ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bergsman  (läst 5185 gånger)

2000-07-13, 19:49
läst 5185 gånger

Utloggad Marita Ekberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 109
  • Senast inloggad: 2013-03-23, 20:50
    • Visa profil
    • maritaekberg.hembygge.com
Vad var en Bergsman och vad bestod hans arbete av?
 
mvh Marita

2000-07-13, 22:44
Svar #1

Lasse Nilsson

bergsman kallades förr en bonde som förutom att bedriva jordbruk och boskapsskötsel även ägnade sig åt bergsbruk, dvs. gruvbrytning och järntillverkning.
Att driva bergsbruk var en skyldighet som följde vissa jordinnehav och som medförde viss skattefrihet.  
 
ref: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=127250
Nationalencyklopedin 2000-07-13  
 
Hälsn, Lasse

2000-07-14, 10:03
Svar #2

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
I Bergslagen var nog bergsmännens huvudsysslor just gruv- och hyttarbete, jordbruket var en binäring.  
 
I en skrift som beskriver Värmlands socknar på 1700-talet, och vars namn just föll ur minnet, står att i Filipstads bergslag var även kvinnorna så upptagna med bergsbruket att de ej hade tid med kvinnliga slöjder som spinning och vävning, att de fick lov att köpa alla textilier de behövde från de allestädes närvarande boråshandelsmännen.

2000-07-14, 12:02
Svar #3

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1293
  • Senast inloggad: 2022-01-14, 10:41
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Det finns en mycket bra avhandling om bergsmännen i Söderbärke socken i Dalarna:
 
Maria Sjöberg, Järn och jord. Bergsmän på 1700-talet (Stockholm 1993).
 
I avhandlingens litteraturförteckning kan man hitta i stort sett allt av värde som skrivits om Bergsmän fram till 1993.
 
mvh
Kaj Janzon

2000-07-17, 23:01
Svar #4

Pierre Nilsson

Hej Kaj Jansson och Maria Sjöberg!
Hur får man tag på avhandlingen? Jag läste i Söderbärke-diskussionen att Saxe-bergsmännen fanns med där. Jag har nämligen släkt i Saxe.
Mvh
Pierre N

2000-09-04, 17:21
Svar #5

connylindström

Hej Pierre!
Du kan låna eller lånebeställa den på ditt närmaste bibliotek.MVH/Conny

2000-10-23, 22:13
Svar #6

Elaine Löfgren

I Lerbäck F:1 DöB fann jag många män med ordet Bergs framför namnet, vid något tillfälle Bergsm. Jag tror det står för bergsman. Vad gjorde en sådan? De tycks ha bott på gårdar och torp. Hade de dubbla yrken (bergs + odlare)? Bergsmännen i Lerbäck,  var arbetade de?
Mina bergs heter Anders Hemmingsson och hans son Carl Andersson.
Elaine L.

2000-10-23, 22:51
Svar #7

Göran Johnson

Bergsmännen var bergsbrukande bönder som säsongsvis  kombinerade gruvbrytning och järntillverkning med jordbruk och skogsbruk samt kolning. De konkurrerades så småningom ut av bruksägarnas mer industriella drift. Bergsmännen delade hyttor med olika andelar i ett hyttelag. De blåste sitt tackjärn i tur och ordning. Bergsmännen bodde inte i torp utan på bergsmansgårdar. Ägandet av bergsmansgården var kopplat till del i hyttelaget. I Lerbäck bedrevs järntillverkning sedan medeltiden och i Trehörning finns en bevarad s k mulltimmerhytta. Där eller vid någon annan hytta bedrev dina bergsmän sin järntillverkning.

2000-10-24, 12:45
Svar #8

Lennart Lindström (Linson)

Hej Elaine.
Ta kontakt med närmaste bibliotek och titta efter Järn och Jord av Maria Sjöberg. Det är en vetenskaplig avhandling som noga belyser Bergsmännens roll i Sverige under 1700-talet.
Hälsningar
Lennart Lindström

2000-10-25, 18:30
Svar #9

Elaine Löfgren

Stor tack!  Detta är min första kontakt med denna yrkesgrupp, om man kan kalla det så,(bergsmän, alltså). Men genom kontakter med andra lär man sig vartefter. Det är roligt och värdefullt.

2000-10-26, 00:24
Svar #10

Utloggad Tord Påhlman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
För övrigt bar bergsmännen en särskild rock, bergsmansrock, och bar understundom även en käpp kallad bergsmansyxa. Om bergsmansrocken har skrivits en bok kallad Bergsmansrocken, utgiven av Hembygdsföreningen Noraskog i Nora.  
 
Med vänlig hälsning  Tord

2001-02-26, 19:13
Svar #11

Per Lycke

Var får man tag i en gruvfogde som gått bergskollegium i Falun för att lära ut ortdrivning i stället för dagbrottsbrytning till Kvistbro bergslags gruvägare?
Finns färteckning på utbildningen?

2001-02-28, 13:32
Svar #12

jerker cederberg

vad är en bergmästare?

2001-02-28, 16:03
Svar #13

Göran Fredriksson

Bergmästare ger tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter, har tillsyn av gruvor och anrikningsverk samt bistår staten i mineralpolitiska frågor. Historiskt har benämningen bergmästare förekommit i Sverige sedan 1630-talet. I mitten på 1700-talet indelades landet i tolv bergmästardömen. I spetsen för vart och ett dessa stod en bergmästare. Enligt Nationalencyklopedien.

2001-02-28, 16:22
Svar #14

Utloggad Tord Påhlman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2085
  • Senast inloggad: 2017-11-13, 21:51
    • Visa profil
På den tiden som järnhanteringen var en av landets viktigaste näringar - kanske den allra viktigaste - utövades den statliga tillsynen över gruvhanteringen av Kungl Bergskollegium, sedermera omdöpt till Kommerskollegium. För detta ändamål var landet indelat i ett antal bergmästardistrikt. Högste tjänstemannen, chefen, inom varje sådant distrikt hade titeln begmästare. Bergmästaren var i bergslagen en mycket viktig person som bland annat var ordförande vid de årliga bergstingen. Vid dessa ting avgjordes legala ärenden och reglerades tvister inom bergshanteringen i distriktet.

2001-03-01, 09:45
Svar #15

jerker cederberg

Kan det vara möjligt att min förfader som fick en son 1612 och därigenom borde varit född i slutet av 1500-talet var en bergmästare? Han kom tydligen från Tyskland. Sonen föddes på Åby i Morkarla sn som ligger i Uppland inte långt ifrån Sala. Var det vanligt med invandrare i detta yrke? Tyskar var väl vanligt förekomande i Sverige på denna tid?

2001-04-29, 14:39
Svar #16

Erik Wester

Är det någon som vet något om Volfgang Haugensköld/Hagensköd som var en av huvudägarna i Falu gruva under slutet av 1500talet/början av 1600talet. Hans dotter Maria gifte sig med major Carl Uggla vid dalregementet, jag tror inte att Carl kom från den adliga ätten Uggla utan kanske från bergmanna-ätten Uggla i Falun
                                   /Erik

2001-04-29, 16:35
Svar #17

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Erik, se mitt inlägg om Carl Carlsson Uggla under landskap - Dalarna - Socknar - Falun, för några dagar sedan.
 
Wolfgang Hangensköld med stavningsvarianter förefaller var en fri uppfinning av någon.

2001-10-24, 22:31
Svar #18

Åsa Johansson

Svar till Jerker Cederberg: Sannolikt. Proffs på Salas gruvbrytning finns, åtskilliga. Vänd dig till Sala kommun,t.ex www.sala.se

2003-02-14, 13:21
Svar #19

Claes Göran Lundin

Eftersom jag har många bergsmän bland mina anor är jag intresserad av att få veta mera om dem. För något år sedan såg jag en bok om bergsmanslivet. Den var populärt skriven och handlade både om arbetet och om sådana saker som klädsel, matvanor och hur man firade helger och fester. Tyvärr har jag inte kvar författarnamn eller titel och har heller inte lyckats hitta boken på biblioteket, trots många sökningar. Kan någon hjälpa mig?

2003-02-14, 17:36
Svar #20

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Du kan ju på biblioteket leta rätt på Carl Herman Tillhagens Järnet och människorna (1981), så får du veta en mängd fakta om bergsmännens liv. En annan bok är Helmer Linderholms Där bergsman var kung (1982). Vidare har Bert Olls skrivit någon bok om bergsmännen och deras liv.

2003-02-14, 22:06
Svar #21

Claes Göran Lundin

Tack, Elisabeth, för tipsen! Jag har läst Olls' bok Smeder och brukspatroner. De andra två ska jag leta rätt på.

2006-09-22, 14:45
Svar #22

Birgit Hirsch

Söker Gustav Adolf Lundqvist född 1813 i Vingåker .
Arbetat som bergmästare 1872-1874 som bergmästare  Tredje Distiktet ab-c. och xl.län  
Sjunde bergmästardömet .  
 
har någon någon uppgift om den mannen så är jag tacksam för alla svar

2008-02-28, 21:47
Svar #23

Utloggad Göran Barck

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 42
  • Senast inloggad: 2021-11-26, 14:31
    • Visa profil
Hej!
Jag har en Sar Per Janson f. 1786 Botåker, Grangäde socken i släkträdet. Han var Bergsman 13m och nu undrar jag om någon kan hjälpa mig reda ut vad  13m  står för. Tackar på förhand!
 
mvh
Göran Barck

2012-03-03, 09:52
Svar #24

Utloggad EvaLena Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2015-06-14, 15:40
    • Visa profil
Var det vanligt att Bergsmän även var delägare i en gruva? Har funnit den uppgiften på ett par av mina anor i Grythyttan. Jag har hittat en boupptäckning och där verkar de ha varit ganska rika.  
Finns det någon bygdebok om Grythyttan? och Bjurtjärn?
 
mvh EvaLena i Orsa

2012-03-03, 11:21
Svar #25

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Normalt var nog bergsmän delägare i en, eller flera, gruvor.
 
Om du söker på http://libris.kb.se/  (Kungliga bibliotekets databas) på Grythyttan, så får du 220 träffar. För Bjurtjärn blir det mindre: 13 träffar, men det finns i alla fall goda chanser att hitta något om traktens historia.

2012-03-04, 10:17
Svar #26

Utloggad EvaLena Johansson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 77
  • Senast inloggad: 2015-06-14, 15:40
    • Visa profil

2016-02-25, 00:03
Svar #27

Utloggad Camilla Bengtsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 20:52
    • Visa profil
Hej
Har svårt att tolka två förkortningar.
Jag läser den ena som Ö b och den andra kanske G d?
Personerna bodde i Sala så förmodligen något med gruvarbete att göra.

2016-02-25, 08:05
Svar #28

Utloggad Irene Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3389
  • Senast inloggad: 2022-12-06, 19:15
    • Visa profil
Hej Camilla!
 
Det är alltid bra att få källhänvisning,
så man kan jämföra med den övriga texten.
 
Övert står det U. B. = Unge Bergsmannen
eller Unge Bonden.
 
Nederst står g.d. = förmodligen gruvdrängen.
 
Hälsningar
Irene

2016-02-26, 08:49
Svar #29

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
U.B. kan också betyda Unge Brukaren

2016-02-28, 20:45
Svar #30

Utloggad Camilla Bengtsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 10
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 20:52
    • Visa profil
Hej,
 
Tack för svar.
Den övre bilden kommer från C:1 Sala Stadsförsamling(1747-1774), sid 110
Den undre bilden kommer från AI:5 Sala Stadsförsamling (1736-1746), bild 8

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna