Gälkare

[margaretha lundberg]

I Garpenberg finns 1700-06 Benådade Brodern och Gielkaren Isaac Lemoine. En smältgiälk finns också. Vad höll de på med?

[Lars-Göran Jönsson]

Hej Margaretha!
Jag har funnit uttrycket i någon historisk roman.
En man var Danske kungens gielkare i Skåne, av sammanhanget tror jag att geilkare kan stå för fogde av någon sort.

[margaretha lundberg]

Jag fick via NE en artikel om gelkare på Helsingborgs slott. Vem vet mer om detta?

[Gunilla Bredwad-Wiechel]

Hej Margareta!
 
Jag har släkt ifrån Jälkarbyn som ligger utanför Hedemora. Jag har också funderat på namnet. Jag har nu slagit upp ordet gälla i Bonniers stora lexikon. Där står det att ordet betyder kastrera och kommer från ordet gall=ofruktsam. Förr hade man inte en enhetlig stavning utan kunde stava samma ord på olika sätt beroende på vem som skrev.

[Are S. Gustavsen]

Margaretha,
 
Jeg tror man heller må søke i vår felles norrønne vokabular for å finne svaret på dette.
 
I norsk middelalder hadde vi en spesiell embetsmann kalt Gjaldker. Denne embetsmannen opererte i byene (sv. städene), hvor han skulle kreve inn penger (Gjald) i form av avgifter og toll. Gjaldkeren hadde politimyndighet og stod i spissen for bymøtet. I Norge endret Gjaldkeren tittel til byfogd (sv. stadsfogde) på 1300-tallet, og denne byfogden fikk en mer underordnet rolle i forhold til byrådet (delvis fritt etter mitt noe forenklede Hele Norges Leksikon).
 
Jeg er derfor ikke i tvil om at mye av det samme må gjelde for svenske forhold, og at tittelen har opphav i vårt tidligere felles språk. I moderne norsk er det ofte tale om gjeld (sv. skuld), og på tysk heter jo penger Geld. På bergensk slang (dialekt) brukes geld synonymt med penger, noe som vel går tilbake på den sterke innflytelse Hansa-forbundet hadde i denne byen i middelalder.
 
Jeg tror vi kan se bort fra gälla i denne sammenhengen, da gjelle på norsk også kan bety å kastrere, men slik metoder er det vel helt andre gjeldsinndrivere som står for. ; )
 
mvh Are

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
Undrar vad en gälkare hade som uppgift. Den ana jag forskar på levde under 1300-talet och kallas riddare och gälkare.
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Bengt Rur]

Sari! Gälkarna var under medeltiden konungens  ställföreträdare. De övervakade indrivning av  skatt och övade allmän uppsikt. Den mest kände - och även i allo mest betydelsefulle - var gälkaren i Stockholm.
 
 
Med tiden försvann ordet och det talas i stället om fogdar. Se kommentaren till konungabalken i Holmbäcks och Wess?ns utgåva av Magnus Erikssons stadslag. Jfr även dessas kommentarer till Västmannalagens manhelgdsbalk.
 
Bengt

[Kaj Janzon]

Gälkare, giäldkare eller gialdker o s v, var mycket riktigt konungens ombudsman -  d v s troligen endast i vissa städer (i Danmark även utanför städer). Man tror att titeln så sent som vid 1300-talets början kan ha varit i bruk i Västerås och möjligen Arboga.
 
Bengt: Vilka medeltida källor påståendet att gälkaren i Stockholm skulle ha varit mest känd och i allo mest betydelsefull bygger, är något oklart. Enligt KL och Adolf Sch?ck förekommer titeln endast i Västmannalagen. Föregångaren till Magnus Erikssons landslag, Bjärköarätten, nämner överhuvudtaget inte titeln och jag har inget minne av att någonsin stött på en gälkare i bevarade medeltida stockholmsbrev. Var någonstans i kommentaren till stadslagen kan man läsa om detta?
 
källor till kunskap om gälkare:
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, band 5, sp 673 ff.
K.F. Söderwall, Ordbok över svenska medeltidsspråket, supplement A-N (Lund 1953), s 252.
Adolf Sch?ck, Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling (Stockholm 1926) s 319.
 
Med vänlig hälsning
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

Hoppsan, här gick det undan lite väl fort. Rättelse följer: Bjärköarätten är naturligtvis föregångare till stadslagen, inte landslagen.
 
 
 
mvh
Kaj Janzon

[Kaj Janzon]

I Holmbäck & Wess?ns utgåva av Magnus Erikssons stadslag (Lund 1966) har jag nu på sid 19 i kommentaren till Konungabalken hittat det som H & W har att berätta om gälkare. Det står ingenting om någon gälkare i Stockholm på det angivna stället. Den enda av de svenska lagarna som nämner gälkaren är, som ovan sagts, Västmannalagen. Däremot nämns gälkaren enligt H & W i den skånska stadsrätten och i den norska Bjärköarätten, däremot inte i den svenska motsvarigheten. Stockholm kan naturligtvis någon gång i tiden ha haft en fogde som kallades för gälkare, men det är långt ifrån säkert. Det finns i alla fall inga kända primärkällor som kan styrka det. I det tidigaste omnämnandet av Stockholms (borg)fögderi 1315 kallas det advocatia (Sveriges traktater 1:185). Stockholmsfogden (Kristiern från Öland) dyker upp 1304 och kallas då prefecto stokholmensi (DS 1436).
 
Den källa i vilken riddaren och gälkaren Tuve Galen - som det väl är frågan om här (?) - förekommer är en s k traktat mellan kung Albrekt av Mecklenburg å ena sidan och det danska landskapet Skåne å den andra. I denna traktat från 1381 nämns alltså Tuve Galen, riddare och gy?lk?r som en av de skånska representanterna. Överenskommelsen är tryckt i Sveriges traktater med främmande magter (utgivna av O. S. Rydberg m fl. 1877-95), del 2 nr 409 (sid 451).
 
Med vänlig hälsning  
Kaj Janzon

[Bengt Rur]

Kaj! Håller med dig. Inriktade mig mest på att förklara ordet med ledning av Holmbäcks och Wess?ns kommentarer. I hast - och detta medvetet - slog jag samman gälkare och fogde vad beträffar Stockholm. Åtminstone de av mig åberopade auktoriteterna såg ju saken på det viset. Ett och samma ämbete gälkare/fogde således. Är själv nöjd med min förklaring och hoppas att andra också är det.  
 
Redogörelsen för det i sanning torftiga källäget får väl ses som en kompletterande utvikning. Hoppas att du inte tar illa vid dig av denna lilla ripost.
 
Bengt

[Kaj Janzon]

Hej Bengt, det var inget fel alls på din förklaring vad gällde gälkarens fogde-funktion: kort och klargörande. Det var det där tillägget med Stockholm som utlöste mitt automatiska källkritik-larm . Jag tar givetvis inte illa vid mig av en saklig diskussion. Förstår precis hur du tänkte, men dessvärre utformades ditt inlägg på ett sådant sätt att jag såg mig tvungen att gå in med ett klargörande inlägg. Någon gälkare vill vi inte veta av här i Stockholm. Vi har tillräckligt med borgarråd och andra plågoris här redan .
 
Med vänlig hälsning
Kaj

[Sari Wilhelmsson]

Hej Kaj och Bengt!
 
Den riddaren och gälkaren jag pratade om är Åke Ingvarsson (båt). Vet nu inga exakta årtal på honom, men hans dotter Iliana Åkesdtr (båt) dog mellan 16.3 1423- 5.8 1424, g.m. Staffan Ulfsson (Ulv). Så Åke Ingvarsson torde ha levt under 1300-talet. Det verkar som att Iliana haft ägor i Göinge och Herrestads hd i Skåne. Så kanske var Åke gälkare där, kanske vet ni. Dessa uppgifter kommer ifrån ÄSF, Band 1, häfte 3, sid 300.
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Kaj Janzon]

Hej Sari,
 
Jag gissade på fel Skåne-gälkare. Åke Ingvarsson har jag aldrig haft nöjet att träffa på i källmaterial jag arbetat med, vilket inte är så konstigt eftersom jag mycket sällan haft anledning att arbeta med källor från Skånes medeltid. Följande uppgifter har jag emellertid  hittat i ÄSF 2:1 s 73 (i artikeln om Snakenborg):
 
Iliana Åkesdotters föräldrar var Åke Ingvarsson (båt), som levde 1354 men var död 1376, och Anna Gerhardsdotter (Snakenborg) som omnämns sista gången som levande 1387. Åke Ingvarsson skrev sig till Bergsjöholm i Bjäresjö sn, Herrestads härad, och kan alltså som du gissar förmodas ha varit gälkare i Skåne. Hustrun Anna Gerhardsdotter var sannolikt dotter till den i Mecklenburg bosatta väpnaren Gerhard Snakenborg.
 
Det finns mer uppgifter samt käll- och litteraturhänvisningar på det angivna stället. Lycka till med gälkar-forskningen  
 
Med vänlig hälsning
Kaj

[Sari Wilhelmsson]

Hej!
För mig betyder det mycket att veta bakgrunden till personerna man forskar över och att veta betydelsen av deras titlar, så jag niger och tackar er båda för er hjälp. Kanske ni kan tipsa om bra grundlitteratur för en lekman, vad gäller lagar och ordböcker för medeltiden.  
 
Med vänliga hälsningar Sari

[Stefan Simander]

Kan gälkare etymologiskt komma av ordet gäldkarl?
 
gälkare (fornsv. giäldkare, gälcare, möjligen ett fornfrisiskt lånord), under medeltiden i Sverige och Norge benämning på kungens ombudsman i städerna, i Danmark benämning på den högste kunglige ämbetsmannen i Skåne. Den senare, som endast var underställd kungen och drotsen, skulle styra Skåne i kungens namn, uppbära kronans intäkter samt till- och avsätta fogdar. Gälkaren i Skåne, som nämns för första gången under 1100-talets senare del, omtalas i senare diplom bl.a. som prefectus Scaniae och prefectus Lundensis och har åtminstone tidvis haft sitt säte i Lund. Som ett led i drottning Margaretas stärkande av kungamakten lämnades ämbetet efter 1383 obesatt. Titeln gälkare användes dock från slutet av 1400-talet om hövitsmannen på Helsingborgs slott.
(Källa: NE)

[Kaj Janzon]

Stefan: Jag har konsulterat en språkexpert på Runverket gällande etymologin. Han menar att det inte bara är möjligt utan i högsta grad sannolikt att det rör sig om ett fornfrisiskt låneord. I så fall kan efterleden -kare definitivt inte vara karl=man.
 
Man ska för övrigt vara mycket försiktig när man håller på med etymologi. Det visar de hundratals mer eller mindre komiska folketymologiska tolkningar av ortnamn som cirkulerar i litteraturen till glädje för ortnamnsexpertisen som därigenom garanterats ett långt liv (de skrattar ofta och länge). Tänk dig vad man kunde få till med ett ortnamn som Vintrosa t ex  
 
Sari: Kulturhistoriskt lexikon är nog det bästa som åstadkommits inom området. De tryckta landskaps- och landslagarna är försedda med långa kommentarer som underlättar förståelsen. Den enda användbara medeltidsordbok jag känner till är Söderwalls. Man ska inte heller underskatta värdet av gamla lexikon. När det gäller äldre historia är  förvånansvärt ofta Nordisk familjeboks uggle-upplaga betydligt bättre än NE.
 
Med vänlig hälsning
Kaj

[Stefan Simander]

Tack Kaj! Det var väl det jag trodde!
Intressant att NF kan vara bättre än NE!
Vad kan det bero på?

[Mikael Wikman (Philippos)]

Jag har inte slagit upp ordet ?gälkare? i något etymologiskt lexikon, men kan det inte vara så, att efterleden är -are snarare än -kare? Alltså den efterled (-are, -arie), som betecknar ?någon, som gör någonting? (jfr lärare: någon, som lär ut; tecknare: någon, som tecknar; etc.) och som till de germanska språken har lånats in från latinets -arius (jfr vicarius [sv. vikarie]; notarius [sv. notarie]). Jag har som sagt inte kontrollerat detta i något etymologiskt lexikon, men det skulle ju kunna giva en mening till ordets senare del, när vi nu har konstaterat, att den inte har med ?karl? att göra.

[Kurt Olsson]

Gelkare skall nog vara gilkare, kungens styresman över Skåne.

[Eva Leksell]

Gälkare heter det tydligen, enligt bland annat Nationalencyklopedin (NE), och är en medeltida företeelse.
 
Det finns redan en diskussion Gälkare under Yrken här i Anbytarforum, så eventuell fortsättning bör skrivas där i stället för här.

[Moderator Skåne]

Tre inlägg har flyttats hit från den numera raderade rubriken Landskap » Skåne » Allmänt » 05: Yrkesgrupper, hantverk, handel och företag » Gelkare i Helsingborg.