ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Samefolk i Skellefteå  (läst 2480 gånger)

2001-02-03, 18:19
läst 2480 gånger

Kjell-Åke Lundström

24 VBTN LKONTOR Resolutionskoncept AIIa:12 S06857
Sid: 829-830 Datum: 1819-12-13
Utdrag gjort 2000-01-03 Kjell-Åke
Utslag uppå Socknelapparna Sven Vikman från Ostvik, Enkan Elsa Nilsdotter, Paul Sjulsson och Nils Hindersson ifrån Kusmark, Enkan Elsa Sjulsdotter, pigan Maria Mårtensdotter och Lars Enarssons ifrån Drängsmark och Skellefte Socken, deröfver förde klagan, att sedan de såsom utfattige Lappmarksinnevånare tagit sin tillflykt att vistas i berörde Socken å förenämde byars skogar, där deras hemvisten bestå af blotta så kallade Koter eller brädskjul, har icke dess mindre Häradsskrivaren i fögderiet, för innevarande år påfört dem Kronoutlagor enligt bifogade debetsedlar och det efter så olika grunder, att de icke kunnat få reda på rätta förhållandet deraf;
Men då sökandena lefva uti ett så utblottads tillstånd, att de ej äga någon näring, utan nöjde med deras oblida öde, att endast genom bettlande skaffa sig uppehälle, så förmena de, att några Besittningsafgifter icke skall kunna dem påföras eller affordras, vidare än Mantalspenningen, dem de utfästa att efter yttersta förmåga söka anskaffa, utan att onödigt blifver för Exikutionsbetjäningen, som visserligen och därest sökandena icke befrias från de öfriga afgifterna, få erfara sanningen af hwad anfört blifwit.
Gifvet å Landskontoret i Umeå den 13 december 1819
Uti härutöfver infordrad förklaring hafver Kronofogden och Häradsskrifvaren i fögderiet andragit, att då Bevillningsstadgan icke gifver anledning till befrielse från Bevillning för de lappmän som vistas på nedre landsbygden, hafva de tilltrott sig att knappast kunna undgå att upptaga sökanderna lika med andra inhyseshjon, och som sökandenas villkor voro fullkomligt kända etc. m.m.
Fördenskull pröfvar Landshövdinge Embetet skäligt härmed afslå sökandenas begäran.
År och dag som ofvan.

2001-02-21, 15:08
Svar #1

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej;
 
Dethär är ju fruktansvärt spännande.
Jag har själv uppdrag att forska fram om allt möjligt samiskt i Västerbotten, mest kusten och mest södra kusten.
 
Hamilton noterade ju på 1700-talet (ja; inte bara noterade, han klev ju in kojan!) att sockenlappar fanns i Frostkåge. Beskrivningen finns såvitt jag förstår helt in extenso i Bland svenska samer (Missionsförbundet årsskrift) 1979 el dyl... Det är av beskrivningen 100% tydligt att det är sockenlappar det handlar om.  
 
Annars ska ju sockenlappssystemet ta slut i Nordmaling norrut... Men det är lurt med Skellefte; också lurt med definitoinen på sockenlappar: som det framkommer både hos Svanberg och Westerdahl (1981 och 1999 resp 1986)
så finns ju två definitioner; där den ena avser fattiga mänskor och den andra relativt välbeställda och med bondesamhället i symbios fungerande.
 
Kan man kanske tänka sig att isoleringen gentemot andra sockenlappar söderut gett näring åt fördomar bland majoritetsbefolkningen, som i sin tur ökat på en fattigdom som funnits från början.
... Man ska ju inte förenkla; givetvis fanns det bland nyrekryterade sockenlappar säkert också en och annan utblottad flytt-/fjällsame.
 
Vad tror du som skrev, Kjell-Åke L?
 
Har nån hört om ännu nordligare sockenlappar i Sverige?

2001-02-24, 11:56
Svar #2

Kjell-Åke Lundström

Sockenlappar.
Jag har hållit på med att följa samiska släkter utgående från Ume lappmark. Detta har gjort att jag kartlagt samefolket från Härjedalen till Jokkmokk. Det torde röra sig om ca 30000 individer mellan 1680-1890 talet. I kustlandet bor det samer (bofasta) i Umeå lf, Skellefteå, Piteå lf, Luleå (Boden). De är de församlingar jag tittat lite närmare på.
Stensele 2001-02-24 Kjell-Åke

2001-03-08, 14:01
Svar #3

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej Kjell-Åke!
 
Odd W. tyckte att jag skulle vända mig till dig,
jag söker samer i hela Västerbottens kustland.
 
Att det bodde samer på kusten är knappast förvånande för mig, som jobbat 2,5 år med projektet Ljusminne (vi finns än) i Västernorrland, vad som däremot är förvånande är att det har funnits sockenlappar i Skellefteå!
 
Svanberg, auktoritet på området, sätter nordgränsen på sockenlappar vid dåtida nordgränsen för landskapet Ångermanland, dvs Nordmaling. Liksom du har jag sett närmre på Ume landsförsamling, och där har jag inte funnit några sockenlappar. Att det då ändå funnits i Skellefteå är kanske lite förvånande men inte omöjligt... Man måste ju vara klar över den gängse defintitionen av sockenlapp; det handlar ju om yrketm, närmast att jämföra med hantverkare.
 
Har du förresten gått igenom bouppteckningar för de västerbottniska bofasta samerna i kustlandet?
 
Hör gärna av dig med e-adress el telefon alt.
vanlig postadress; så kanske vi kan utbyta fakta och klokheter(?).
 
Jag har också ett hyfsat stort material från ca
75-80 socknar med samer från mest Ångermanland, Medelpad, Hälsingland. Det kanske inte är 30 000. men väl några tusental. Mitt material ges ut i år, troligen i april el. maj, dels som kulturmiljövårdsrapport genom Ljusminne och Länsmuseet Västernorrland, dels (troligen) genom SVARs försorg.
     Har du gett ut ditt material? Skulle du vara intresserad av att hitta kanaler för ev utgivning?
- DDB, Demografiska Databasen på Umeå universitet
är ju på gång att kartlägga den historiska samebefolkningen. Här fruktar man ju att en hel del dubbelarbete kan komma ifråga...
 
             -------------
 
En fråga kan vara den Ols Samuelsson vars koja eller kåta Hamilton klev in i på 1770-talet i Frostkåge. Hur vet vi att denne var sockenlapp? Jo; det hängde hundskinn o liknande 'husdjursprodukter' runtomkring i kåtan, om vi ska lita på denna adlige man (Bland Svenska Samer 1979-80 s 6f).  
 
- Har du nåt om denne Ols?
 
- Har du nåt om ngn annan betitlad Sockenlapp fr. församlingarna mellan Skellefte & Ume? Eller rentav längre norrut (Lule lf?)
 
Mvh Peter Ericson Tel 0611-886 67.

2001-03-08, 14:14
Svar #4

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej igen;
 
Läste  o m  ditt förra inlägg från 3 feb.
 
De 'Sochne-Lappar' som där figurerar hamnar nog under den s a s andra definitionen' av sockenlappar, utblottade mänskor. Av majoritetsbefolkning, myndigheter (och, på sina håll, änidag av en del samer) kallas dylika utfattiga mänskor 'sockenlappar'... Ordet betyder väl då bara samer som bor i socken (i allmänhet nedåt landet, kanske på kusten), som det norska bufinner, eller bygde-/böydelappar/finner/samer.
 
Det intressanta som jag ser det är i vad mån de bedrivit klassiska sockenlappsnäringar, och varit städslade av socknen i vederbörlig ordning för att utföra hästslakt etc.
 
Varje mänskoöde är givetvis intressant, också. Men själv håller jag på och jobbar ganska mycket med lappdrängar och Lapp-pigor som fanns året om nere i kustbygd. Jag hävdar att många - kanske majoriteten av dessa - bedrev en småskalig renskötsel i kustlandet eller annan skogsbygd ngt längre in, där renarna vallades året om i cirkulära renskötselsystem närmast jämförbara med skogsrenskötseln(och oftast med rötter däri).
Man bör kunna fastställa sådana system bl a till socknar som Bjärtrå, Skog, delar av Nora, Nordingrå (främst NV delarna); de inre delarna av Ullånger och Vibyggerå tillika Boteå och Styrnäs´ inre delar, samt Sidensjö och heöla vägen upp till det egentliga skogssamelandet i Anundsjö-Björna.
 
Svanberg har sett liknande i Hälsingland och Dalarna; och Västmanland har också nämnts. Ser vi på Jouni Tervalampis färska excerpter från Bergslagen (många lappigor och -drängar) och kombinerar med den rad ortnamn på lapp-, ren- etc som finns däromkring, kan man kanske fundera om inte dylika system funnits också där.
     ..... Jo, jag vet att piga & dräng i sammanhanget betecknar ett ålderstillstånd, att att vigselåldern för samer sänktes med tre år på 1760-talet; men de facto hade många av sockenlapparna renar på 1700-talet, som jag och Svanberg upptäckt. Jag misstänker att dessa hjordar i Ångermanland (möjl. äv. i Medelpad, men veterligen ej i Hälsingland) bibehölls en bit in på 1800-talet (läs vår rapport på ylm.se Tjoevkemåjhtoe). Det är precis denhär typen av näringsutövare som Linné möter 1732 i Jättendal.
 
Den 30 mars ska jag för historiker-doktoranderna på Mitthögskolan i Härnösand prata om detta.
 
Vi hörs!    / Peter E

2001-05-23, 19:40
Svar #5

ulf lundström

Hej! Jag håller på och forskar om samerna i Skellefteå socken. Allmänt kan sägas att det kom ett antal samiska familjer till socknen under slutet av 1700-talet. Större bosättningar var Stämningsgården (dessa samer kom från Ran och Grans samebyar i Sorsele) intill socknens kyrka, Kusmark (verkar ha kommit från Arjeplog) och Drängsmark (mest från Arjeplog). Mindre bosättningar var Ostvik, Eggeliden vid Gummark, Medle, Burön norr om Bureå. Jag har skrivit artikeln Samiska inslag i Anna Nordlanders konst som ingår i boken Anna Nordlander och hennes samtid, red.: Barbro Werkmäster, Museum Anna Nordlander skriftserie 2, Skellefteå 1993. Där behandlas den samiska bosättningen i Skellefteå socken. I socknen fanns inte sockenlappar som en institution men samer bodde i socknen och verkar ha haft samma sysslor som sockenlapparna. Fördomen mot hästslakt fanns även i Västerbotten, åtminstone under 1600-talet. I Skellefte sockens historia del 1:2, Uppsala 1956, s. 48 finns exempel från 1600-talet från Skellefteå och Piteå socknar. Samerna assimilerades i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Jag håller bl.a. på och skriver om bosättningen i Stämningsgården i en kommande byabok om Stämningsgården men jag har även samlat uppgifter om andra bosättningar i Skellefteå socken. Bästa hälsningar Ulf Lundström

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna