ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Bergsknekt  (läst 1355 gånger)

2005-01-10, 16:13
läst 1355 gånger

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
Vad var en bergsknekt för något?
 
Jag har stött på benämningen bl.a i samband med Piteå och Luleå silververk på 1600-talet.

2005-01-10, 20:08
Svar #1

Utloggad Leif Gson Nygård

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2046
  • Senast inloggad: 2023-10-20, 18:52
    • Visa profil
Hej Håkan!
 
Fann detta i SAOB (Svenska Akademiens Ordbok):
 
BERGS-KNEKT  
UTTAL: ~2.
 
BRUK: (fordom)
 
1)  
BETYDELSE: knekt uppställd af ngn bergslag, i allm. på grund af frivillig öfverenskommelse, enär bergslagerna gemenligen voro befriade från all militärtunga; särsk. om knekt uppställd gm extra rotering i bergslagerna under  
K. XII:s krig;  
jfr -REGEMENTE. RR 4 mars 1645. Stadg. ang. landtmil. 4:1246 (1700).
Vid Infanteriet voro (under K. XII:s krig) äfven fördublingsregementer, såsom Uplands, .. Helsinge Bataillonen alla Tremänningar, Bergsknektarnaa (osv.). LAGERBRING Hist. 1:148 (1778m, 1784).
OSCAR II i VittAH 24:25 (1861).
 
2)  
BETYDELSE: soldat som uttagits till grufarbete vid Nasafjälls grufvor;  
jfr BRUKS-KNEKT.
S. RHEEN (1671) i Landsm. XVII 1.48.  
Bergsmästaren (vid Nasafjälls grufvor) ägde (från år 1646) .. att utvälja till ständige grufve-arbetare eller så kallade bergsknektar 115 man af Västerbottens regemente. A. POLHEIMER o. I. J. QUENSEL i Econ. annal. 1807, jfuli s. 14.
 
Mvh Leif

2005-01-11, 00:58
Svar #2

Erik Holmlund

I Skellefteå socken dyker begreppen bergsknekt/bruksknekt upp i slutet på 1630-talet och förekommer sedan mycket frekvent under några decennier. Finns säkert 50-60 personer i socknen som benämns bergsknekt/bruksknekt från slutet på 1630-talet till omkring 1680. Det rör sig, vad jag förstår, uteslutande om personer som arbetade vid silververken i lapplandsfjällen. Under 1630-,40-och 50-talen var det Piteå Silververk med hytta i Silbojokk och/eller själva silvergruvan i Nasafjäll man jobbade vid. Anläggningarna brändes av norrmännen 1659. Efter det flyttades verksamheten och bergsknektarna arbetade istället från 1660 vid den nya hyttan i Kvikkjokk med silvergruvor i Alkavare och Kedkevare. Jag antar att det förhöll sig på likadant sätt för bergsknektar i Skellefteås grannsocken Burträsk.

2005-01-11, 19:57
Svar #3

Utloggad Håkan Bergström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1337
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:21
    • Visa profil
1000 tack!
 
I vilket manterial har du hittat uppgifterna om bergsknektarna i Skellefteå sn?
 
 
/Håkan

2005-01-12, 00:32
Svar #4

Erik Holmlund

Håkan Bergström> Har hittat informationen om bruksknektarna i 'Skellefteå socken 1650-1790' av Ulf Lundström (tryckt 2001). Den boken är något av en bibel om man släktforskar i Skellefteå socken, tillsammans med Lundströms andra bok 'Bönder och Gårdar i Skellefteå socken 1539-1650'.
 
Vill man läsa mer om silverbrytningen Nasafjäll/Silbojokk så rekommenderar jag Janrik Brom?es bok vars titel jag inte kommer på på rak arm, men möjligen heter den bara 'Nasafjäll'.
 
mvh
Erik, Skellefteå

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna