ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bokhållare  (läst 6657 gånger)

1999-04-02, 19:38
läst 6657 gånger

Utloggad Kerstin Franzén

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 21
  • Senast inloggad: 2011-10-26, 09:00
    • Visa profil
Jag undrar över vad en bokhållare på 1700-talet gjorde. Bokhandlare, eller...?

1999-04-02, 20:11
Svar #1

Utloggad Bo Berndtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3221
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 10:33
    • Visa profil
En bokhållare är (var) en person som förde böcker, främst kassaböcker, möjligen också dagböcker, över affärstransaktioner.  
Motsvarande verksamhet kallas idag för bokföring.

2000-08-06, 21:21
Svar #2

Utloggad Margareta Hartelius

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 22
  • Senast inloggad: 2014-03-05, 19:11
    • Visa profil
Vet någon vad en bokhållare behövde för utbildning. på 17-1800-talen? Räckte det med att kunna läsa och skriva snyggt o vara duktig på att räkna eller krävdes det någon särskild utbildning?

2000-08-06, 22:23
Svar #3

Utloggad Torbjörn Norman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1384
  • Senast inloggad: 2008-07-08, 22:32
    • Visa profil
Hej Margareta
Jag vet bara att min anfader som 20-åring praktserade vid Bergmästargården i Norberg ett par år. Han blev senare bokhållare och camrerare vid Klosters bruk i Hysby(W). Hans något äldre bror praktiserade på samma ställe strax innan. Fadern var bruksinspektor vid ett litet bruk utanför Ludvika. Brodern köpte en räknebok i Västerås så de kanske gick i skola där.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

2005-02-13, 19:17
Svar #4

Utloggad Mårten Lindståhl

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2009-07-15, 20:31
    • Visa profil
Jag kan, sent omsider, tillägga att min fffff Johan Petter Lindståhl var bruksbokhållare under 20 år vid Häfla Bruk, norr om Reijmyre, och som sådan, trots den modesta titeln, förefaller han ha varit VD eller disponent för bruket i ägaren Gyllenkroks ständiga frånvaro.
 
Mårten Lindståhl

2005-06-04, 12:26
Svar #5

Björn Stockman

Har någon stött på bokhållaren Carl Wittmark. Han avlider omkring 1750. En anteckning som jag har säger att han ska finnas i Helleforsen, Lilla Mellösa.  
Mvh Björn

2005-06-06, 14:56
Svar #6

Utloggad Isabel Olsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 208
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 17:44
    • Visa profil
Söker bokhållare Johan Westling boende i  
Ängholmen, Rönnäng sn.  
Han föddes 1747 troligen i Marstrand.  
 
mvh. Isabel

2008-11-02, 18:10
Svar #7

Inger Alle

Jag söker uppgifter om bokhållaren Anders Emanuel Holmgren med familj. Han är född 1816 i göteborg och avled 1877 i Sannäs i Tanums församling. Anmälan om dödsfallet skickades till Göteborgs Domkyrkoförsamling. Han var gift med Anna Kristina Törnkvist som var född 1822 och avliden 1853 i Göteborgs Domkyrkoförsamling. Är det någon som känner igen makarna eller något/några av deras barn vilka var:
Claes Lambert Holmgren född 1846 och död i Göteborgs Domkyrkoförs.
Carl Gustav Emanuel Holmgren född 1853 i Göteborgs Domkyrkoförs. Död när?
 
Deras dotter Emma Maria Christina Holmgren född 1851 också hon i Domkyrkoförsamlingen avled 1930 på Söder i Stockholm. Henne har jag forskat mycket på.
Emma M. Christina Holmgren var först gift med David Lyon (född 1838 i göteborg) i ett kort äktenskap från ca 1869- ca 1873. Han var agent. Vet någon när han dog?
 
Jag skulle också gärna vilja veta vilka ovanstående makar Holmgren och Törnkvists föräldrar var.
Inger Alle, Jönköping

2010-10-08, 17:00
Svar #8

Utloggad Nicklas Hjalmarsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: 2014-06-26, 00:12
    • Visa profil
Var bokhållare ett finare yrke, jag noterar att då min ana bokhållare Petter Kilberg's dotter föds Anna Maria Kilberg(17211018  Hjälstad C:3(sidan 15-16)) (moder Christina Fahlborg) så är vittnena vid dopet av adlesmän och officerare, flera Sparre, Horn och Hierta finns omnämnda.  
Är detta vanligt för en bokhållares dotter, eller kan hennes mor Stina Fahlborg ha varit anledningen till dessa gäster.

2010-10-09, 16:20
Svar #9

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
En bokhållare räknades till kategorin ofrälse ståndspersoner, d v s personer som inte tillhörde vare sig de högsta stånden (adeln, prästerskapet, borgerskapet) eller bondeståndet, men höjde sig en bit över övriga allmogen i socialt hänseende. Historieprofessorn Sten Carlsson skrev flera böcker som behandlar ståndsindelningen och ståndscirkulation, t.ex. Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700-1865 (Lund 1973). En orienterande översiktsartikel av Carlsson, Genealogi och socialhistoria, finns i Släkt och Hävd 1968:3, s. 129-136 (utg. av Genealogiska Föreningen). I sistnämnda artikel återfinner man bokhållare tillsammans med underofficerare, länsmän, klockare m.fl. i kategorin ofrälse lägre ståndspersoner.    
 
Det var vanligt att man förutom släktingar gärna ville ha fina dopvittnen. Som bokhållare var man anställd hos någon, t.ex. hos en adelsman på hans gods eller hos en grosshandlare i hans rörelse, och då kunde arbetsgivaren eller medlemmar av hans familj ställa upp som dopvittne, precis som det hände att brukspatronen och hans familj var dopvittne när mästersmedens eller bruksskrivarens barn döptes. I ditt exempel kan bokhållare ha stå i ett tjänsteförhållande till någon av de fina dopvittnena och övriga dopvittnen kan vara släkt eller ingå i vänkretsen till bokhållarens arbetsgivare.

2010-10-10, 15:53
Svar #10

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Bokhållare var på sin tid en lika oprecis titel som tjänsteman är idag. Det kan alltså betyda en ganska hög position, likaväl som en ganska låg. Det var dessutom vanligt att även rika grosshandlarsöner fick börja som bokhållare, som ett sätt att lära sig yrket.
 
Det var vanligt att chefen och hans omedelbara familj var dopvittnen för anställdas barn, men ovanligt att umgängeskrets och avlägsnare familj gjorde det.
Men det var å andra sidan sed att om högre ståndspersoner var på besök just när ett barn skulle döpas, så ställde sällskapet upp som dopvittnen. Det fanns därmed torparbarn som hade högadliga faddrar. Att bära barnet till dopet var en ära, oavsett barns och gudmors sociala ställningar; man kunde inte säga nej.
 
Ingela

2010-10-11, 16:58
Svar #11

Utloggad Nicklas Hjalmarsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 34
  • Senast inloggad: 2014-06-26, 00:12
    • Visa profil
tack så mycket för informationen, det låter ju ganska logiskt Anna Maria gifte sig senare med en Frälseinspektor Conrad Moberg så att hon tillhörde ofrälse ståndspersoner verkar ju vara rimligt, dit borde kanske också en frälseinspektor räknas.

2011-02-08, 09:54
Svar #12

Utloggad Sten Hjortzberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 5
  • Senast inloggad: 2011-06-09, 18:55
    • Visa profil
Jag har en släkting som lämnade Jäders bruk som 19 åring 1856 för att börja arbeta som handelsbokhållare i Västerås fvb Gävle för att till slut hamna i Norrbotten.
Någon handelsskola fanns ju inte på den tiden.
Gick man som lärling hos någon av bokhållarna på Jäders bruk?
Har sett att det fanns flera bokhållare på bruket vid denna tid.
Någon som vet?

2011-02-08, 13:44
Svar #13

Utloggad Stefan Zylberstein

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 334
  • Senast inloggad: 2021-05-12, 20:33
    • Visa profil
Jag har sett i befolkningsregistren flera stycken unga män, 19-20 år, som arbetade som bokhållare.
Jag antar att för en enklare bokhållning var det inte nödvändigt med lång utbildning. Huvudet på skaft och att någon visade och handledde lite räckte tydligen långt.
 
När jag tänker efter, så gällde det nog många yrken. Jag tänker t.ex. på Slöjdskolan i Lidköping. Jag är inte ens säker på att undervisningen tog ett år...  Och ändå har jag hittat flera vars gedigna yrkeskunnande kom därifrån...
Undervisningen var uppenbarligen mycket handfast, inga döda transportsträckor. Att de som sökte sig dit var säkerligen händiga från början är väl en annan sak.

2012-04-27, 16:23
Svar #14

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
I en släktgren finns flera bokhållare och handelsmän från 1730-talet och fram under seklet. Bl a dyker min ana (Johan Granberg) upp, tillsammans med fem (5) andra bokhållare, vid bruksorten Ramshyttan i Ramsbergs sn, Örebro län (T).
 
Johan Granberg är sedan handelsman i Lindesberg stad, Örebro län (T) när han avlider där 1746.
 
Det jag funderar över är:
 
1/ Kunde man titulera sig bokhållare och handelsman utan formell utbildning? Jag tycker att det borde ha funnits skolning bakom för att få den titeln.  
 
Å andra sidan fanns det ju inom hantverket lärlings- eller gesällutbildning - något för dagens arbetsmarknad, med höga ungdomsarbetslösheten, att ta upp igen! - och det kanske fungerade på liknande sätt när det gäller finare yrken?    
 
När det gäller hantverket i städerna reglerades ju detta (genom rådhusrätt och magistrat) så att inte vilka och hur många som helst kunde etablera sig och skapa en överproduktion.
 
2/ Var etablering som bokhållare och handelsman helt fri, utan den typen av regleringar?
 
Det skulle var intressant om någon kunde svara på detta. För då kan jag förhoppningsvis få kunskap för vidare forskning.
 
/Leif G Nygård

2012-04-27, 18:03
Svar #15

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
För bokhållare tror jag att det räckte med att i unga år börja som lärling på något brukskontor, någon formell utbildning tror jag inte erfordrades. Men en yngling kan ju också ha gått på någon stadsskola i närheten, och sedan börjat på bruksbanan.
 
Hur var det med skolor i Lindesberg, Nora och Örebro? Fanns det sådana, och finns det i så fall matriklar över dessa någonstans?  
 
För att ta ett exempel från annan ort, så hittade jag för många år sedan uppgifter om elever i Vadstena skola runt 1814 i Linköpings stifts domkapitels arkiv. Så det är ju möjligt att det finns sådant material i Västerås stift också?
 
Vad gäller handelsmansyrket, så måste man väl vara borgare för att få utöva det, och då kan det finnas uppgifter i magistratens arkiv. Ofta hade en borgar-aspirant några redan etablerade sådana som cautionerade för honom.

2012-04-28, 11:46
Svar #16

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Det var generellt mycket sällsynt med krav på viss genomgången utbildning för någonting förr i världen. Man började från botten, och om man visade goda anlag, blev man snabbt befordrad. Ibland behövde man inte börja från botten, om man redan var väl bekant för chefen.
För många yrkesbanor fanns ingen skolmässig utbildning alls. Våra första ingenjörer i järnvägsbranschen, exempelvis, utbildade sig genom att ta anställning som arbetare i verkstäder i England ett par år. Med introduktionsbrev från rätt personer kunde de rent av hamna på ritkontoret.
Utbildning var ingen högstatusbransch. Universitetsprofessorer avancerade genom att bli kyrkoherdar i stora församlingar.

2012-04-28, 14:58
Svar #17

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Varmt tack för detta, Elisabeth och Gunnar!  
 
Jag anade nog att det kunde vara på det viset.  
 
Ramshyttan var ju en stor bruksort. Där fanns mycket folk både på kontoret och golvet. Där fanns säkerligen bruksbod, varor inkom och avsändes. Och bruksrörelsen medförde räkenskaper. Så där behövdes säkert skrivkunniga lärlingar som biträden för att hålla ordning på räkenskaper och utföra annat skrivarbete.
 
Och det ligger nära till hands att från bokhållare avancera till handelsman; då hade man ju lärt sig skrivarbetet och kände till bruksbokföring. Att ägna sig åt köpenskap låg i linje med detta och var ett steg i karriären.  
 
Ja, detta med stadsskola har jag också snuddat vid. Men knappast att han studerat i Örebro, möjligen Lindesberg. Då han kom från Björskogs socken i Västmanland och flera av bröderna flyttade till Arboga och Köping, tror jag snarare han studerade där. Eller Västerås? Tack för tipsen, Elisabet! Jag ska kolla studentmatriklar och handlingar i Västerås stifts domkapitels arkiv. Hans svärfar, Anton Anagrius, var ju kyrkoherde i Ramsberg och hade studerat i Västerås. Det dröjde också ca 8 år från det att Johan kom till Ramsberg innan han gifte sig i Lindesberg. Så under den tiden kan han både ha hunnit inskolas som bokhållare och gå en utbildning till handelsman.    
 
Och apropå introduktionsbrev - hans blivande svärfar Anton Anagrius, kyrkoherden i Ramsberg, kan ha haft ett stort finger med i spelet, rent av två som hållit i gåspennan!

2013-02-13, 22:07
Svar #18

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett dubbelpostat inlägg har raderats, då det ursprungligen postades under Släktnamn » Övriga släkter - D » Dager.

2016-01-30, 12:16
Svar #19

Utloggad Krister Rundqvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2377
  • Senast inloggad: 2024-03-09, 09:59
    • Visa profil
Söker efter en bokhållare Ramsten som ska ha funnits vid Björkeholm runt 1835-1840. Undrar också var Björkeholm ligger?

2016-10-17, 20:27
Svar #20

Utloggad Orvar Asplund

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2020-06-18, 14:36
    • Visa profil
Björkholm ligger i Lysvik Värmland. Troligtvis finns han i Lysvik AI:11 sid 99

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna