Hantverkare

[Hans Lundborg]

Finns det något Register över hantverkare som avlagt gesäll eller mästarprov.Jag söker 2 personer i halland  den ene var smed och den andre var snickarmäster.

[Swen Stockhaus]

Hans: Gäller det tiden efter 1846, så sök efter litteratur om lokala fabriks- och hantverksföreningar i Halland. Jag har på annan plats i Anbytarforum berättat om att det finns en jubileumsbok om Simrishamns fabriks- och hantverksförening 1847-1947, som innehåller många sidor med sådana uppgifter.

[Hans Lundborg]

Tack Sven för ditt tips.Jag skall prova det.Men en av personerna som jag söker var snickarmäster född 1719 i Varberg och avled 1790 i Fjärås Halland.Därimot passar ditt tips bra med den smed jag söker.

[Göran Stenberg]

Det är fascinerande med alla hantverkare som i äldre tid rymdes inom hank och stör (och så alla hantverkare på socknen därtill). Det jag funderar över är hantverkarnas inbördes relationer och hur det olika hantverksyrkena skilde sig statusmässigt. Att en guldsmed hade högt anseende har man förstått och detta beror väl på råvaran i sig. Snickarmästare åtnjöt säkert hög prestige. Däremot blev väl ingen vare sig rik eller särskilt ärad av att laga skor. Har forumets deltagare några reflexioner kring det här och t o m kan komma med ett bra litteraturtips? Den tid jag är intresserad av härvidlag är gustaviansk tid.
Tack på förhand!

[Ann-Mari Carlsson]

Vi forskar i hantverkssläkter i Linköping: Presser, Bruzell(i), m fl. Är det någon som vet om det finns skråhandlingar som rör Linköping arkiverade någonstans? Det handlar framför allt om repslagare, gördelmakare, färgare och guldsmeder under 1700-talet.
 
Detta inlägg har flyttats från Östergötland, Allmänt, Skråhandlingar.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland

[Karin Uhrvik]

Enligt uppgifter i boken Svenskt silversmide. Guld- och silverstämplar 1520-1850 av Erik Andrén, Brynolf Hellner, Carl Hernmarck och Kersti Holmquist, så lydde Linköpings guldsmeder under ämbetet i Norrköping till dess det egna ämbetet inrättades 1773-09-06. Författarna känner inte till om några protokoll eller handlingar finns bevarade.
 
För guldsmedsämbetet i Norrköping finns protokoll bevarade för spridda år 1636-1750 och också in- och utskrivningbok 1636-1750. Där kan det finnas uppgifter om Linköpings guldsmeder. Originalen finns i Nordiska museets arkiv, Stockholm och mikrokort finns att hyra eller köpa hos SVAR.
 
Repslagare, gördelmakare och färgare i staden kan möjligen också tillhöra ämbetet i en närliggande stad, eller till och med tillhöra sitt hantverks ämbete i Stockholm. Om jag inte minns fel så måste det finnas minst tre mästare i ett hantverk i staden, för att man skulle tillåtas att ha ett eget ämbete. Var man inte tillräckligt många mästare, så tillhörde man alltså ämbetet i en annan stad.
 
När det gäller lärlingar, så lärde många sitt hantverk i Stockholm, även om födelseorten låg många mil bort.
 
Detta inlägg har flyttats från Östergötland, Allmänt, Skråhandlingar.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland

[Ann-Mari Carlsson]

Tack Karin för uppgifterna, ska kolla med Nordiska museet och SVAR om mikrokort.
 
Detta inlägg har flyttats från Östergötland, Allmänt, Skråhandlingar.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland

[Bo Persson]

Den som forskar kring hantverkare i Linköping måste givetvis skaffa Thord Lindells oumbärliga Hantverk och manufakturer i Linköping. Ur näringsidkarnas verksamhet och föreningsliv (Minnesskrift utgiven av Linköpings fabriks- och hantverksförening vid dess 75-årsjubileum 1940). Under varje ämbete redovisas förutom dess historik även bevarade arkivalier och andra tillhörigheter samt verksamma utövare av ämbetena.
 
Detta inlägg har flyttats från Östergötland, Allmänt, Skråhandlingar.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland

[Ann-Mari Carlsson]

Tack Bo för boktipset, precis vad jag hoppades på. Jag hittade ett ex på Bokbörsen, förhoppningsvis är det i läsbart skick.
 
Mvh
Ann-Mari
 
Detta inlägg har flyttats från Östergötland, Allmänt, Skråhandlingar.
Magnus Hjärtström, moderator för Östergötland

[Bengt-Arne Andersson]

Så rik blev man väl inte men man blev någon, fick en position och respekt för sitt kunnande. Jag tror man såg ett värde i detta och satsade på att bli något om man fick en möjlighet. Det handlade väl mycket om anseende och förtroende, att få ett uppdrag. En vanlig bondson kunde sluta sina dagar som häradsdomare. Som sockenskomakare hade man väl ganska trygg försörjning, som mjölnare eller sockenstamp satt man nog ganska säkert.
 Litteraturtips ? Jag läser vad prästerna skriver och lite mellan raderna

[Göran Stenberg]

Ja, det är som hos Gunnar Ekelöf att det mesta står mellan raderna. Tack, Bengt-Arne! Hälsningar!