Äldre inlägg (arkiv) till 29 november, 2010

[Inga-Britta Engman]

De uppgifter jag har om Adil Ek(blom) kommer från en fyllig släktforskning som en son till en av mina tremänningar gjorde som ett skolarbete på 70-talet. Min morfar Anders Jonas Ekblom f. 1878-11-15, d. 1971-12-24 visste tydligen inget om familjens tid i Karlstad och Ölme. Föddes Adolf Edvin som andre son? och i Karlskoga? I mina papper är han äldst och född i Karlstad.
Måste nog ta mig tid och hjälp att titta i Genline snart.
 
Tack än en gång.  Inga-Britta

[Maud Svensson]

Aj då, där skrev jag fel - Karlstads stadsförsamlings födelse- och dopbok 1867 ska det vara. Ber om ursäkt.
 
Makarnas förste Adolf Edvin föddes 17/4 1865 i Grava och dog 30/3 1866 i Karlstad, av lunginflammation enl dödboken.
Se familjen i hfl AI:25 (1861-1865) fol 187.

[Inga-Britta Engman]

Tack vare dig Maud fick jag helt nya uppgifter att notera om mina anor, fastän jag bara hade blivit nyfiken på Lovisa Ekbloms bakgrund efter att ha bläddrat i hennes barnmorskedagbok från 1881.
 
Mvh
Inga-Britta

[Anders Erikols]

Tacksam för hjälp med att identifiera barnmorskan på bilden.
 
 
 
Enligt uppgift Anna, barnmorska i Arboga. (Troligen kusin till Matilda Pettersson f 1883-03-03 i Ramnäs, Västmanland)
 
(Meddelandet ändrat av anders_e den 19 januari, 2009)

[Anders Erikols]

Bilden ovan visar barnmorskan Anna Erika Jacobsson, f 1884-02-11 i Arboga landsförsamling (U), d 1968-08-06 i Arboga. Gift Karlsson, änka 1956-04-23 [SDB].
Studier vid Barnmorskeläroanstalten i Göteborg. Elev nr 1848, examen 1906-07-22. Sedan instrumentalklassen (Instrumental förlossningskonst) nr 1445 undervisning 1907-01-02--03-22, examen 1907-03-22. [Landsarkivet Gbg]

[Åsa Berggren]

Var kan man tänka sig att en barnmorska i Nordmaling har utbildat sig. Min anmoder hette Matilda Katarina Lindström född i Fredrika 1831 men gift i Lefvar Nordmaling där hon var barnmorska. Har hittat henne omnämnd iMedicinalhistorisk databas som f.ö. har mycket intressant läsning. Skulle vara intressant att veta var närmaste utbildning fanns eller om hom möjligvis var egenutbildad.
Åsa B

[Birgitta Nordblom]

Hej,Åsa!
Undervisningsanstalterna för barnmorskor har sett ut enl. följande:
1711 -1777: Jorde-Gummorna blev av Collegio Medico i Stockholm examinerade uti konsten att förlösa och fick därefter avlägga eden.  
1777 -1819: Samma som ovan, alltså i Sthlm. (Men i skrivelse,den 18 maj, 1779, till Konungen fr  
landshövdingen i Västernorrland anhåller denne om att ngn uti Sthlm examinerad skall uti konsten att förlösa där på hemorten få undervisa. Ledde dock ej till ngn ny skola.)
1819 -1840: Allmänna Barnbördshuset, till barnmorskors danande, inrättat Lärowerk i Stockholm.
1840 -1856: Allmaänna BB, Stockholm.
1856 - 1907: Underwisning meddelas nu i Stockholm, Göteborg o Lund. Undevisningen i Lund ansågs dock inte förelaktig då den inte omfattade instrumentundervisning, vilket gjorde att den i Lund upphörde juni 1908.
1908 - 1970: Enbart Allmänna BB Sthlm o Göteborg, fram till 1971, då barnmorskeskolan i Borås startade. Från 1985 har ett stort antal nya skolor tillkommit.Visst har förlossningarna långt fram i tiden handlagts av duktiga, självlärda hjälpgummor ute i landet. Men kallas Din anmoder barnmorska så är hon med största sannolikhet legitimerad och då förmodligen i Sthlm eftersom det bara var där utbildningen fanns 1840-1856.
                            Mvh, Birgitta Nordblom.

[Åsa Berggren]

Hjärtligt Tack Birgitta !
Mycket intressant, det stod dessutom i Medicinalhistorisk databas att Matilda hade ngt om just Instrument
Dessutom var hon avlönad med 300 kr årligen samt 1,50kr per förlossning.
Hälsningar Åsa B

[Birgitta Nordblom]

Hej, igen!
Då är hon reglementsenligt utbildad barnmorska.
Ur Kongl. Maj:ts förnyade Nådiga reglemente för barnmorskor, av den 2 November, 1840 :
§ 11 Barnmorskor, som gjort sig särdeles wäl kända icke blott för kunskap och färdighet i den egentliga barnmorskekonsten, utan ock för pålitlighet och sedlighet, må wid underwisningswerket i Stockholm få lära äwen den instrumentala förlossningskonsten, ock densamma, enligt den handbok, efter hwilken de blifwit underwisade, utöfwa wid de tillfällen, då hjelp af Läkare icke skulle i rätt tid kunna erhållas, antingen i anseende till afståndet från hans hemwist, eller ock för den hastighets skull, hwarmed hjelpen erfordras! (Har tillgång till en del gamla böcker i ämnet eftersom både min mor, hon på 1930-talet, och jag själv gått bm-utbildningen.) Mvh, Birgitta Nordblom

[Åsa Berggren]

Birgitta
Hjärtligt tack för intressant information. Helt plötsligt så blir släktforskningen lite mer än bara namn och årtal.  
Bästa hälsningar Åsa B

[Jane Johansson]

Hej. Undrar om någon kan vara snäll och hjälpa mig att få fram uppgifter om ELIN SOFIA PETERSSON f. JOHANNESDOTTER. Hon ska vara född i Tuve 18811117. jag skulle vilja veta var, när och om hon gick nån utbildning då hon ska ha varit barnmorska, under vilka år jobbade hon och åkte hon runt i bygden till de som skulle förlösas eller jobbade hon på sjukhus? Finns det kanske något klassfoto eller liknande? Jag söker efter uppgifter om hennes tid som barnmorska men allt är av intresse.
Tack på förhand.
MVH Jane Johansson

[Birgitta Nordblom]

Hej,Jane! Har Svenska Barnmorskekårens biografier med bilder, tryckår 1940. Har kollat men inte funnit Elin Sofia. Där borde hon finnas med om hon var barnmorska. Ifall hon inte redan var avliden då, vill säga! Vet Du dödsår?
                                                     Mvh, Birgitta Nordblom.

[Jane Johansson]

Hej Birgitta! Elin Sofia dog 19410405. Vet du var man kan finna äldre såna biografier eller liknande? Kanske får jag åka till Göteborg o kika.
Tack och kram jane

[Birgitta Nordblom]

Hej igen, Jane! Vet inte var man kan få tag i så´na här gamla böcker och hur många biografier som eg. har sammanställts genom åren. Att jag har en i mina ägor beror på att jag övertog min mors (hon var också barnmorska) biografi när hon dog. Och den är , som sagt, tryckt 1940 på Esselte AB, Svenska Yrkesförlaget AB, Stockholm. Själv tog jag examen 1973 och under min tid har det aldrig någonsin varit tal om ngt nytryck. Kanske denna jag har är den senast tillkomna. Dock, kan jag tro, att det under 10- 20-talet kan ha utkommit ngn. Ring, Esselte´s förlag, de kan säkert lämna uppgifter om vad som utgivits gm åren. Kanske Medicinhistoriska muséet i Göteborg har lite sån här litteratur i sina gömmor. Lycka till!  Mvh. Birgitta.

[Ulrika Lundin]

Hej!  
I husförshörlängden för Hidinge, Örebro län 1886-1890, sidan 43 har jag hittat anteckningen betyg att bli barnmorska 12/191 för Johanna Hanna Eriksson (född Andersdotter 1864-12-18 i Knista, Örebro län). Men när jag sedan följt Hanna i kyrkböckerna har jag ingenstans funnit någon som helst anteckning om att hon arbetade som barnmorska. Borde inte det stått i så fall? Vad betyder föresten siffrorna i anteckningen?
 
Till saken hör att Hannas första make plötligt dog 1889-08-30. Hon stod då ensam med en ettårig dotter och en till i magen. 1891 gifte hon om sig med storebrodern till den avlidne maken och fick två barn till. Kanske gjorde dessa omständigheter det svårt att fullfölja planerna?
 
Om de trots allt fullföljdes hur verifierar jag det? Vem var hon i så fall anställd av? Var det vid denna tid föresten möjligt att arbeta som barnmorska utan att ha gått de utbildningar som nämns i tidigare inlägg?
 
Hälsningar  
Ulrika
 
(Meddelandet ändrat av kulleritova 2010-02-10 13:53)

[Stina Granlund]

Hej!
Undrar om det kan finnas journaler kvar förda av barnmorskan Johanna Wilhelmina Andersson som bodde på St. Bondegatan 1 i Stockholm. Var hittar man i så fall dessa?
MVH Stina

[Ulrika Lundin]

Hej!
Var barnmorska ett yrke man kunde ha i slutet av 1800-talet och ändå vara gift? Se min tidigare fråga från februari i år.
 
Hälsningar
Ulrika

[Maud Svensson]

Ulrika,
svaret är ja. Ännu i början av 1800-talet fick endast gifta kvinnor utöva yrket.

[Ulrika Lundin]

Tack Maud!  
Jaha, intressant. Vet du hur länge det kravet ställdes?
 
Har precis hittat en bok i bibliotekets katalog som jag reserverat: Barnmorskan och läkaren - kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920 av Lisa Öberg. I den kan jag nog lära mig mer!
 
Hälsningar
Ulrika

[Ingela Martenius]

Betyg att bli barnmorska torde vara av prästen utfärdat intyg som visade att kvinnan var lämplig att bli barnmorska, dvs. att hon var en hedervård och lämplig person. Kanske fanns det fortfarande krav på att man för att få bli barnmorska måste vara född inom äktenskapet.
Siffrorna är nog ett datum: 12/1-91 (12 jan 1891). Och kvinnors yrken antecknades sällan.
 
Man fick inte arbeta som barnmorska utan utbildning; vid den här tiden gällde ännu 1856 års barnmorskereglemente som stadgade bötesstraff både för den som outbildad biträdde vid en förlossning och för den som kallat på outbildad hjälp (utom i nödläge förstås).
 
Kravet att vara/ha varit gift togs bort efter det att barnmorskeskrået upphörde 1819. 1829 fick barnmorskorna rätt att använda instrument vid förlossningar; dock enbart om de gått den särskilda påbyggnadskursen i utöfning af operativ förlossningskonst. Barnmorskor utförde t.ex. under 1902 instrumentalförlossningar i 363 fall.
Från juni 1881 var barnmorskor pliktiga att föra dagbok, dvs. förlossningsjournaler.
 
Barnmorskan var inte anställd i egentlig mening utan arbetade på koncession, dvs. hon fick av socknen/staden en viss årlig ersättning och tog sedan betalt för varje förlossning - koncessionen innebar framförallt rätt att utöva sitt yrke i den socknen/staden; 1902 fanns i Sverige 2 831 barnmorskor.
På barnbördshusen (där det givetvis fanns barnmorskor anställda) var det gratis att föda, men de flesta som hade råd föredrog att föda hemma. Först efter andra världskriget började det bli norm att föda på sjukhus.
 
På 1950-talet gjordes utbildningen om så att man för att bli barnmorska först måste bli sjuksköterska, därefter ha viss praktik (idag 1 år) och därefter gå en påbyggnadsutbildning (idag 1,5 år). Internationellt är det inte ovanligt att barnmorskor inte har sjuksköterskeutbildning i botten, men de har då i gengäld oftast en mycket längre barnmorskeutbildning - den totala utbildningstiden blir generellt ungefär lika lång.
 
Ingela

[Ulrika Lundin]

Tusen tack för alla uppgifter Ingela! Mycket intressant. Då kan jag inte utesluta att hon faktiskt arbetade som barnmorska. Vad har du för källor till dina uppgifter?
 
* Okej, 12/191 kan vara ett datum. I så fall fick hon betyget av prästen vid en tidpunkt efter att hennes förste make dött och hon var ensamstående änka med två småbarn.  
* Hon bodde i Hidinge församling i Örebro län. Var kan hon då ha fått sin utbildning? Kan det finnas arkiverat? Var?
* Kan förlossningsjournalerna finnas i något arkiv, var?
* Kan det finnas dokumentation om församlingens koncessioner, var kan dessa finnas?
 
Ulrika

[Ingela Martenius]

Källor:
 Nordisk Familjebok
 Barnmorskeförbundet
 Populär historia
 Engelskspråkiga Wikipedia (om utländska utbildningar)
 
* Att bli barnmorska var ett av få yrken - annat än piga - som kunde utövas av kvinnor utanför städerna, särskilt om kvinnan hade små barn. När mannen dog kunde det ju vara svårt för henne att försörja sig och barnen, så precis därför passar det bra att hon fick betyget just då.
* Barnmorskeutbildning förekom bara i Stockholm, Göteborg och Lund (men den i Lund lades ner; jag vet inte riktigt när).
* Förlossningsjournaler finns antingen på landsarkiven eller i landstingsarkiven (jfr nedan).
* Fram till och med 1862 var barnmorskor - liksom lärare - en affär för sockenstämman och man får leta i sockenstämmoprotokollen (finns på landsarkiven). Efter 1862 bör det ha legat på landstinget (egna arkiv; kan dock vara överlämnade till landsarkiven).
 
Ingela

[Harriet Hogevik]

Hej Ulrika!  
Ett sätt att belägga att en viss kvinna var barnmorska en viss period är att gå genom födelseboken. Åtminstone i de församlingar i Bohuslän där jag forskat mest förekom det då och då att snabbt nöddop blev nödvändigt och det förrättades då ofta av den aktuella barnmorskan som anges med namn. Denna metod utesluter inte att hon var verksam som barnmorska om du inget hittar och inte heller att du hittar en annan - två barnmorskor kunde vara verksamma parallellt. Men kanske kan du hitta något.
Du kan också se i spalten för förlossningsbiträde att det växlar fråm en majoritet oex till ex /dvs examinerad/ när en examinerad barnmorska börjar sin verksamhet i en viss socken. Barnmorskor kunde resa över sockengränserna - t.ex komplicerad förlossning i Lyse. Nöddopet förrättas av barnmorskan i Lysekil .....
Ingela! Vet du hur strikt bestämmelserna från 1856 tillämpades - var det vanligt att böter utdömdes om man tillkallat outbildad barnmorska?
Mvh Harriet

[Ulrika Lundin]

Ingela, tack för uppgifterna! Jag skickade ett e-postmedelande till landstingsarkivet i Örebro län igår. Får se om det finns något där så får jag gå vidare sedan.
 
Harriet, det var ett intressant tips om födelseboken, tack! Jag ska kolla upp det när jag får möjlighet.
 
/Ulrika

[Irma Ridbäck]

Mycket intressant läsa om barnmorskor här ovan.
Ett litet tillägg:
När man söker uppgifter om barnmorskor kan det vara nyttigt att även kontrollera sockenstämmoprotokollen / kommunalnämndens protokoll. När en barnmorska skulle anställas togs frågan upp, bl.a. lönen. Man kan också få uppgifter om klagomål mot barnmorskan eller mot den som brukade hjälpa till vid förlossningar.  
Som exempel: i Västerlövsta socken (nuv. Heby kommun) kom frågan om barnmorska att diskuteras ett flertal gånger i sockenstämman (före 1860-talet). Även senare omnämns barnmorskan i anslutning till nyanställning och/eller lönefrågor.  
 
Mvh
 Irma

[Ingela Martenius]

Harriet,
 
Nej, jag har inte en susning om hur noga man var. Men det måste ha varit svårt att bedöma hur mycket nödläge det var - då det ju var OK att tillkalla okvalificerad hjälp.
En faktor måste ju helt klart ha varit hur många utbildade barnmorskor som fanns tillgängliga. I t.ex. Skåne och Stockholm fanns det en barnmorska per ca 500 kvinnor, i t.ex. Västergötland var det en barnmorska per ca 7000 kvinnor! Så det är väl inte otroligt att man såg mellan fingrarna i Västergötland och var sträng i Skåne och Stockholm.
 
Man kan ju tänka sig att den som främst anmälde de okvalificerade var de utbildade barnmorskorna, av ett av två skäl:
- den utbildade barnmorskan fick inte tillräckligt med jobb, alltför många anlitade en okvalificerad
- den utbildade barnmorskan fick försöka rädda situationer där det höll på att gå överstyr - eller t.o.m. var för sent
I båda fallen kunde naturligtvis den utbildade barnmorskan räkna med sin huvudmans stöd.
 
Sedan tror jag inte det var meningen att barnmorskorna skulle resa över sockengränserna, men naturligtvis kunde en barnmorska kalla på en kollega från en angränsande socken, som assistans i ett svårt fall. Jag kan också tänka mig att det förekom en del interna överenskommelser om vem som skulle ta hand om fall i gränstrakter, där det kanske var både närmare och bättre väg till fel barnmorska.
 
Det stämmer att det ofta/st var barnmorskan som förrättade nöddopet; hon visste ju exakt hur det skulle gå till, och det var t.o.m. rekommenderat att det var hon som skulle göra det.
Bra idé att kolla om namnet går igen i flera nöddopsfall; är det fråga om helt skilda delar av socknen kan man nog utgå ifrån att det är barnmorskan.
 
 
Irma,
 
Så bra att Du förtydligar och exemplifierar det jag skrev om. Nu gällde den ursprungliga frågan i och för sig en barnmorska på 1890-talet, och då togs det helt klart inte upp i något sockenstämmoprotokoll.
 
 
Ingela

[Ulrika Lundin]

Hej Maud, Irma, Harriet och Ingela!
Gällande Johanna Eriksson och om hon eventuellt blev barnmorska. Jag skrev till Landstingsarkivet i Örebro och fick häromdagen följande svar:
 
Hej!
Vi har nu sökt igenom de barnmorskeböcker vi har arkiverade på landstingsarkivet, tyvärr utan att hitta Johanna Hanna Eriksson bland dem. För att kontrollera om Johanna Hanna Eriksson har funnits registrerad som barnmorska utan att de böckerna finns hos oss har vi även sökt i en tryckt matrikel över hela Sveriges barnmorskor under den aktuella tidsperioden samt i Årsberättelser för 1:e provinsialläkare i Örebro län, i båda fallen utan resultat.
 
Om hon har varit verksam som barnmorska borde hon ha funnits med i något av registren. Jag kan tyvärr inte tipsa dig om vart du kan vända dig för fortsatt sökning eftersom hon inte finns med någonstans.  
 
Du är välkommen att återkomma om du hittar nya ledtrådar
 
Med vänliga hälsningar
______________________________
Gun Kardell Bergh
Arkivarie, Gruppchef
Landstingsarkivet
Örebro läns landsting
 
- Så Hanna blev nog inte barnmorska ändå men hon hade säkert planer på det.

[Ulrika Lundin]

Hej igen!
Så här såg Hanna ut föresten, Porträttfynd #97974.

/Ulrika

[Eva Bjuhr]

Min farmor Engla Elina Aurora Andersson, f 1879 Lycksele, gift Bjuhr, utbildade sig i unga år till barnmorska och fick antällning som distriktsbarnmorska i Lycksele socken. Tror mig veta att hon utbildade sig i Stockholm någon gång mellan 1897-1905 på S:t Eriks sjukhus. Är det någon som vet något om denna utbildning eller om det går att finna uppgifter i några arkiv om kursdeltagare?
Tacksam för svar Eva

[Irma Ridbäck]

Hej Eva!
 
Svenska Barnmorskeförbundets arkiv finns på TAM-Arkiv (referenskod 49), adress: Grindstuguvägen 48-50, 167 33  BROMMA
tel. 08-54 54 15 60.  am-arkiv@tam-arkiv.se[/color]>
[color=0000ff]www.tam-arkiv.se[/color]/
 
Kolla arkivförteckningarna som finns på TAM-Arkivs hemsida. Kontakta sedan arkivet. Allt innehåll framgår ju inte av en eller två rader för varje del av arkivet. Det fanns ju också en barnmorskematrikel (1940), se nedan.
Litteratur: Lundqvist, Birger, Det svenska barnmorskeväsendets historia., [Stockholm], 1940
Lundqvist, Birger (red.), Svenska barnmorskor, Sv. yrkesförl., Hälsingborg, 1940
Höjeberg, Pia, Jordemor: barnmorskor och barnaföderskor i Sverige : [ett stycke gömd kvinnohistoria], Gidlund, Stockholm, 1981
och kolla också tidskriften Jordemodern. Den började utges 1888. Det fanns även ett flertal löroböcker.
Se vidare på Libris  http://libris.kb.se[/color]>
 
/ Irma