ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 11 mars, 2012  (läst 5729 gånger)

2012-02-23, 22:40
läst 5729 gånger

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik: Tack för upplysningen om Lanaträsket! Vad jag kan se så finns ingen annan kandidat (Christoffer är i och för sig är ett ovanligt namn för samer) att välja på. Du som verkar ha gått genom Åseles domböcker - har Christoffer Olofssons familj påträffats där?

2012-02-23, 23:20
Svar #1

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:58
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Jag såg att Gudrun föreslår att Sara kanske borde varit Sarva/Sarvva = Älg!
 
Jag tor, Erik, att Holms Jakob Larsson kanske icke är kopplat till Jacko Soan, ty denna ligger  
på Gedda-kartan där Bäverbäcken går ihop med Örån (Bäveravan), alltså mellan Brattfors och Vägsele!
 
Constantinus: mellan Alsträsk på Norra Stöttingslandet (mellan Lycksele och Vilhelmina)
och Lanaträsk väster om Fredrika (mellan Lycksele och Gafsele) är det något mindre än 5 mil.
 
PS Christoffer kanske mindre ovanligt i Anundsjö lappmark, dit Gafsele hörde då ?

2012-02-23, 23:27
Svar #2

Erik Holmlund

Constantinus> Jag kan se två andra kandidater som fäder till Erik, Olof & Jakob Kristofferssöner.
 
1) Kristoffer Mattsson som skattar i Åsele 1643. Mats Kristoffersson som skattar 1661-1678 är gissningsvis son till Kristoffer Matsson, framförallt pga namnindicum på för- och efternamn, plus att han tidsmässigt passar in naturligtvis, som son till Kristoffer Mattsson. I den uppbördslängd som följer näst efter 1678 års längd, dvs 1682 års längd, så har Mats Kristoffersson försvunnit och istället dyker Olof & Jakob Kristoffersson upp i längden. Det skulle kunna tas som indicium på att de är bröder med Mats Kristoffersson. Men Kristoffer Olofsson syns också sista gången i uppbördslängden år 1678, vilket gör det ganska knivigt, eftersom namnen på landen inte noterades i uppbördslängderna vid denna tid.
 
2) Kristoffer Jonsson. I Åsele lappmarks dombok 1664-01-03 framkommer att Simon Werniksson p.g.a fattigdom har överlåtit sitt skatteland till Kristoffer Jonsson. Nästa uppbördslängd för Åsele som jag lyckats hitta är från 1674, och där finns han inte med, och inte senare heller.
 
Har inte hittat nåt annat som kan kasta något nytt sken över Kristoffer-röran. Å andra sidan har jag inte gjort någon systematisk genomgång av Åseles domböcker, utan bara kikat på vissa delar. Och jag har inte kollat något öht i Åseles 1700-talsdomböcker. Men får jag anledning att göra det så kommer jag spana efter Kristoffrar.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-23 23:29)

2012-02-23, 23:52
Svar #3

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Stig-Lennart: Ångermanlands böcker är främmande för mig. Fördes Anundsjö lappmark i separata längder vid sidan om bondbyarna (där fanns tre stycken Christoffer i 1679:års mantalslängd) ?
 
Erik: Åh, Mats Christoffersson har jag missat helt - sneglade bara på förnamnet! Men då kan Jakob Christoffersson kanske ha efterträtt Mats medan Olof Christoffersson tagit över efter sin fader. Olof och Erik Christofferssöner skattar tillsammans mellan 1695 och 1704. De måste väl ha varit bröder.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-24 00:00)

2012-02-24, 00:12
Svar #4

Erik Holmlund

Stig-Lennart> Jag har liksom du tolkat att Bäveravan är liktydigt med Jacko soan. Notera att Brattfors nybygge inte låg där nuvarande byn Bratten ligger, utan vid Öreälven, dock något nedströms Jacko Soan.
Att Jacko skulle vara en avledning på någon Jakob som varit nyttjare av vattnet är vad jag finner som ett inte helt orimligt antagande. I synnerhet med tanke på att den förste kände bosättaren heter Jakob Jakobsson och att lappska visten ofta blev platser för nybyggen...och att Jakob Jakobsson tycks ha slagit under sig Jacko Soan, som knappast låg mycket mer än 15min promenad från nybygget.  
Bäveravan, och över 2mil av Öreälven hör än idag till Bratten/Brattfors byavatten. Byars fiskevårdsområden brukar vanligen avspegla dess byamarker väl. Här en bild över Brattens byavatten
http://hem.passagen.se/kjellove.bergstrom/Bilder/Brattkar.gif
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-02-24 00:30)

2012-02-24, 00:33
Svar #5

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:58
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Oslögt uttryckt av mig! Det verkar bara (vilket du vet) ha skannats som Åsele Lappmark 1643, 1662 & 1674 ff

2012-02-24, 00:42
Svar #6

Erik Holmlund

Constantinus> Jag håller med dig om att Erik & Olof Kristofferssöner måste ha varit bröder.
 
Men vad gäller Olof & Jakob Kristofferssöner så finns det ju en uppsjö med möjliga
kombinationer, givet det kända källäget...
 
1) Olof son till Kristoffer Mattsson och Jakob son till Kristoffer Olofsson
eller
2) Jakob son till Kristoffer Mattsson och Olof son till Kristoffer Olofsson
eller
3) Olof son till Kristoffer Jonsson och Jakob son till Kristoffer Mattsson
eller
4) Jakob son till Kristoffer Jonsson och Olof son till Kristoffer Mattsson
eller
5) Olof son till Kristoffer Olofsson och Jakob son till Kristoffer Jonsson
eller
6) Jakob son till Kristoffer Olofsson och Olof son till Kristoffer Jonsson
eller
7) Jakob och Olof, bägge söner till Kristoffer Olofsson
eller
8) Jakob och Olof, bägge söner till Kristoffer Jonsson
eller
9) Jakob och Olof, bägge söner till Kristoffer Mattsson
 
...och då kan jag dessutom tänka mig att det fanns fler Kristoffrar i omlopp,
men som inte syns i källorna.
Så jag skulle nog avråda från att säga något överhuvudtaget om Kristofferssönernas fader/fäder
tills något mer framkommit.

2012-02-24, 00:57
Svar #7

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik: När Per Eriksson och Margareta Larsdotter i Stöttingfjäll döper sin dotter Ingrid i Åsele 1726-10-29 stod följande personer faddrar: Christoffer Adamsson i Noret, Hans Eriksson ibidem, Nils Andersson i Gafsele, Margareta Olofsdotter i Noret, Margareta Adamsdotter och Sigrid Eriksdotter.
 
Jag kan konstatera att Christoffer Adamsson och Margareta Olofsdotter var ett äkta par; Hans Eriksson var gift med Sigrid Adamsdotter; Margareta Adamsdotter var syster till Christoffer och Sigrid; Nils Anderssons syster Karin var gift med Erik Eriksson i Vägsele och Sigrid Eriksdotter var syster till Per och Erik Erikssöner. Är det inte ett starkt tecken på släktskap så säg?! För min del råder ingen tvekan alls om att Adam och Erik Christofferssöner var bröder.

2012-02-24, 02:38
Svar #8

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Constantinus> Jag vet inte nu om det riktigt hör till denna intressanta diskussion. Men vid tinget i Åsele den 4 och 5 Januari 1728 framkommer dessa uppgifter enligt protokoll § 18:
 
Åhr 1728 den 4 och 5 Januari, höls Ordinarie Ting med Allmogen af Åsele Lapmark, närwarande Befallningsmannen Wälbde Lars Pagander, och Nämndemännen Mårten Oloffson i Ormsiö, Jöran Johansson Nils Jacobson i Ristsiö, Lars Arfwedson i Lomsiö, Nils Ingelson i Hwipsiö
     Befallningsmannen Wälbde Lars Pagander, söker att giöra sig noga underrättad huru länge sedan alla i detta Tingelag befintelige Torp el nybyggen blifwit optagne el Skatlagde; Ty undersöktes derom, och intygas
     6: At Christopher Adamsons fader Adam Christopherson 1691 el. tilförne optagit Södre Noret.
     7:  Markus Markusons Torp på Norre Noret är uptagit år 1700; men på hwilka åhr desse Torp blifwit Skatlagde, Kan ingen underrättelse fås. [.....] Att således är ransakat, befunnit, resolwerat och dömt, som uti föregående Protocoll finnes förmält, betygar undertecknad Häradshöfding öfwer Ångermanland med egenhängig underskfift och brukelige Signete.
Erich Teet detta härads ting har setat sigill.
---
 
Adam Christoffersson kom ju att bli nybyggare, klockare och lapptolk på Södre Noret (Västernoret). Under punkt 7 ovan, så är Markus Markusson på Norre Noret (Östernoret) för övrigt min anfader.  
 
Mvh
 
//Peder

2012-02-24, 15:04
Svar #9

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:58
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Suveränt släktkalas, Constantinus  

2012-02-24, 16:48
Svar #10

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Lägger in hela protokollet, vilken del av, jag gjorde inlägg ifrån inatt, ifall det kan komma till användning för intresserad.
 
Åhr 1728 den 4 och 5 Januari, höls Ordinarie Ting med Allmogen af Åsele Lapmark, närwarande Befallningsmannen Wälbde Lars Pagander, och Nämndemännen Mårten Oloffson i Ormsiö, Jöran Johansson på Hälla, Tomas Jacobson i Saltsiön, Nils Jacobson i Ristsiö, Lars Arfwedson i Lomsiö, Nils Ingelson i Hwipsiö.
 
§ 18
Befallningsmannen Wälbde Lars Pagander, söker att giöra sig noga underrättad huru länge sedan alla i detta Tingelag befintelige Torp el nybyggen blifwit optagne el Skatlagde; Ty undersöktes derom, och intygas
 
1:    at Jon Andersson i Gafsel niutit 12 åhrs frihet för än han 1691 erhållit fordom Landshöfdingens Hr Stricks immission, och sedermera 3 åhrs frihet, hwarefter han blifwit Skatlagd.
 
2:   At Abraham Grelsons Torp dersammanstädes är för än åhr 1691 optagit.
 
3:   At Pär Ingelsons Torp i Gafsel är äldre el. optagit för än Abraham Grelsons.
 
4:   At Pär Matzons fader framl. Matz Pålson wid pass 40 åhr sedan satte sig    neder på Hällan, der han begynte uparbeta Torpet.
 
5:   At Jöran Johansons nybygge på Hällan är uptagit ungefär år 1700.
 
6:   At Christopher Adamsons fader Adam Christopherson 1691 el. tilförne optagit Södre Noret.
 
7:   Markus Markusons Torp på Norre Noret är uptagit år 1700; men på hwilka    åhr desse Torp blifwit Skatlagde, Kan ingen underrättelse fås.
 
8:   At Jon Erichson Kierfwil 1712 begynte uparbeta Torpet Swanawatn, för    hwilket hans mågar Hindrich Matzon och Pär Erichson nu Skatlagde äro.
 
9:   At Holmträsk blef 1706 uptagit, och 1718 öde lemnat, samt 1723 åter uptagit    af Philip Matzon, warandes belägit på Lappen Olof Tomasons land, hwarföre    han skattar.
 
10:   Lappens Jacob Pärssons afradsland Råsele, har Pärle Inspectoren Peter Edin   1722 och Lappens Son Swän Jacobson 1726 begynt uparbeta åker och äng    samt der bygga huus.
 
11:   Har Erich Tomason 1724 begynt af Lappens Nils Nilsons Skatland Torfsiö    uparbeta några ägor, doch skattar Lappen för Landet.
 
12:    At Lappens Olof Håkansons Skatland, Ormsiöhufwud benämt, warit öde,    hwarföre Matz Johanson sig der nedersat 1726.
 
Att således är ransakat, befunnit, resolwerat och dömt, som uti föregående Protocoll finnes förmält, betygar undertecknad Häradshöfding öfwer Ångermanland med egenhängig underskfift och brukelige Signete.
 
               Erich Teet
               detta härads ting har setat
               sigill.

---
 
Mvh
 
//Peder
 
(Meddelandet ändrat av Calixius 2012-02-24 16:50)

2012-02-24, 23:32
Svar #11

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Såväl Per Eriksson som Sigrid Eriksdotter levde än 1772 och de var bosatta i Älgsjölandet (Åsele AI:1, s.43). Per hade en son Christoffer.
 
Har någon tillgång till Karl-Erik Gavelins Åseleborna 1674-1920 och kan ge oss överblick över Christoffer Olofssons barn och barnbarn med familjer? Jag har försökt få fram förnamnet på Erik Christofferssons hustru men inte lyckats.  
 
Peder: Tack för uppgiften om att Adam Christoffersson upptagit sitt nybygge före 1691 - inte att undra på att han saknas i skattelängderna (som bröderna Olof och Erik gör).

2012-02-25, 03:22
Svar #12

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Constantinus> I Karl-Erik Gavelins Åseleborna 1674-1920 fann jag inget om de äldre leden.
 
Men nedanstående uppgifter har jag sammanställt ur Kjell Åke Lundströms, Stensele, material; CD:n Samer och nybyggare i inlandet och fjällvärlden (utgiven av Skelleftebygdens Släktforskare). Så dessa uppgifter bör ju motkollas mot original.
 
 
Tabell 1
Kristoffer Olofsson. Skattlapp i Ångermannabyn, Åsele.
Barn:
Adam. Tabell 2.
 
Tabell 2
Adam Kristoffersson (från tabell 1), född i Ångermannabyn, Åsele, död 1721 18/12 i Noret, Åsele. Skattlapp, klockare, nybyggare i Noret, Åsele. Tog upp Noret 1690. Lundström anger också att han är bosatt i Ångermannabyn (kanske en sammanblandning med faderns hemvist?; Min anm.). Tillhörde en av lappojkarna som med tvång togs till skolan i Lycksele trots föräldrarnas protester. Gift 1716 28/12 i Åsele med Anna Olofsdotter, född i Åsele. Bosatt i Västernoret, Åsele.
Barn:
Kristoffer, född 1690. Tabell 3.
Anna, född 1693. Tabell 6.
Sigrid, född 1695. Tabell 7.
 
 
Tabell 3
Kristoffer Adamsson (från tabell 2), född 1690 i Noret, Åsele. Gift med Margareta Olofsdotter, född 1684 27/4 (anges även född i Åsele).
Barn:
Adam, född 1718 (dp. 7/5) i Noret, Åsele.
Olof, född 1720 (dp. 17/7). Tabell 4.
Kerstin, född 1722 19/11. Tabell 5.
 
Tabell 4
Olof Kristoffersson (från tabell 3), född 1720 (dp. 17/7) i Noret, Åsele, död 1784. Bosatt i Västernoret, Åsele. Gift med Brita Nilsdotter, född 1724 i Åsele.
Barn:
Kristoffer Olofsson, född 1751 8/11 i Noret, Åsele.
Nils Olofsson, född 1754 6/2 i Noret, Åsele.
Kerstin Olofsdotter, född 1758 28/2 i Västernoret, Åsele.
Sigrid Olofsdotter, född 1762 18/7 i Västernoret, Åsele.
 
Tabell 5
Kerstin Kristoffersdotter (från tabell 3), född 1722 19/11 i Noret, Åsele, död 1818 23/5 (bg. 7/6) i Råsele, Vilhelmina. Gift (i hans 2:o gifte) 1764 i Åsele med Gabriel Nilsson Rådström, född 1733 ?/8 i Råsele, Åsele. Bosatt i Råsele, Åsele. Äktenskapet barnlöst. Gabriel Nilsson Rådström gift 1:o 1757 i Åsele med Anna Göransdotter.
 
Tabell 6
Anna Adamsdotter (från tabell 2), född 1693 i Noret, Åsele, död 1743 i Örträsk, Lycksele. Gift 1710 1/12 i Åsele med Samuel Samuelsson, född 1683 i Örträsk, Lycksele, död 1774 i Örträsk, Lycksele. Bonde i Örträsk, Lycksele.
Barn:
Anna Samuelsdotter, född 1714 (9/4, Faddrar: Länsman Mårten Mårtensson Fahlträsk med hustru Karin, Erik Samuelsson i Vägsele och Anna Samuelsdotter ifrån Örträsket.) i Örträsk, Lycksele. Gift med Daniel Eriksson, född 1686 i Krokvattnet, Själevad. Bosatt i Gamla Bergsjö, Nordmaling.
 
Tabell 7
Sigrid Adamsdotter (från tabell 2), född 1695 i Noret, Åsele. Bosatt i Lomsjö, Åsele. Gift 1718 1/5 i Åsele med Hans Eriksson, född 1693 1/10 i Junsele. Bosatt i Västernoret, Åsele.
Barn:
Erik Hansson, född 1718 i Noret, Åsele.
Adam Hansson, född 1721 (dp. 11/4) i Noret, Åsele.
Märta Hansdotter, född 1722 (dp. 31/12) i Noret, Åsele.
Kerstin, född 1725 (dp. 21/3) i Noret, Åsele.
Ingeborg, född 1726 (dp. 11/12) i Noret, Åsele.

---
 
Mvh
 
//Peder

2012-02-25, 07:30
Svar #13

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Peder: Tack för den lilla sammanställningen! Menar du att Gavelins bok inte medtar Adam Christofferssons egen familj? Gud, vad trött man blir på ofullständiga publikationer! Vad årtalet 1674 nu skall syfta på...
 
Adam hade ytterligare fyra barn. I ordningsföljd tror jag blir:
 
1/ Adam (1686-1712), fördubblingsbåtsman Bäck under rote 94 Björk i Anundsjö sn år 1711 [källa: Strömbergs båtsmansdatabas]  
2/ Christoffer
3/ Anna
4/ Sigrid
5/ Kerstin, dopvittnar första gången 1711-10-08
6/ Nils, dopvittnar första gången 1716-04-21
7/ Margareta, dopvittnar första gången 1720-07-17
 
Om man tittar på namngivningen bland barnbarnen så hette Adams hustru sannolikt Kerstin och hans moder (Christoffer Olofssons hustru) Sigrid.
 
Barnens morföräldrar kan ha hetat Nils och Anna, finns någon tänkbar familj?
 
För övrigt återfanns lite lustigt nog Matts Larsson ifrån Lycksele och Sigrid Mattsdotters (Matts Mattssons dotter i Umbyn) vigseldatum 1715-01-06 i Åsele.

2012-02-25, 18:15
Svar #14

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Constantinus> Ber om ursäkt, jag var nog för trött den natten då jag sökte Västernoret. Lägger in uppgifterna från Gavelin, Karl-Erik, Åseleborna 1674-1920, Del 2 (1994). De uppgifter som skiljer sig- eller inte återfinns i Kjell Åke Lundströms ovanstående arbete Samer och nybyggare i inlandet och fjällvärlden markerar jag med Röd färg.
 
Tabell 1
Återfinns ej
.
 
Tabell 2
Adam Kristoffersson, död 1720 18/12. I Västernoret (VÄN 23). Omgift 1716 28/12 i Åsele med Anna Olofsdotter.
Barn:
Adam Adamsson, född 1686, död 1712 15/9. Båtsman Bäck i Anundsjö.
Kristoffer. Tabell 3.
Anna, född 1693. Tabell 6.
Segrid. Tabell 7.
Kerstin.
 
Tabell 3.
Kristoffer Adamsson (från tabell 2), död 1777. I Västernoret (VÄN 1). Gift med Margareta Olofsdotter, död före 1772, dotter till Olof Nilsson och Margareta Månsdotter i Hoting, Fjällsjö.
Barn:
Adam, döpt 1718 7/5.
Olof, döpt 1720 17/7. Tabell 4.
Kerstin, döpt 1722 19/11. Tabell 5.
 
Tabell 4
Olof Kristoffersson (från tabell 3), döpt 1720 17/7, död 1784. I Västernoret (VÄN 24). Gift med Brita Nilsdotter, född 1724, död 1777 (KR).
Barn:
Kristoffer, född 1751 6/11.
Nils, född 1754 6/2
barn, född 1756 (KR), död 1773 (KR).
Kerstin, född 1758 28/12, död 1774 (KR).
Sigrid, född 1761 18/3.
 
Tabell 5
Kerstin Kristoffersdotter (från tabell 3), döpt 1722 19/11, död 1818 23/5. Gift (i hans 2:o gifte) 1764 med Gabriel Nilsson, född 1733 ?/8, död 1827 16/5. I Råsele (RÅS 5), Åsele. Gabriel Nilsson gift 1:o (i hennes 2:o gifte) med Anna Göransdotter. Anna Göransdotter gift 1:o 1741 med Erik Pålsson, född 1717 3/5, död 1756 ?/12.
 
Tabell 6
Anna Kristoffersdotter (från tabell 2), född 1693. Gift 1710 4/12 i Åsele med Samuel Samuelsson, född 1683, från Örträsk.
 
Tabell 7
Segrid Adamsdotter (från tabell 2), död 1765 (KR). Gift 1718 1/5 i Åsele med Hans Ersson, född 1693 1/10, död 1785 (KR), son till Erik Kristoffersson och Märeta Persdotter i Lillegård, Junsele. Klockare i Västernoret (VÄN 7).
Barn:
Erik, född 1718 31/8.
Adam, döpt 1721 11/4.
Marta, döpt 1722 31/12.
Kerstin, döpt 1725 (dom palm).
Ingeborg, född 1726 11/12.
Nils, döpt 1732 12/3.
Kerstin, döpt 1736 29/2.

---
 
Mvh
 
//Peder
 
(Meddelandet ändrat av Calixius 2012-02-25 18:22)

2012-02-25, 20:12
Svar #15

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Peder: Tummen upp för kompletteringar! Anna (tabell 6) skall förstås heta Adamsdotter.  
 
Om inte Adams bröder Olof och Erik Christofferssöner med resp. familj återfinns i Gavelins bok, kanske det står något om Eriks tre barn där (av fyra)?
 
Per Eriksson g 1715 i Lycksele m Margareta Larsdotter från Umbyn, barnen däribland Erik 1720, Ingrid 1726 och Christoffer.
 
Malin Eriksdotter gm Carl Nilsson; sonen Erik 1734.
 
Sigrid Eriksdotter g 1739 m Per Nilsson; sonen Erik 1744.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-25 20:15)

2012-02-26, 01:20
Svar #16

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Constantinus>  Denna bok hittade jag i bokhyllan, som jag totalt glömt bort! (-: Och dessa intressanta och kompletterande uppgifter återfanns i:
 
Boken om Sörnoret och Västernoret (1994), s. 4-6:
 
Noret
Tyvär hade Wallin, som var lektor från Härnösand och kom år 1715 tillsammans med sin hustru på väg till Åsele, så brått att komma fram till Åsele, för den starka kylans skull, att han inte stannade i Gafsele utan bara noterade i förbifarten, att där fanns 3 à 4 gårdar, som alla låg vid ån, och att där bodde finnlänsman. Det var Ingel Persson, som alltså redan före 1715 fått denna förtroendepost. Inte heller vid nästa gård, Noret, gjorde han något uppehåll, eftersom den låg bara en halvmil från kyrkan, men han antecknar, att där bor klockaren och tolken Adam. Nybygget öster om ån, där Markus Markusson bodde, har han kanske inte ens lagt märke till. Wallin var ute i andra ärenden än att studera nybyggarlivet. För honom gällde det främst att undersöka hur långt upplysningen hunnit bland samerna.
     En som däremot noga granskat nybyggena i Åsele denna tid är lantmätaren Nils Spole, som ritat så intressanta kartor över dem alla och försett dem med utförliga beskrivningar på åker- och ängesland, hömängd m.m. Han berättar också om nybyggens ungefärliga ålder - upptaget av ris och rot för vid pass ... år sedan.
     Enligt hans beräkningar skulle Västernoret ha upptagits omkring 1687 av klockaren och tolken Adam Kristoffersson. Troligen har han fått sysslan och tillåtelsen till detta nybygge på prästbordets ägor genom kaplanen Nils Spolander, som 1687 efterträdde den gamle sjuklige Pehr Junzelius. Herr Nils, som själv var av lapsk härkomst, kände kanske till denne Adam, som både kunde tala svenska och sjunga psalmer, och fann det förmånligt att ha en klockare boende så nära kyrkan. De föregående prästerna hade fått reda sig utan klockare, de söngo själva. Någon syn på Adams nybygge omtalas inte, men 1693 säges han inte längre ha någon lön som lapptolk, efter han njuter K. M:ts nåd och frihet på sina skatteägor. Om Adams härkomst kan man anta att han var ättling till en Kristoffer Olsson i Ångermannabyn, som förekommer i skattelängden för 1639. Någon annan att gissa på finns faktiskt inte vare sig i Åsele eller Ume lappmark. Var Adam lärt att tala svenska och sjunga psalmer måste också bli en gissning, men det kan väl inte vara någon annanstans än vid Skytteanska skolan i Lycksele. Man vet med säkerhet, att samer från Åsele fått sin läsfärdighet vid denna skola.
     Adam blev alltså den förste samenybyggaren i Åsele, och han tycks inte ha stått de andra nybyggarna efter i odlingsiver. Som Nils i Gafsele var han rädd om sina ängesrödningar och slåtterholmar och såg med missnöje, att han omsider fick en granne på andra sidan älven, i det som senare kallades Östernoret men som då hette Vispenoret. (Utdrag ur Rut Gavelin, Blad ur de äldre byarnas historia).
 
     Om tillkomsten av detta nybygge finns en utförlig redogörelse i tingsprotokollen. Man följde nu till punkt och pricka bestämmelserna i 1695 års plakat, som föreskrevs först anmälan vid häradsrätten syn av det tillämnade stället, häradsrättens utslag, och om det varit gynnsamt, KB:s ”immission”.
     Vid decembertinget i Åsele 1701 kom för rätten en ung person vid namn Markus Markusson, födder i Lidens socken, och uppgav sig vara sinnad att upptaga ett torpställe på Kyrkolandet vid Norselet, och uppviste sig hava kyrkoherdens, herr Daniel Edins, lov och samtycke. Rätten ansåg det nödvändigt att pröva, först om stället var lämpligt att där uppgöra åker och äng, så att det verkligen var fråga om bosättning och inte bara ett försök att undslippa knektutskrivning. Man var just i början på Stora ofreden, och det var ont om knektämnen i kustsocknarna. Vidare skulle synas om prästbordet kunde lida intrång genom nybygget. Till synemän utsågs tre bönder från Junsele, som midsommaren 1702 besåg stället, där som Markus Markusson begynt bygga sin gård, och fann att där var gott upptagsland till åker men inte mycket ängesland som kan bärgas men möjlighet till mera vid älven, rödningsskog och fiske till nödtorft. Sedan synebeskrivningen upplästs vid tinget 1703, fick Markus rättens tillstyrkan till sin ansökan om nybygge och frihetsår. På våren 1705 tycks han ha fått KB:s formliga bekräftelse. Denne Markus var ingen främling i Åsele. Förutom det att han var från grannsocknen hade han i några år varit i Åsele som Umeå borgerskaps utridare och skulle i den egenskapen övervaka, att inte bönderna smyghandlade med samerna mellan marknaderna. Det var ingen lätt uppgift, och den gjorde inte sin man populär, eftersom just handeln med samerna enligt Spole var jämte jakt och fiske nybyggarens bästa inkomst. Markus hade också snart tröttnat på den fruktlösa kontrollen, och detsamma hade väl även Umeborgarna gjort.
     Som nybyggare i Östernoret tycks Markus ha samsats bra med de övriga Åseleborna utom med Adam i Västernoret. Man kommer ännu ihåg, hur de tvistat om slåttern på holmen i älven mellan de båda gårdarna. Men vid tinget 1709 blev mellan Markus och Adam med sämja och enighet slutet och utsagt, att klockaren skall på intet sätt ofreda eller göra Markus något intrång varken i hans nyligen upptagna slått eller fiskevatten.
     Markus' hemby i Liden var Moflo, och fadern var sannolikt den Markus Hansson eller Johansson, som köpt hemman där på 1640-talet. Det stämmer också gott med vad Nensén berättar efter Pål Danielsson i Gafsele, som själv var ättling i tredje led till Markus i Noret: Den förste (i släkten) var Markus Johansson, sedan ha de hetat Markus son efter son. I Moflo finner man Hans Markusson, som tydligen var äldste sonen, född på 1650-talet. Markus fick som yngre som lämna hemmet och har kanske liksom många andra bondsöner någon tid gått knekt, för eget eller andras hemman. Han bör ha varit född på 1660-talet och kan således inte ha varit så ung som protokollets ord om en ung person kan låta en tro. Uttrycket ung person betyder ofta på den tiden att vederbörande var ogift. Markus' hustru, Kerstin Danielsdotter, var född 1666. Hon var bonddotter från Krånge i Junsele.
     Om Markus vet man annars inte mycket. Att han var något av konstsmed förstår man av att han var den som pyntade den yxa, som Anders Jonsson i Gafsele smitt till kyrkans bruk. Han var också kyrkvaktare och sörjde för ordningen vid helgerna. Men han dog redan 1713, och sedan var det änkan Kerstin, som skötte nybygget tills äldste sonen Markus d.y. kunde ta vid.
     Östernoret förblev länge Markussönerna stamort. Under hela 1700-talet och en god bit in på 1800-talet finner man där en Markus Markusson, son efter far i 6 led. Nr 2 kallades den döve men satt icke desto mindre nämndeman några år, en klok och påfallande självständig man. Markus nr 3, den rike, var också nämndeman. Han dog jämförelsevis ung 1783, och genom ett märkligt testamente lämnade han halva sitt hemman med den gamla gården och en synnerligen välförsedd smedja åt äldste sonen, som bär sina förfäders namn. Den andra hemmanshalvan fick dottern, gift med en ättling till Adam i Västernoret. Också den fjärde Markus var en ansedd man, slutligen häradsdomare. En del av hans hemman förvärvades på 1830-talet av en Markusättling på kvinnolinjen, kyrkmålaren Markus Jonsson Blomqvist från Gafsele.
     Klockare Adams släkt i Västernoret dog ut på manssidan efter ett par generationer, och det blev mågen Hans Ersson från Junsele, som kom att sörja för utvecklingen där. Klockarsysslan gick i arv från far till son eller måg ända in på 1800-talet, då klockare Pål Ers' måg Nils Gavelin från Gafsele övertog den. Från hans tid förskriver sig bebyggelsen i Sörnoret, gårdens gamla fäbodställe, där Nils Gavelin efter tillstånd från KB åren 1811-1812 anlagt ett krononybygge till 3/16 mantal, som till en början hörde under Västernoret men 1833 säges numera kallas Sörnoret (Utdrag ur Rut Gavelin, Blad ur de äldre byarnas historia).
 
 
Boken om Sörnoret och Västernoret (1994), s. 14-15:
 
Under fastigheten Västernoret 2:17; återfinns ett fotografi - på det som tydligen avser stamhemmanet - av 3 byggnader. Det framgår ej när byggnaderna är uppförda. Detta fotografi är hämtat ur Svenska Gods och Gårdar (Min anm.).
 
Det uppges även att Adam kristoffersson som gift om sig 1716 med Anna Olofsdotter, tidigare var gift med en Barbro.
 
Av fastighetsägarna till Västernoret 2:17 räknas upp:
Adam Kristoffersson.
Kristoffer Adamsson, född 1690.
Olof Kristoffersson, född 1720.
Kristoffer Olofsson, född 1751.
Kristoffer Olofssons fosterson: Per Ersson, född 1759; kommer från Hälla 1800 men flyttar till Borgsjö 1814.
Efter den tiden köper antagligen Strömnäs AB fastigheten och gården brukas antagligen av arrendatorer, till dess att Erik Lindström köper fastigheten av bolaget år 1906. Sedan övertar Valter Lindström fastigheten på 1930-talet. Efter Valters död 1991 övertar Valters dotterson Magnus Isaksson de gamla husen som avstyckas från fastigheten. Den övriga delen av fastigheten äger Gunnar Eriksson.
 
Jag bifogar ovanstående nämnda fotografi av stamhemmanet Västernoret 2:17, som jag ej skannar in från boken, utan tar från mitt eget digitala exemplar av Svenska Gods och gårdar.
 

 
Svenska Gods och Gårdar, Del 44 Västerbottens Lappmark (1943), Åsele, Västernoret 2, s. 674.
 
 
Boken om Sörnoret och Västernoret (1994), s. 42:
 
Här berättas om en utflykt till Adams fäbodar 1991 11/5. Vi I gruppen gick efter en stig från allmänna vägen hitanför Amandus Erikssons. Samma väg som P J Näslunds familj gick när de var på väg till Djupbäcken för att slå myrslåttern. Vi gick 2-3 km och kom då till en plats där vi såg tydliga spår efter en fäbodplats kallad Adams fäbodar. På en husgrund fanns en nerfallen murstock som var övertäckt med mossa. Adam Kristoffersson upptog ju nybygget i Västernoret 1687. Eftersom den övre forsen i Sörnoret kallades Gamm-fäbodforsen och raningen intill kallades för Adamsraningen och Adams fäbodar måste Adam Kristoffersson ha upptagit denna fäbod. Det är alltså 200 år sedan. När sedan nybygge upptogs på nuvarande Sörnoret norra sidan, flyttades fäbodan.
 
 
Det här kortet visar vad som en gång varit Adams fäbodan. Bild och text: Boken om Sörnoret och Västernoret (1994), s. 52.
---
 
Mvh
 
//Peder
 
Ps. Kollar upp närmare om de peroner du undrade om i Gavelin imorgon!

2012-02-26, 20:25
Svar #17

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Constantinus> Jag fann inget om Olof Christoffersson (Kristoffersson) eller Erik Christoffersson (Kristoffersson) i Gavelin, Karl-Erik, Åseleborna 1674-1930 (Utökad (tillägg) och opublicerad upplaga); Ej heller i Karl-Erik Lundströms CD.
 
Men dessa nedanstående uppgifter fann jag i Kjell Åke Lundströms tidigare nämnda arbete, CD:n Samer och nybyggare i inlandet och fjällvärlden (Kopierar in texten som den står skriven).
 
I Umbyn, Lycksele-filen:
Erik Persson 1717 (1720)
(st Per Eriksson Stöttingfjäll)
h Kerstin Waniksdr 1719 (död 1803 19/3)
(dt Wanik Ingelsson Risberg h Marget Arvidsdr)
Per 1745
Marget 1746
Kerstin 1746 (1755 g 1787 Lars Göransson 1763)
Karin 1750 (1757 g 1799 Per Nilsson 1753)
Anna 1751 g1 Nils Mattson 1760 g2 Zakarias Sjulsson 1778
Erik 1758 (1756 g1 1786 Anna Olofsdr g2 Maria Pålsdr 1770)
Per 1761 dop 9/10 Lycksele
Anm: (OBS!) Detta är uppgift från Lycksele HF och verkar ej stämma så bra mot Åsele kyrkböcker. Denna Erik Persson var skattlapp på Stöttingfjället och finns i Lycksele HF bok tillsammans med Lars Mattson. Den som avses är Erik Persson Ahlmark 1720. Uppgifterna från Åsele kyrkböcker inom ().
---
 
I Åsele, lappar-filen:
Per Eriksson Stöttingfjäll
h Margareta Larsdr
Erik Persson Almark 1720 29/9 g 1743 Kerstin Warniksdr 1728
Ingrid 1726 29/10
Kristoffer Persson Almark 1728 g1 1756 Maria Ersdotter, g2 1789 Anna Larsdr 1730
 
Erik Persson Ahlmark 1720 död 1790 Skattlapp Alskalandet
st Per Eriksson i Stöttingfjället
h Kerstin Warniksdr 1728 g 1743 3/4 död 1803 19/3
dt Warnik Ingelsson  h Margareta Arwelsdr
Per 1744 5/8 (dop) i skola 1756. Sonen Per 1744 gick skola i Åsele 1756.
Kristina 1746 20/6 (dop)
Marget
Kerstin 1754 g 1787 Lars Göransson 1763
Anna 1755 g1 Nils Mattson 1760 Långbäcken
          g2 1802 20/4 Zakarias Sjulsson 1778
Erik 1756 g1 1780 Anna Olofsdr  
          g2 1790 Anna Maria Pålsdotter 1770
Karin 1757 g 1779 Per Nilsson 1753
Anm: Kristina Warniksdotter avled af ålderdom den 19 marti 1803. Hon giftade sig vid 19 års ålder med Erik Persson Almark på Alskalandet med hwilken hon levat i 56 år födt 9 barn af hwilka 5 är kvar. (Fredrika begravningsbok 1803).
 
Warnik Ingelsson   skattlapp Rissjölandet
st Ingel Jonsson
h Margareta Arwelsdr g 1701
Ingel  g 1729 19/1 Elisabet Sjulsdr
Arvid   g Kerstin Sjulsdr
Lars 1712 25/4 (dop)
Erik 1714 4/1 (dop)
Lars 1715 23/10 dop 29/10 g 1739 11/3 Brita Jonsdr 1721
Per 1719 24/3 (dop i Ryssträsk)
Kerstin 1720 1/11 (dop) g 1743 3/4 Erik Persson Almark 1720
 
Erik Persson 1744 2/9 död 1800 Skattlapp Älgsjölandet
st Per Nilsson h Sigrid Eriksdr
h Karin Helgesdr 1738 g 1766  
dt Helge Andersson h Karin Jonsdr
Erik Olofssons barn:
 Brita Maja 1793
 Anna 1795
 Margareta 1796
Anm: Boupptekning Åsele 1800 FII:1 nr 130.
 
Kristoffer Persson Almark 1728 död 1803 23/9 Skl. Älgsjölandet. Kristoffer i skola 1744-1746.
st Per Eriksson h Margreta Larsdr Stöttingsfjället
h1 Maria Eriksdr     g 1756 död 1788
dt Erik Persson h Anna Tomasdr Älgsjölandet
Erik 1761 g 1785 Marget Larsdotter 1767
Jonas 1763 Skikkare cateket g2 Ella Nilsdr 1771  
Per 1760 g 1782 Brita Ingelsdr 1756
h2 Anna Larsdr 1730 g 1789 död 1804 26/11
(Lars Bryngelssons änka från Wiskalandet. Flyttade till svärsonen Olof Larsson 1750 i Lögdaträsk)
 
Lars Bryngelsson 1711-07 död 1788 skattlapp  Lögdaträsk
st Bryngel Ingelsson h Cecilia Larsdr
h1 Kerstin Persdr   g 1735 6/1
Bryngel 1736 20/6 g Elisabet Pålsdr 1737
Pär 1738
Cicillia 1739 g 1774 Olof Larsson 1750 Umbyn
Margreta 1741 19/6 (dop)
Malin 1744 5/8 (dop)
Lars 1746 31/3 (dop)
h2 Anna Larsdr 1730
Anm: Änkan Anna Larsdr gifte om sig med Kristoffer Persson Almark 1728 och efter dennes död 1803, flyttade hon till svärsonen Olof Larsson 1750 i Lögdaträsk.
 
Erik Persson Älgsjölandet
h1) Kerstin Göransdr g 1721 24/2
Maria   g 1756 Kristoffer Persson Almark 1728
Kerstin 1732 (dop 1733 6/1)
h2 Anna Tomasdr g 1746 5/1
Anna
h3 Karin Nilsdr född ca 1742
 (omgift med Tomas Jaurin)
 
Erik Persson
h Anna Guttormsdr
Olof 1719 24/3 (dop)
Malin 1711 1/9  (dop 8/10) g 1732 6/1 Karl Nilsson
Jon Alstedt 1715 3/6 g Margareta Persdr. (Dessa är mina (Peders) förfäder!; Min anm.)  
 
Karl Nilsson     Skattlapp  Albloseleland
h Malin Eriksdr 1711 9/1 g 1732 6/1 död 1798 28/11
dt Erik Persson Almark h Anna Guttormsdr
Cecilia 1733 5/1 (dop)
Erik 1734 15/4 (dop) död 1788
Malin 1737 begravd 1744-02
Margreta 1741 19/6 (dop)
Nils 1747 27/9 (dop) g 1771 Sigrid Pålsdr 1746 30/5
Fosterson: Per Göransson 1758 t Klockare i Fatmomakke

---
 
Mvh
 
//Peder

2012-02-26, 23:46
Svar #18

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Peder: Nu har du säkert gjort många forskare och ättlingar till Adam Christoffersson lyckliga över litteraturuppgifter om klockaren ifråga! (^_^)b  
 
Själv består min enda koppling till Åsele av kyrkoherde Daniel Edins hushåll. Jag är bara intresserad av att luska fram förnamnet på Erik Christofferssons hustru, och blir inte klokare av luckor i Gavelins bok och Lundströms röriga sammanställningar! Man tycks inte ha betraktat dopfaddrar i någon större utsträckning. Jag kan dock konstatera emellertid att den Malin Eriksdotter, gift med Carl Nilsson, är utesluten och jag får söka upp Erik Christofferssons dotter Malin någon annanstans istället. Tack för hjälpen, Peder!
 
Jag får återkomma senare om jag hittar nya kopplingar mellan Åsele och Umbyn.

2012-02-27, 06:05
Svar #19

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Pål Persson var först bosatt i Örträsk innan han blev nybyggare i Vägsele på Lars Mattssons skatteland och åtnjuter frihet mellan 1704 och 1720 (Lycksele DB 3/1 1706). I ett annat ärende samma dag kallas Pål Persson liksom Samuel Samuelsson för Örträskfinnarna.  
 
Samma år 1704 skall ju Jakob Jakobsson ha påbörjat sitt nybygge i Brattfors. Slumpartat eller finns det något samband? Jakob var ännu klockare 3/1 1708 (SVAR H0000333_00235). Erik Holmlund skrev i sitt inlägg från 22/2 att Klåckaren Olof i Lycksele finns i 1708:års mantalslängd, men det rätta uppgiften skulle vara mtl per 9/3 1709. Jakob Jakobsson benämns riktigt ”gamble klockaren” i DB 2/1 1709 och anges då vara bosatt i Örträsket. Skumt! (SVAR H0000333_00314).
 
En Per Persson i Örträsk gifte sig med Sofia Samuelsdotter i Lycksele 1705-04-08. Sofia dör som änka i Örträsk och begravs 1722-05-16. Deras enda (?) barn Samuel döptes 1706-01-24. Vad är känt om Per Perssons ursprung - kanske en bror till Pål Persson?
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-02-27 06:08)

2012-02-27, 06:13
Svar #20

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Jag har missat (nu igen!) att gamle Matts Mattsson i Umbyn gifte om sig 1708-02-26 med änkan Anna Clemetsdotter från Ranbyn. Så det betyder att Matts Mattssons hustru Anna som var fadder vid ett dop i Lycksele 1716-12-25 inte var mor till Matts Larssons maka Sigrid Mattsdotter i Umbyn och då vet jag ännu inte vad Erik Perssons i Umbyn bägge döttrar hette i förnamn. Tusan också!

2012-02-27, 09:06
Svar #21

Erik Holmlund

Constantinus> Örträsk är ju inte bara beteckningen på byn Örträsk, utan används även ibland för att beteckna skattelandet Örträsk (landet kallas f.ö. Mårdberg på Geddas karta 1671). Om du kan stå ut med att vänta till ikväll med mer precis domboksreferens, så kan jag meddela att det finns domboksnotis från, hm *letar i minnet*, kan det ha varit från 1737 eller 1738, som berättar om att Jakob Jakobsson har upplåtit sitt lappland till Erik Eriksson i Knaften under 15 års tid.

2012-03-09, 22:57
Svar #22

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 486
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:10
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Jakob Jakobsson och Maria fick barn 1700-1708. Om Maria 1708 var 45 år, så var hon född 1663. Om hon 1700 var 18 år, så var hon född 1682. D v s hon var troligen född någon gång 1663-1682.  
 
Stöcksjö, Umeå
Daniel Olofsson n 1615-1645, n 1641-1649 Umeå stad
son Israel Danielsson Steckzenius
 
Daniel Olofsson n 1615-1645, n 1641-1649 Umeå stad
son Nils Danielsson n 1646-1667 Umeå stad
son Israel Nilsson n 1679-1696 Umeå stad, g 1679 Anna, trol omgift 1697 Anders Westling, en dotter nämnd från 1698. Dottern troligen Karin Steckzenia g omkr 1701 Nils Eriksson Wenman.
 
Israel Abrahamsson Ramblare lejd 1663 av Anders Persson. En soldat nämns hos Anders Persson från 1671, ingen soldathustru.
 
Västerhiske, Umeå
Israel Jonsson n 1613-1628
dotter Malin Israelsdotter g Olof Jonsson
son Israel Olofsson Örn. Går 1669 för eget hemman. Troligen son till Olof Jonsson och hustru Malin. En soldat hos hustru Malin, sedan hos Olof Olofsson, ingen soldathustru
 
Ytterhiske, Umeå
Per Israelsson n 1640-1669
son Israel Persson (n 1655-1669 Umeå stad), n 1671-1675, död 1676 som soldat, har barn i mantalslängderna från 1669, ett syskon nämns hos mågen Jakob Andersson 1693-1697.
son Israel Israelsson Orm, soldat 1689, verkar inte varit gift tidigare
 
Röbäck, Umeå
Israel Eriksson n 1684-, har enligt mantalslängder en dotter från 1687, två döttrar från 1692. Döttrarna är troligen från hans hustru Margaretas tidigare äktenskap med Per Jönsson.
 
Grimsmark, Nysätra
Israel Hansson, soldat 1678 för eget hemman, död 1678, har hustru i mantalslängden 1678. Efterträds av hustru Dordi, nämnd 1679-1683, därefter Nils Olofsson från 1684, har två syskon 1683, ett syskon från 1688 samt dotter 1690-1693.
 
Vallen, Lövånger
Israel Håkansson, soldat Lustig 1691, gift 1698
 
Bodbyn, Burträsk
Israel Jonsson, n 1687-, gift 1687
 
Möjliga som fäder till Jakob Jakobssons hustru Maria av dessa är alltså:
Israel Danielsson Steckzenius
Israel Persson, Ytterhiske
Israel Hansson, Grimsmark
 
(Meddelandet ändrat av lab 2012-03-09 23:04)
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2012-03-10, 08:20
Svar #23

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Erik: Har du hittat notisen om Jakob Jakobssons lappland i någon dombok?
 
Leif: Tack så mycket för din utredning! Vi får dock ha i åtanke att barnet Israel Jakobsson i Brattfors kan ha fått sitt dopnamn från någon i modern Malin Persdotters släkt.

2012-03-10, 10:36
Svar #24

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Anders Nilsson med hustru Sigrid i Umbyn dopvittnar för Jakob Jakobsson d.y:s dotter Eva år 1732. En Anders Nilsson på Prästbordet var dopvittne samtidigt med klockaren Jakob Jakobsson och hans hustru Maria till Mårten Mårtenssons dotter Karin i Falträsk 1702-09-01. Anders Nilssons förfäder hade varit skattelappar på Lycksele prästbordsland enligt AI:3 sida 4. Då bör han vara son till länsmannen Nils Andersson (som någon gång varit klockare?) och dennes första hustru Kerstin Mårtensdotter i Umbyn (Mårten Mårtenssons syster enligt DB 1697-01-07).
 
Anders Nilssons dotter Maria döps 1706-10-06. Han, hustrun och dottern dopvittnar för (kusinen) Mårten Olofssons son Christoffer i Umbyn 1726-09-25. Anders gifter om sig 1735-04-07 med Karin Sjulsdotter från Granbyn och får då två söner; en blir nybyggare i Rusksele och en blir länsman i Gällivare. Anders Nilsson slutar sitt liv i Umeå lfs och är begravd där. Jag har inte återfunnit första hustrun Sigrid och dottern Maria i Lyckseles dödbok. Måhända går även dom att finna i Umeå?
 
Vad är känt om Nils Anderssons släkt? Anders skall ha haft tre bröder och två systrar.
 
Tillägg: Johan Mårtensson och hans syster Anna i Falträsk samt deras kusin Mårten Olofsson med hustru i Umbyn dopvittnar för Lars Tomassons dotter Märet i Umbyn 1719-04-30. Lars var son till Tomas Andersson och hans hustru Märet (bg. 1736-12-23) i Umbyn. Tomas var troligen bror till Nils Andersson, så det är något att spinna vidare på.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-10 12:30)

2012-03-10, 16:19
Svar #25

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1970
  • Senast inloggad: 2023-08-13, 23:01
    • Visa profil
Ytterligare tre, kanske fyra, barn till Nils Andersson (som skattar åren 1681-1699, länsman åtm. 1694-1704, bg. 1719-12-29) i Umbyn är identifierade:
 
-Mårten Nilsson (skattar från 1701, bg. 1764-04-01) g 1709-03-25 m Karin Persdotter från Umbyn
-Nils Nilsson (bg. 1750-03-18, 70 år) g1 1704-02-25 m en Larsdotter från Umbyn; g2 1708-02-26 m Anna Solasdotter från Norge
-Kerstin Nilsdotter g 1709-03-25 m Måns Månsson  i Vapsten
 
Anders, Mårten, Nils och Kerstin dopvittnar för varandras barn vid en rad tillfällen. En Olof Nilsson med hustru Elsa i Umbyn som dopvittnar för Nils Nilssons dotter Kerstin 1723-02-11 kan höra till familjen, men Olof har dock inte påträffats i andra källor.
 
Den hypotes jag går efter just nu är om Jakob Jakobssons familj är besläktad med Nils Anderssons. I så fall skulle Jakob ha släktförbindelse med socknens två tidigare klockare (Mårten Mårtensson var det 1694) samt förklara varför Jakob inte återfinns i skattelängderna om hans familj räknats till Nils Anderssons hushåll på Lyckseles prästbordsland, där Brattfors kom att ligga inom. Är det ett rimligt antagande eller har jag missat något av vikt?
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2012-03-11 12:27)

2012-03-10, 20:33
Svar #26

Utloggad Leif Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 486
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 09:10
  • Leif Boström
    • Visa profil
    • familjenbostrom.se/genealogi
Dopvittnen för Jakob Jakobssons och Marias dotterdotter Anna Andersdotter, född 1726-05-18 i Nyby, Umeå socken, var: Swän Wenman, st As Andersson i Pängsiön, Ol. Jons dotter i Nyby.
 
Jag känner inte till Sven Wenmans släktförhållanden. Om han t ex var son eller bror till Nils Eriksson Wenman, så kanske Jakob Jakobssons hustru Maria kan ha varit syster till Karin Israelsdotter Steckzenia trots att det endast finns en dotter till Israel Nilsson i mantalslängderna. Men Maria anges vara 70 år gammal vid sin död 1742, d v s född omkring 1672. Israel Nilsson gifte sig omkring 1679, så om han skulle vara far så är hennes åldersuppgift långt ifrån rätt. Hon skulle dessutom ha varit lite väl ung 1700. Namnet Anna finns inte heller bland de kända döttrarna till henne.
 
Att Maria skulle vara dotter till någon av dessa Israel är kanske för långsökt. Om hon är det, så tror jag mest på Steckzenius.
Leif A Boström, Täby - familjenbostrom.se/genealogi

2012-03-11, 02:17
Svar #27

Erik Holmlund

Constantinus> Ja, visst. Ursäkta dröjsmålet.
 
Lycksele Db 1735-01-14 Angaf sig Erik Eriksson ifrån Knaften till at gifwa til klåckaren Jacob Jacobsson 4 dlr kmt i det klockaren thäres afbetalning
för det lappland, hwilket han nu uti 15 åhrs tid innehaft och skattat före...
 
Jakob Jakobssons har alltså upplåtit ett lappskattland från ca 1720 till Erik Ersson. Och det är utan tvekan skattelandet Örträsk, eller del av det landet, som det handlar om. Skattelandet som kallas Örträsk bör inte förväxlas med nybyggena i byn Örträsk, som är helt andra skatteenheter. Erik Ersson lägger förstås dessutom skatt för sitt nybygge. Mats Matsson skattar länge själv för Örträsklandet, men i uppbördslängden 1726 framkommer att det handlar om samma land, då det står på samma rad Matts Mattson och nybyggaren Erik Ersson. I 1727 års uppbördslängd och därefter står Erik Ersson ensam skattandes för Örträsklandet.

2012-03-11, 03:54
Svar #28

Erik Holmlund

Constantinus> Bevis för att Anders Nilsson var son till Nils Andersson hittar du i Lycksele Db1699-01-11:
...Anders Nilsson gåt i löfte för sin fader Nils Andersson...
...Anders sade sig varit något druckin såsom att han icke besitter sin faders
skatteland uthan hans yngre bröder ähro däruppå boendes, förmenandes dy sigh
ej böra graveras medh denna giälds clarerande...
 
Jag är undrande till uppgiften i Lycksele A:3 att Anders Nilssons förfäder skulle innehaft prästbordets skatteland verkligen stämmer. I flera skattelängder framgår att Nils Andersson skattade för Juchtelfwen. Juktälven, eller Juktån som ån heter idag, rinner ner i Umeälven ett antal mil uppströms Lycksele. Sannolikt är de Mårten & Nils Nilssöner som finns omnämnda i följande domboksnotis, de yngre bröder till Anders som omtalades i ovanstående domboksnotis, och de tycks ha delat upp faderns land, så att de innehar varsin sida av Juktälven...
 
Lycksele Db 1701-01-04
Lappmannen Mårten Nilsson i Uhmeåbyn klagade deröfwer att skiutsrättaren i Wapsten, Gunnar Clemetsson och lappen Olof Clemetsson hafwa giort åwärkan på hans skatteland, i det den nu widd ankomsten hit till marknaden, släpt alla sina reenar in på hans land, dess egen boskap till skada; Gunnar och Olof kunde icke thärtill neeka, men föregåvo, som hade Nils Nilsson i Uhmeåbyen lofwat dem att hafwa sina reenar därsamma städes men Nils Nilsson förklarade sigh, det han allenast lofwat dem reenbete på södra sidan om ellfwen bredseehl, men ej på den norra, däraf Mårten war ägare...
 
Gudrun Norstedt (Lappskattelanden på Geddas karta, 2011, s.124) har också dragit slutsatsen att Mårten Nilsson är son till Nils Andersson och att Mårten tar över Nils Anderssons land. Hon nämner också en domboksnotis från 1664 där det framgår att Mårten Joensson fått rätt att bruka Anders Olofssons land, eftersom han är arvinge till landet. Det är alltså Mårten Joensson som kallas djäkne 1671, vid tillkomsten av Geddas karta. Men han får tydligen enligt domen 1664 bara bruka landet till dess att Anders Olofssons barn blivit myndiga och kan bruka det själva. Gudrun tar också upp det märkliga faktumet att Mårten Nilsson uppges vara 87 år när nybyggaren Johan Thomasson 1744 slår sig ned i Bastuträsk, samt att Mårten uppges vara 108 år gammal när han begravs 1764. Det skapar komplikationer för resonemanget att Nils Andersson skulle vara ett av de omyndiga barnen som omnämns 1664. Om detta konstaterar Gudrun att hur det hela hänger ihop får vi nog aldrig veta. Men man ska inte underskatta domböckernas potential. I Lycksele Db 1699-01-12 omtalas lappdrängen Mårten Nilsson om 20 åhr som ännu är ogifter som figurerar i ett lägersmål. Om det är samme Mårten Nilsson så får man anta de senare åldersuppgifterna är tämligen överdrivna. Såna åldersöverdrifter var ju inte helt ovanliga. Och därmed tycks också Nils Andersson som son till Anders Olofsson vara tämligen rimligt.
 
Men för att återgå till Anders Nilsson så stämmer det säkert att han brukade prästbordslandet för renbete. Det kanske är någon del i förklaringen till att det är hans yngre bröder som tar över faderns land. Och för övrigt så kan det ju faktiskt ha varit så att det var Anders Nilssons förfäder på mödernesidan som brukade prästbordslandet.

2012-03-11, 11:54
Svar #29

Utloggad Stig-Lennart Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3482
  • Senast inloggad: 2024-03-27, 18:58
    • Visa profil
    • www.slj.nu/
Constantinus: kan Anders Nilsson [AI:1,s11,Nr22] ha haft en broder Erik gift Med Margreta Mattsdotter [Nr21]?
 
Leif: 1726 finns det en soldat Sven Nilsson 1702-1741 i Vännäs (Stålterman>Wenman gift Dordi)
Store Anders Andersson i Pengsjö gift Anna Samuelsdotter  
Olof Jonssons dotter i Nyby - kanske Brita *1709 som gifter sig 1730 till Brattfors i Lycksele; fadern då i Vägsele
 
Erik: förfäder liksom Olof Grans tid kan möjligen peka på avlägsnare förhållanden - och dess syfta oklart såväl på (senare) kyrkoherdens som Prästbordets renar?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna