ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 12 maj, 2013  (läst 1273 gånger)

2006-08-09, 19:30
läst 1273 gånger

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 440
  • Senast inloggad: 2019-09-25, 15:27
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Skogsfinnar i Kolmården verkar inte vara  omskrivna alls. Enligt muntlig tradition i släkten härstammar min mormors fars familj från Savolax. Jag försöker nu hitta belägg för detta.
Aktuella socknar är Simonstorp, Skedevi, Östra Vingåker och Björkvik. Finns det någon erfaren skogsfinneforskare som kan ge handfasta råd?
Jag har varit i kontakt med Finnsam utan att bli mycket klokare.
Har tidigare gjort ett inlägg under Finland, trolldom med en bild på en finsk trollsten som min mormors föräldrar hade utanför stugknuten.
 
Hälsningar
Marianne K

2006-08-15, 08:28
Svar #1

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Harri Blomberg har en hemsida om Finnarnas historia i Östergötland där han skriver lite om svedjefinnarna på Vikbolandet.
 
http://sydaby.eget.net/mig/finn.html
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

2006-08-15, 19:49
Svar #2

Utloggad Marianne Kindgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 440
  • Senast inloggad: 2019-09-25, 15:27
    • Visa profil
    • www.roxnas.net
Hej Jouni och tack för hjälpen!
 
Jag vet att jag har läst den här sidan tidigare men tappade bort adressen. Källförteckningen gav många tips på bra vidareläsning.
 
Marianne K

2006-12-05, 16:13
Svar #3

Pekka Hälskä

Själv läser jag just en gammal bok tryckt 1913, den heter Örjan Kajland och hans pojkar, skildringar från svenska finnarnas liv och jakter i värmlands och dalarnas skogsbygder. av Gustaf Schröder. Går väl inte att få tag på nu men är väldigt intressant för den forskningsintresserade finnhärkomstlige då den handlar om deras svåra kamp för överlevnad i skogsbygderna och att hålla sig undan för svensken vid hitkomsten. mvh Pekka.

2006-12-05, 22:16
Svar #4

Gertrud Björnebro

Hej Marianne  
I min släkt som härstammar från Björkvik på  
på min mor sida, har vi också hört att det skulle funnits finnar i släkten. Det var min mormorsmor
Eva Charlotta Carlsdotter som var född i Kila  
1843 03 16 som berättat det för min mor och att  
det var därför mormorsmor var brunögd. Någon i  
hennes släkt skulle ha kommit från Savolax för
länge sedan. Vem det var och vilken tid visste  
nog inte mormorsmor heller. Jag har forskat i  
hennes släkt men ännu inte hittat någon som  
skulle ha kommit från Finland. Min mormorsmors
rötter finns främst i Björkvik men även Kila
och Stora Malm. Intressant att fler har hört  
samma historia om finnar i släkten.  
 
Hälsningar
Gertrud

2006-12-09, 17:43
Svar #5

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3280
  • Senast inloggad: 2019-10-19, 02:25
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Ryktet kan stämma, för Kilatrakten var ett av de områden dit finninvandring skedde (det finns minst en bok där man kan slå upp dessa).
 
Om man spårar släkten bak till cirka 1700 i detta område, kan man ibland hitta namn som antyder finsk härkomst.
Om du har kommit så långt tillbaka får du gärna skicka uppgifter om dina anor i trakten, ifall du vill höra om namnen ger något indicium i ditt fall.
Ulf Berggren

2007-04-01, 21:16
Svar #6

Utloggad Bo Hansson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2012-03-08, 22:13
    • Visa profil
Beklagar Marianne att det är få eller ingen i FINNSAM nätverket (250 medl.) som forskar i Kolmården området. Däremot i Tiveden/Finnerödja är det stor aktivitet. Det skogsfinska kulturarvet (2000) är den absolut bästa och mest rättvisande litteratur man kan läsa(slutsåld men möjlig att fjärrlåna via bibliotek). Gustav Schröder och andra romanförfattare har spridit många hopkokade fördomar, som har broderats ur händelser med långt mindre dramatiskt händelseförlopp.
 
Vi söker i FINNSAM kontakt med någon/några som kan tänka sig medverka till att genomföra en Skandinavisk skogsfinsk konferens i området, 2008 eller 2009.

2010-05-13, 19:39
Svar #7

Utloggad Martin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2013-11-22, 09:59
    • Visa profil
Hej,
 
jag har en fråga om ett tillnamn som jag eventuellt tror skulle kunna vara skogsfinskt. I Karlskoga dombok 26/3 1634 [s 58r i den renoverade domboken, som kan nås via Arkiv Digital] omtalas att Törne Jöns en finne tagit upp ett torp Duvedalen några år tidigare. I övriga källor från tidsperioden omtalas han bara som Jöns eller Jöns Andersson, men tillnamnet återkommer i häradsrättens protokoll 4/6 1701 i samband med tomtgränser i Duvedalen där Törne Jönses badstugu fordom stått haver.
 
Min fråga är om Törne möjligtvis kan vara ett förvanskat finskt släktnamn, till exempel *Turniainen eller något liknande? I de fall släktnamn förekommer, är det då vanligt att de är förställda förnamnet? Och om det inte rör sig om ett finskt släktnamn, vad är det i så fall?
Hälsningar Martin

2010-05-14, 19:31
Svar #8

Utloggad Sten Pettersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 17
  • Senast inloggad: 2011-01-12, 10:49
    • Visa profil
Hej Martin. Ganska intressant frågeställning. De namn jag kan tänka kunde förändras till Törne från finskan är Torni som betyder torn t.ex på en borg eller kyrka. Lauri Törni hette en berömd finsk krigstida Mannerheim riddare, emigrerade till USA och hette där Larry Thorne, gjorde arme´karriär och stupade i Vietnam. Men att det skulle vara en förkortning av Turniainen (festligt)eller liknande tror jag knappast på. Också här i Finland skrevs ofta det finska i som slutvokal till e av prästerna som oftast var svenskspråkiga på 1600 -1800 talet. Vänligen Sten

2010-05-16, 09:10
Svar #9

Utloggad Mikael Andreasson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 312
  • Senast inloggad: 2019-09-01, 09:49
    • Visa profil
Hej Martin
 
I boken C-A Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna finns namnet Tornainen Torneåbo. Att namnet funnits i Sverige är ej säkerställt men ett gammalt fäboställe på Orsa finnskog kallas Tornismäki. Namnet förekom i St. Michel, Kristina och Puumala.
 
Mvh
Mikael

2010-05-16, 20:08
Svar #10

Utloggad Martin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2013-11-22, 09:59
    • Visa profil
Sten och Mikael,
 
tack för era intressanta svar. Nej att min gissning utan vare sig kunskaper i finska eller släktnamn var felaktig förvånar mig inte. Båda era förslag är intressanta och i nuläget är det knappast möjligt att avgöra vilket som är det riktiga. För övrigt besökte Gottlund mig veterligen aldrig Karlskogatrakten, vilket gör att de finska släktnamnen i bygden inte nedtecknats.
 
Hälsningar Martin

2011-12-15, 20:05
Svar #11

Utloggad Martin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2013-11-22, 09:59
    • Visa profil
För att återknyta till inläggen närmast ovan om Jöns i Duvedalen. I Fernows Beskrivning över Värmland från 1779 finns en historia om Jöns nedtecknad (på s 274 i nyutgåvan):  
 
Längre ner i Karlskoga [än Alkvettern], och på östra sidan om sjön Möckeln, är ännu en annan berättelse, att en finne, Törnes Jöns från Packrabo, kommit först till orten med en yxa och båge, den han drog eller spände upp med ryggen (all sin egendom) och hustrun bar en skära. De tog sitt stamhåll i Duvedalen, byggde sig en badstuga och köpte bostaden av kronan. Slutligen kom Jöns sig så före, att han började träta med Nysunds bönder om äganderätten i Degerforsen, och vann så mycket emot dem, att hans råskillnad blev en halv mil längre söder, vid Strömsnäs, där ännu bägge socknarna skiljas åt.
 
Även om ett stort mått av källkritik måste tillämpas på Fernows uppgifter (vi vet inte vilken hans källa är, muntlig tradition på orten eller för oss nu okända dokument, det faktum att Fernows bok utkom ungefär 130 år efter att finnen Jöns avled mm.) så är ändå historien intressant eftersom den ger ytterligare belägg på att Jöns i Duvedalen hetat Törne Jöns (eller Törnes, enligt Fernow). Dessutom anger Fernow att Jöns kom från Packrabo, varmed möjligen skulle kunna avses den ort (i Finland?) som Jöns flyttat från. Finns det någon som med ledning av dels tillnamnet(?) Törne och dels med hjälp av detta (förvanskade?) ortnamn skulle kunna våga sig på en gissning varifrån Jöns kom?
 
Martin Andersson

2012-05-05, 11:53
Svar #12

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej, har gjort ett fynd med fyra skogsfinnar i Mariestads rådhusrätt 1631-04-16. Göta-Hovrätt-Advokatfiskalen-Skaraborgs-län-EVIIBAA-4316-1622-1643-Bild-620.
 

 
MvH Sari

2012-05-07, 13:32
Svar #13

Utloggad Robert Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 191
  • Senast inloggad: 2018-05-14, 14:47
    • Visa profil
Skogsfinnar som nämns:
Lars Jönsson i Tranemossen på Tinäsen?
Lars Philipsson i Skolebacken i Borfors?
Jacob Jacobsson i Långsjö i Ramsberg?

2012-05-07, 14:56
Svar #14

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej, jag lämnade tolkningen till andra intresserade. Tolkar det ungefär som du. Kan dock vara Bellefors?
Glömde också att skriva att det finns fler sidor gällande domen.
 
MvH Sari

2012-05-07, 16:35
Svar #15

Utloggad Martin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2013-11-22, 09:59
    • Visa profil
Jag tolkar snarare orterna som Tranemossen på Tivägen (Tiuäghen), Skolebacken i Bällefors gäll (Bellefors gielldh) och Långsjö i Ramsbergs gäll (Rambz-berghz gielldh). Kul och intressant mål du hittat Sari!
 
MVH Martin Andersson

2012-05-07, 17:22
Svar #16

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej, Tivägen, skulle det kunna vara Tiveden? Tänkte att det kanske kunde vara intressant för de som forskar i Skogsfinnarna. Verkar som dessa finnar ställt till med mycket ofog. Vem den fjärde finnen är har jag inte läst. Har bara skummat igenom texten.

2012-05-07, 18:45
Svar #17

Utloggad Jan-Erik Björk

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 557
  • Senast inloggad: 2019-10-11, 12:48
    • Visa profil
Hej där
 
Stort tack Sari för notisen!!  
 
Tolkar ortnamnen som Martin här ovan!
Har försökt att identifiera de nämnda finnarna.  
1) Jag har hittat Lars Filipsson i Skollebacken i Bällefors i 1640-talets mantalslängder. Han står inte som finne någon gång.  
2)Något Långsjö i Ramsberg kan jag dock inte hitta. Det kan vara en tidig eller alternativ beteckning av ett annat ortnamn. Vi har ju flera som slutar på -sjö. Jakobnamnet är känt i Ramsberg.
3) Lars Jönsson är icke påbörjad!
 
hälsar
Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2012-05-07, 19:06
Svar #18

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej, Jan-Erik.  
 
Vet inte om du läst hela domstolsmålet, men längre fram nämns en Långe Lasse Jönsson (kan inte se något ortnamn förknippat med honom i texten), har inte läst sååå noga och kan inte begripa om han är synonym med Lasse Jönsson ifrån Tranemossen. Möjligen är han den fjärde finnen?
 
 
MvH Sari

2012-05-07, 19:13
Svar #19

Utloggad Robert Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 191
  • Senast inloggad: 2018-05-14, 14:47
    • Visa profil
I Ortnamnsregistret finns ett Tranemossen/Tranebergsmossen i Hova socken och Tranemossen i Beateberg socken. Ett Långsjön finns i Linde socken (Lindes och Ramsbergs hd).
 
Ett Transjön och Transjömossen ligger mellan Älgarås och Åsebol. Vid sjön Unden. Om Tivägen gick där vet jag inte.
 
Det finns också Långsjön i Ransberg socken.
 
(Meddelandet ändrat av robtm 2012-05-07 19:51)

2012-05-08, 00:35
Svar #20

Utloggad Martin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2013-11-22, 09:59
    • Visa profil
Jag håller med Robert. Även om det står Rambz- i texten ovan, kan det knappast vara något annat än Ransbergs gäll som avses. Det ligger ju mycket närmre till hands än Ramsberg.

2012-05-08, 10:30
Svar #21

Utloggad Robert Karlsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 191
  • Senast inloggad: 2018-05-14, 14:47
    • Visa profil
Det finns ett Tranemossen i Ransberg socken också.
 
http://runeberg.org/rosenberg/2/0870.html
https://www.familysearch.org/learn/wiki/en/Ransberg_parish,_Sweden
 
1642 bor enligt mantal en Lars Larsson och hustru Walborg i Långsjön, Ransberg.
 
(Meddelandet ändrat av robtm 2012-05-08 10:31)

2012-05-08, 10:36
Svar #22

Utloggad Jan-Erik Björk

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 557
  • Senast inloggad: 2019-10-11, 12:48
    • Visa profil
Börjar bli tveksam kring tolkningen av finnen från Tranemossen. Först tolkade jag det till Jöensson i likhet med Martin. Men har numera svängt och kan även se en Lasse Jörensson. Alltså Lars Göransson enligt normering.
 
hälsar
Jan-Erik Björk
 
PS För övrigt kan jag nämna att det fanns en grytgjutare Jakob Jakobsson som anställd hos Claes Kristersson Horn i Ramsbergs socken enligt en roteringslängd från 1639 DS
hälsningar
Jan-Erik Björk

2012-05-08, 14:23
Svar #23

Utloggad Sari Wilhelmsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1147
  • Senast inloggad: 2017-03-13, 21:21
    • Visa profil
Hej, eftersom finnarna kom till Nils Håkansson efter marknaden, om aftonen. Kan väl finnarna ha kommit en längre väg ifrån?
Har borgaren Nils Håkansson ett gästgiveri, då finnarna begärde en kanna öl?  
På näst sista raden i första stycket står något om ???? liberi(liber libri= bok)? Stämmer inte riktigt med gästgivare? Eller ett gästgiveri med bibliotek? Med bokhylla som Långe Lasse hade omkull (står längre fram i texten)
 
Instämmer med tolkningen Jörensson.
 
mvh Sari

2012-05-08, 16:24
Svar #24

Utloggad Martin Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 438
  • Senast inloggad: 2013-11-22, 09:59
    • Visa profil
Ja, Jörensson kan det mycket väl stå. Och att liberi betyder böcker håller jag med om. Det står ju dock att det var djäknens böcker och (som jag minns det, läste lite slarvigt för någon dag sedan) så står det ju längre fram i texten att djäknen hade ärvt dessa böcker efter sin fader, som varit präst.

2012-09-03, 11:57
Svar #25

Utloggad Björn Sonesson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1142
  • Senast inloggad: 2019-01-08, 16:38
    • Visa profil
Många av soldaterna i den värvade delen av Värmlands krigsmakt i Värmland (Lantvärn och Fältjägare) kom från de nordvärmländska områdena med skogfinsk befolkning, ättlingar till östfinnar, främst savolaxare. Detta är belagt genom generalmönsterrullor och kyrkböcker.
 
Savolax Fothjägarkår var förebild till Värmlands Fältjägare.  
 
I norska Hedmark sattes 1786 upp Det Norske Jegerkorps och det bestod mestadels av soldater från Vingererske Infanterikompani, Vinger är en del av det norska finnskogsområdet. Många av soldaterna här, bar samma skogsfinska efternamn som sina svenska motståndare.  
 
Läs mer på;  
http://www.faltjagare.se/docs/historia.html
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2012-09-03 11:59)

2013-05-10, 08:19
Svar #26

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har en fundering om Savolax. När man talar om att svedjefinnarna kommer från Savolax så brukar det hävdas att man ser det på namnet. Dessutom så nyttjades ju svedjebränning kring ryska gränsen mot Savolax som det då påstås komma från så det finns ju fog att tro detta.
 
MEN HUR ser man på namnet att de förmodligen/sannolikt/möjligen/kanske kommer därifrån? Är det bara där i hela Finland som deras efternamn/släktnamn dyker upp. Är det namnets betydelse som lägger pusslet?
 
Finns det källor som geografiskt placerar de just där? Kyrkoarkivalier, juridiska dokument?
 
Kanske det står ett svar på mina frågor redan?
 
Vänligen Patrick

2013-05-10, 16:21
Svar #27

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Ytterligare en fråga som rör namnbruket.  
 
Om en man (i detta fallet) gifter sig med en kvinna och flyttar till henne (gården). Där finns då hennes föräldrar som bebor gården. Är det vanligt att då denna ingifta mannen tar över gårdens namn som släktnamn/tillägg?
 
Det finns redan info om dessa här, men inte just denna frågeställning.
 
Det rör Per persson (Pudas) Anti, 1776-1832 på gården Anti Pello Övertorneå. Ända gången jag sett namntillägget Anti är vid giftet 1805 på mannen.Och vid hans död. Kvinnan är en Fors, Helena Larsdotter. 1780-1867.
 
Borde det inte stå Pudas och inte Anti?
Tydligen är det starka släktnamn i finska bygder, men styr gården och inte släktskapet? Då är det ju inte vidare starkt?
 
Vänligen Patrick
 
(Meddelandet ändrat av patrick 2013-05-10 16:24)

2013-05-12, 10:52
Svar #28

Susanne Thorsberg

Hej Patrik!
 
 
 
här finns mycket information   www.fennia.nu  
 
 
susanne

2013-05-12, 20:56
Svar #29

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Tackar Susanne!  
 
Har nog tittat på den sidan någon gång. Får se om jag finner mina frågor nu. Läste någonstans att det var vanligt att man tog över gårdsnamnet dit man kom. Då anser jag att namntraditionen inte är stark bakåt. Men jag kan ha fel.
 
Vänligen Patrick

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna