Äldre inlägg (arkiv) till 16 oktober, 2010

[Linda Wikland]

Hej!
Jag undrar om det är någon som har litteraturtips eller andra råd och uppslag när det gäller gruvarbetare. Jag är i synnerhet intresserad av Salagruvan i början och mitten på 1800-talet.
Linda

[Swen Stockhaus]

Linda: Vid sökning i Libris fick jag 21 träffar på Sala Silvergruva. Libris har denna Web-adress:
 
http://www.libris.kb.se/enkel.sokning.html
 
Vill du veta något allmänt om Sala Silvergruva, så använd en sökmotor, tex www.google.com och sök på ordet Silvergruva.

[Sven Eric Gustavsson]

är det någon som vet något om bengt olsson(1712-1790)svappavaara omnämd som gruvfogde. gift1735-38? med kristin jöransdotter-stålnacke(1717-?).  skicka mejl till gus65_1999@yahoo.se

[Solveig Persson]

Nautanen
Var kan jag hitta information om gruvsamhället Nautanen utanför Gällivare samt om arbetare i malmfälten kring sekelskiftet? Var finns arkiven med dessa uppgifter om jag vill söka själv? Har någon stött på namnet Natanael Israelsson (f.1866 i Lycksele) som var min morfar?

[Per Thorsell]

Hej.
 
Har någon sett eller hört om yrkesbenämningen Gruvstigare? Det gäller en man vid Bersbo koppargruva vid slutet av 1700-talet. Titeln finns på många ställen, så det är inte en felläsning.  
 
Hälsningar,
Per

[Elisabeth Thorsell]

Enligt Svenska Akademiens Ordbok så var en gruvstigare en förman i gruvan:
 
GRUV-STIGARE.  
 
ETYMOLOGI: [efter t. grubensteiger]
 
BETYDELSE: förman vid (Falu l. Sala) gruva; jfr -FOGDE; förr äv.: ingenjör vid (Dannemora) gruva.
Grufuostigarna .. skula vpseande haffna mädh allom som arbeta i grufuorno. PedT 1872, s. 293 (1636).

[Wenche Spjelkavik]

Hei!
Jeg har navn og opplysninger om ca. 430 svenske gruvearbeidere (og andre yrker) som var tilknyttet Sulitjelma Aktiebolags gruver (1887 - 1991), Nord-Norge. 53 svenske arbeidere er gravlagt i Sulijtelma. Jeg har også navn på ca. 80 finske arbeidere. Har du opplysninger om svenske eller finske personer som var i Sulitjelma? Har du spørsmål/frågor? Ta kontakt!
e-mail: wenche@sulitjelma.com

[Kenth Hansson]

Apropå Gruvstigere eller lignende.
Helt rätt oppfattning att de var de som oftast var eldre och fann veien bedst i gruvan, alltså stigen till vor de drev (bröt). Dette er min private opplevelse også då jeg var den siste svensken som var ansatt ved Folldal Verks grube på Hjerkinn i Norge åren 1981-1985.
Mvh fra en oppredningsarbeider, möllekjörer och törkepasser også yrken fra gruvindustrin.
Ae treng ittj å sej kor ae e ifra.

[Anders Berndtsson]

Söker efter en förteckning över gruvarbetare i Skrombergagruvan i Ekeby.  
//anders

[Wenche Spjelkavik]

GRUVEARBEIDERE FRA SVERIGE OG FINLAND
 
På adr: http://home.no.net/saulo/ 
finner du navn på 624 svenske-,og 147 finske gruvearbeidere i Sulitjelma (1886 - 1991)
(Velg historie på hovedsiden - så finner du sidene) ønskes flere opplysninger ta kontakt via mail.
Wenche Spjelkavik

[Hans Wester]

Hej  
 
Vad gjorde en uppsättare i gruvan? Tacksam för svar. Min farfars farfar Gustav Persson Wester född 1820-11-11 jobbade i en gruva i Skinnskatteberg, om ni stött på honom i era forskningar så är jag glad om ni ville dela med er.
 
MVH  Hasse

[Bo Berndtsson]

Hej Hans,
 
Arbetade han verkligen i själva gruvan? Till Skinnskattebergs bruksegendom hörde även Bilsjö masugn.  
En uppsättare var en arbetare som uppsatte kol och smältgods på masugnar och andra schaktugnar, d.v.s. fyllde masugnen.
 
Bo Berndtsson

[Hans Wester]

Hej Bo
 
Tack för upplysningen. Vet faktiskt inte om han jobbade i själva gruvan. Du verkar tveksam att han skulle ha gjort det, varför?
 
Ska besöka trakten och bli visad av en nyfunnen släkting nu i mars.

[Bo Berndtsson]

Hej Hans,
 
Min tvekan beror på att jag känner till att det fanns (finns?) uppsättare vid masugnar och andra schaktugnar, men jag har inte läst eller lärt om uppsättare i gruvor. Om en sådan yrkeskår verkligen funnits (finns?), faller naturligtvis min invändning.
Uppsättningen innebär att man varvar malm, träkol och kalksten i olika lager i ugnen.
Och som sagt, bruket hade inte bara gruvan, utan också masugn, vattenkraft och skog.

[Hans Wester]

Hej igen
 
Meddelar dig om jag får reda på fakta efter mitt besök i Skinnskatteberg.
 
MVH

[jerker cederberg]

Vad är en Bergmästare?

[Gunnbritt]

Vad är en Stålsynare?
Anders Petter Walltin f. 19/9 1890 i Dannemora hade det yrket. Tacksam för alla upplysningar om yrket och namnet Walltin.

[Jeanette Rangner- Jacobsson]

Hej.
Jag undrar om det finns någon som vet något om kvinnliga gruvarbeterskor
Jeanette Rangner- Jacobsson

[conny]

Förr in tiden var kvinnor förbjudna att arbeta nere i gruvorna. Däremot kunde de arbeta med skilja malmen från gråberget uppe vid markyten.

[Elisabeth Thorsell]

Kvinnor arbetade under jord till mitten av 1800-talet. Jag har flera notiser om kvinnor som omkommit i olika ras nere i gruvorna.
 
De s.k. gruvpigorna finns behandlade i litteraturen: Daedalus, Tekniska museets årsbok 1997, handlar om bergsbruk och järnhantering. Här finns b l a en uppsats av Håkan Henriksson, 'Bland gruvpigor och gruvdrängar', som belyser kvinnliga gruvarbetare genom historien. Se även Håkan Henriksson, Kvinnor i gruvarbete, i Med Hammare och Fackla XXXIII (1994).  
 
De kvinnliga gruvarbetarna arbetade i allmänhet tillsammans med maken: t.ex. hon höll i och snurrade på borrstålet och han slog med släggan på detta.
 
Inte förrän 1900 kom en lag som uttryckligen förbjöd kvinnors och minderåriga pojkars arbete under jord eller i stenbrott.

[Johanna Forsberg]

Hej!
 
Detta med att kvinnor arbetade under jord skiljer sig starkt mellan olika gruvor. I Sala silvergruva har kvinnor aldrig arbetat under jord, däremot var det vanligt att kvinnorna arbetade med sovring och andra divere sysslor ovan jord. Även i hyttan var det vanligt med kvinnliga arbetare. Tror heller inte det var särskilt vanligt med kvinnor nere i gruvan i Falun.
 
Mvh Johanna Forsberg

[Margareta Jacobs]

Hej!
Vill någon vara vänlig och kolla Falun/St. Kopp. AI:1 1749-1762, s. 165 Nedre Eltzborgs södra rotan.  Jag tycker det står: Eric Ehrsson Sme ..., grufdräng.  Eric (1714-1761) g.m. Margareta (Brita?) Jernberg (1714?-1787?) år 1735.  De fick barnen: Eric Elzvik (Elzwik) (1736-1811), Anders Ersson Elzvik (1739-

[Torleif Lyngstad]

Svenske gruvearbeidere i Nord-Norge 1900 - 1919.
 
Kan noen i dette forumet hjelpe meg med data om følgende nedenfornevnet svenske gruvearbeidere som forulykket eller døde av andre årsaker i årene 1902 - 1917 under arbeid ved Birtavarre koppergruver:
  Landberg (event Lamberg), Aksel, født 1887 i   Hedsjö el. Nora församling, Stockholm, død 08.09.1902.
 
  Gaajo, Lars Isaksen, født 1873 i Karesuando(?),
død 28.11.1911.
 
  Jansson, Magnus, født 1859 i Kiruna (?),  
død november 1912.  
 
  Johansson, Petter Wilhelm, født 1866 i ....?,
død 09.11. 1912.
 
  Jämsö, Jafet, født 1886 i Lappvik församling,
Jörn, Västerbotten, død 05.05. 1914.
 
  Johansson, Olof, født 1881 i Tönnäs församling,
Jämtland, død 09.02. 1915.
 
  Karlsson, Lars Johan, født 1885 i Kalmar,  
død 30.06.1915.
 
  Nilsson, Karl Gustav, født 10.08. 1855 i Lerbäck, Närke, Örebro, død 08.06. 1915.
 
  Vita (el. Wita), Frantz Ivar, født i Uleaaborg,
(antakelig finsk statsborger), død. 31.05. 1917.
 
Jeg vil være svært takksam dersom jeg kunne få opplysninger som fører til kontakt med de ovenfornevntes etterlevende familier/slekt. Jeg arbeides nemlig med å få reist et minnesmerke over gruvearbeidere som døde under arbeid ved Birtavarre koppergruver i daværende Lyngen kommune i Nord-Troms, Nord-Norge.
 
Med vennlig hilsen
Torleif Lyngstad
postboks 640
N-9147 Birtavarre.
 
Tlf. +47 77 71 75 11
E-post: torleif.lyngstad@c2i.net

[Jan Ahlberg]

Svar till Margareta Jacobs jan 2006
Erik Elzvik var komminister i Vika från 11/8 1783 och tillförordnad pastor 1801 och 1803. Sedan 15/3 1781 var han gift med Brita Elisabeth Aroselius dotter till komministern i Rättvik, P Aroselius.
Källa: Muncktell, Joh. Fr. Westerås stifts herdaminne andra delen. 1843

[Elin Wahlgren]

Det här med gruvarbetande kvinnor...
Ni som vet mer? De gruvor där kvinnor arbetade, står det då nämnt i kyrkboken. Eller är det bara männen som nämns som gruvarbetare trots att kvinnorna också jobbade där. Och är det någon som vet mer om livet i gruvsamhällena? Hur gick det till? Vad gjorde kvinnorna resp. männen? Odlade de sin mat? Eller köpte de för lönen, resp. ingick maten i lönen?  
Jag försöker få reda på hur mina släktingar hade det under 1800-talets mitt, i gruvsamhället där de bodde men det finns väldigt lite information då det bara var en liten gruva i Uppland, under Kilafors bruk. Är det någon som har något tips om var jag kan söka information? Man kan ju anta att det såg ganska lika ut i de olika gruvsamhällena under denna period. Och hur såg gruvorna ut? Vilka byggnader fanns och vad användes de till? All information är intressant.

[Elisabeth Thorsell]

Du kan gå in på http://www.filipstadsbergslag.com/
där hittar du bilder av gruvor och andra byggnader, för all del i Värmland, men livet var nog ganska lika vid gruvorna. Där finns också i övre högra hörnet en länk till en länksamling, där du nog kan hitta mera.
 
Det finns också ett inlägg, av mig, längre upp i denna diskussion, där du kan hitta mer uppgifter.
 
(Meddelandet ändrat av elisabeth 2010-10-14 13:35)

[Stefan Simander]

Elin, vilken gruva rör det sig om?

[Elin Wahlgren]

Ramhälls gruva.. i Alunda

[Stefan Simander]

Elin, jag antar att du är släkt med och känner till Nita Wiklund som lagt in foton på personer med namn Wahlgren ifrån Ramhäll, Alunda i Porträttfynd här i Rötter, bland andra följande gruvarbetare:
 
http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=18626
 
Gå in på Porträttfynd och sök på Ramhäll så får du fram 5 foton till i den släkten Wahlgren, om du förmodligen inte redan gjort det vill säga.
--------------------
 
När det gäller Ramhälls gruvor så finns information att få i:
 
Stora Enso AB:s arkiv (1990 hette det Stora Kopparberg Bergslags AB:s centralarkiv) i Falun,  
 
enligt Bruk i Uppland av Bernt Douhan,  
 
Rapport från Stiftelsen Leufsta, Skrifter från Dannemora Bergslag I, Reprocentralen, HSC, Uppsala, 1990. Utgiven med stöd av Stifelsen Dannemora Bergslag (även kallad Dannemora Bergslags Stiftelse), Uppsala universitetsbibliotek och Uppsala landsarkiv.
 
--------------------------------------------------------------
 
För kontakt med Stora Enso AB:s arkiv se:
 
http://www.arkivcentrumdalarna.se/450.php
 
-----------------------------------------------------------------
 
Enligt ovanstående skrift ska enligt registret även finnas material om Ramhäll gruvor i:
 
Löfsta bruks arkiv  
 
Leufstaarkivet del 2 - deponerad del på Riksarkivet:
 
Det historiska arkivet (Kartong 1-202):
 
Fyndigheter
-Gruvhandlingar
  - Ramhäll m fl gruvor 1732-1761 (kartong 88)
 
---------------------------------------------------------------------
 
 
Korsnäs AB:s arkiv:
 
Österby bruks arkiv:
 
F. II. Tillkomna handlingar
- Diverse gruvor, odaterat, (3 volymer)
 
 
G. Räkenskaper.
 
I. Huvudböcker
 
c. Österby Bruks enskilda gruvor 1849-1918 (65 volymer)
 
Förteckning nr 2 från 1920 med namnregister och innehållsförteckning upprättad 1957
 
Fyndigheter: (sidan 286 i skriften som inte har sidhänvisning i registret!)
- Ramhäll gruvor 1746-1899 (fack 225).
 
------------------------------------------------------------------
 
För kontakt med Leufsta Bruksarkiv och om dess bestånd se:
 
http://www.leufstabruksarkiv.se/forskning.htm
 
Se också äldre information på http://www.genealogi.se/korsnas.htm
 
Observera att delar av Lövstaarkivet finns på Riksarkivet.
 
-----------------------------------------------------------------
 
Om Ramhälls gruvor kan också läsas i Dannemora bergsbruksområde, sidan 89-92 under Alunda socken, Olands härads allmänning, författad av Lena Berg och Örjan Hermodsson, i Atlas över Sveriges bergslag, utgiven av Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet, Jernkontorets Bergshistoriska utskott, serie H 115, tryck Jernkontoret, 2002.

[Stefan Simander]

Kanske dessa vet något:
 
http://www.ramhall.se/
 
Ytterligare info om Ramhäll:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ramh%C3%A4lls_gruvor
 
http://rostsverige.blogs.se/2006/05/08/projekt_folkhem_ramhaclls_gruvor~784554/
 
http://hem.passagen.se/pablo/lokstall/ramhall.htm
 
http://www.jornmark.se/places_intro.aspx?placeid=66&lang=
 
http://www.osthammar.se/Global/Vision2020/SKMBT_C35310012211253.pdf Om Ramhäll då-nu-sedan
 
http://www.miningdatabase.com/skarn/forum/viewtopic.php?f=5&t=408
 
http://www.youtube.com/watch?v=d7-JLa0GZoM Film med musik 5:20 på Youtube som visar Ramhälls gruva (eller snarare laven) idag!  
 
http://www.cgw.se/ForskSwe/Listadsara.htm#24 Anor från Ramhäll, bland annat gruvarbetare.
 
-------------------------
 
Om kvinnoarbete i gruvor:
 
Inom den högproduktiva industrin, där mannen framför allt arbetade, fanns det ej många kvinnor. År 1870 tycks kvinnoarbetet i gruvan ha upphört, men ovan jord var de verksamma med skräddning av malm, som malmskiljerskor. År 1905 fanns det 483 kvinnor som arbetade inom bergshanteringen. Inom byggnadsindustrin arbetade murarsmäckorna, som med ok över axeln bar tegel och murbruk uppför byggnadsställningarna.
 
Källa:  
http://www.marxistarkiv.se/kvinnofragan/e-schmitz-kvinnor_kamrater.pdf s.2-3