. Är den Erik Jansson jag forskar om skatte- eller frälsebonde, hemmansägare eller brukare?
 
Erik Jansson levde 1771-1837 i Tillinge socken, Uppsala län. Under en tid av hans liv, 1814-1817, bor han med sin familj i byn Hässelby. I inledningstexten till storskifteshandlingen från 28/9 1815 för Hässelby nämns jordägarna majoren välborne herr Carl Fredrik Norlin och bonden Erik Jansson, ägare af 1/2 byn hwardera.
 
Senare i en tabell där jorden värderas skriver man att:
A. 1/2 mantal frälse om 6 öresland lyder under Brunnsholms säteri.
B. 1/2 mantal frälse om 6 öresland ägs av bonden Erik Jansson.
 
Med denna information som utgångspunkt, hur skall jag beskriva Erik Jansson i Hässelby? Jag är bara förvirrad. Han nämns ju som jordägare av 1/2 mantal frälsejord. Jag skulle vilja titulera han som frälsebonde, MEN, det står ju att han äger jorden och mig veterligen arrenderade frälsebonden av adeln som ägde jorden. Kan någon kasta lite ljus på detta fall och klargöra för mig hur man korrekt beskriver Erik Jansson på bästa sätt?

2008-11-28, 23:38
Svar #25

Utloggad Ingegärd Johansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 668
  • Senast inloggad: 2019-02-15, 23:21
    • Visa profil
Hej Mikael!
 
Jag kan tänka mig aatt det halva mantal, som Erik Jansson ägde, tidigare hade varit frälsejord men blivit friköpt. Någon gång
har jag träffat på en frälsebeteckning, som hängt med länge.
 
Mvh
Ingegärd

2008-11-29, 12:19
Svar #26

Utloggad Lars-Åke Stenemo

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 725
  • Senast inloggad: 2024-01-19, 21:10
    • Visa profil
    • www.stenemo.net
Hej
En intressant källa till kunskap om begreppet frälsebonde är Nordisk familjebok. Denfinns numera tillgänglig på nätet genom projektet Runeberg. http://runeberg.org/nfbi/0030.html
 
Jag har gjord ett utdrag av följande uppslagsord:
Frälse, frälsebonde, frälsebrev, frälsefrihet, frälsehemman, frälsehemmansägare, frälseköp, frälseman, frälseränta, frälseräntefordran, frälserskatt och frälseskatteränta.
 
Detta utdrag bifogas
 
MVH/Lars-Åke
 
Frälsebonde mm i Nordisk familjebok
 (70.1 k)

2008-11-30, 00:41
Svar #27

Utloggad Mikael Hellman

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 445
  • Senast inloggad: 2017-12-05, 21:51
    • Visa profil
Tack Ingegärd och Lars-Åke för era inlägg!

2012-05-12, 19:23
Svar #28

Utloggad Per Inge Renström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 185
  • Senast inloggad: 2022-01-29, 23:13
    • Visa profil
Hei
 
Min gamlefarfar (olderfar) kom til Norge på 1890 tallet .Hans farfar som blir min gamlefarfars farfar het
Rasmus Andesson født 2/7-1809. Hans sønner tok navnet Rasmusson Renström bla min gamlefarfars far Carl Otto  
Rasmusson Renström ( 18/12-46- 17/5-1918).  
 
Det bodde tre generasjoner på gården på Önne i Högsäter sockn i Dalsland . Farfar til Rasmus var bonden selv
Johan Hansson og var født 1736 og døde i 1816 - 80 år . Før han døde tok sønnen over gården mens den gamle  
Johan bodde på gården .
 
Det stod 1.Skatte Önne hva betyr det .
Hvordan kan man finne ut om den bondegården finnes igjen ? Det må jo være et sted hvor eiendommer overdras og tingfestet hos notarius eller lignende også i Sverige . Et sted hvor man lokalt kan se hvor lenge de enkelt familier har hatt den enkelte eiendom . Er en gård stykket opp i mindre ? Hvor kan jeg se ut ifra  
AD om gården blir i familien eller andre steder ?
Se AD Högsäter A 1 : 10 side 75 og  A:1 nr 11 side 75 . Det er Högsäter i Dalsland .
 
 
på forhånd takk
 
Per Inge Renström  

2012-05-13, 07:17
Svar #29

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-01-03, 16:38
    • Visa profil
1 skatte betyder att gården är på 1 mantal, det var ett mått på storleken. Ursprungligen skulle 1 mantal räcka för att försörja en familj, men senare delades gårdarna, genom arv t ex. 1 mantal är vid denna tid en ganska stor gård. Måttet mantal är olika areal i olika delar av landet, det beror på bärkraften på gården. Skatte betyder att det var en skattegård, alltså att bonden ägde den och skattade till staten för den, en självägande bonde med andra ord.
 
Du kan Googla på Önne, Högsäter och se flygbild samt karta hur det ser ut idag. Man kan följa gården genom husförhören, där anges hela tiden storleken, ofta kan man se just att den delas upp mindre delar. Det fanns dock en gräns för uppdelningen, enligt lag. Du kan också se på ägarnas bouppteckningar (skiften). Lagfarter finns i domstolarnas arkiv, dock inte alltid när det gäller arv. Före 1848 ärvde döttrar hälften av vad söner ärvde. Den som hade största andelen hade rätt att lösa ut de andra om inte en delning kunde ske.
 
Det kan finnas kartor över gården på www.lantmateriet.se , klicka på Historiska kartor. Tyvärr kan jag inte kolla, websiten är stängd över helgen. Men det kan finnas detaljerade upplysningar vid de stora skiften av jord som gjordes på 17-1800-talet.
 
(Meddelandet ändrat av izla 2012-05-13 07:21)

2012-05-13, 08:20
Svar #30

Utloggad Per Inge Renström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 185
  • Senast inloggad: 2022-01-29, 23:13
    • Visa profil
Takk for informasjonen,
 
mvh
 
Per Inge Renström

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna