ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Arbetare  (läst 2600 gånger)

2003-06-09, 22:06
läst 2600 gånger

Linn Glimberg

I församlingsboken 1920 står min farmors farbror Jöns Håkansson benämnd som arbetare. Han är bosatt med både fru och barn på ett större hemman. (flera familjer står skrivna på samma hemman) Menas detta att han hade ett hus på ägorna och arbetade på hemmanet? Kan det ha varit nån form av statare eller såg det helt enkelt ut så på den tiden att drängarna gifte sig och fortsatte arbeta och bo på gården med familj. Något som vet mer än jag? Platsen är Skåne.

2005-12-26, 07:57
Svar #1

Ulrika Eversdijk

Vilka yrken omfattas av detta breda begrepp?

2005-12-26, 17:57
Svar #2

Utloggad Jan Jutefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4731
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Ulrika,
 
Det är nog enklare att räkna upp de yrken som inte omfattas av begreppet. De var oftast inga yrkesarbetare.

2005-12-28, 17:06
Svar #3

Ulrika Eversdijk

Jan; hur menar du då?

2005-12-28, 20:37
Svar #4

Utloggad Kent Olausson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 164
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 15:45
    • Visa profil
Hej Ulrika
Yrkesarbetare är personer som har en yrkesutbildning,  tex. snickare, smed murare målare osv. Begreppet Arbetare används för de som ej gått i lära eller högre utbildningar.

2006-01-16, 20:26
Svar #5

Jenny Nilson

Hej,
 
Jag har stött på jordbr. arb. vid andra hälften av 1800-talet, vilket jag tolkar som jordbruksarbetare. Vad innebar detta?
Sedan har även j. arb. och f. j. arb. dykt upp.
Gäller detta också jordbruk och står f för förre?
 
Mvh Jenny

2007-03-18, 19:09
Svar #6

lena almqvist

hej!jag undrar vilka som var arbetare?
och en sak till som jag undrar över.
vilka var det som var lumpsamlare av svenska folket.
var det resandefolket som hade dessa jobb.
väntar på svar.
mvh lena almqvist

2009-08-26, 13:12
Svar #7

Utloggad Christer Öberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 377
  • Senast inloggad: 2014-09-26, 06:28
    • Visa profil
    • genealogi.oberg-bd.com
Hej!
 
Är det nåågon som vet om tituleringen Arbetare kring 1870-talet (Norrbotten) avsåg att man hade någon form av stadigvarande inkomst, eller kunde arrendatorer också gå under den benämningen eftersom de arbetade upp mark och jord?

2009-08-26, 20:55
Svar #8

Utloggad Sven Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 122
  • Senast inloggad: 2011-11-06, 17:24
    • Visa profil
Hej
Titeln arbetare har jag hittat främst i trakten av industrier som ju kom under slutet av 1800-talet. Man frågar ju sig vad är skillanden mellan en jordbruksarbetare och en dräng. Det kan ju vara att drängen bodde på gården mot att arbetaren bodde i eget hem eller hyrde in sig. Jordbruksarbetaren arbetade kanske på flera jordbruk?  
Har någon sett titeln arbetare innan arbetarrörelserna kom igång.
 
Arrendator var ju nästan bonde och han ville nog inte kallas arbetare. Enda skillanden mellan arrendator och bonde (inte så liten) var att arrendatorn inte ägde sin jord. Det gällde ju även vissa bönder som bodde på statens mark (skattebönder). Vad är då skillnaden mellan bonde och åbo?
 
Lumpsamlare finns det utefter hela skalan från de som påstod sig vara lumpsamlare för att inte åka fast för lösdriveri till de som samlade olika slag av lump och förädlade den och sålde vidare. En del blev skrothandlare och några av dem blev ju miljonärer. Många lumpsalmlare var nog av resandesläkt men inte alla.
 
En egendomlig slag av lumpsamlare var nog de som samlade ben på åkrarna. (djurbenen åkte ut tillsammans med gödseln).
Sedan krossade de benen i benstamp och sålde benmjölet tillbaka som kraftfoder.!!
Benämningen på sysselsättningar och nya namn på sådana som tillkom främst under 1800-talet  ger en intressant bild av utvecklingen.
 
/Sven

2009-08-26, 21:47
Svar #9

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Hej Sven!
Du frågar om skillnaden mellan bonde och åbo.
Bonden var ju som du säger oftast ägare till gården som han brukade, dock med undantag av skattebonde.
Enligt Ordbok för släktforskare är åbo en juridisk term för den som under ärftlig besitningsrätt innehar annans jord. Denna lite snåriga beskrivning innebär väl antingen att en åbo var arendator som på något sätt var släkt med ägaren, eller att arrendatorsrätten ärvdes från far till son.
Någon som vet exakt?
Sylvia

2009-08-27, 08:28
Svar #10

Utloggad Christer Öberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 377
  • Senast inloggad: 2014-09-26, 06:28
    • Visa profil
    • genealogi.oberg-bd.com
Hej.
 
Min fråga föranleds av att jag forskar om Hälleström, Norrbotten där det fanns ett sågverk. Det lades ner cirka 1860 och de tidigare fastanställda sågverksarbetarna angavs då som åbor, dvs. arrendatorer. Men i mantalslängderna under 1870-talet angavs de som arbetare. Muntliga berättelser påstår att sågen drevs vidare i privat regi efter att sågbolaget (Gällivare-bolaget) lade ner sågen och det är det jag försöker hitta något belägg för. Detta skulle kunna förklara tituleringen arbetare. Men samtidigt fanns både Altersbruk och Rosfors bruk i närheten och byborna i Hälleström gjorde en del arbeten för brukens räkning och det skulle kanske även kunna förklara tituleringen...
 
/Christer Ö

2009-08-27, 14:41
Svar #11

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Åbo var en arrendator. Åborätten, dvs. rätten att arrendera, gick i arv och kunde dessutom säljas. Åborätten behövde ingalunda ärvas av en son; det var alltsomoftast en gift dotter som tog över.
 
Under senare delen av 1800-talet ändrades titulaturen rent allmänt: åbor blev arrendatorer, backstugusittare blev dagkarlar eller arbetare etc. Titlara blev helt enkelt mera lika dem vi har idag. Därmed inte sagt att arbetuppgifterna ändrades (städare -> lokalvårdare -> hygientekniker).
 
I det här fallet tycker jag nog att åbor tyder på att de anställda gick ihop och arrenderade sågverket, men att de som arbetare sålt sågverket och tagit anställning.
Om de tillfälligt utförde arbete åt olika bruk påverkade det troligen inte titeln; det var det arbete man mest höll på med som brukade bestämma titeln. Var det svårt att avgöra förekom på de flesta platser att man gavs två titlar: åbon och sågverksarbetaren etc.
Men allt detta beror i hög grad på vad som var sed på orten, och inte minst på den enskilde prästens idéer. Man måste läsa på andra ställen i husförhörslängden för att se hur prästen brukar notera olika saker, gärna också i flera Hfl:er, över ett antal år.
 
Ingela

2009-08-27, 14:58
Svar #12

Utloggad Christer Öberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 377
  • Senast inloggad: 2014-09-26, 06:28
    • Visa profil
    • genealogi.oberg-bd.com
Ingela!
 
Tituleringen arbetare återfinns i mantalslängderna, inte i hfl där de anges som åbor. I Mtl angavs byn som Hälleströms såg under den aktuella tiden, men bolaget som ägde sågen hade lagt ner densamma kring 1860. Däremot anger en muntlig källa att sågen drevs vidare (i privat regi) och det skulle i så fall kunna förklara tituleringen och benämningen i mtl.
 
/Christer

2009-08-27, 21:08
Svar #13

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Tack Ingela för din förklaringen av åborätten!
Jag har läst många av dina inlägg under årens lopp och är imponerad av dina djupa kunskaper och din förmåga att förklara på ett enkelt sätt.
Sylvia

2009-08-28, 03:39
Svar #14

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Christer,
Resonemanget är detsamma oavsett om det är mantalslängd eller Hfl: det var upp till den enskilde tjänstemannen, hur han brukade benämna folk. Prästen, som bodde nära sina församlingsbor, kanske tog större hänsyn till att ge dem en bättre titel - en titel som motsvarade att de arrenderade sågen - medan skattekontorets tjänstemän kanske hade en mera rigid inställning, de kanske skulle följa en viss nomenklatur för att det skulle redovisas på ett visst sätt i statistiken. Men man får alltså se på ett antal andra i samma längd, hur de är registrerade, för att få grepp om hur den enskilde tjänstemannen brukade göra.
 
Sylvia,
Tack för den rosen!!
Jag har lagt upp lite fler förklaringar på  min hemsida, om Du är intresserad.
 
Ingela

2009-08-30, 20:56
Svar #15

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Ingela,
Nu har jag tittat in på din hemsida. Oj!! Jag blir nog sittandes hela natten och studerar den!
Sylvia

2009-08-31, 17:41
Svar #16

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Eländes elände! Men Du kan ju printa ut och läsa senare...eller helt enkelt återkomma...jag tar nog inte ner sidan än på ett tag  
 
Ingela

2009-08-31, 20:42
Svar #17

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Jo visst finns det möjligheter att ta det lite lugnare.
Ibland blir jag dock så tänd för något att jag följer mottot Allt genast!
Det blev inte hela natten, men en god stund satt jag fascinerad.
Jag är verkligen tacksam till dig och alla andra som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter på internet.
Sylvia

2009-09-01, 21:44
Svar #18

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Det är mitt fel att den här diskussionen har svävat ut och kommit från ämnet.
Därför vill jag kommendera mig själv Mittåt! och föra diskussionen in på rätt spår igen. Det handlade ju om arbetare.
En anfader till mig gjorde en baklänges karriär. Han började som bonde på en ganska stor gård. Efter att blivit straffad för tjufnad två resor står han i hfl som f.d. bonde.  
Därefter är han inhysesman och så smånigom backstusittare.
Senare, och nu är vi framme vid 1866, är han arbetskarl. Innebär detta att han klättrat uppåt igen på karriärstegen?
Vad jag vet har han aldrig arbetat annat än med jordbruk. Varför kallas han inte dräng? Hade han kanske inte fast anställning utan fick påhugg då och då?
Någon som vet?
Sylvia

2009-09-04, 22:22
Svar #19

Utloggad Gunnar Håkansson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Hej, Sylvia!
Titulaturen ändras under 1800-talet. Ursprungligen utgår den för flertalet från hur de bodde. Den som brukade egen jord, alltså en skattebonde, kallades gärna bonde. Den som brukade annans jord, men fortfarande en i mantal satt gård, ursprungligen en kronobonde, kyrkobonde eller frälsebonde, senare även en som brukade en gård med annan innehavare, kallades ofta åbo, men andra titlar förekommer. Den som brukade ett torp, inrättat enligt kontrakt, var förstås torpare. Och den som bara hade en stuga, ja, vi skulle nog snarast kalla den koja, var en backstusittare. Slutligen fanns det redan då sådana, som inte själva ägde (eller på lång tid arrenderade, oftast mot arbetsplikt hos ägaren) sin bostad. De benämndes inhyses. Den sistnämnda kategorin blev så småningom socialt ganska spretig; den omfattade såväl rätt välbeställda yrkesmän som socialt mindre väl anpassade. Antagligen därför övergick man mot slutet av århundradet till titlar, baserade på sysselsättningens art. Först då förekommer exempelvis titeln stenhuggare, trots att det huggits sten i minst tusen år tidigare. Och även titeln arbetskarl (som är vanligare än arbetare) dyker upp. Den syns först i städerna, och där handlar det normalt om vad som senare kom att heta grovarbetare. Senare även på landsbygden, där den efter hand avlöste den gamla titeln dräng, som egentligen inte syftar på sysselsättningen, utan bara visar, att innehavaren är en ogift man (övergångsvis förekommer även någon gång gifte drängen), dock med den underförstådda innebörden, att han arbetade åt hushållsföreståndaren, för att använda ett nutida uttryck. När han upphörde med detta, alltså började arbeta åt andra (eller i egen regi), blev han inhyses, om han bodde kvar.
Givetvis förekommer andra titlar, som undantagsman - och mot slutet den populära titeln hemmansägare, som dög för alla, som ägde en plätt jord med mantal, hur liten den än var. (De flesta kvarvarande torpare löste sitt torp enligt ensittarlagen och blev hemmansägare, likaså delades gärna små gårdar upp på alla barnen, som då fick titeln, men blev tvungna att hitta försörjning på annat håll, eftersom jordstycket var för litet att leva av.)

2009-09-04, 23:28
Svar #20

Utloggad Sylvia Leijon

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 453
  • Senast inloggad: 2024-03-07, 17:05
    • Visa profil
Tack Gunnar för en utförlig beskrivning!
Alla de titlar du nämner finns i min släkts historia, och nu vet jag lite mer om dessa människors villkor i livet.
Sylvia

2011-05-17, 15:31
Svar #21

Utloggad Moderator Yrken

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 559
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Ett inlägg från 2003 har idag flyttats hit från den numera raderade rubriken Yrken » Övrigt » Yrken på större gårdar.

2014-11-22, 10:24
Svar #22

Utloggad Andreas Kent

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 48
  • Senast inloggad: 2020-11-17, 00:11
    • Visa profil
Hej
Flera släktingar till mig flyttar till Göteborg och Stockholm och blir arbetare.
Finns någonstans där yrkesplats noteras?

2014-11-22, 15:09
Svar #23

Utloggad Leif Lundkvist

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4518
  • Senast inloggad: 2024-03-29, 03:36
    • Visa profil
Ibland finns uppgiften i mantalslängden.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna