Äldre inlägg (arkiv) till 26.8.2000

[Mattias Lundell]

Jag är intresserad av glasblåsaren Olof Guldbrandsson Portner f 1792 i Norge ohh Merta Knutsdotter f 1793 i do. de ankom med tre döttrar till Sölje glasbruk i Stavnäs fs Värmland 1823 från Norge (Bordalen?). Olof hade även sin fader Guldbrand Ewenson (1750-1826 1/9) med sig. Olof avled den 9/4 1842 i Sölje glasbruk.
Kontakta mig gärna på rogswed@hotmail.com om ni har svar. Det sägs att släkten Portner skall vara av tysk härkomst !

[Mattias Lundell]

Jag är intresserad av glasblåsaren Olof Guldbrandsson Portner f 1792 i Norge ohh Merta Knutsdotter f 1793 i Do. de ankom med tre döttrar till Sölje glasbruk i Stavnäs fs. i Värmland från Norge (Bordalen?. Med hade de Olofs fader Guldbrand Ewenson (1750-1826 1/9). Olof avled vid Sölje glasbruk den 9 april 1842.

[Anne Minken]

Ole Gulbrandsen Portner kom fra Hurdal glassverk. Hurdal ligger i Akershus fylke 10-12 mil nord for Oslo. Han var sønn av Gulbrand Evensen og Kari Olsdatter. Gulbrand Evensen arbeidet som portner i glasshytta. Navnet Portner er altså ikke tysk, men et eksempel på en yrkesbetegnelse som ble omgjort til et etternavn.  
 
Ole Gulbrandsen ble født i Hurdal 4.12.1791 og døpt 2. søndag i advent 1791 (Kirkebok for Hurdal). Hvis du er interessert, har jeg også fødselsdato for en del av Ole Gulbrandsens søsken.  
mvh
Anne Minken

[Bengt Forssberg]

Vet någon vad Stoppgossar och Sträckmästare gjorde på ett glasbruk ?
 
Bengt Forssberg

[Anne Minken]

En stoppgosse var en hjelpegutt som arbeidet med fyringen av glassovenen. Glassovnen måtte fyres kontinuerlig og krevde store mengder tørr ved. Betegnelsen schyrgosse er også brukt etter det tyske Scheurer. Barn helt ned i 6-7 års alderen kunne bli brukt i dette arbeidet. En sträckmästare arbeidet med produksjon av vindusglass (fensterglass). Glasset ble blåst opp til en sylinder. Strekkeren åpnet glass-sylinderen med et lite rør dyppet i vann og gjorde glasset flatt.
mvh
Anne Minken

[bengt]

Tack för svaret Anne.
Bengt Forssberg

[Jan Johansson]

Finns det någon Bromö forskare som kan hjälpa mig med information om Magnus Kindberg och Carl Ledel? Kindberg föddes 1782 i Göteborg och flyttade till Bromö 1804. Jag har inte lyckats hitta honom i några kyrkoböcker från Göteborg.
 
Tyskättlingen Carl Ledel föddes i Norge 1803 och var senare verksam på Bromö. Jag tror att hans far var Jöns Ledel (f 1779). Finns det någon som vet vilka norska bruk som dessa kommer ifrån? Biri eller kanske Nöstetangen?
MVH
Janne

[Anne Minken]

Hei Jan!
Carl Magnus Ledel ble født på Biri glassverk i 1804. Biri ligger på vestsiden av Mjøsa. Faren var ganske riktig Jens Ledel født på Hurdals glassverk i Akershus fylke ca 12 mil nord for Oslo. Jens Ledel var i følge opplysninger jeg har fått av en annen slektsgransker, gift med Emerentina Carolina Granberg f. 1779 i Marstrand. Jens Ledels far var Siegfried Ledel som kom til Nøstetangen glassverk fra Tyskland rundt midten av 1700-tallet. Da Nøstetangen ble nedlagt på 1770-tallet ble arbeiderne flyttet over til Hurdals glassverk.  
Jeg har ingen opplysninger om Magnus Kindberg, men ni medlemmer av familien Kindberg var bosatt på Namsos glasværk i Nord-Trøndelag i 1865.  
 
mvh.  
Anne Minken

[Jan Johansson]

Hej Anne,
Jag har läst dina tidigare inlägg och kände på mig att jag skulle få ett snabbt svar från dig vad gäller mina norska glaspustere.  
Om deras vidare öden i Sverige kan jag berätta att de bodde i Forshem (antagligen Årnäs glasbruk) fram till 1818 då de flyttade till Bromö glasbruk i Torsö. Jens Ledel dog av nervfeber (Tyfus) i Bromö 1831-06-12. Carl Ledel gifte sig med Johanna Sjöberg (f 1805 i Forshem) och de fick dottern Anna Carolina 1831 och sonen Lars Johan 1833.  
Det enda som förbryllar mig är Carl Ledels födelsedatum. I husförhörslängden från Torsö står det han är född 1803-03-13.
 
Tack för hjälpen
Janne

[Anne Minken]

Hei Jan!
Jeg har bare notert årstallet 1804 for Carl Ledels dåp, men jeg har en opplysning fra en slektsgransker som sier at dåpsdatoen var 16.7.1804. Jeg vet ikke hvor nøyaktige opplysninger om fødselsår pleier å være i husförhörslängdene. I de norske folketellingene kan man ikke gå ut fra at oppgitt fødselsår er riktig i alle tilfeller.  
Takk for opplysningene om Ledel-familiens videre flyttinger i Sverige. Fra samme kilde som nevnt tidligere, har jeg en opplysning om at Jens Ledel reiste til Göteborg år 1800 og arbeidet der noen år. På Biri var han trolig bare i to år 1804-1806 før han dro videre til Årnäs.  
En av Jens Ledels sønner, Johan Niklas Ledel født i Forshem 1814, vendte forøvrig tilbake til Norge. Han arbeidet ved Hadelands glassverk ved folketellingen i 1865.  
 
mvh.
Anne

[Britt-Louise Sjöborg]

Är det någon som vet var JOHANNA ELISABETH KUNCKEL (f.22/10 1741 i Perstorp, död 16/8 1811 i Stockholm) fanns under åren 1761 till 1768 ?
1761 avlider föräldrarna i Perstorp ( Peter Johan Konkel och Dorothea Åkesdotter). C.a 1768, kan ha varit senare, gifter Johanna sig med klensmeden Kristian Fredrik Schaffman. Från mars 1769 finns hon som hustru vid Kungsholmens Glasbruk i Stockholm.
MVH
Britt-Louise

[Are S. Gustavsen]

Hei!
 
Jeg er interresert i kontakt med de som tilhører etterslekten til glassfabrikanten Benedictus Laurentius Gleissner (f. 1761 i Böhmen). Gustaf Björklund (1896-1976) far Stockholm startet *Släktföreninge Benedictus Gleissner* tidlig på 1960-tallet, og han ga i en årrekke tidskriftet *Benedictuskrønikan*. Siste utgave jeg kjenner til kom i 1987 av hans etterfølger Ivar Thonander. *Släktföreningen* var på det meste oppe i 185 medlemmer 1975). Er det noen av disse (dere) som fortsatt er interessert å være med på å dra i gang denne foreningen på ny (etter ca. 10-12 år i dvale)?

[Karin Fälldin]

Hej!
 
Jag har just nu i dagarna funnit att min farmors morfar var glasblåsare. Han hette Anton Lauritz Bertling, 1857 och jobbade som glasblåsare i Sandö glasbruk och han kom ursprungligen ifrån Norge. Är det någon som vet någonting om honom?

[Jan Johansson]

Hej Karin,
Jag har tittat lite snabbt i Torbjörn Fogelbergs bok Sandö Glasbruk 1750-1928 (1967) men tyvärr inte hittat någon Bertling. I tabellen In- & utflyttningar 1885-1907 finns han inte med, men det betyder antagligen att han var verksam vid bruket under hela den tiden.  
 
Släkten har varit verksam i Göteborg. Jag har bla stött på en Rudolph Bertling som var grönglasblåsare i Gbg 1769.
MVH JJ

[Karin Fälldin]

Hejsan Jan!
 
Jag har själv boken hemma och hans finns med där, ett foto på honom finns på sid 295.
 
När det gäller Rudolp så verkar det vara så att han är hans farfars far. Så vet du någonting så skulle jag bli så glad om du vill dela med dig.
 
MVH Karin F

[Vidar Flesland]

Hei Karin.
I de norske folketellingene fra 1865 og -75 finnes en Laurits (Johans.) Bertling, f. 1857 som kan være en aktuell kandidat. Om du går inn på
http://www.rhd.uit.no/folketellinger.html, og søker med etternavn lik 'Johans. Bertling' i 1865
og 'Bertling' i 1875 er han lett å finne.

[Jan Johansson]

Karin,
Tyvärr har jag ingen mer information om Rudolph Bertling. Uppgiften fick jag ifrån Göteborgs glasbruk 1761-1808 av Arvid Baeckström.
MVH J.J

[Karin Fälldin]

Jan: Om jag inte minns fel så var han född någonstans därnere så det är nog inte helt fel att du har upptäckt honom i den boken. Uppgifterna som jag har fått tidigare så skulle han har flyttade in till Norge i ett senare tillfälle. Tack ännu en gång för att du tog dej tid och svarade. MVH

[Ewa Danielsson]

Jag släktforskar på släkten Heintze. Jag söker nu dels efter sambandet mellan Andreas Heintze, född 1699, Gottlieb Heintze, född 1727, (vid Skånska Glasbruket) och Johan Hintz född 1722 (vid Kosta Glasbruk), dels om Johan Hintz hustru Maria Magdalena Schmidt har något släktskap med glasblåsarna Schmidt som finns i Sverige. Johan Hintz kom till Kosta Glasbruk 1748. Kom han via Det Skånska Glasbruket eller kom han direkt från Tyskland?

[Ulla Gustafsson]

Jag söker en Friedrich Dorsch född 1729, död 1792
i Stockholms län, han lär har varit soldat i Tollarö, sedan arbetskarl på Björknäs glasbruk.
Vet någon något om honom? Sonen Johan Fredrik född
1762 död 1831-03-24 i Pitå var glasblåsare i
Långvik

[Doris Eriksson]

Glasritare Hindrik Wassberg, d 23/9 1857 i Rumskulla, Wentzelholms glasbruk.  
Vad gör en glasritare? Har någon stött på släkten Wassberg? Tacksam för alla uppgifter

[Barbro Östholm]

Bernt Friedrich Winck ,glasblåsare, kom från Böhmen till Piteå c:a 1730-talet. Hans sonsondotter Emma Christina Winck f. 1836 i Piteå flyttade till Högfors bruk i Västmanland som piga i mitten av 1800-talet. Någon som känner till denne glasblåsare ?

[Anne Minken]

I Fogelberg og Holls oversikt over tyske glassblåsere i Sverige er det en Bernt Friederich Wink f. 1728 i Mecklenburg. Han skal ha arbeidet ved Ettarp glasbruk i Halland i 1751-55, ved Kosta 1755-57 og ved Cedersberg fra 1782. Han døde på Cedersberg 1805. Det skal også ha vært en hyttemester Bernt Friederich Wink ved Strömbäcks glasbruk i nærheten av Umeå.  
 
Dette kan vel kanskje være mannen du søker. Det er lite trolig at det kom noen glassblåser fra Böhmen til Piteå så tidlig som på 1730-tallet. Långviks glasbruk i Piteå ble ikke startet opp før år 1800.  
 
mvh
Anne

[Anne Minken]

Ang. glasritare Hindrik Wassberg.En glasritare arbeidet med gravering av finere glassvarer. I noen tilfeller utførte gravørene også slipning av glass som ble svært populært utover 1800-tallet.    
 
Jeg antar at Hindrik Wassberg kanskje kan ha vært den første i sin slekt som brukte slektsnavnet Wassberg, dvs at han tok navnet da han begynte å arbeide på glasbruket, inspirert av glassblåsernes navneskikk. Kanskje Wassberg er navnet på en gård eller en by i nærheten av Wentzelholm?

[Anne Minken]

Til Ewa Danielsson: Ifølge Fogelberg og Holls oversikt kom Johan Hintz fra Tyskland. I regnskaper fra Kosta er det innført en utgift på 270 Daler for å hente Hince og Berger fra Tyskland (side 15).  
 
Fogelberg og Holl oppgir at både Johan Hintz og kona hans, Maria Magdalena Schmidt, var katolikker. Såvidt jeg vet var glassblåserfamilien Schmidt (Johan Gottfried med sønner)lutheranere.  
 
Ut fra disse opplysningene er det altså ikke sannsynlig at Johan Hintz har noen slektsforbindelse med glassblåserne Heintze som arbeidet på Skånska glasbruket og heller ikke at kona hans, Maria Magdalena Schmidt, var nært beslektet med glassblåseren Johan Gottfried Schmidt.  
 
mvh
Anne

[Britt-Marie Kraft-Strand]

Finns det någon som har uppgifter om glasblåsare Simon Ehrl f. 1779 i Bömen? Han var gift med  
Lisa Lundberg f. 18/8 1786 i Göteborg
Barn: Johan Adam 7/9 1807 Årnäs
      Pehr Ferdinand 5/10 1813 Torsö
      Carl Gustaf 3/10 1816 Torsö
      Dorothea 8/2 1820 Torsö
Uppgifterna ovan från husförhörslängd Forshem 1821
En släkting i USA har Simon Ehrl i sina anor.

[Anne Minken]

Glassblåseren Simon Eherl (Erl) f. i Böhmen 1779 er omtalt i Fogelberg og Holls oversikt over tyske glassblåsere i Sverige. Ifølge denne oversikten  arbeidet han ved Årnäs 1803-1807, Bromö 1813-1818 og ved Sölje glasbruk (Stavnäs i Värmland) 1822-1827. Etter husförhörslängden må han vel ha vært  ved Bromö fram til 1822 da han reiste til Sölje.  
Hustruens navn er oppgitt som Elisabeth Sundberg f.1786 i Göteborg. Hun døde på Sölje 4.8.1827. Simon Ehrl døde samme år ved en drukningsulykke.  
 
Simon Ehrl var katolikk. Han skal også være omtalt i Åke Nisbeths lille bok om Sölje glasbruk (Värmlands museums skriftserie Värmländska glasbruk 3, 1963).  
 
mvh
Anne

[Britt-Marie Kraft-Strand]

Tack Anne,
Nu kan jag sända lite upplysningar vidare till min släkting
Britt-Marie

[Ewa Danielsson]

Tack Anne.
Anledningen till att jag tror att det finns ett släktskap mellan Johan Hintz och Gottlieb Heintz, tidigare på Det Skånska glasbruket, är att i Botilsäters HFL 1764-1768 och senare i Bros HFL finns Johan Hintz son Johan Georg Heintz, född 1750 i Kosta och Gottlieb Heintz tillsammans på Annebers och Liljedals glasbruk. Medan Johan Hintz finns på Casimirsborgs glasbruk flyttar hans son i relativt unga år till ett annat glasbruk. Jag har då gissat att han har flyttat till en släkting.
 
Ewa

[Anne Minken]

Hei Ewa!
Hvis sønnen til Johan Hintz bare var 14 år da han tok seg jobb på et annet glassverk, tror jeg som deg, at han nok var under overoppsyn av en eldre glassblåser. Glassblåsersønner reiste jo ofte ut og tok seg arbeid ved andre glassverk. I tysk glassverkslitteratur har jeg sett en teori om at det som regel var de eldste sønnene som reiste ut, og at den yngste ble igjen for å ta seg av gamle foreldre. Men glassblåsersønnene var nok oftest over 20 år og fullt utlært før de dro av gårde. En 14-åring trengte sikkert en eldre støttespiller i glasshytta hvis han skulle komme seg inn i og framover i yrket.  
 
Det trenger jo ikke ha vært en slektning som tok seg av unge Hintz. Jeg har et eksempel fra Norge som viser at en eldre glassblåser både kunne ta med seg en yngre slektning og en ubeslektet person. Glassblåserne Friederich Stauch og Heinrich Stabenfeldt arbeidet noen år i Norge på 1770/80-tallet. De giftet seg i Norge med to søstre Gundelach som var døtre av en annen tysk glassblåser. I 1781 vendte begge familier tilbake til Tyskland. Ti år etter kom Heinrich Stabenfeldt igjen tilbake til Norge. Da hadde han med seg sin nevø, Johan Stauch (19-20 år) som ennå ikke var utlært glassblåser. Stabenfeldts eldste sønn ( 15-16 år) ble igjen i Tyskland. Det kan altså  se ut som om de to svogerne gjorde en slags bytteavtale med sønner. Stabenfeldt hadde også med seg en annen ung mann, Christian Kamm (17-18 år)  som sannsynligvis ikke var beslektet med ham. Da sognepresten i Biri ikke ville motta Christian Kamm til nattverd fordi han ikke hadde presteattest, var det Stabenfeldt som måtte bevitne at Christian Kamm kom fra en luthersk familie og var konfirmert i Tyskland.  
 
Har du undersøkt om det finnes noe skifte (arveoppgjør) etter Johan Andreas Heintz. Hvis Johan Hintz var sønn av Johan Andreas Heintz, bør det jo være registrert der. Johan Andreas Heintz døde vel sannsynligvis på Kungsholm. Han arbeidet der 1761-1764 ifølge Fogelberg og Holl.  
 
Johan Hintz kan selvfølgelig også ha vært en litt fjernere slektning av de andre Heintzene. Ut fra norske kilder er det tydelig at i hvert fall noen av de tyske glassblåserne opprettholdt en viss kontakt med Tyskland, ved brev, besøksreiser og sikkert også ved muntlige hilsninger og fortellinger som gikk fra glassverk til glassverk.  
 
Mvh
Anne