ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lappland - ett landskap?  (läst 1158 gånger)

1999-02-05, 10:21
läst 1158 gånger

Carl Szabad

I och med att diskussionen startat om hur församlingar ska lokaliseras (län eller landskap) kommer frågan upp om vilka landskap som egentligen finns. Dagens länsindelningar är helt klar, men det gamla begreppet landskap finns inte samma distinkta regler för överallt.
 
Lappland har ett landskapsvapen och skulle i och med det vara ett landskap, men det har ju inte de egenskaper som de sydligare belägna landskapen har. Gränserna drogs upp först på 1750-talet så innan dess fanns formellt sett inte Lappland som landskap utan tillhörde Väster- och Norrbotten som lappmarker.
 
Men trots det torde vi betrakta Lapplands församlingar även för tiden före 1750 som tillhöriga Lappland om vi använder landskap som samlingsbegrepp. Eller?

1999-02-05, 10:48
Svar #1

Leif Boström

Det råder ingen tvekan om att Lappland officiellt är ett landskap. Det är riktigt att gränsen mot landskapet Västerbotten fastställdes först på 1750-talet. Däremot är Norrbotten inte officiellt ett landskap, utan har kommit att betraktas som sådant från 1810 när Norrbottens län bildades. Jag tycker ändå att det är naturligt att använda Norrbotten som landskapsbeteckning, även före 1810, men jag har efterlyst synpunkter på detta, utan att få några, under diskussionen landskap eller län på Ordet är fritt. Sålunda tycker jag att landskapsbeteckningen Lappland bör användas även före 1750. Som jag påpekat i den andra diskussionen, så är de tre nordligaste landskapen i Sverige som jag ser det de enda problemen med att använda landskap som bestämning var en församling är belägen.

1999-02-05, 17:14
Svar #2

Carl Szabad

Det var en något provocerade titel utan alltför allvarlig mening på diskussionen. Jag räknar också Lappland som ett landskap, liksom Norrbotten som, om jag inte missminner mig, någon gång på 1910-talet även fick officiell status, något sent då landskapsbegreppet spelat ut sin roll.
 
Vad jag menade var att diskussionen i mycket har profilerat landskapsbegreppet som en urgammal företeelse, men rörande Norrland hade man under medeltiden från sydlig synvinkel ibland svårt att särskilja till och med landskapen. Allt kallades Helsingland, både det egentliga Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Norrbotten. Västerbotten omnämns första gången 1441 som en del av Norrbotten så egentligen var Norrbotten först där.

1999-02-19, 14:21
Svar #3

Utloggad Jill Raneryd

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 343
  • Senast inloggad: 2022-08-27, 17:08
    • Visa profil
Nu halkar jag kanske utanför ämnet en del men jag läste något intressant i Gunnar Hoppes artikel: Ett blad ur lappmarkernas kolonisationshistoria.
 
Lappland är det av våra LANDSKAP, som sist fått sin fasta bebyggelse. Så sent i tiden ligger kolonisationen av lappmarkerna, att den kan följas i skrivna källor ända från sin begynnelse. Studiet av denna kolonisation är sig självt utomordentligt fängslande. Men därtill kommer, att detta studium kan ge viktiga synpunkter på landnamnsperioder även inom andra områden och vid långt avlägsnare tider.Det är under sådana förhållanden förvånande , att lappmarkernas kolonisationshistoria ännu i så hög grad är oskriven, något som särsklit gäller de norrbottniska. Så vitt jag kunnat finna, var det blott i Muonioälvens dalgång, som före 1700-talets mitt lappmarksgränsen var tydlig och klart fixerad. Där hade den redan 1584 fastställts till det läge, som den alltjämt har. Därutöver hade man, delvis redan före tillkomsten av lappmarksplakaten, en ungefärlig uppfattning om hur gränsen korsade de större färdvägarna inåt landet. Fördelningen av skjuts och postföring mellan å ena sidan kustlandets bondebefolkning och lappallmogen å den andra nödvändiggjorde detta. Lappallmogen i Pite lappmark hade, för att ta ett exempel, skyldighet att föra sina prästers underhållsspannmål från den punkt, dit kustbönderna fört den, nämligen vid råskillnaden mellan landsbygden och lappmarken, Lappträsket benämnd. Förmodligen återgick denna gränsdragning närmast intill huvudvägarna på gammal hävd, främst kanske fördelningen av fiskevatten.-Däremot har man knappast haft någon klar uppfattning om hur lappmarksgränsen gått i områdena mellan de viktigare vägarna och i all synnerhet inte i sådana trakter där naturens nyttigheter ännu inte tagits i anspråk. Det är mycket naturligt, att frånvaron av en klart fixerad lappmarksgräns skulle utnyttjas från och med tiden för tillkomsten av lappmarksfriheterna.(genom ett kungligt plakat av år 1673, förnyat år 1695, beviljades lappmarksnybyggarna bl. a. skattefrihet i 15 år och befrielse från knektinskrivning för all framtid)Det finns t.o.m. exempel på att bönder, som före 1670-talet hade betalat skatt i kustlandet nu påstods sig bo innanför lappmarksrået.

2003-01-13, 20:47
Svar #4

Kjell-Åke Lundström

Lappland är ett landskap, med lanshövding, fast nu är han väl västerbottning. Nog var det tänkt att Lappland skulle vara liksom ett sista utpost för lapparna, men eftersom det blev nya tider och skogen blev värd pengar, kunde man lätt lura av de fattiga stackars människor sina nybyggen och (timmerskog) så var det inte så intressant att brysig om dem längre. Nog tycker jag att mina anor har gjort nog för att det överhuvudtaget finns någon kvar här! Min mormor, satt å titta på TV, på 1960-Talet. Det var ett program  från Muse?t i Kairo. De visade alla möjliga fornminnen som de hade hittat. De där var en duktig kvinna, sa mormor. Då, tänkte jag, och än tänker jag, du mormor, född i fjället, aldrig klagat, arbetat hela livet, DU ÄR EN DUKTIG KVINNA. Arsch, du bara svammel, sa mormor.

2003-01-13, 21:55
Svar #5

Rune Edström (Rune)

Hej Kjell-Åke
Det är ju inte bara en landshövding vi har. Lappland är ju så stort så det måste ju vara 2 st landshövdingar som delar på det, för å klara av?t. Å lik förbajat är det bara fråga om att försöka hitta mer som går skicka söderut. Det är inte frågan om vad som går få hit. Då finns INGA pengar. Staten är ingen snäll och givmild gammal farbror. Den ser först och främst till sig själv
Och du ser vad svårt att godkänna samma konvention som Kanada har godkänt för urbefolkningen.
 
Sen din mormor och alla andra kvinnor som funnits. Har förundrat mej att dom överlevde nån längre tid. Dom skulle sköta hus och hem. Se till att det fanns mat på bordet, kläder på göbben å onga å dessutom gå med ett barn på armen och ett på gång i magen. Lagår?n med djuren föll ju också på hennes lott + att hjälpa till med utearbetet.
Men det var ju på  den GAMLA GODA tiden.
 
Är det bättre i dag??
mvh
rune

2003-01-14, 15:52
Svar #6

Kjell-Åke Lundström

Rune
Ja in?t va stat?n snäll. Men he verka ändå som om dem gilla kungen!

2003-01-14, 21:13
Svar #7

Utloggad Irma Ridbäck

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 547
  • Senast inloggad: 2016-01-03, 12:11
    • Visa profil
    • www.ir-text.se
Kjell-Åke Lundström,
En kommentar: TV-programmet om museet i Kairo och din mormor på 1960-talet. TV:n var alldeles ny i Sverige. Kvinnan som berättade och visade föremålen var Vivi Täckholm, svensk kvinna och botaniker, lärare och senare professor i Kairo i nära femtio år. Hon fick stor respons från tittarna, som fanns överallt, t o m i  det inre av Lapplands fjällvärld.  
 
m v h
Irma

2003-01-15, 10:05
Svar #8

Rune Edström (Rune)

Hej Kjell-Åke
Har du inte hört jamen han är ju SÅ GULLIG SÅÅ.  
Dessutom är det väl egalt vilken galjonsfigur vi har i Stockholm.
mvh
rune

2003-01-15, 13:51
Svar #9

Kjell-Åke Lundström

Jo, det är helt riktigt, jag har sedan köpt en bok som Vivi Täckholm har skrivit. Mycket intressant med många bilder.
Då det gäller gullig så vad jag minns då jag var litet barn, så var det två kvinnfolk hemma i Tärnamo, som hade lite olika metoder att visa vad de tyckte om gullonga. En kvinna bruka stoppa kaffesump under läppen och sedan luta hon sig ned och pluta med munnen kom hit å ge mä en puss! Den andra damen bruka dra upp klänningen och dra den över huvudet på en?. Bägge kvinnorna var mycket trevliga men som barn var jag lite halvskraj när jag mötte dem.
Den här diskussionen torde väl inte vara kvar så länge på landskapet Lappland!??

2003-01-15, 17:01
Svar #10

Åke Forsmark

Personligen har jag oerhört svårt att förstå varför man ska använda två olika indelningar av landet. Varför använder man inte länsuppdelningen och så är det bra med det? Det är ju i det närmast hopplöst att lära sej landets geografi när man ska hålla reda på två olika indelningar. Vad jag förstår så används landskapsindelningen endast av sentimentala skäl. Man funderar hur det ska gå för ett stockkonservativt folk som svenskarna, som inte mentalt kan reorientera sej i en ny indelning på riket ens efter ett par hundra år, ska kunna klara av att ingå i en union.
 
Själv vet jag i vilket län jag är född, men inte i vilket landskap, medan det verkar som om det ofta är tvärtom i södra Sverige.  
 
Vad gäller Lapplands landskapsstatus så var det väl ett landskap på den tiden indelningen användes men Norrbotten har aldrig varit ett landskap utan det är en retroaktiv benämning.

2003-01-15, 17:13
Svar #11

Johan Rson Sjöberg (Sukulainen)

Åke,
 
Det finns både praktiska och sentimentala skäl till att använda landskapsindelningen i genealogiska sammanhang. Var och en får naturligtvis ange orter hur hon vill i sin forskning, men av många skäl är det mer praktiskt att använda landskap (exempelvis Lappland) än län (exempelvis Västerbottens län) när man angiver orter. Landskapen har dels oföränderliga gränser, och dels är landskapen generellt sett något man lättare identifierar sig med, än länen. Att använda sig av invektiv som stockkonservativ i den här frågan är blott och bart oförskämt, och så vitt jag känner till är det inte bara sörlänningar som föredrar landskap framför län - varför skulle norrlänningar vara så mycket mer förtjusta i centralmaktens id?er än sörlänningar?
 
För övrigt kan det ju tilläggas att åtminstone vissa norrbottningar förefaller anse att ett landskap med detta namn existerar (det gör ju t. ex. länsstyrelsen i Luleå, men såsom auktoritetsargument kan du bortse ifrån det...).

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna