Äldre inlägg (arkiv) till 21.8.2001

[Ulla Gustafsson]

Jag söker släktingar till Edvard Johansson född 1854-02-03 i Åmål.Hans dotter hette Klara Elin Ida född 1874-09-09 (min mormor) gift med Frans
Arthur Axel Dorsch (min morfar). Båda männen var glasblåsare både i Finland och Sverige.

[Anders Berg]

Hej alla glasblåsarforskare och speciellt Anne Minken. I början av 1800-talet fanns det ett glasbruk vid stenkolsgruvan i Väsby (Skåne) vid Höganäs. Omkring 1803 flyttar några familjer dit från Norge. Jag vet inget närmare om glasbruket och hur länge det var i drift, men flera ättlingar till glasblåsarna sadlade om och blev gruvarbetare.
 
Familjenamnen är Gundelack, Wensel, Kamph (ändras med tiden till Kam), Jubel och Brun. Anne, du skriver tidigare att du inte lyckats knyta de norska släkterna Wentzel och Gundelach till de svenska släkterna. Intressant är att fyra av dessa fem namn förekom ymnigt vid Henrikstorps glasbruk i Perstorp (Skåne) ungefär 50 år tidigare. Tillfällighet, eller kan det vara så att dessa glasblåsare hade rötter i Skåne och därför gärna återvände dit?
 
Kan du placera familjerna i ditt norska och svenska material?
 
Glasblåsare, sedan mäster och glasfabrikant,  
Lukas Jubel, född 1776/77 i Tyskland, gift med Anna Maria Hansson, f c1775
(de har dotter Marie född 1799 26/11, son Johan Fredrik född i Norge 1801 12/11, samt barn födda i Väsby)
 
Glasfabrikant
Hans Georg (eller Jörgen) Gundelack, född c1770 i Böhmen, gift m Maria Magdalena (Gundelack), född c1771
(de har son Johan Georg f 1792, dotter Dorotea f 1794, dotter Catrina f 1797, son Caspar f 1799/1800 i Norge, samt två barn födda i Väsby)
 
(yrke saknas)
Berndt Fredrik Gundelack, född c1776, gift m Johanna Söderberg f c1772
(inga barn, men i familjen bor Petter Söderberg f c1736 som väl är Johannas far)
 
Glasblåsare
Johan Georg Wensel, född 1763/64 i Norge, gift m Anna Sofia Gundelack, f 1771/72
(de har dotter Johanna Catrina f 1794, son Johan Fredrik f 1796/97 i Norge, samt barn i Väsby)
 
(yrke saknas)
Peter Wensel, född c1768, gift m Christina Sandberg, född c1766
(Johan Fredrik 1790, Hans 1796, Christina 1797 samt ett barn i Väsby)
 
Glasblåsare
Christian Camph/Kamph/Kam, född 1772/75 i Norge, gift m Berta Maria Bertling, f c1781
(son Johan Christian f 1798 i Norge, Fredrika Elisabet f 1801 samt barn i Väsby)
 
Glasblåsare
Tobias Brun, född 1776 18/4, gift med Anna Elisabet (Lisa), född 1778 14/5
(dotter Maria Magdalena f 1798/99, Maren Margareta f 1802 16/4 och ett barn i Väsby)
 
Uppgifterna kommer från husförhörslängder och födelseböcker.
 
En släkting till Lukas Jubel kan vara soldaten Gustaf Jubel, född c1788, död 1812 18/3 i Landskrona garnisonsförsamling. Gustaf Jubel gifter sig 1807 21/6 med änkan Greselia Holmström (född Wetterberg).  
Tillhör Gustaf Jubel den norska glasblåsarsläkten?

[Janne Högdin]

Hej!
Jag söker efter anor till Maren Marie Söfrensdatter Wenzel, f. c1697 d. 1774 i (Stiklestad) Verdal, Norge. Hon var gift med sonen till den till Snåsa i Norge förrymde svenske soldaten Erik Olofsson Örnfeldt, Jens Eriksen Örnfeldt f. c1691 på (Hammeröya) i Snåsa, d. 1756 i Verdal.  
Jens var ”klokker og lärer” i Sparbu och senare Stiklestad.  
Vad jag förstår kom glassblåser-släkten Wentzel först på i mitten på 1700-talet till Namndalen i Nord-Tröndelag, men Jens kan ju ha rört sig en del i Norge och träffat Maren Marie på annan plats.
Vem var Söfren Wentzel och vem var han gift med?
Janne Högdin

[Anne Minken]

Hei Anders!

De fleste av glassblåserne du oppgir fra Höganäs, arbeidet ved Biri glassverk i Norge i 1801. De var en gruppe glassblåsere knyttet sammen med tette slektskaps- og giftermålsbånd.

Johan (Hans) Jørgen og Bernt Fredrik Gundelach var brødre, Anne Sophie Gundelach som var gift med Johan Jørgen Wentzel, var deres søster. Alle tre var født ved Biri glassverk. Foreldrene var Johan Wilhelm Gundelach og Maren Sophie Hals. Johan Wilhelm Gundelachs far het Jost Heinrich Gundelach. Jeg er ikke helt sikker på når Jost Heinrich Gundelach kom til Norge, men han dukker først opp i kildene på begynnelsen av 1760-tallet ved oppstarten av Biri glassverk. Jeg antar at han kom direkte fra Tyskland da. I alle fall har jeg funnet en opplysning om at hans kone bare kunne snakke tysk. Jeg har også funnet en glassblåser Johan Gundelach i norske kilder så tidlig som 1753. Hans slektskapsforhold til Jost Heinrich G. er uklart.

Peter og Johan Jørgen Wentzel var også brødre, og Maria Magdalena (Maren Malene) gift med Johan Jørgen Gundelach, var deres søster. Alle tre var født i Norge ved henholdsvis Aas grønne glasshytte i Sandsvær og Hadelands glassverk på Jevnaker. Faren het Hans Baltzar Wentzel. Han inngikk kontrakt med det norske glasskompaniet i 1753, og jeg antar at han kom fra Tyskland da. En Johan Jørgen Wentzel kom til Norge samtidig med Hans Baltzar Wentzel. Det kan kanskje være en mulighet for at han er identisk med en Johan Jørgen Wentzel som skal være født på Perstorp 22.11.1705. Men fødselsåret stemmer dårlig med alderen som er oppgitt ved begravelsen i 1784 (64 år). Johan Jørgen Wentzel hadde med seg sin kone Ida Catharina til Norge.

Om Christian Kamm har jeg sikre opplysninger (fra de norske glassverkenes arkiver, Privatarkiv nr. 1 i Riksarkivet) om at han kom direkte fra Tyskland til Norge i 1792. Han kom i følge med en eldre glassblåser fra en glasshytte som het Neu Canow i Mecklenburg.

Tobias Bruhn var født ved Hurdals glassverk i Norge. Han var sønn av en engelsk glassblåser, William Brown, som kom til Norge i 1755.

Lucas Goebel (Jubel) har jeg første gang funnet i Norge da han giftet seg på Biri i 1799. Jeg har antatt at han tilhørte den svenske Jubel-slekten, og at han bare arbeidet noen få år i Norge. Ut fra dine opplysninger kan det jo se ut som om han kom fra Tyskland. En Martin (Goebel) Jubel arbeidet i Norge noen år rundt 1753,og det finnes et brev til hans far, Johan Jubel, fra den norske glassverksadministrasjonen ang. arbeid ved norske glassverk, men det er tvilsomt om han noen gang kom til Norge. I tidsrommet mellom 1755 og 1799 da Lucas Jubel dukket opp, har jeg ikke funnet glassblåsere ved navn Jubel (Goebel) ved norske glassverk.

Jeg er enig i at det er et påfallende sammenfall i slektsnavn mellom glassblåser gruppa som kom til Höganäs fra Norge og glassblåserne på Perstorp. Men som du ser, har jeg ikke klart å etablere noen forbindelse. Både Wentzel og Gundelach er jo svært store og vidtforgrenede glassblåserslekter i Tyskland.

Torbjörn Fogelberg har skrevet en artikkel om den første glasbruksanleggningen i Höganäs i tidsskriftet Kullabygd. Ifølge mine notater fra denne artikkelen arbeidet det også en Johan Fredrik Bertling ved Höganäs. Har du funnet han i husförhörslängdene?

mvh
Anne

[Anders Berg]

Hej Anne!
 
Tack för informationen och uppgiften om artikeln i Kullabygd (1969), som jag inte hade observerat.
 
Glasbruket förekommer första gången 1806 i husförhörslängden och Johan Fredrik Bertling finns inte med i den. Att döma av listorna i Fogelbergs artikel över glasblåsare åren 1802 (då han är med) och 1805 (då han tydligen ersatts av Peter Wenzel) tyder på att han lämnat Höganäs. Han är väl troligen en bror till Christian Kamms hustru. Peter Wenzel är förresten överstruken i hfl, vilket stämmer bra med uppgiften i artikeln att han blev avskedad 1807 och beordrad att flytta från Höganäs inom 8 dagar. Hårda tider.
 
Är Kamm samma släkt som Kamph? Åtminstone verkar prästen i Väsby ha trott det, eftersom Christian Kamm kallas Camph och Kamph några gånger i början, men sedan används stavningen Kam.  Det kan bero på att Perstorp-släkten Kamph fortlevde med flera grenar i Skåne och antagligen var ett känt namn.
 
Vad gäller Lukas Jubel har jag en senare uppgift (hfl 1828) som säger att han var född i Norge 1776-02-06. Hustrun sägs vara född i Norge 1778-12-11.

[margaretha]

Igår sökte jag på Kullander i Rötter och upptäckte till min glädje att det fanns en hel avdelning om glasblåsare, något som jag inte upptäckt fastän jag läst Rötter i flera år. Jag söker liksom många andra efter anorna till Anders Kullander (född 1736?, 1742? i Stockholm?) glasritare, verksam vid Annebergs glasbruk i Värmland, gift 1767 med Anna Maria Elisabet Wentzel ( född 1748-10-06 i Perstorp. Föräldrar: Daniel Wentzel och Anna-Britta Kunckel)  
Är det någon som har hittat hans anor? Jag har två uppslag, men vet ej alls vad de kan vara värda. Om jag presenterar dem här, kanske någon kan avfärda dem eller komma med någon bättre idé. Jag började söka efter honom i  Stockholm på Kungsholmen,  
( Ulrika Eleonora församling).Det fanns nämligen ett glasbruk där. Tyvärr saknas husförhörslängder för den aktuella tiden. I födelseboken finns en Anders född 1744-05-07, son till Inspektoren vid Carlbergs Tull Peter Bolm och Christina Kurlander. 1746-02-15 fick samma par en son Peter och 1748 en dotter Brita Elisabet. Dessa barn borde förstås heta Bolm. Om någon känner till dessa barns vidare öden, kan man avfärda dem.
Mitt andra uppslag har jag kommit fram till genom tips från andra släktforskare(Marie Louise Grudin  i Mora och Lilian Larsson i Limmared.):
Det finns Kullanderfamiljer i Värmland. En Anna Kullander gift med smältaren Nils Ersson född 1723 i Botilsäter (S) finns på Anneberg samtidigt med Anders Kullander. En tillfällighet eller kanske en släkting? Ev kan Anna vara dotter till Erik Andersson och Catharina Persdotter Hasselström i Alster. Hon har en bror Anders född 1725, som dock bor kvar i Alster och knappast kan vara rätt Anders Kullander.  
Anders och Anna Maria Elisabets förste son heter Johan Hinrik, född 1776-12-22 i Limmared (Södra Åsarp). Kanske kan de namnen vara en ledtråd till Anders far?
 
Deras dotter Ulrica Lovisa Kullander, född 1775-01-20 i Limmared gifter sig 1802 i Wist (E) med Gustaf Fredrik Winck, född 1780-01-15 i Casimirborgs glasbruk, Lofta (H) och paret kommer via Venjan (W), Strömnäs (AC) så småningom till Långviks glasbruk i Piteå (BD) där min mans anmoder Amalia Bernhardina föds 1832.  
En syster till Din ana Emma Christina Winck f 1836, Barbro Östholm! Hennes farfar hette Bernt Fredrik Winck, född i Mecklenburg 1728.
 
Carl Eric Malmström! Du undrar var Kunckelbröderna tog vägen sedan de flyttat från Värmland. Ulrik flyttade omkring 1765 till det nyanlagda Göteborgs glasbruk (Enligt boken Värmländska glasbrukav Åke Nisbeth) Han arbetade där som grönglasblåsare( enligt boken Göteborgs glasbruk 1761-1808 av Arvid Baeckström)
Jag har endast en kopia av ett par sidor i den boken, s 42-43,  och där nämns indraggossen Gileas Kunckel och den nioårige i tyska församlingen 21 nov 1773 begravne, men i Göteborg ej födde Johan Kunckel död 31 mars 1773.  
Ulrik dog enligt denna bok i feber ute i Majorna 31 mars 1773, 53 år, 3 mån, 3 dagar. I maj 1766 omtalas en Angelius Kunckel (En son till Ulrik?Han hade en son Angius, född 1750-10-20 i Perstorp)  
Tyvärr vet jag inte vart de andra bröderna Joachim och Hieronymus flyttade. Jag har inte sett deras namn i  Limmared (Södra Åsarp) eller Casimirborg (Lofta ) och de nämndes inte i kopian från Göteborg. Inte heller var de i Kosta. Cedersberg i Vist (E) har jag inte kollat.

[Rune Edström (Rune)]

Hej Matgaretha
Nu blir jag nyfiken. Du har Strömnäs (AC). Vart låg detta Strömnäs. Det kan väl inte vara det som ligger oppefter Malgomajsjön inom Vilhelmina?
mvh
rune

[Mari-Louise Grudin]

Hej igen Margareta
Vill bara berätta för dig att Anna Kullander gift med smältaren Nils Ersson är född i Alster sn 1733 och syster med Anders Kullander f 1725. Tyvärr alltså inget spår!
Däremot tycker jag Kungsholmsspåret verkar lovande
med tanke på namnen Kurlander-Kullander. Som Glasblåsare kan Anders tagit sig ett eget släktnamn och gjort om moderns lite.
I födelselängden för Kristinehamn 9 febr 1756 står en Anders som son till inhyses Jean Olsson och hustru Lishen Jeansdotter. Födelseplats landet Curlanda (gård?) Denne Anders kallar sig som vuxen Kullander, han blir så småningom kämnär i Kristinehamn. Detta bara som exempel på Kurlander-Kullander.
Mvh Mari-Louise

[Ewa Danielsson]

Jag söker efter anor till Baltzar Wenzell, född i Norge 1788.11.17 och död i Liljedal, Ed 1866.03.13. Han var gift med Maria Pärsdotter. Han kom till Sölje glasbruk som lärling 1814.
Jag söker också efter anor till Carl Leopold Hoff, född 1823.05.09 och hans hustru Anna Kaffka född 1832.10.07. De kom från Westpreussen till Liljedals glasbruk 1857.
Ewa

[Anne Minken]

Baltzer Erich Wentzel var sønn av glassblåser Peter Wentzel. Moren het Marthe Erichsdatter og var fra Ringerike. Baltzer W. ble født ved Hadelands glassverk på Jevnaker. Jeg har notert fødselsåret 1787. Jeg antar at dette er den personen du søker selv om fødselsåret ikke stemmer helt. I 1801 var familien ved Skatmester Schimmelmans glasverk i Hurum. Du kan finne Baltzer i den norske folketellingen på digitalarkivet (under Buskerud). Alderen hans er oppgitt til 14 år.
I folketellingen er faren også kalt Baltzer Wentzel. Det framgår imidlertid av barnas og konas navn at dette er samme person som i kirkebøkene vanligvis kalles Peter Wentzel.
Han var døpt Peter Arent Hartvig Hendrich Wentzel. Foreldrenes navn var Hans Baltzer Wentzel og Kirsten Magdalena Moeseie. Dåpen fant sted i Sandsvær 29.1.1763.

Peter Wentzel og Marthe Erichsdatter giftet seg på Jevnaker 30.5.1786.
Familien flyttet til glassverket i Hurum en gang mellom 1792 og 1795.

Marthe Erichsdatter døde i Hurum i 1802. I 1803 arbeidet Peter Wentzel ved Höganäs glasbruk i Väsby, Malmöhus län. Han giftet seg på nytt der i 1804 med Christina Sandberg. Peter Wentzel døde i Väsby i 1808.

Peters far, Baltzer Wentzel (d.e), kom til Norge i 1753, trolig fra Holstein eller Mecklenburg. Han arbeidet først ved Aas grønne glasshytte i Sandsvær og seinere ved Hadelands glassverk som grønnglassblåser eller flaskeglassblåser. Baltzer Wentzel døde i 1788, alderen ble da oppgitt til 68 år.

Baltzer Wentzel (d.e) er omtalt i glassverkshistorien "De gamle priviligerte norske glasverker og Christiania Glasmagasin" (G.E. Christiansen 1939). Der kan du bl.a. finne kontrakten han inngikk med de norske glassverkene 19.9.1753.

mvh
Anne

[Ulla Gustafsson]

Hej Anne Minken.Min fråga är, fanns det något fönsterglasbruk i Bergen i slutet av 1800 talet och början av 1900 talet? Enligt hörsägen skall min morfar (Artur Dorsch) blåst en mycket stor cylinder, som han fick ett diplom eller pris av dåvarande norske kungen. Cylindern skall finnas  
på Bergens Museum. Vet du något om detta?

[Anne Minken]

Hei Ulla!

Bergen glassverk eller Flesland glassverk som det også ble kalt, var i drift fra 1875 til 1927. Glassverket ble startet opp igjen i slutten av 1930-åra og var i virksomhet fram til 1956 da det ble ødelagt av en brann. Glassverket lå i Fana kommune rett utenfor Bergen.
Jeg har bare arbeidet med glassverk og glassverksslekter fram til 1865, så jeg har ikke nærmere kjennskap til dette glassverket. Så vidt jeg vet var hovedproduktet flasker. Jeg kjenner ikke til at det ble blåst vindusglass der. Det finnes et bra nettsted som har en del historisk stoff om Flesland glassverk bl.a. mange fine bilder. Adressen er: http://www.gs.bergen.hl.no/~ytrebygda/flesland.html.

Eller skal det finnes to korte artikler om glassverket i Universitetsbiblioteket i Bergen. Artiklene er hentet fra Vindusposten som var bedriftsavisen til Drammens glassverk - nr. 2 1950 og nr.3 1954. Du kan sikkert bestille kopier av disse artiklene direkte fra Universitetsbiblioteket.

Den store glass-sylinderen kjenner jeg dessverre ikke til. Mailadressen til Bergen Museum er: bergen.museum@bm.uib.no. Du kan jo skrive dit og spørre.

Hvis din bestefar arbeidet ved Bergen glassverk i år 1900, bør du kunne finne ham i folketellingen som er lagt ut på nettet. Du finner Fana kommune under Hordaland fylke. Akkurat nå er søkefunksjonene for folketellingene nede på grunn av tekniske problemer, men det retter seg vel snart.
Mvh
Anne

[Vidar Flesland]

Hei Anne og Ulla.
Jeg har jobbet endel med glassverkene på Flesland (Bergens glasværk/Flesland (Nye) glassverk). Såvidt jeg vet har det ikke vært produsert vindusglass der. Jeg kan heller ikke huske at jeg har truffet på navnet Dorsch, men dersom jeg kan få litt mer opplysninger (f.eks. fødested og -år, og gjerne farens navn) kan jeg sjekke litt mer.
mvh Vidar

[Ulla Gustafsson]

Hej Anne och Vidar.
Tack för svaren. Har talat med en kusin till mig och fick till svar, att vår morfar ej var i Bergen, utan vid något glasbruk i Drammen, kan det stämma att det fanns fönsterglasblåsare i Drammen? Morfar(Frans Axel Arthur Dorsch)var född
1870-04-27, födelseort okänt. Hans far hette Isak Albert Dorsch född 1838 i Långvik, även han glasblåsare.
M.v.h Ulla

[Vidar Flesland]

Hei igjen Ulla.
Drammen glassverk var fra 1893 alene om å produsere 'fönsterglas' i Norge. På
'http://www.glassbransjeforbundet.no/glashist/Glassproduksjon.html' finner du litt om dette glassverket, og det er nevnt at 'Sandvigske samlinger' på Lillehammer har fått endel produksjonsutstyr derfra. Kanskje den store glassylinderen kan finnes der. Ellers er jo drammens Museum en mulighet. Adressene finner du på 'www.museumsnett.no'. Jeg fant også navnet Dorsch på en liste over ansatte ved Øhrs glassverk (nær Halden i Østfold) i 1882. Fornavn er dessverre ikke oppgitt, kun initialene I., J.og K.
mvh Vidar

[Anne Minken]

Hei Ulla!

Drammens glassverk høres mer sannsynlig ut ja. Der var hovedproduktet vindusglass. Glassverket var i drift fra 1873 og helt fram til 1978. Det lå litt utenfor Drammen i Skoger prestegjeld. I folketellingen finner du det under Vestfold fylke. Jeg har søkt etter din morfar i folketellingen, men det ser ikke ut som om han arbeidet ved Drammens glassverk i folketellingsåret - 1900.
Jeg kan sende deg e-mailadresser til to norske slektsgranskere som har arbeidet mye med slekter ved Drammens glassverk. De har kanskje tilgang på noen av de gamle bedriftsavisene - Vindusposten - hvor den store glass-sylinderen kan være omtalt. Det er vel også mulig at de vet om glass-sylinderen finnes på Drammens museum.

Mvh
Anne

[Ulla Gustafsson]

Hej Anne och Vidar!
Tack för upplysningarna jag har fått av er. Skall
försöka att söka vidare. Det vore intressant att få e-mailadresser till några forskare,som arbetar med släkter vid Drammens glasverk.
Mvh Ulla

[Lena Melin]

Till Doris Eriksson
 
Angående släktnamnet Wassberg, så återfinns efternamnet i min släkt ända tillbaka till 1700-talet. Enligt vad som är känt flyttade min morfars farfars farfar Per Wassberg från Värmland till Västernorrland 1814. Per uppgav i ett flyttbetyg att han föddes i Värmland 1765, men om namnet är taget därifrån eller om han invandrat från något annat land är okänt.

[Andreas Ribbung]

Min farfarsmorfar hette Gustav Pettersson Säker och var glasblåsare i bla Forshaga och Kotka i Finland, f 1849 i Forshaga.
Har jag några släktingar därute som vill utbyta information?

[Camilla Eriksson]

Hej Ulla!
 
Jag undrar också var den där glascylindern står någonstans. Jag har frågat min far men han vet ej säkert. kanske ska säja att jag är barnbarn till Lydia Eriksson (f. Dorsch). Vore glad om jag fick reda på var den står..skulle vilja åka dit och titta. Du kan väl kontakta mej om du får reda på var den är.
 
Hälsningar Camilla Eriksson

[Carl-Eric Malmström]

Glasblåsarkvinnor vid Henrikstorps Glasbruk.
Tre av ortens kvinnor gifte sig med de tyska glasblåsarna vid glasbruket i Perstorp.
 
Bengta Gudmundsdotter f 1669 i Spitzröd gifte sig med Daniel Wentzel ca 1690. Han var född i Tyskland och dog 1715 i Perstorp. Bengta levde till 1733. De fick tillsammans 5 barn. Vem var hennes föräldrar?  
 
Anna Maria Elisabeth Frosch (ibland Trosk, Frosk)
föddes 1687 i Blekemosse, Perstorp och dog 1762. Hon gifte sig med Jost Hieronymusson Kunckel 1710.
Jost var född i Tyskland 1681 och dog 1759. Tillsammans fick de 5 barn. Vem var Anna Maria Elisabeths föräldrar?
 
Bengta Bengtsdotter f 1690 och död 1762 var piga på glasbruket när hon gifte sig med Daniel Wentzels son Jost Lucas f 1685 i Tyskland och död
1740. de gifte sig 1714 och fick tillsammans 6 barn.
 
Dopen lämnar inte mycket information om syskon och föräldrar. Man kan ana att det var svårt för dessa ortens kvinnor att komma in i det nästan helt tyskdominerade glasblåsarsamhället i början av 1700-talet. Kände de varandra innan. Bengta Gudmundsdotter var först på plan. Hade hon eventuellt någon samband med de andra kvinnorna redan innan de gifte in sig i de tyska familjerna.
Av barnens namn får man mycket litet ledning för att finna ev morföraldrar. Männens släktnamn dominerar helt. - så även de närvarande vid dopen.
Kan man tro att samtliga tre kvinnor var från Perstorpstrakten? Diskussion i ämnet emotses med stort intresse!
Hälsningar Carl-Eric Malmström

[Birgit Holmqvist]

Skomakaren vid Henrikstorps glasbruk Hans Jakob Beckman har omnämnts i tidigare inlägg. Hans far Pål Persson Beckman(död 1716),sägs enl.tradition i min släkt,ha kommit från Tyskland tillsammans med två söner. I sitt andra äktenskap var han gift med Elin Persdotter.Hans Jakob var deras son.
Finns det någon som känner till Beckman d.ä. ?
Kan han heta Persson och komma från Tyskland - eller har han tagit det namnet av någon anledning?
Tacksam också för uppgifter om systrarna Axelius.
Anna Petronellas och Hans Jakob Beckmans dotter Helena Christina är min länk.
Mvh. Birgit H

[Carl-Eric Malmström]

Från Herbert Kunkel i Spanien har jag fått följande e-mail till intresse för oss alla.
Brevet är riktat till Walter Kömpel med kopia till Leif Rasmusson och undertecknad.
"Besten Dank für Ihre Stellungnahme. Aktenkundig ist nur, dass Hans Kunkel und Hans Wenzel 1513 vom Abt zu Fulda die Genehmigung zur Errichtung einer Glashütte auf dem Riederberger Berg in Unterriederberg erhielten. Ob es jedoch tatsächlich zur Errichtung dieser Hütte kam, bleibt unbekannt. Die unterlagen verbrannten.
Nach den Akten des bischhöflichen Archivs Fulda gab es 1570 bis 1602 in dem Gebiet jedoch drei Glashütten. Auf der Grenze zwischen Fulda und Würzburg bei den Orten Motten, Kothen und Speichers. Heinrich Kunkel, Hans Wentzel und Hans Weigand erbittet noch 1602 um Gehnebigung einer Hüttengründung. Sie wird verweigert. Die drei Glasmeister wandern aus. Protestantische Glasmeister waren unerwünscht. Gingen sie wie 1574 Franz Kunkel nach Schleswig-Holstein? Nach Mecklenburg? Oder nach Skandinavien? Eine intressante Frage, schwierig jedoch zu beantworten."

En snabbsammanfattning: Glasblåsare vid namn Kunkel och Wentzel fanns i Hessen under tidigt 1500-tal. Tre glasblåsare Heinrich Kunkel, Hans Wentzel och Hans Weigand ansökte 1602 om tillstånd att grunda en glashytta i Hessen. De var protestanter och i det katolska Hessen förvägrades de tillstånd på grund av sin anslutning till protestantismen. De tre glasblåsarna utvandrade till troligen Schleswig Holstein eller Mecklenburg och sedan vidare till Danmark eller Sverige eftersom ved var viktig för glastillverkning. Sverige hade hade bra förbindelser med Mecklenburg och Danmark naturligt med Schleswig-Holstein och glashyttan i Perstorp låg naturligt till för vandringen norrut.
Hälsningar Carl-Eric Malmström

[Hans Hagel (Hansg)]

Hej Vidar Flesland!
 
I svar till Ulla Gustavsson 2000 11 17 nämner Du att det finns en lista över anställda vid Öhrs glassverk för år 1882.
 
Min f.f.f. Anders Petter Hagel f. 1862 03 16 i Torsö (R), fick flyttningsattest från Glava glas-bruk (S) till Öhrs glassverk i Norge 1881 11 22.
 
Jag försöker kartlägga hans glasvandringar och vore tacksam för upplysning om han finns med på den lista Du nämner.
 
Om Du inte har tillgång till listan, skulle jag gärna vilja veta var den finns.
 
Med hälsning
 
Hans Hagel

[Anita Bodin]

Har någon forskat kring de tyska glasblåsarna Creutzer?
 
Enl. Fogelberg och Holls bok Wanderungen.. (Tack Anne Minken för tipset!) fanns det en Johannes Wilhelm Creutzer, f. 1729 i Tyskland, i Sverige. Han arbetade på Ström (1751), på Sandö (1753), Casimirsborg (1761), Sophiendal (1763) och i Norge (1765).
 
I boken Sandö glasbruk 1750-1928 (Tobjörn Fogelberg) finns en personalmatrikel. Där nämns Wilhelm Creutzer anställd fr. 1753 som lärling och som gesäll 1756. Där finns också Johan Mickel Creutzer anställd fr. 1756.
 
F&H skriver också om Jonas Kreutser som fanns vid Biri i Norge (1783). Han avskedades från Göteborgs glasbruk 1787. Han får pass till Ryssland.
1787 anställs tyske glasblåsaren Kreutz vid Jevne i Norge. Där stannar han till 1801.
 
I boken Göteborgs glasbruk 1761-1808 (Arvid Baeckström) skrivs om att man 1787 avskedade alla utländska glasblåsare. De flesta for till Norge. I en fotnot nämns att pass till Ryssland utfärdats i aug. 1787 för tyske glasblåsaren Johannes Kreutz, hans hustru och en son.  
 
F&H tror att det rör sig om samma person , och att han aldrig for till Ryssland, utan till Norge.
 
Rör det sig om en eller flera personer. Och hör de ihop med Johannes Creutzer, f.1773 i Sachsen? Han kom via Göteborg till Jevne glassverk i Norge. Sedan till Johannisholm och till sist till Bromö. Fanns det fler Creutzer på Jevne vid den här tiden kring sekelskiftet 1700-1800?
 
Jag själv tillhör 6:e generationen efter Johannes Creutzer och Gertrud Hirsch och är mycket nyfiken på dessa mina djupaste rötter.

[Hans Hagel (Hansg)]

Hej Ulla Gustafsson!
 
Under en annan diskussion lovade jag Dig att hålla ögonen öppna efter Din morfar.
 
Då jag i dag satt på LA i Vadstena och letade efter mitt glasfolk fann jag i Församlingsboken för Älghults församling åren 1911 - 1916 följande:
 
Pag. 528: Kulla Skattegård Glasbruket
rad 1: Frans Axel Arthur Dorsch, glasblåsare
       f. 1870 27/4 i Åbo, Finland.
 
rad 2: H. Klara Elin Ida Johansson,
       f. 1874 19/7 i Torsö, Skaraborgs län.
 
På följande rader räknas 7 barn upp som alla är födda i Finland, i Kontiolaks (?) och Dragsfjärd.
 
Samma familj finns även på pag. 329, nu på Hofgårds Glasbruk.
 
På pag. 527 förekommer en glasblåsaränka Sara Lovisa Dorsch f. Jonasson 1865 28/11 i Ed, Älvsborgs län. Vidare finns där hennes tre barn, samtliga med namnet Dorsch.
 
Det har ju gått en tid sedan Din förfrågan och kanske kände Du till ovannämnda uppgifter. Om inte så hoppas jag att det skall hjälpa Dig.
 
Med hälsning
 
Hans Hagel

[Anne Minken]

Hei Anita!

Fogelberg & Holl har gjort et omfattende og grundig arbeid med kartlegging av tyskfødte glassblåsere i Sverige, men i dette tilfellet er de nok inne på et lite villspor. Dette dreier seg helt sikkert om to ulike personer som trolig ikke var nært beslektet - Johan Wilhelm Creutzer og Johannes Creutzer.

1. Johan Wilhelm Creutzer kom til Sverige i 1751. Han var vervet i Bayern og kom trolig fra en liten by som heter Waldmünchen nær den nåværende grensen til Tsjekkia. Han arbeidet først på Ströms glasbruk, deretter på Sandö og Sophiendahl. I Norge var han i perioden 1765- ca 1770 og 1778- ca 1783. Mellom de to norgesoppholdene var han trolig på Liljedahls glasbruk og etter det siste norgesoppholdet i Göteborg. Fra Göteborg reiste han til Nyby glasbruk i Finland. Den eldste sønnen, Jonas Wilhelm (f. Sandö 1757), må ha reist til Finland noe før 1787, han giftet seg på Nyby samme år. Sønnen som er omtalt i passet er nok den yngre sønnen Johan Andreas (f. på Biri i Norge 1768). Han arbeidet seinere både ved finske og svenske glassverk Begge sønnene døde i 1808.

2. Johannes Creutzer kom til Norge fra Göteborg (trolig ca 1797, men muligens ikke før 1801). Han arbeidet ved Jevne glassverk i Fåberg (nær nåværende Lillehammer) i hvert fall fram til 1810. Under oppholdet på Jevne giftet han seg første gang 13.12.1802 med glassblåserdatteren Cathrine Lovise Resch. Hun døde i 1809 (27.2), og Johannes giftet seg på nytt 6.10.1809 med Gjertrud Hirsch.
Barn født på Jevne:
Johannes Franciskus f.17.12.1802, død 1809.
Ulrica Eleonora f. 24.12.1805
Johanes Joseph f. 6.6.1810.

Ytterligere to barn skal være født i Norge: Johan Caspar (1811 el.1813) og Johan Adam (1813 el. 1815). Trolig var vel også datteren Johanna Lovisa (f.25.12.1817) født i Norge. Ingen av disse barna er døpt i Fåberg. Muligens har Johannes Creutzer flyttet til Eid glassverk i Høland. Dette glassverket var i drift fra 1812-1818. Jeg har ikke sett på kirkebøkene for Høland.

Jeg kjenner ikke til at det arbeidet andre glassblåsere ved navn Creutzer på Jevne rundt sekelskiftet 1700/1800. En datter av Johan Wilhelm C. , Anne Barbara, bodde i Norge på denne tida. Hun var gift med Johan Brun (Brown) som arbeidet ved Hurdals glassverk. Noen av hennes etterkommere brukte navnet Kreutzer i en fornorsket form - Kreisler, Kreyser.

Jeg har vært i kontakt med en annen etterkommer av Johannes Creutzer som også har prøvd å finne en forbindelse mellom Johan Wilhelm C. og Johannes C. Han har bl.a. vært inne på at Johannes C. kunne være en sønn av Johan Wilhelm C. Jeg har ikke funnet noe som kan tyde på det.

Slektsgranskeren heter Per Creutzer og du finner e-postadressen hans hvis du søker på "Creutzer" på Røtter. Det er noen år siden jeg hadde kontakt med ham, så det kan vel være at han har funnet ut noe mer om Johannes Creutzers opprinnelse. Han refererte også til en familietradisjon om at Johannes Creutzer skulle komme fra Naihutt i Westphalen.

Jeg er interessert i om du har flere opplysninger om Gjertrud Hirsch - Var hun søster av glassblåseren Jacob Hirsch som arbeidet i Norge fram til 1814 og deretter på Sölje i Värmland?

[Vidar Flesland]

Hei Hans.
A. P. Hagel er ikke med i listen over faste ansatte ved Øhr i 1882. Det finnes en 'fyrer' Karl Hagel og 'murer' J. Hagel der.
I Fogelbergs bok om Sandø Glasbruk (s. 191) står A.P.H. oppført som innflyttet fra Skaugen, Norge i 1894 og utflyttet til Tyskland 1896. Der finnes også en Johan Christian H. (f.1879) utflyttet til Hälleberga 1896. Jeg regner med Skaugen er feilskrift for Skauger, og at A.P.H. trolig har vært ved Drammens Glassverk før han reiste til Sandø.
mvh Vidar.

[Ulla Gustafsson]

Hej Hans Hagel.
Tack för uppgifterna om familjen Dorsch.
Men glasblåsaränkan Sara Lovisa Dorsch född
Jonasson hade inte jag någon kännedom om, och inte
barnen heller.
MVH Ulla.

[Hans Hagel (Hansg)]

Hej Vidar!
 
Tack för Ditt snabba och för mig värdefulla svar.
Ditt antagande att AP Hagel kom från Drammen är riktigt. Han och hans söner arbetade alla tidvis vid Drammens Glassverk och vandrade därifrån vidare till olika glasbruk i norra Europa. Hans verksamhet i Sandö var dock nytt för mig. Johan Christian Hagel var min farfar.
 
Med hälsning
Hans