ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bute  (läst 1819 gånger)

2004-09-03, 13:17
läst 1819 gånger

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 10:23
    • Visa profil
Körare, transportarbetare, kusk?
 
Ordet finns ej i SAOL.
En förklaring är en man som fraktade undan slagg, men den verkar för snäv.
Jag känner bara till Östgöta bergslag och undrar om yrkesbeteckningen även finns i andra delar av Sverige, ev inom andra brancher förutom bergsbruk och järnbruk.
 
Finspångsbrukets produkter fraktades med båt över sjön Glan till Fiskeby, sedan på en spårbana med hästdragna vagnar till Norrköpings hamn vid nuvarande Kanontorget.
Här låg tidigare kvarteret Buten, nu namnändrat.
Industriområdet norr därom heter dock fortfarande Butängen, här strök hästbanan förbi och antagligen gick butarnas hästar på bete här.
 
Hur bildades namnet och hur vanligt var det.

2004-09-03, 18:21
Svar #1

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 21882
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 10:51
    • Visa profil
Ordet finns i SAOB:
 
BUT  
ETYMOLOGI: [jfr sv. dial. but(e), tjock klabb, klump, äfvensom isl. butr; sannol. i afljudsförhållande till isl. bauta, fht. bozan, feng. beatan, eng. beat, stöta, slå (jfr BAUTASTEN)]
1)  
#(i vissa delar af Sv., starkt bygdemålsfärgadt) (rundadt) stycke, klump, klimp; stundom elliptiskt för ngn ssg.  
 
BETYDELSE: jfr IS-, MOLN-, SLAGG-BUT. särsk. (?) bildl.: det väsentliga af en sak, kärna, knut. Hertiginnans giftermål är butan af alt samman.
BARK Bref 2: 3 (1705).
 
2)
BRUK: (förr)
BRUK: metall.
BETYDELSE: om den vid butsmide i hammarsmedshärden afsvalnade färskjärnsklimpen.
RINMAN 1: 343 (1788).
Förut (var det) vid Bruket (Fagersta) sällan möjligt att .. koka jernet, utan plägade det .. gå i but. SvLittFT 1834, sp. 746.
jfr FÄRSK-BUT.  
 
3)  
#tegel. ämnesstycke till taktegelpanna.
 
BUTARE
#tegel. till 3: arbetare som slår det fyrkantiga taktegelämnet eller buten, tills det erhåller storleken af en taktegelpanna. GUNDBERG Tegel 19 (1860).
Hälsar vänligen
Maud

2004-09-03, 21:22
Svar #2

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3747
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 00:15
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Här föreligger uppenbarligen ett missförstånd. Det yrke Åke rimligtvis är ute efter är bute, som inte står med i SAOB.
 
Det betyder oxkörare, och kommer från franskans bouti (Se Sällskapet Vallonättlingars hemsida).
 
Så det var knappast butarnas hästar som betade på Butängen, men kanske deras oxar.
Ulf Berggren

2004-09-05, 17:17
Svar #3

Utloggad Åke Bjurström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 10:23
    • Visa profil
Tack för inkomna tips.
 
Oxar, javisst. Jag anade att namnet kunde ha kommit in med vallonerna.
 
Horgby,Surbullestan 1989. Sid. 24-26.
På 1858 års karta ser vi att det norr om staden gick en järnväg parallellt med Nya all?n ner till norra hamnkajen. Det var en smalspårig hästbana mellan staden och Fiskeby som öppnades 1854. I sakta mak färdades resenärer och gods på hästbanan ända tills den lades ner, när stambanan till Linköping var färdig 1872.
 
På 1853 års karta finns ej häst-banan med. Butängen finns dock varför man kan anta att transporterna utfördes likartat även innan banan byggdes.
 
Kilbom Vallonerna 1958, Sid 378-380.
1825 års avlöningsböcker för Finspång.
Här finns många butar. I en fotnot hänvisar Kilbom till en Erik Holmkvist att betydelsen är en man som fraktade undan slagg.
Buten Anders Nilsson tar ut ett par näverskor på Butstallets konto.
Butstallet indikerar kanske att det inte hyste hästar.
 
I vallonsläkten Allard har jag funnit flera kuskar men inga butar, men det finns gott om butar bland andra vallonsläkter och svenskar.
Kusk=häst, Bute=oxe.
 
Höjdskillnaden mellan Glan och Norrköpings hamn är 21 meter varför vagnarna nog hade ganska avancerade bromsanordningar med tanke på lasternas vikt.
Ett par bastanta oxar kunde nog hålla igen bättre i utförslöporna än ett par hästar.
 
Även om oxar säkert var dominerande under lång tid, så är det väl inte otroligt att beteckningen ärvdes av de som utförde transporterna, sedan vissa lättare laster och passagerare blev hästdragna.
 
Ordets ursprung verkar ha tappats bort tidigt, med tanke på att Kilbom har missat det.

2011-02-12, 10:08
Svar #4

Monica Fogelqvist

Hej!
Kanske lite sent att svara på denna diskussion, men kanske kan det intressera någon! Åke B skriver att han inte sett någon bute bland Allard-vallonerna, men i Hällefors 1691-01-18 döps Philip Allars butes barn. Jag tycker att det låter misstänkt likt Allard...
Mvh
Monica

2021-02-17, 15:42
Svar #5

Utloggad Magnus Bjuhr

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 54
  • Senast inloggad: 2024-03-16, 11:51
    • Visa profil
En sökning i slaktdata.org visar en hel del butar i Risinge redan under 1600-tal.
Mest vallon-namn?
Allard och Lemon med flera.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna