ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Vallonernas släktnamn  (läst 17424 gånger)

2003-11-11, 11:03
läst 17424 gånger

Birgitta Almqvist (Baq)

Har hört att vallonsläkter bytte till vad de ansåg vara 'svenska' efternamn när de etablerade sig i Sverige. Jag är intresserad av detta för min sonhustru har sitt ursprung i belgiska valloner och hon vill gärna veta mera om detta. Även min framlidne make hade vallonskt utsprung.
Tacksam om någon kan ge mig en lektion om vallonernas namnbyten.
 
Birgitta

2003-11-11, 12:44
Svar #1

Utloggad Arnold Mellgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1221
  • Senast inloggad: 2022-06-07, 13:25
    • Visa profil
    • www.arnoldmellgren.se
Hej Birgitta  
Du kan ju till att börja med gå in på nedanstående webbsida och studera en del intressanta uppgifter om valloner.
 
http://www.vallon.a.se/
 
Hälsningar Arnold M

2003-11-11, 13:49
Svar #2

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Jag flyttar sedan över dessa inlägg till någon redan befintlig rubrik under Anbytarforum: Övriga ämnen: Valloner (ej enskilda släkter) där detta bäst diskuteras..

2003-11-11, 21:23
Svar #3

Birgitta Almqvist (Baq)

Peter! Blev lite förvånad över din rättelse för mitt inlägg rörde ju ingen enskild släkt utan handlade om valloners efternamn rent generellt.
 
Men jag går in på den av Arnold å beredvilligt rekommenderade webbsidan nu så kan du avlägsna dessa inlägg sedan. Välkommet ändå om du vill klarlägga skillnaden mellan Vallonsläkter å ena sidan och övriga släkter å den andra  
 
MVH Birgitta

2003-11-12, 00:18
Svar #4

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)

Namnet på den avdelning som finns under Övriga ämnen är just Valloner (ej enskilda släkter) - och ditt inlägg som ju inte gäller någon särskild släkt måste väl ändå passa bäst där tycker jag.. (Tror nog att du missförstod rubriken bara..) Här under avdelningen 'Släkter' skall ju varje rubrik enbart vara ett visst släktnamn.
 
 Skillnaden sedan mellan vallonsläkter, smedsläkter samt övriga släkter är ju inte på något sätt solklar; men vi gör vad vi kan för att hålla reda på det..

2003-11-12, 23:38
Svar #5

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Det finns ju såväl en geografisk som en tidsmässig faktor i tendensen att frångå de ursprungliga vallonnamnen av fransk typ och övergå till att använda patronymika.  
 
Vid de uppländska bruken; t. ex. Leufstad, Österby, Gimo, Forsmark och Karlholm, behöll man på ett helt annat sätt än vid de mindre bruken i övriga Sverige sina namn. En av de främsta anledningarna till detta, var naturligtvis att det vid de förstnämnda bruken bodde så pass många valloner, att de kunde bilda egna församlingar (kalvinistiska eller reformerta), och behålla mer eller mindre självständiga samhällen (jfr många invandrartäta områden i Sverige av idag; t.ex. Rinkeby, Södertälje och Rosengård i Malmö) där man huvudsakligen umgicks och gifte sig inom gruppen.  
 
På så sätt behölls och konserverades sedvänjor och andra kulturella företeelser som språk (åtminstone i början), musik, folklekar, mat etc. Det lär ju fortfarande i de uppländska brukstrakterna fortfarande finnas en eller annan åldrig person som uteslutande har vallonsk härstamning. Det är knappast att förundra sig över att även namnskicket bevarades på ett helt annat sätt än i det övriga bruks-Sverige.
 
Vad beträffar de mindre bruken i t.ex. Östergötland, Närke, Södermanland och Norra Småland, var utvecklingen delvis en annan. De flesta vallonsläkter behöll i regel sina franska namn i de första generationerna (eller under 1600-talet, om vi ska generalisera lite), men under sådär tredje/fjärde generationen (eller början/mitten av 1700-talet) började seden påfallande ofta vackla, och i många fall ersattes namnen successivt med patronymika (dvs när sonen till Lorents Muskin började kalla sig Lorentsson eller dottern till Pier Allard börjar skrivas som Persdotter [Jag är f.ö. släkt med båda]). Det finns även gott om mellanformer eller övergångsformer, med både patronymikon och vallonnamn. Detta är dock inte något specifikt vallonskt - det förekommer hos de flesta familjer med släktnamn vid denna tid.  
 
Det kan finnas flera orsaker till att de vallonska namnen inte på samma sätt som i Uppland kan hävda sig. Jag vill främst peka på tre troliga, och i många fall även samverkande orsaker: giftermål, kyrklig kontroll och social kontroll. Under de första generationerna gifte man sig även här huvudsakligen inom de invandrade vallonfamiljerna, men eftersom vallontätheten inte alls var lika stor som vid Upplandsbruken, fanns det det efter några generationer inte så många vallonska äktenskapskandidater som man inte redan var synnerligen nära släkt med, varför man började snegla på såväl de icke-vallonska bruksfolket som bondebefolkningen i det omgivande landskapet. Eftersom det dessutom fanns för få valloner för att de i längden skulle kunna hålla egna /reformerta/ församlingar, inlämmades de så småningom bland de vanliga församlingsfolket. Hos många präster fanns en tendens att förringa inte bara det reformerta arvet, utan även det vallonska; Nu ska vi göra svenskar av dem, varför övergången till svenskt allmogenamnskick mycket väl kan ha initierats av församlingsprästen. Dessutom var det sociala trycket stort. Många valloner (eller vallonättlingar ska vi nog vid denna tid börja kalla dem, eftersom de [av sagda skäl] i regel inte längre bara hade vallonsk bakgrund) tyckte sannolikt att man inte ville sticka ut och tro att man var något, och fanns i stället en trygghet i att även namnmässigt inte skilja sig från grannar och övriga församlingsbor.

2003-11-13, 10:24
Svar #6

Utloggad Carl-Fredrik Hanzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1959
  • Senast inloggad: 2018-08-09, 16:27
    • Visa profil
Rättelser till föreg. inlägg:
 
Stycke 2: Leufstad ska naturligtvis vara Leufsta (idag ofta skrivet Lövsta eller Lövstabruk).
 
Stycke 5; rad 6: ...såväl de icke-vallonska bruksfolket som... ska vara: ...på såväl det icke-vallonska bruksfolket som...

2003-11-13, 11:02
Svar #7

Utloggad Per Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 422
  • Senast inloggad: 2018-07-31, 00:01
    • Visa profil
Själv har jag ett exempel på ett byte till ett svenskt släktnamn. Vet dessvärre inte när detta namnbyte ägde rum: min ingifte farbror tillhör släkten Godeau, men hans släktgren bär sedan flera generationer namnet Lindberg.

2004-03-05, 14:20
Svar #8

Jonas Palm

Hej!  
   
Torgny Neve'us artikel i Vallonättlingen, nr 1, 2004 bör läsas. Han citerar belgaren Jean Germain: har Sverige blivit något av ett mausoleum för utdöda vallonska namnformer. Den ger inspiration för alla som har bekymmer med att spåra sitt vallonefternamn tillbaka till Valloniet. För egen del: Jag tror mig ha hittat ursprunget till Droghe. Det är troligen en yrkesbeteckning för smältare som anv. torrfärskningsmetod. Druggekännaren Joelson hade hittat Droghe=torr som betydelse via ngn Belgisk språkvetare, enl Fryxell
 
Tyvärr gör det inte det lättare att spåra Johan (Jean) Droghe tillbaka till Valloniet. Alla tips väkomnas. www.vallon.a.se m fl har rådfrågats.
 
Mvh
Jonas Palm

2005-11-03, 13:54
Svar #9

Utloggad Lars Widlund

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 14
  • Senast inloggad: 2016-10-24, 15:39
    • Visa profil
Hej.
Jag undrar hur man kan få reda på om släkten Widlund härstammar från vallonerna? Den kan eventuellt stavas Vidlund eftersom min morfar gjorde det.
 
Vad jag vet så kom hans släkt från Fagersta till Stockholm år 1815.
 
MVH.
Lars Widlund

2005-11-04, 12:41
Svar #10

Utloggad Christina Backman

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 833
  • Senast inloggad: 2017-04-22, 18:01
    • Visa profil
Föga troligt, det låter inte franskt och är typiskt svenskt.

2005-11-04, 13:09
Svar #11

Peter Karlsson (Peterk)

Som sagt är inte Widlund ett vallonskt namn, men är man från Fagersta har man med rätt stor sannolikhet smeder (och kanske även valloner) i sina rötter.
 
-Det enda raka är förstås att forska sig bakåt i tiden; förhoppningsvis stöter du nog snabbt på smeder, vilket i sin tur kan leda in på någon vallonsmedsläkt..

2007-02-05, 16:06
Svar #12

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Namnet Goda bars av en trolig vallonättling (åtminstone av en hammarsmedssläkt) men vad kan det ursprungliga franska släktnamnet ha varit (stavningen)?

2007-02-05, 16:53
Svar #13

Utloggad Henrik Törnqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 735
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 13:54
    • Visa profil
Niclas Rosenbalck:
 
Skulle det kunna vara Gode med nedanstående info ?
 
Namnet förekommer i flera former, t.ex. Goude, Godet. Ursprunglige invandraren var sannolikt Jehan Godet.
 
Källa:  Sällskapet Vallonättlingar - Forskning.

2007-02-05, 17:19
Svar #14

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Henrik!
 
En hammarsmed Lars utan efternamn eller patronymikon kommer till Åryds järnbruk i Hemmesjö socken (Kronobergs län), han är troligen far till hammarsmeden Lennart (Leonard) Larsson vid Åryds bruk, denne har flera söner som verkar vid bruket, men en son blir borgare i Växjö stad - han kallar sig Johan Goda. Det är av detta skäl jag undrar om denne borgare återtog ett vallonskt eller holländskt släktnamn officiellt. Hammarsmederna i Kronobergs län nämns oftast bara med sina förnamn eller med patronymikon, även de som bevisligen har franskt (vallonskt) och holländsk bakgrund och de assimileras snabbt med allmogen kring bruken.

2007-03-23, 10:07
Svar #15

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Ett försvenskat vallonnamn har blivit Russion i källorna. Vad kan detta uttal tyda på för fransk stavning av släktnamnet?

2007-03-23, 15:52
Svar #16

Utloggad Peter Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 271
  • Senast inloggad: 2012-01-19, 20:39
    • Visa profil
Ruchon tror jag ligger bra till.. (Förutsatt att det dubbla s-et här skall tolkas som ett sje-ljud) -Ingen koll på om det finns/funnits som känt vallonnamn, men jag tycker det låter lite bekant. Rochon bör nog också nämnas om man nu tar med Ruchon.

2007-03-24, 01:25
Svar #17

Utloggad Sven-Ove Brattström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3276
  • Senast inloggad: 2024-02-09, 14:25
  • Bilden är gammal, mera rynkor nu :)
    • Visa profil
Appelgren har i sin bok Vallonernas namn ett exempel gällande släktnamnet Rousseau. Det gäller en Hindrich som finns vid Gusums bruk 1653-1663, och där skrivs släktnamnet som Rouisau, Rusion, Rusian och Rosian.
Brattis (före 2004 Linewizard) = Sven-Ove Brattström

2007-03-25, 13:04
Svar #18

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Tack för uppslag. Har lite svårt att se hur Russion kan ha kommit av Rosseau - det franska uttalet för Rousseau  [uttalas ju ´Russåå´] är ju helt annorlunda än uttalet ´Russion´. Däremot kan man ju tänka sig att ett efternamn Risselian blivit Russion/Rusian/Rosian. Betydelsen ä i alla fall något med rött.
 
Är kolarna Hindrich Caschen och {Conradt Flaen} kända sedan tidigare? Caschen borde vara en försvenskad skrivning av ett vallonnamn, men hur är den franska stavningen av efternamnet?
 
 
Allbo dombok (VaLA) 1634 16 juli; f 166v-167r:
Sammadagh kommo för retta Effter:ne kolare Vidh Thorena bruk
Hindrich Caschen, Och Conradt flaen, Och fodrade af Vällför-
ståndigh Michell Verle Een Summa Penninger, Nemligen
__469 Rdlr, Effter Contrachtet, Datt: Göteborgh 11 May
1634 [sic! felskrivning?] , ifrån den tijden de anfinge Arbetet, Verklön N:__2 ½ Rdlr
huar Persson om Verkan. Nu will Michell Verle
blifua Vidh Contrachtet Och Vhtgiffua betallningen: men han
klagar, at förbe:d kolere icke hafua hållet dessa Ord i Con-
trachtet, N: sigh Ehrlichen Vndt Reidlichen, gesellen, gemeß
gebruck, Vndt fleisigh arbeiten, Sohlen grace principalen,  
meisten Nutz Sächen Vndt Skaden, mestes fleis Verhulten
welcheß (slia?) 3 samptt, Vndt besonders, Vndfehlbarlichen Vor-
heißen, Vnd Einer Von der andern (…?) festiglichen gelobet
Vnd Vorbunden haben, mitfolgandes bedningh Vndt fierwordt.
Nu framlade Michell Verle Een Rekningh beuißandes at de
ifrån den tijden Contrachtet gafz 1630 [sic!], Och in till Dato, den 9-
Mart 1633m hafua bekommit Rzdlr__24__4 stycker 7 öd.
Her emot framlade Joen Skriffuare Vidh bruket en Rekningh
at förbe:d kolare hafua icke mere koll Leffuererat än__1659 läster
huar läst recknas för__3 m:  Så löper Summan Penninger__1244 Rdlr.
Så föllier at de öffuer Arbetet som giordt är Och Leffuererat,
hafua bekommit__1230 Rdlr.
                     Limitatio
När allt Var recknat bleffuo kolarna tillRest på Verkelönen
effter Mickiell Verles Rekningh__119 Rzdlr  12  öd.
Ähn bleff rekningen andra Och tridie gångh Öffuersedd och tå be-
fhans at Michell Werler, samptt Antony Arffuingar, blefuo
förbe:d tre kolare för allt det arbete der hade giordt Vidh
Hoßeby och Ålßehullt in Alles Rzdlr__263  12 öd.
doch bleff them i förbe:de Rekningh till Affkortningh giordt för
än Summan Slutades för några Veckor som före reknat Var
Och de dagar de inthet arbete giordt hade; Vthan gått påå
dheras egen ährande, thet dee bekienna, Penninger__62 Rzdlr,
der medh läte de sigh benöya:  Ty dem skedde her föruthan
fyllest på Verkelönen, effter deras egen bekiennelsse.

2007-03-25, 13:23
Svar #19

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Tydligen kan det nog ändå vara Rousseau (eller liknande Ryssio) som avses. Vid kontroll i Risinge vigsellängd 1651 (Risinge C:1 s 51) står följande:
10) Wellam Antonijson och Berita
Hindrichzdotter i Finspångh
[i höger marginal:]  
Löftet för honom är
Mr Mårten (.....? dåligt filmad och oläsligt, bör kolla orginal i Vadstena  )
och fadren Hindrich
Ry?io

[vigseldatumet bör vara 26/10 1651; iaf datum mellan 10/10 och 26/10 1651]

2007-03-25, 19:51
Svar #20

Utloggad Britt-Marie Waller

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4945
  • Senast inloggad: 2024-02-07, 13:06
    • Visa profil
Hej Niclas!
 
Har du tittat på Kjell Lindbloms hemsida?  
 
http://home.swipnet.se/kjelltan.rousseau.htm
 
Dessutom finns uppgifter på www.dis.se, Brita Hindrichsdotter Rouseau f 1634 Risinge, d 1694 Skatelöv, Kronobergs län, v 1651 Risinge. Johanna Hindrichsdotter Roseau f 1641 Risinge...
 
Jag tycker nog inte att det står Berita, utan Brita i vigselboken.
 
Mvh
 
Britt-Marie

2007-03-25, 20:59
Svar #21

Utloggad Henrik Törnqvist

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 735
  • Senast inloggad: 2011-03-28, 13:54
    • Visa profil
Det blev visst nå fel i länken till  Kjell Lindbloms sida om släkten Rousseau. Hoppas denna fungerar bättre!
 
Med vänlig hälsning,
 
Henrik Törnqvist
Örebro

2007-04-23, 08:56
Svar #22

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Tackar för uppgifterna om släkten Rousseau eller vad deras ursprungliga namn (Roussillon?) kan ha varit.
 
Hjälp behövs med tolkning av nedanstående vallonnamn. Vad är det för ursprungligt franskt namn?  
Det rör sig om vallonerna som bosatte sig på gården Smörhöga i Skatelöv socken (Kronobergs län, Småland). Vad har Pål för efternamn i mantalslängden 1655?


 
Smörhöga  
Påål Pärße    1
H Franßwij    1 /2
Ibidem
Antonius      1
H Elin        1
Wellam Torne  1 /3

2007-04-23, 23:56
Svar #23

Utloggad Stig Geber

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1302
  • Senast inloggad: 2024-02-22, 17:51
    • Visa profil
Niclas!
 
Det skulle kunna vara Paul Personne, som enligt Kjell Lindblom var byggmästare 1644 i Österby bruk och sedan försvann. Han hade troligen brodern Frans Personne som var gift med Barbro Fran?ois. Hon skulle kunna vara en syster till Pååls hustru.
 
Hälsningar
Stig Geber

2007-04-24, 01:28
Svar #24

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1357
  • Senast inloggad: 2022-01-17, 11:31
    • Visa profil
Hej Niclas!  
 
Jag blir lite tveksam inför att prickarna i 'ö':na i 'Smörhöga' verkligen ser ut som prickar, medan prickarna i 'ä':et i 'Pär?e' skulle vara ganska långa streck.  
Strecken över 'u' och 'w' är vågiga, så de verkar ändå inte stämma in.  
Finns det 'ä' på andra ställen på sidan, för att kunna jämföra?
 
Hälsningar, Mikael!

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna