Befallningsman

[Annsofi Sterner]

Tiden är 1700-tal och platsen är Amnehärad i Hova härad, Västergötlands län. En man (min anfader) vid namn Erik Lindberg f. i nov 1717 var både befallningsman och fogde. Var kan man läsa mer om yrket? Finns några arkiv om fogdar från den tiden? En sak jag undrat över är om befallningsman och fogde är samma sak. När Erik Lindberg dog 1771 (i Fellingsbro hd) står det i hans bouppteckning att han ägde en lagbok och undrar om den hörde till yrket? Vad hade dom för status?

[Christer Kalin]

Kronofogden och befallningsmannen var benämningar på samma yrkesfunktion. Kronobefallningsman förekommer också. Hans huvuduppgift vara att ta upp skatterna. Han hade fler uppgifter. Det finns kronofogdearkiv bevarade och de finns i landsarkiven. Innehållet och omfattningen kan nog skifta mellan tidsperioder och fögderier. Hans chef var landshövdingen, som även kallades konungens befallningshavande. Läs bl.a. i Clemensson, Andersson: Hembygdsforska, steg för steg, sid 212,  och Jan Brunius artikel Befordringsakter i kammarkollegiets arkiv i Arkivskatter-Sveriges släktforskarförbunds Årsbok 1994, sid 139.

[Annsofi Sterner]

Hej Christer!
Tack så mycket för uppgifterna.

[Håkan Henriksson]

Jag kan rekommendera Pär Frohnerts doktorsavhandling Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775 (1993). Den ingår i Rättshistoriskt bibliotek XLVIII.  
Avhandlingen ger en ingående bild av kronofogdarnas förhållanden i Närke och Värmland.

[Bengt Wikström]

Hej !  
 Är det någon som stött på bef.man Thure Hjort d.
 1738 i Finland , gift år 1728 med Anna Margareta
 Portman f. 1709 ? De hade åtminstone barnen :
 Clas , Jacob och Jonas . Thure kan ev. ha varit
 rikssvensk ?

[Tommy Myrsell]

Hej!
 
Känner någon till fogden/befallningsmannen Johan Arfvedsson i Näsgårds län (Kopparbergs/Dalarnas län) som var bosatt på Igeltjärna i Stora Tuna socken. Född i Västergötland och död 1674 i Dalarna. Bl.a. inblandad i häxprocesserna i Dalarna. Barnen kallade sig Igelström/Igelberg efter gården.

[Torbjörn Norman]

Hej Tommy
Vore det inte bättre att söka under Dalarna, Stora Tuna socken. Var han inblandad i häxprocesser kan det kanske finnas något i brevväxlingen med domkapitlet som borde förvaras på landsarkivet i Uppsala eller möjligen i Västerås.

[Anneli Nåhdin]

En ana till mig benämns både som befallningsman och rättare. När han benämns som befallningsman skrivs hans hustru fortfarande som rättarehustru. Enligt vad jag kan förstå hade dessa 2 titlar inte något naturligt samband. Är det någon som har samma kombination? Vad kan det bero på?

[Hans Högman]

Hej Anneli,
 
Titeln befallningsman har använts inom olika områden men i princip var det var en person som på uppdrag av någon överordnad hade till uppgift att sköta eller förvalta ett visst område. Detta gällde även inom jordbruket på större lantgårdar eller gods.  
Titeln inspektor kom under 1700-talet att ersätta titeln befallningsman.
En rättare var en förman eller arbetsledare inom jordbruket som i regel också själv deltog i arbetet.  
Antagligen arbetade din ana inom jordbruket och på ett mindre gods gick säker befallningsmannens och rättaren sysslor in i varandra.
 
Hasse

[Lennart Andersson]

I min desparat jakt på kronobefallningsmannen Anders Almgren i Spekeröds (O) anor undrar jag om det fanns någon logik i hur tjänsten erhölls?
Arv? Social status? Var det en karriärpost?
 
Anders innehade befattningen under några årtionden i början, mitten av 1700-talet.
 
Lennart

[Agneta Allernäs]

Håkan Werme 1490 -1558 var Kronobefallningsman och fraktade silver från Sala silvergruva för Gustav Vasa. Vad innebär detta yrke?

[Maria Carlström]

Hej!
Befallningsman och frälsefogde på Duveholm,
Anders Wettergren f.1709 d.1749 Stora Malm.
Är det någon som känner till något om honom?
 
Mycket tacksam för svar.
MVH/ Maria Carlström

[Eva Barchas]

Min ana Jonas Rosendahl var Befallningsman vid sonen Johans födelse i Edsberg socken Örebro/T 1752.  Han står nämnd som far tillsammans med sin hustru i F.B.  Men varför står han inte listad i Hfl tillsammans med fru och barn?  Han är vittne vid var och vartannat dop i Edsberg, så han måste ju bo där. Finner samma i Jämtland några år senare då han tituleras kronolänsman.  Hustrun står ensammen i Hfl med barnen även där.  Fanns något särskilt register för dessa kronans män?  Var i så fall finner jag det?
 
Mvh
Eva

[Carita Hjorth]

Hej!
 
Jag skulle också vilja veta varifrån Thure Hjorth kommer, men det vet tydligen ingen.
Han är min stamfader, se våra hemsidor:
http://www.kolumbus.fi/carita.hjorth/Svenska.html.
 
MVH
Carita Hjorth

[Bengt-Arne Andersson (Sluggo68)]

Hej.
  I husfl. Mölltorp 1783-1820 finns en ”Krono Länsmans Exped. Befallningsman” vid namn Johan Magnus Tiderman. Tillsammans med  
hustru och barn till skillnad mot Eva Barchas' ana som dessutom ser ut  
att ha avancerat. Man kan väl ana hierarkin här ?
  Till frågan om hur tjänsten erhölls ?
Kanske någon Tidermanforskare vet hur smedättlingen Johan Magnus kom
 i kronans tjänst ?
Måhända på rekommendation av en inflytelserik brukspatron.
(förlåt, jag har inte kollat husfl. före den ovan nämnda)
Hustrun står som född på gården, kanske svärfar var en aktad man.
Sedan har vi Tolfmännen och sockenstämman ?
 
  Kronorättare har egen rubrik på detta forum, titta in där.
Tycks ha varit en möjlighet för en soldat att få det lite bättre om än boendet
 kunde bli lite rörigt. Ska kolla om jag fåt nå't svar där :-)
Tack för tipset om Årsbok 1994, ska kollas.
 
 ”Erika-Arnes pöjk i Skallhult”

[Kaarlo Kalliala]

Hans Jönsson Lönn, som var befallningsman i Syd-Österbottens härad 1657-61 kom troligtvis från Västerbotten och hans efterföljare Albrekt Gerden (1663-75; i Österbottens mellersta härad 1675-77) tycks ha haft släktingar i Stockholm.
 
Det är möjligt, att de har tidigare varit i befallningmanstjänst i Sverige. Finns det några matriklar, listor eller specialundersökningar man kunde kolla?
 
mvh
Kaarlo Kalliala

[Berit Tjernberg]

Hej Kaarlo,
Jag har uppgifter från Thord Bylund (arkivlektor emeritus):
 
Hans Jonsson Löhn, född i Ulvvik, Säbrå sn, Västernorrland ,  befallningsman i Österbotten.  
Han ska vara son till Jon Hansson Ulf, f. 1590 i Ulvvik, Säbrå, död 1655 i Ulvvik. Fogde o mönsterskrivare.
Kanske någon annan har mer uppgifter att komma med.
 
Mvh / Berit

[Staffan Benedictsson]

I Skåne finns boken Landsstaten - I Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917 av Otto Lindberg (tryckt 1919). I den finns mer eller mindre utförliga biografiska antecknignar om ämbetsmän och tjänstemän, bland annat kronobefallningsmän.  
 
Är det någon som vet om det finns liknande böcker i andra delar av Sverige? Det jag är mest intresserat av är Hallands län och Göteborgs och Bohuslän.

[Calle Lindström]

Hejsan Staffan, när det gäller Halland så finns för andra delan av 1600-talet Alf Erlandssons Skånska Generalguvernementet 1658-1693 (Diss. Lund 1967). Denne har förteckning på befallningsmännen i Halland (samt Skåne och Blekinge). För 1700-talet känner jag inte till något liknande.
 
Vänligen,
Calle

[Niklas Hertzman]

Hej Staffan !
 
Jag har för mig att det i Otto Lindbergs samling finns en hel del exerpter även till Landsstaten i Halland.
 
På Landsarkivet i Lund finns Lindbergska samlingen. Den innehåller ett stort antal kartonger med exerpter ur kyrkoböckerna över framför allt personer i Skåne med icke -sonnamn.
 
På NAD-skivan finns en förteckning på kartongerna med, men inte på NAD på nätet.
 
* Alfabetiskt ordnade konceptanteckningar. Ordnade dels efter namn och dels efter titlar. Bunden, fol., 1 volym.
 
* Skånska släkter. Alfabetiskt ordnade. Buntar, 57 volymer.
 
* Skånska prästsläkter. Alfabetiskt ordnade. Buntar, 3 volymer.
 
* Landsstatstjänstemän i Skåne innan 1718. Omfattar förutom av Lindberg själv samlade uppgifter även brev till honom om dessa tjänstemän. Bunt, 1 volym.
 
* Släkten i Gumslöv I-III. Huvudsakligen ordnade efter gårdarnas nummer. Buntar, 3 volymer.
 
* Släkter i Helsingborg. Alfabetiskt ordnade. Bunt, 1 volym.
 
* Släkter i Ystad. Alfabetiskt ordnade. Bunt, 1 volym.
 
* Halländska släkter. Alfabetiskt ordnade. Bunt, 1 volym.
 
* Landsstaten i Halland. Ordnade dels efter titlar och dels efter tjänstgöringsorter. Innehåller även borgmästare och rådmän i Halländska städer. Bunden, fol., 1 volym.
 
* Landsstatssläkter i Halland I. Släkterna ordnade efter huvudmannens tjänsteställning. Innehåller dels register uppställt efter tjänsteställning och dels register uppställt i alfabetiskt ordning. Bunt, 1 volym.
 
* Landsstatssläkter i Halland II. Släkterna ordnade i alfabetisk ordning. Bunt, 1 volym.
 
* Diverse släkter. Präst-, häradshövdinge- och jägmäs- taresläkter m.fl. Bunt, 1 volym.
 
* Beskrivning över Glumslövs socken. Bunt, 1 volym.
 
* Handlingar angående släkten von Bergen. Kronologiskt ordnade. Bunt, 1 volym.  
 
Beställ in och kolla nästa gång du är på Landsarkivet. Där finns mycket spännande i hans material.

[Staffan Benedictsson]

Tack Calle och Niklas!
 
Även om Alf Erlandssons bok är något för tidig (min första befallningsman fick sin tjänst 1694) så låter det som en intressant bok jag definitivt ska kolla upp.
 
Den Lindebergska samlingen verkar lovande, jag får nog cykla ner till arkivet på måndag och ta en titt.

[Kaarlo Kalliala]

Hans Jönsson Lönn (se 28.5.2006 ovan) och/eller hans familj hade någonting att göra med Albrekt Gerden, som blev befallningsman i (Syd-)Österbotten i 1663. Kanske gifte han Lönns änka, som var borgmästaren i Vasa Peder Siulssons dotter.
 
Men varifrån kom Gerden? Var han kanske befallningsman någonstans i Sverige före Österbotten - pä finska sidan av Bottenviken träffas han inte före 1663? Är (krono)befallningsmän listade i någon bok el.dyl.?
 
Det kunde även vara möjligt, att han hörde till den släkten Gerdner, som i 1600-talet bodde i Åbo och Stockholm och ofta använde förnamnet Albrecht.

[Moderator Yrken]

Ett inlägg av Henry Gerenmark angående kronobefallningsmannen (länsmannen) Jonas Wändahl (Venndal) har idag flyttats till Landskap » Västergötland » Socknar » Örby.

[Erik Holmlund]

Kollar man i mantalslängderna för Västerbotten för 2a halvan av 1600-talet (gäller nog även för 1700-talet) så kan man återfinna ett flertal personer som tituleras befallningsman. Just i mtl framgår dock sällan befallningsmannens fogdedistrikt, även om man kan anta att han bodde inom sitt distrikt eller i anslutande kustsocken då det gäller befallningsmän över lappmarker. I dåvarande Västerbotten borde väl de olika fogdetjänsterna/fogdedistrikten varit de nedanstående. Någon som kan bekräfta att detta var fogdetjänsterna som fanns i Västerbotten?
 
Befallningsman över Norra fögderiet  
Befallningsman över Södra fögderiet  
Befallningsman över Torneå lappmark  
Befallningsman över Luleå lappmark
Befallningsman över Piteå lappmark
Befallningsman över Umeå lappmark
 
Man kan nog tänka sig att det förekom att en befallningsman kunde inneha dubbla distrikt också. Ordet 'lappfogde' uppfattar jag som en mindre officiell benämning för en befallningsman över en lappmark. Någon som håller med eller har annan uppfattning?  
Som någon skrivit ovan så var befallningsmannen underställd landshövdingen. I slutet av 1600-talet dyker det upp en person i Umeå, Lars Grubb, som tituleras häradshövding över lappmarkerna. Kanske fel tråd, men hur hänger han ihop med befallningsmännen över lappmarkerna? Var i hierarkin stod han?
Och varför dyker det upp en sådan titel helt plötsligt.  
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2010-06-23 18:07)

[Niklas Kant]

Hur rekryterades befallningsmän? Jag har en anfader i Carl Risholm  som var befallningsman på Blekhem i Törnsfall socken mellan ca 1689-1693 åt Mauritz Posse. Det verkar som inte Carl Risholm kom från närområdet, kan han ha varit befallningsman på någon annan av Posses gods tidigare?  
 
I Västervik rådhusrätt 1689 nämns Carl två gånger, under två andra efternamn, Risenholm och Risenhoff. Det torde vara samma person eftersom hans nämns som fogde och befallningsman på Blekhem och i Törnsfall KI:1 nämns Befallningsman Carl Rijsholm på Blekhem redan tidigt 1689.
 
Risholms styvdotter Anna Kant var gift med Sven Arvidsson Sandström som var befallningsman på Grävsten säteri i Bankekind socken åt grevinnan Maria Gustava Gyllenstierna. I hans vigselnotis med Anna framgår det Sven var ifrån Spånga i Uppland. Det kan tyckas något märkligt att han hamna ute i Östergötland? Men jag har läst att grevinnan också hade fler gods runt Stockholm, möjligen följde han med?
 
Någon som har någon erfarenhet av befallningsmän som kommer från ingenstans?
 
Kan det finnas några handlingar om detta eller skötes detta utanför statens ingripande?
 
(Meddelandet ändrat av niklaskant 2011-08-28 00:22)

[Staffan Benedictsson]

Jag har några frälseinspektorer i min forskning och det är ju ungefär samma sak som befallningsman på ett frälsegods. En av mina kallas iallafall först befallningsman och sedan inspektor, om det är samma sak eller om han befodrades vet jag ej, men hur de rekryterades borde vara snarlikt oavsett.  
 
Jag tror inte att det finns några handlingar i offentliga arkiv om frälsets befallningsmäns tillsättning. Om godset har ett godsarkiv så kan det finnas där, men det är långt ifrån säkert att nuvarande ägare skulle släppa in släktforskare i sitt privata arkiv.
 
Här är två exempel som förhoppningsvis kan ge en liten hjälp till hur de rekryterades.

Exempel 1
Om Nils Jönsson
Mitt första exempel är Nils Jönsson på Toppeladugård, som var inspektor på Häckeberga, Toppeladugård m. fl. gods och underliggande gårdar i Genarp m. fl. socknar i Skåne vid ungefär samma tid som din befallningsman. Hur han rekryterades vet jag ej, men jag har teorier. Han föddes i Ängelholm 1650 och kom på 1670 talet till Häckeberga. Om det är en lång flyttning kan diskuteras. I vart fall är min teori att han rekryterades genom Nils Jönssons arbetsgivares make Nils Krabbe (eller hans arvingar) som ägde flera gods utanför Ängelholm. Nils Jönssons barn tog namnet Siöholm och det leder mig till teorin att Nils Jönsson eller kanske hans far varit anställd av Krabbe först och kanske då på godset Rösjöholm som ju innehåller Nils Jönssons barns släktnamn.
 
Exempel 2  
Mitt andra exempel är desto utförligare och informationen säkrare, men det är också omkring 100 år senare.
Jag saxar först ur en släktbok skriven av Abraham Isak Finérus och rör tillsättningarna av inspektorer på Hjularöd i Skåne.
Jag tar med lite om vilken form av skolning far och son Finérus hade, då det kan ha påverkat inom vilken grupp rekryteringen skedde.
 
Om Hans Peter Finérus
Sedan min Fader (Hans Peter Finérus) någon tid blifvit undervisad i Helsingborgs publica Schola, engagerades han vid handeln, och blef efter stadgad tid köpman i Cimbritshamn. Stället var kanske lite mindre väl valdt, kanske ock fallenhet för yrket felande; och begynnelse förlaget, i brist af egen förmögenhet, icke tillräckeligt. Vare hvilket som helst. Han fant sig ej härvid belåten; utan öfvergifvande handeln antog han Inspektion hos Ryttmästaren och Riddaren Christian Georg de Delwig på Tungbyholm år 1757, då ägaren såsom commenderad till Pommern, fant sig i behof af en trogen förvaltare.
...
...Hjularöd, hvilken Egendom nyligen genom arf tillfallit ägaren till Tungbyholm. Efter sammes återkomst från Pommerska kriget, fant han behofvet af min faders påliteliga Inspectorsbefattning vid Hjularöd med tillydande gods och Gårdar.
...
 
Om sonen Abraham Isak Finérus
 1777 fick jag Studeranden Birger Silfvertelning till informator.
...
1782 i Februari miste vi denne Lärare, sedan han något öfver Fyra år flitigt undervist oss samfält i Christendom och skrifning, samt mig i Latinska språket och Historien. Efter nära ett års lediggång fick vi Studeranden Carl Christian Appelberg till undervisare;
...
1786 den 3 Maj blef jag Student, sedan jag hos studeranden Christoffer Forsman förnyat öfning i Latinska språket. Samma år lärde vi syskon jemte Prosten Steweni Barn att dansa af academie Dansmästaren Kröger.
....
1787 den 19 September kom jag såsom skrifvare till Stadssecreteraren i Ystad, Hofsecreteraren Enoch Nobelius. 1789 den 29 april, sedan Hovsecreteraden Nobelius, såsom befordrad till Rådman, frånskildt sig  stadssecreterare beställningen, slutade jag denna Condition. Åter hemma hos mina Föräldrar, blef jag något sysslosatt med deltagande i min k: Faders economiska bestyr men ägde thy värr häruti lika liten underrättelse som  omvårdnad om allt hvad min framtid angick. 1790 var jag med Häradshöfding,
Hofsättsrådet Wetterkrona på en sommartings-Tour, genom Herr Ryttmästar Delwigs bevägna föranstaltande, hvilken jag äfven hade att tacka för den
öfnings-condition jag haft i Ystad.
...
Sedan Michaelien 1790 var jag, såsom Bokhållare antagen vid Hjularöd, min k: fader i sådan egenskap behjelplig.  
...
1797 den 1 December, erhöll jag genom en väns bidragande, från Kongl:
Götha Hofrätt, Fullmakt att vara Liqvidations-Commisarius till beredande af framtida befodran.
...
fadern dog 1799 och därefter verkar A.I.F. tillfälligt tagit över hans tjänst men det nämns inte tydligt i texten (min kommentar)
...
1801 vid Micaelien lemnade jag Inspectionen på Hjularöd, för att söka fortkomst i Publique tjensteväg: och inaccorderade mig till en början hos Häradsskrifvaren Hein i Lyby.
 
Om Claes Stille
Claes Stille var Inspector på Torup och blef, på Herrskapets tillfrågan, om jag kunde gifva förslag på någon i mitt ställe, nämnd, såsom af en vän mig recommenderad, Inspector på Hjularöd.
 
Källa till exempel 2 är Enskildte slägt och lefnadsanteckningar av Abraham Isak Finérus och efter hans död fortsatt och renskriven av dottern. Den renskriften bevaras idag i A I Finerus dotterdotters arkiv, Victoria Benedictssons arkiv på Universitetsbiblioteket i Lund.
 
(Meddelandet ändrat av ztaffe 2011-08-28 13:52)

[Niklas Kant]

Tack Staffan! Det var intressant läsning.

[Tommy Landin]

min släkting var fogde befallningsman henrik örtegren 13-5 -1761 vid vreta kloster stiernorps ägor
vilka sysslor hade dom med dessa yrken?