ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Rokokodamen i Jukkasjärvi kyrka  (läst 2397 gånger)

2007-09-07, 05:19
läst 2397 gånger

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
I ett tidningsreportage 1996 berättade kyrkoherde Jan-Erik Kuoksu om den renovering som Jukkasjärvi kyrka då gick igenom och om de många avlidna som är gravsatta i kyrkan. Jag skulle vilja fråga om kvinnan som gravsatts i 1700-talskläder och med högklackade skor och solfjäder i handen. Detta gravfynd har diskuterats upprepade gånger sedan renoveringen 1907 och vad jag undrar är om det uppstått någon konsensus om vem den gravsatta skulle kunna vara?
Göran Stenberg

2007-09-07, 16:39
Svar #1

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Hej!
 
Nej, det finns ingen konsensus om vem den s.k. Bruden under kyrkgolvet var. Den som senast har behandlat ämnet i skrift är jag själv, i artikeln 'Bruden' under kyrkgolvet - sägner och fakta, publicerad i Kirunatidningen Nr. 6 2006.
 
I den konstaterar jag bland annat följande:
 
*Dräkten var av hög kvalitet, om också inte så extremt exklusiv för tiden och trakten som det ibland har hävdats.
 
*Flera äldre hypoteser om den dödas identitet visar sig vara omöjliga.
 
*Möjligen kan hon vara identisk med Maria Olofsdotter Johdet (*1761 i Junosuando, +1787 i Jukkasjärvi), änka efter Karl Olof Karlsson Kalla och gift med kronolänsman Anders Björnström i Jukkasjärvi, men det bör vara omöjligt att säga något säkert om hennes identitet, eftersom bruden under kyrkgolvet inte med någon säkerhet kan kopplas till några bevarade uppgifter i det tillämpbara källmaterialet.
 
Jag avslutar artikeln med följande sammanfattning:
 
Sammanfattningsvis kan sägas att det antagligen är omöjligt att uppnå klarhet i vem den döda var under sin livstid - Elisabet Junnelia måste betraktas som en orimlig hypotes. Källäget är helt enkelt så dåligt att man inte kan dra några slutsatser i en eller annan riktning.  
 Följande vet man dock helt säkert: Kvinnan avled tidigast på 1780-talet, var då ung, men fullvuxen (ca. 25 år). Hon tillhörde medelklassen och begravdes i en för traktens förhållanden ovanligt elegant dräkt; en dräkt av en typ som till vissa delar redan var omodern i Europa, men sannolikt ansågs mycket modern i Tornedalen. Kistan hon begravdes i var även den relativt påkostad, men inte i anmärkningsvärd grad.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-09-08, 03:32
Svar #2

Göran Stenbetg

Hon kallas visst kyrkbruden, men finns det några som helst brudattiraljer? I Fataburen 1908 talas bara om en bindmössa med bred knypplad spets och en fichy av bomullstyg samt bruna halvhandskar. (Det är ju Sigrid Leijonhufvud som gjort undersökningen.) De kvinnor eller barn som gravsatts som Kristi brud brukar ha fler inslag av bruddräkt.
Tack Erik Kuoksu för klargörande svar enl ovan, men skulle Du också kunna kommentera kyrkbrudsbenämningen?
Vänliga hälsningar/ Göran Stenberg

2007-09-08, 15:26
Svar #3

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Ja, Det har talats mycket om Kristi brud i samband med henne, men jag tycker personligen att det inte finns några direkta bevis på att det skulle finnas några sådana tankar bakom hennes dräkt, eller ens några herrnhutiska eller pietistiska kopplingar överhuvudtaget.
 
Jag beskriver dräkten på följande sätt i min artikel. Beskrivningen bygger vad gäller dräktens form mest på fotografier av kvinnans klädsel. Uppgifterna om de olika plaggens färger är hämtade från tidigare författare:
 
Den så kallade bruden bar en dräkt som bestod av följande plagg och accessoarer:  
 En bindmössa av en typ som var modern i Europa på 1750-talet, men som i Jukkasjärvi användes så sent som på 1820-talet. Mössan var rikt men ganska klumpigt broderad med guldtråd på ljus botten, samt framtill kantad av en bred, handknypplad spets.
 Klädedräkten var antagligen tudelad i livstycke och kjol, även om detta inte verkar ha undersökts noggrannare. Den var sydd i vitt, randigt linne - ett tyg som var som mest populärt under 1700-talets två sista decennier, men användes bevisligen i Sverige så tidigt som 1774.
 Över axlarna låg en fichy (sjal), inte närmare beskriven, men sannolikt vit, samt kantad av samma tyg som klänningen är sydd av.
 Fichyn hölls upptill, över bröstet, på plats av en rosett av gredelint sidenband (som sannolikt dolde någon form av nål), samt nedtill av ett runt midjan knutet, gredelint sidenband med rosett mitt fram.
 Hon bar strumpor av ljusgrått ylle, samt halvhandskar av mellanbrunt skinn.
 Skorna var svarta skinnpumps av sen 1700-talstyp. Framtill och på sidorna var det svarta skinnet utskuret till ornament (inte närmare beskrivna), som avtecknade sig mot underskinnet, vilket framtill var gult och på sidorna ljusblått.
 I sin högerhand bar den döda en solfjäder av 1700-talstyp: grovt papper spänt på en ställning av svartlackerat trä. Framsidans motiv var en nymf i ett arkadiskt landskap, som sträcker sina armar upp mot en svävande amorin, baksidans mot vit botten blommor i blått och rött ”a la chinoise.

2007-09-08, 15:27
Svar #4

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Dräkten som helhet är en insulär imitation av en redan något föråldrad europeisk modedräkt för en kvinna ur medelklassen. De stilmässigt yngsta delarna av dräkten (skorna och sidenbanden) visar att den knappast kan vara äldre än 1780-talet, trots att de stilmässigt äldre delarna (solfjädern och mössan) är typiska för tiden 1730-50.
 
- - -
 
Dräkten var antagligen relativt dyr; särskilt mössan, skorna och solfjädern ger intryck av god kvalitet, medan klänningen är enklare.  Den skiljer sig, med undantag för mössan och skorna, inte mycket till snittet från de dräkter de flesta kvinnor bar i Tornedalen vid denna tid. Materialen den är tillverkad av är dock mer exklusiva än de dräkter av vadmal (och möjligen bomull), som kvinnor i Tornedalen förefaller ha burit vid denna tid.
 Bland de kvinnodräkter som har bevarats under kyrkgolvet är dräkten en av de mer eleganta och sannolikt också en av de yngsta. Den är också, med ett undantag, den enda kvinnodräkt som har bindmössa. Detta undantag utgörs av en kvinna som begravts tillsammans med ett litet barn. Gissningsvis är denna kvinna Anna Margareta Hackzell (född 1749, död 1795 22/4), gift med skolmästaren Per Isaksson Grape. Hon avled samma år som sin ettåriga dotter Maria Elisabet Grape.
 Av de vuxna kvinnor som med säkerhet eller med stor sannolikhet begravdes omkring 1750-70 bar samtliga mer eller mindra konstfullt draperade huvuddukar.
 
Om kvinnan är identisk med Maria Johdet, rör det sig antagligen om den dräkt hon bar vid sin vigsel med Anders Björnström -- hon avled senast omkring ett år efter sin vigsel.
 
MVH
 
Erik Kuoksu

2007-09-08, 15:30
Svar #5

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
Ungefär såhär bör hon ha sett ut vid gravsättningen (min rekonstruktion):
 

2007-09-08, 15:34
Svar #6

Utloggad Erik Kuoksu

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2017-01-09, 15:28
    • Visa profil
    • hem.passagen.se/kuoksu/
...Många inlägg efter varandra... Men jag ska bara tillägga att teckningen bygger på fotografier som togs vid öppningen av golvet i kyrkan 1907.
 
E.K.

2007-09-09, 04:48
Svar #7

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
God morgon Erik! Stort tack för Ditt sakkunniga och utförliga svar, som jag sätter stort värde på! Om det rör sig om Maria Johdet, verkar det ju naturligt att man gravlagt henne i de kläder hon hade vid sin vigsel, dvs sannolikt det finaste hon ägde. Det är alltså där brudaspekten finns! Det är f ö intressant att solfjädern hade funnit vägen till Jukkasjärvi sent om sider!
Dateringen post 1780 var viktig för mig, eftersom jag nu kan avskriva teorin om skolmästare Jacob Turdfjaells hustru Elisabeth Junelia el Junnelia, som avled barnlös i Jukkasjärvi redan 1766.
Än en gång tack för att alla uppgifter och synpunkter Du lämnat i detta ärende!
Göran

2007-09-18, 00:17
Svar #8

Utloggad Göran Stenberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3170
  • Senast inloggad: 2021-09-03, 16:24
    • Visa profil
Tack Erik Kuoksu för lästipset! Nu har jag ett pappersexemplar av Kirunatidningen nr 6/2006 i min hand. Den innehåller en artikel om den fantastiska fjällfloran i Nuolja, som fängslade mig redan som liten pojke, och så Din skrupulösa, men alls icke skrupellösa, genomgång av damen under kyrkgolvet i Jukkasjärvi kyrka. Din artikel verkar innehålla allt av värde i denna sak.
GS

2013-02-10, 11:42
Svar #9

Utloggad Inger Hulander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 735
  • Senast inloggad: 2022-03-07, 18:01
    • Visa profil
Vad tror ni om detta?
 
Presidenten Vevrette ifrån Dijon i Frankrike förde med sig dit en Lappflicka ifrån Jukkasjärvi år 1792. Hon blef gift med en förmögen handtverkare i Paris; men efter mannens död realiserade hon sin egendom och reste tillbaka till Lappmarken.  
 
http://kirjasto.rovaniemi.fi/digi/lappmarken1.htm

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna