Patronymikon/samiska namn bland skogssamer i A-jaur

[Lottie Eriksson]

Undrar om någon känner till varför skogsamerna i Arvidsjaurstrakten knappast alls hade samiska namn utan mestadels patronymikon? Jag hade väntat mig att det åtminstone längre tillbaka (1700-talet)skulle finnas namn på samiska, men det är endast i förgreningar från Arjeplogshållet som det förekommer (i det material jag hittills hittat). Någon som vet?
 
Hälsningar!

[Kjell-Åke Lundström]

Lottie
Det är väl knappast någon samesijte som har så många släkt namn som Arvidsjaur- Malå; Stocke, Frank, Malmin, Stenlund,  Stenberg, Baudid, Selegran, Stenlund, Sjunka, Granström, Rannerud m.fl. He e ju hur mycke som helst! Många av våra namn ifrån Wapsten har ju försvunnit, Nortman, Jopp, Ainek, m.fl. Mestadels var det väl öknamn eller sådana namn man använde för å skilja personer med. Som lill Anders som var lite kortare än lång Anders Lycklig du om du har dina anor i Arvidsjaur, då torde du hitta dem. He evärre i Arjeplog.

[Kjell-Åke Lundström]

Lottie
Jag upptäckte att du har skrivit och frågat på flera ställen. Inte går det att se på namn om man är same. För länge sen berättade Luois Bäckman, brukade samerna namn som indianerna, lilla vattnet, stora korpen, örnen, bitvargen o.sv. Sedan kom lagen om att döpa barnen i kyrkan och då blev det Andreas, Anders, Simon, Jonas o.sv.
Några nabbatsnamn finns kvar sedan lång tid tillbaka i västerbotten. Ainek = den ende, Wilks = Var väl vithårig? Laula= Sjungande ? men i Norr var det nog vanligare att ge personer namnn lite mera av deras utseende. Många namn är väl liksom i dagens Norge knutna till var man bor, eller kommer ifrån. Om du är från Glommersträsk så kanske du skulle få heta Lotti Glom och jag som är från Årjelstuoraware kanske skulle få heta lappjävelelen ifrån Tärna!

[Erik Holmlund]

Jag har märkt att vissa samer i bl.a. Gran och Rans samebyar har sina samiska efternamn efter var de har sina visten eller sitt lappskatteland. Till exempel Rabna från Rabnaloukte, Gertz från Giertsjaure, Laiva från Laivafjäll osv. Den naturliga frågan är då om samesläkterna tagit namn efter geografin eller om geografin fått sina namn efter respektive samesläkt?
 
Intressant att du nämner Ainek eftersom jag har en del Ainek bland mina förfäder. Jag visste inte betydelsen av namnet men nu gör jag det. Tack. Själv kan jag ingen samiska, men det vore intressant om det finns nån som vet var man kan få reda på betydelsen av olika samiska släktnamn?
 
Apropå samiskt efternamn och patronymikon. Jag har ett exempel bland mina förfäder där en samesläkt bär efternamnet Skerk i flera generationer och noteras hela tiden boende vid Giertsjaure. Under 1820-talet verkar släkten lämna renskötsel som huvudnäring och nybygget Bergnäs vid Giertsjaure insynas. Ungefär i samtidigt så upphör man att använda det samiska efternamnet Skerk. Samma sak händer med lappsläkten Klomma från Vouvosjaure. De insynar ett nybygge och överger sitt samiska efternamn och bär senare enbart patronymikon. Det verkar finnas ett samband med att man släpper sitt samiska efternamn och att man ändrar levnadssätt.  
 
Just namnet Skerk är jag extra intresserad av att få veta betydelsen av, eftersom det är huvudsläkten bakåt på min mor/mormors sida och nybygget i Bergnäs fortfarande finns kvar i nära släktingars ägo.

[Kjell-Åke Lundström]

Erik
Skriv till mig så kanske vi kan hjälpas åt: Kjell-åke l.kjellake@telia.com
Det är nog många samiska nabbatsnamn som behöver tydas. Rabna eller Rabma verkar dock för mig ha samband med Rabnaluokt som är en stor vik på storvindelen nordväst om Sorsele.

[Carl-Oskar Lundström]

Erik
 
Jag vet inte hur det ser ut i exemplen du nämner. Men värt att notera är att vissa präster kunde anteckna skattelandet där man bodde på ett sätt att man kan missta det för ett släktnamn. I Arjeplogs äldsta husförhörslängd förekommer detta. Där nämns Pär Larsson Tellaur, Jon Thomasson Naustar, Måns Mårtensson Karg., Nils Thomasson Rutsa m.fl. Men Tellaur (=Dellaur), Naustar (=Naustajaur, Slagnäs), Karg. (=Gargaur), och Rutsa (=Rutsa) är skattelandens namn. Inga av barnen nämns med namnen som tillnamn.  
 
För att anknyta till Lotties fråga så kan jag nämna att samiska släktnamn i Arjeplogstrakten är mer vanliga hos fjällsamerna. De skogssamer (eller fiskarsamer) som fanns - huvudsakligen i Arjeplogbyn - blev ganska tidigt bofasta och antar då svenska släktnamn. Varför fjällsamerna i större utsträckning än skogssamerna tycks bära samiska släktnamn har jag ingen förklaring på.

[Lottie Eriksson]

Hej Kjell-Åke och allihop,
 
Jag hade nog min egen släkt i tankarna när jag ställde frågan, men inte bara dem; man ser ju ett antal andra namn i letandet efter förfäder.
 
Har kunnat spåra min släkt till slutet av 1600 och början av 1700, alla med beteckningen lapp, lappfolk, lappmannen o s v. De var renägare, tillhörig den ena eller andra samebyn, hade/bebodde lappskatteland. Uppenbarligen så mycket same man kan bli, men ingen har (hittills) samiskt namn, alla har patronymikon. Många av dem finns också med på din CD-skiva Kjell-Åke! Fast när jag ser ställena du nämner härovan så inser jag att mina mest bor åt andra hållet, öster om Arvidsjaur tror jag det blir. Åt Älvsbyhållet till, liksom i utkanten, rent av på gränsen av sameland. Kanske de hade mycket och tidigare kontakter med svenskarna? Intressant är det iallafall.
 
Att det fanns fler samiska namn i Arjeplog var förstås ett ytterst löst antagande, eftersom några av mina gift sig med personer med samiska namn och de kom från Arjeplog.
 
Om din CD-skiva Kjell-Åke, varför hittar jag inte alla mina samiska släktingar där? Hur har du gjort urvalet? T ex finns min farfar inte med, men hans bröder. Bara lite nyfiken, men det kanske är en ny diskussion? Jag har iallafall haft väldigt stor hjälp av den.
 
Hälsningar,
Lottie
 
P.S. Jag har inte frågat om man kan se på namnet om man är same, men läste den diskussionen och flikade in min fråga eftersom den rörde samiska namn, men insåg att jag var i fel landskap. Inte meningen. D.S.

[Lottie Eriksson]

Missade ditt inlägg Erik, tror också att det här med patronymikon har med levnadssättet att göra. Fast mina hade patronymikon flera generationer innan de insynade nybyggen. De kanske levde mer som jordbrukare och skogsbrukare än som samer trots att de hade renar?
 
Hälsningar,
Lottie

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Kan det bero på att kristnaden av samerna gick från kusten och västerut? Sen kanske dom inte var tvunga att besöka kyrkan mer än en eller ett par gånger pr år, så då var det ju lättare att behålla gamla namnet.
Prästen torde ju ha haft en stor betydelse, vad som finns, att tillgå i dag.
mvh
rune

[lottie]

Nä, nu måste jag ta upp den här tråden igen! Nu har jag snart gått igenom alla husförhörslängder för Arvidsjaur och jag hittar inga samiska namn, bara patronymikon, vare sig det är mina släktingar eller ej. De måste ju ha talat lappska för ibland står det antecknat att någon kunde svenska. Men de har inga lappska namn i hfl. Hur kan lapparna i angränsande kommuner (typ Malå som Kjell-Åke Lundström skriver om ovan) fått behålla sina lappska namn? Varför har de försvunnit i Arvidsjaurstrakten? Det är nåt skumt här...Nån som vet, anar, tror nåt?
Kanske nåt för samiska institutionen vid Umeå universitet eller?
 
Mvh/Lottie

[Mariann Nyström]

Hej
 
 Min morfars släkt kommer från Karesuando och Jukkasjärvi och där återfinns namn som Gunnare, Mangi,Omma och Blind . Min mormors fars släkt kommer från områden inom Gällivare och Jokkmokk. Där återfinns namn som Paulsson , Mickelsson och Nilsson.  Hälsningar/  Mariann

[Helena Bergström]

Jag vet inte om detta har med saken att göra med efternamnen på samerna. Men samerna har ju ett mycket rikligare ordföråd då det gäller sitt eget släkte och har namn för tex mormor mormor för att ta som exempel eller beskriver med ordet hur du är morbror till barnet, dvs om Du är äldre än barnets moder etc. Jag vet inte om detta kan vara en av orsakerna till att lappska efternamnet föll bort...man hade ju så att säga ordning på släkten för det, i synnerhet då man blev mer bofast, tillsammans med andra bofasta svenskar, markerna tillhörde ju inte längre samen för det område?!Jag har spårat min släkt i Arvidsjaur till 1661 och det är inte många jag har sett som använt något annat namn än -son el -dtr, faktum är att de är få. Och då har barnen valt att inte plocka upp namnet i deras efternamn i nästa eller då nästa generation...?! Så detta med deras breda ordförråd för släkten fick mig att inbilla mig att det kunde ha med saken att göra?!
Däremot har prästerna varit väldigt noga, tycker jag med att föra in lapp i lyteskolmnen. Vilket inte har varit fallet om hon gift sig med en svensk man då kunde hennes lapp falla bort, har jag sett, däremot  inte  om hon var svensk, det ordet har fått stå bredvid hennes namn genom åren, under husförhören. Men jag kanske har fel, detta är bara mina spekulationer och iaktagelser och ingen fakta. Det finns ett häfte som säljs billigt där man kan läsa om samiska namn för platser och ställen och vad de betyder. Dom brukar sälja dem på turistbyrån.
Helena

[Saxy Lindäck]

Hej Kejll Åke. Min man har en släkting som heter Erik Dahlin f. 1835,03,17 i Fuske Hans far är
Jöns Dahlin Jonsson Blind f. 1801,12,23 i Fuske (AI:3 2061,8,20400) Hustru: Märtha Phersdotter f. 1799,12,10 Fuske. Är Jön Släkt med Samiska släkten Blind?