ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Samer på 1600-talet och bakåt i tiden  (läst 4066 gånger)

2002-11-09, 06:29
läst 4066 gånger

Hans Wikström

Peter Jag vet naturligtvis inget om Jon Larsson. Det bara slog mig att de ortsnamn nu listar faktiskt alla kan återfinnas på ett begränsat område i Umeälvens dalgång. Det Mjösjö jag hittat ligger 11.5 km VNV Vännäsby kyrka (19 km ONO Bjurholm) och Orrböle 10.8 km NV Vännäsby kyrka.

2002-11-09, 11:43
Svar #1

Gun Jonsson

Peter, Jag antar att det är du som berört markprocesser i Nordmaling på annan plats i detta forum. Finns materialet färdigt att läsa? Och var får man tag i det?

2002-11-11, 13:55
Svar #2

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej: Många att svara. Till Bo önskas all lycka med förhistorie- och kulturarvsintresse. Till Hans: också i fallet Orrböle lär med all sannolikhet det kända Orrböle i Nordmaling avses. Vore ej så, skulle den lokalhistoriske giganten Tyko Lundkvist säkert ha reagerat. Men somsagt mår alla studiefält bra av diskussion. Till Gun: materialet planeras vara klart vid årsskiftet, lämnas antagligen till rätten nån bit in i jan el möjligen feb 2003 och blir därmed officiellt. Lejonparten, kvantitativt har undertecknat snott ihop: intervjudelen ligger mest Bernt Ove Viklund bakom. Till alla Läsare av denna Rötterrubrik kan anbefallas Kjell-Åke Aronssons (Jämtlands landsantikvarie) föredrag på Gaaltije nu fre 15/11 kl 1330, han ska där tala om tusenåriga samefynden i Sösjö samt om att renskötseln nu bevisats ha rötter sen 1200-talet i Jämtland.

2002-11-13, 11:42
Svar #3

Gun Jonsson

Beträffande samen Jon Larssons son Nils f. 1751 så undrar jag om han verkligen var född i Holmön. Enligt Familysearch fick Jon Larsson o.h.h Ingrid Pålsdotter en son Nils i Nordmaling 1751-05-19. Kanske värt att kolla upp för den som är intresserad? (En svaghet med Familysearch är tyvärr att vem som helst kan skicka in sina rön dit och därför kan jag inte garantera att uppgiften är riktig). Holmön i Degerfors/Vindeln kom till en bra bit in på 1800-talet, och torde väl knappast vara aktuell i sammanhanget. Var i Anbytarforum finns f. ö. den egentliga diskussionen om familjen Jon Larsson?

2002-11-19, 14:35
Svar #4

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Mitt förslag på alternativ till Holmön är isåfall Holmsjö i Bjurholm, dvs viddentiden Nordmaling. SV Hummelhom finns en flugprick Holmen: men om denna plats figureradeså tidigt är väl osäkert. Nils bodde sen i Abborrtjärn, han tog upp det nybygget 1777, om jag minns rätt. Det ligger mellan Nylandsbyarna i Bjurholm. 16 juni 1776 dör en son Jonas för NJ - i Hummelholm, krångligt nog. I Westerdahl (Samer nolaskogs 1986: s 110) nämns att NJ tar upp nybygget Abborrtjärn (det ska också finnas en bygdebok om byn, där grundaren NJ tillkännages). Det ligger i fin renbetesmark utmed stråket mellan Holmsjöarna och Lögdeälvens nedre lopp, det stråk som fadern JL följde. Holmsjö(n) med sitt lappskatteland Holmträsklandet bör alltså stå som kandidat bland Holmö-alternativen. Jag bor ju i Härnösand: så vid tillfälle ska jag se på originalhandstilen. Det är väl det enda som kan föra oss närmre sanningen. Någon egentlig Jon Larsson-diskussion tör ej finnas: man kunde kanske öppna en. Nordmaling eller denna rubrik, Etniska grupper/samer torde väl vara egalt.

2002-11-20, 20:12
Svar #5

Gun Jonsson

Det är nog en god idé att kolla primärkällan, att döma av det microfiche jag tittat på så var nog Nils född den 7 maj och döpt den 19 maj. Orten var svår att tolka, men det nämns inget om Umeå socken iallafall. Med tanke på att det idag tar ca. 45 minuter att resa med färja mellan Holmön och fastlandet så måste det ha varit en lång resa för en nyfödd. Att flytta ev. renar under den tiden på året från Holmön till fastlandet torde också vara problematiskt. Holmöns första invånare enligt traditionen hade mer samiskt klingande namn, Klemmet, Kerstorp el. Kristiern och Håkan, om jag minns rätt. Enligt boken Holmön i våra hjärtan så finns platser på ön som anknyter till dessa namn ännu idag. Det rör sig alltså om en gammal by.

2002-12-01, 07:40
Svar #6

Alexander Lindquist

hej angående skogslapparna i nordliga ångermanland så hade dom samma flyttleder som dom nuvarande fjällapparna i vilhelmina södra och norra samebyar. Fast skogslapp familjerna flyttade dock enbart 4 mil i mellan varje viste så huvudvistet å höstvistet låg på 2,5 mils avstånd från varandra.  
 
Angående Jon Larssons familj, han var gift 2:a ggn med Ingrid Pålsdotter 1715 fr Ran.....fick dom inte en sån som hette Pål Jonsson 1735 ???  jag var in igår på biblioteket å gick in på hörnsjö i husförshörlängde hittar jag Pål och Malin i Hörnsjö deras 3 döttrar, står han ä född i lycksele. men ja kan inte hitta han är det nån möjlighet?? är han född i holmsjö eller lycksele vilket stämmer?
 
Hummelholm är upptaget av samer
Hädanberg i Anundsjö hade år 1535, 5 åboer som var samer som också blivit begravda i byn
nybygget Hov, Pullsjö hade samisk inflyt med. samen Pehr Svensson med familj bodde där.
Rödvattnet upptogs av samen Per Larsson Sagtmodig 1712-1794, han upptog senare 1759 Storborgaren. Kärrsjö i björna upptogs av Per Sagtmodigs son Christopher Pehrsson.
 
apropå gammbyn i nuvarande movattnet, björna är det nån som har nån upplysning om d...? att samer bott där....så vitt ja vet så skulle finnen Johan Ersson i Movattnet trummat på finnen Erich Pederssons trumma och åkt dit för trolldom....

2002-12-04, 13:31
Svar #7

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Lycksele bör i sammanhanget avse lappmarken. F ö är det ett otyg & evigt krångel med lappbytillhörighet. Vi i diskussionen vet väl av ett av huvudproblemen: men frågan är hur det är med släktforskaren i gemen. Just ingen by har ju samma profil t ex år 1900 jämfört med 1600 eller fördendelen 1800. Knut Bergsland har gjort en kort men saklig redogörelse härav: och Per Moritz tar också upp processen då skogslappbyar blir fjällappditon (1990, i Fjällfolk).

2002-12-04, 21:29
Svar #8

Gun Jonsson

Och vi släktforskare vet ju att källhänvisningar är A och O. Jon Larsson-diskussionen fanns under diskussionen Granbyn, Sorsele (alla lappar). Där står det t. ex att sonen Nils var född i Umeå lfs, vilket jag anser vara missvisande. Ett annat knepigt exempel är Tomas Mårtensson som i databasen Samefynd utpekas som mördare trots att han inte var det. Han gifte sig dessutom i Nordmaling inte i Umeå, men det är väl ingen vits att jag påpekat detta, jag blir ändå inte trodd, en fråga om gender troligtvis. Det har hänt att jag blivit felciterad på andra släktforskares hemsidor, något som jag inte gått in och rättat, min åsikt är att man alltid ska kolla källorna själv. Så Peter, även om vi ägnar oss åt olika slags forskning så är källorna viktiga! Alexander, jag har ibland stött på dubbla dopnotiser när det gäller samebarn. I ett fall både i Sorsele & Lycksele.

2002-12-12, 00:18
Svar #9

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Att Mårtensson gifte sig i Nordmaling är ingen hemlighet. Hoppas inte jag är inblandad i gender-diskussionen. Var, Gun, menar du att Nils Jonsson är född? Det var väl lite det denna diskussion startade med. Jag får fram till efter helgerna och nu, om jag mot förmodan skulle göra fler inlägg i forumet, be alla idoga släktforskare om ursäkt om jag ibland utelämnar eller - vilket Gud förbjude - t o m slarvar med källorna (kanske har jag ock misstagit mig om Mårtensson). Jag har en femhundrasidig rapport om trehundra år av samehistoria i en handfull socknar att avsluta: tiden räckjer liksom inte till, likafullt vill man vara med på ett diskussionshörn. Levande sådan kring färsk forskning är viktig och demokratisk, menar jag! De dubbla dopnotiserna: vill du exemplifiera? Det bör ha ett visst allmänintresse. Rekommenderar f ö Jouni Tervalampis hemsida angående Bergslagens tidiga samer, mkt spännande.

2002-12-12, 11:48
Svar #10

Gun Jonsson

Nils var enligt min uppfattning född i Nordmaling, d. v. s den socken där även dopnotisen finns, orten kan jag inte tolka. Vore han född i Umeå socken så borde det framgå, det verkar mer sannolikt att prästen i Nordmaling skulle känna till själva socknen Umeå än den lilla byn Holmön. Om man tittar i SVAR:s microkortkatalog över orter i socknen så tycks det inte finnas fiche så tidigt som 1751 över Holmsjö? Hur gammal är den byn? Har den alltid hetat så? I födelse-/doplängden för det aktuella året så har prästen möjligen p.g.a utrymmesskäl förkortat namnet på ett flertal byar, han skriver t. ex Hyngel och Hummel. Eller kan det tänkas att prästen ibland använder en lokal variant av bynamnen, skriver som han talar? Hade prästen en synnedsättning dessutom? Han blandar ny och gammal stil. Är det fler än en präst/person som skriver under samma tid? Eller var det så att prästen var rätt ointresserad av Jon m. familj och varifrån de kom, hans uppgift var att döpa barnet, så uppgav förädrarna att pojken var född på Holmön så skrev prästen så i dopboken? Hinner man flytta en ev. renhjord på 1 vecka och 2 dagar med de förutsättningar jag påtalar? Jag uppfattade nämligen i ett av dina tidigare inlägg att Jon Larsson var en renskötande same. Om det var rätt uppfattat, så tycker jag att det verkar orimligt att familjen befann sig på Holmön ute i Kvarken vid Nils födelse. Eftersom de bevisligen befann sig i Nordmaling vid doptillfället. Och om doplängden ljuger så betyder det att prästen skrivit in samtliga barndop långt senare. En person som är döpt i Holmön vid denna tid bör stå att finna i Umeå sockens dopbok, eller ev. i Bygdeå, det senare torde inte höra till vanligheterna. Men det är din forskning och din tolkning som gäller där! För att transportera sig mellan Holmön och fastlandet användes vid den tiden segelbåtar, under den del av året som det var möjligt att åka på vattnet, det finns ex. på hur dessa kunde se ut i boken jag nämnde tidigare. Holmön visar även upp sig på nätet, man kan nog nå hemsidan via Umeå kommuns hemsida. Befolkningen på ön hade förstås nära kontakter med fastlandet speciellt innan de fick en egen kyrka på ön. Innan dess fick de lov att ta sig till Backens kyrka en bit upp efter umeälven. Man skulle ju kunna tro att sommaren var en relativt trygg tid att färdas om man reste sjövägen. Men det finns ex. på olyckor med dessa flytetyg även under sommarperioden. Jag anser att det verkar orimligt att flytta renar i början av maj månad från Holmön. Om man landsatte renhjorden någonstans efter Sävarsidan, för att sedan via kustlandsvägen ta sig ner till Nordmaling, så undrar jag hur lång tid det skulle ta. Jag hoppas också att det inte är så att en manlig släktforskares ord väger tyngre än en kvinnas, om det handlar om att den senares uppgifter härrör direkt från urkunderna. Jag har läst de 2 artiklar som du skrivit och som du hänvisat till ovan och jag anser att det är ett viktigt arbete som du gör genom att belysa samernas historia. Jag respekterar det arbete du gör. Jag hoppas att du har tid och ork att även fortsättningsvis delta i diskussioner på många sätt, inte enbart i ett eller annat hörn. Tankeutbyten hör ju hemma i just denna typer av forum. Jag vill dock peka på att vi ägnar oss åt lite olika forskning, släktforskning omgärdas av strikta regler, och så bör det nog vara även framledes. Annars får den typen av forskning en stämpel som oseriös. Deltar man i diskussionsforum som detta så kan man räkna med att få en eller annan verbal snyting, det gäller även mig. Men man vänjer sig. Jag har ju inte läst din avhandling och vet inte hur ditt upplägg ser ut, men jag anar att din forskning om personerna är mer av det övergripande slaget. De dubbla dopnotiserna gäller Nils Andersson f. 1777-08-12 Umbyn, son till Anders Nilsson & Segrid Persdotter. Dopnotisen fanns både i Lycksele och i Sorseles dopböcker. Jag letade efter den lappdräng Nils Andersson, som under en lång tid var inhyses i Täfteå, Umeå S:n (senare Sävar s:n), han uppges komma från Lycksele när han gifter sig med Jon Clementssons dotter fån Sävar. Parets första barn Anders föds för övrigt i Ersmark, Umeå s:n. Men jag har aldrig kunnat styrka att det är rätt Nils. Om detta är av allmänt intresse vet jag inte förstås. Det skulle kanske kunna röra sig om skogssamer i Täfte-fallet. Alexanders problem ovan verkar lite knivigt, Sorsele har inga dopböcker så tidigt, och dopnotisen fanns inte i vare sig Nordmaling, Lycksele eller i Umeå socken. Thomas Mårtenssons hustru hade ju tjänat som vallhjon i Täfteå i sin ungdom, och det finns en getarflicka vid namn Karin Larsdotter i Täfteå volym A:I 5, och ytterligare en getarflicka vid namn Anna Larsdotter på samma plats vid samma tid. Etnisk tillhörighet framgår inte av hfl, inte födelseåret heller. Men det kan röra sig om 2 sameflickor. Lappigan Anna Larsdotter i Täfteå, född 1736, tar attest till Österbotten vid tiden för Thomas och Karins frånfälle. Troligtvis är det samma Anna som återvänder till byn något eller några år senare från Maxmo. En svårighet med att forska om samer i kyrkböckerna vid den här tiden är att födelseuppgifterna är lite svävande och ibland nämns deras etniska ursprung, ibland inte. Jag nämner detta apropå några rader ur en skrift om Täfteå by där det sägs att: Det var ovanligt att samer besökt Täfteå men 1901 kom de hit via Tålsmark och 1910-1915 kom de via Sävar hit till byn. Samerna höll till på Sävarheden. Jag skulle nog vilja påstå att det funnits samer i trakten redan mycket tidigare, men det beror ju på hur man definierar begreppet same. Så Peter, det är med andra ord ett viktigt arbete du gör! Till sist så undrar jag om det barn Jonas som nämns i din källförteckning, som född i Sävar, son till lappen Lars Sjulsson, ev. kan vara densamme som återfinns i Sorseles dopbok, son till Lars Sjulsson och Gunnil Nilsdotter i Ranbyn?

2002-12-13, 11:41
Svar #11

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil

2002-12-19, 00:00
Svar #12

Gun Jonsson

Även om rubriken är lite missvisande så skriver jag in lite ytterligare uppg. om: lappdrängen Nils Jonsson f. 1751, han fanns i Agnäs år 1776 med not. Holmsjö efter födelseåret. Den 30/9 1777 gifte han sig som nybyggaren Nils Jonsson i Brunsnäs, Nordmaling med pigan Brita Johansdotter från Agnäs. De barn som fanns not. i hfl var: Jonas f. 1779,Catharina f. 1780 i Brunsnäs, Nils f. 1783 i Brunsnäs och Johan f. 1785. Nils dog 1833 i Aborrtjärn, Bjurholm enligt SVAR:s dödboksreg. Paret Jon Larsson & Ingrid Pålsdotter fanns inte i hfl. för Holmön, Umeå lfs.

2002-12-19, 09:04
Svar #13

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Tack för uppgiften och för - i huvudsak -rekorderligt svar.
     Varifrån uppg. om Jon Larsson el Nils Jonsson på Holmön upprinnerligen kommer, vet jag ej. Själv tror jag det ska vara Holmsjö; eftersom tycks ha var därit de hölls om somrarna t o m 1770t.
 
     Denna uppgift har jag om NJ:
 
1776 16 juni död son 17v 1d bröstsjd, Nils Jonsson lappman Hummelholm. Nordmaling.
 
     samt detta -
 
1777 19 juni död son Jonas, Nils Jonsson lappman, s 17v 1 d bröstsjd, Hummelholm.
 
... Du ser att det inte är så enkelt, om du jämför med dina uppgifter. Finns det två NJ? Lever han dubbelliv? Så funderar man; om han inte är rensame, Jon Larsson - hur livnär han sig då?
     Det handlar dessutom om mycket små hjordar på den tiden.
 
Veterligen kommer detta från Nordmalings tryckta personregister, dödboken (har ej tid ge närmre uppg; jag har i mitt arbete fått 'fokusera' på tiden 1822-2002).
 
Skattelandet ska vara Holmträsklandet; för vidare källor o ref, kolla Westerdahl (1986; f ö på gång att återuppges med uppdateringar 'närsomhelst'!
     Det Jonas-fall i Sävar som du tar upp, Gun; är från K-Å Lundström.
     
     Jag blir lite ledsen när det skrivs att släktforskning omges av strikta regler (jaså: gör inte min forskargren det??). OK, du är expert på genealogi - det är inte jag. Men du står, med förlov sagt, i skuggan betr. renbetes- eller samisk historia.  
 
Om tre veckor presenterar jag en utredning (obs ej avhandling: även om det känns så) som visar en sannare bild av skeendena i Nordmaling än som tidigare getts: det är ett uppdrag inför Sedvanemålet. Och; ja, den är övergripande. Den handlar om tiden 1700-2000 med vissa utskott bak till 1480.
     Graden av vetenskaplighet får var och en bedöma. Med den tidpress jag jobbar under, får man i vissa stycken t o m i utredningen ge avkall på detta. Men jag är skolad vid Umeå universitet under flera år; och själv undervisat B-, C- och D-studenter i konsten att skriva uppsats, i Etniska relationer, i samisk äldre och samisk modern historia. Jag har lett månget uppsatsseminarium (och inom parentes sagt vikarierat för Krister Stoor. Mina handledare har varit Roger Kvist, Mikael Svonni resp. Per Frånberg).
     Jag hoppas jag också framledes får vara med, tidtals på hörn, tidtals mer animerat och innerligt engagerat i denna o andra Anbytar-diskussioner. *
     Tycker fortfarande diskussionen om män och kvinnor är irrelevant. Förvisso sitter änidag mest män på storkaxeposterna å lärosätena: men det är ju flest kvinnor viod universiteten. Hela världens intellektuella utveckling visar ju att det är Kvinnan som är framtiden. Och Nuet.
 
* Jag må - ursäkta upprepningen - vara förlåten om jag med blott sex vardagar kvar till deadline i Sedvanemålet, kanske det första större mål av den artten som samerna vinner (?) änengång slarvar med källorna.
 
Tillsist: snobbism är farligt. Och bildningskomplex kan vi väl ha lite till mans. Själv är jag uppvuxen i ett enkelk arbetarhem på Alnön, och kommer aldrig vare sig känna mig som eller bli en potentat. Visa mig dock gärna respekt för tio års oavbrutna studier och mesta tiden också forskning om samisk historia med objektiviteten (omodernt ord!) som ledstjärna.
     Också inom historievetenskapen och inom studiefältet samernas historia finns det regler, tro´t eller ej. Sen har vi metodlära och teorid:o; för egen del vacklar jag mellan historiematerialism och weibullianskt sanningssträvande; med små kryddor av antropologi.
     Notera att jag är frifräsare! Under mina 3,5 år vid Länsmuseet V-norrland skrev jag aldrig som arkeologerna ville. Nu vill genealoger att jag skriva som dom. Min disciplin är egentligen ett studiefält. Tvinga mig ej skriva och arbeta som släktforskare. Vi kan ha utbyte ändå!
     - Vi kan väl fortsätta denna del av diskussionen under Övrigt? ...Skulle vilja skriva längre - men nu kallar rapporten. Min adr är peter.ericson@same.net
 
För att som ett P.S återgå till ämnet; så förstår jag inte riktigt det där med förflyttningar (har du erfarenhet av skogssamisk renskötsel?) på en vecka. Skriv gärna direkt till mig och utveckla.
     Faktum kvarstår att i centrala delarna av Holmön finns två terrängnamn som antyder samers och renars närvaro; dock vet vi ju att vildrens-fångst** i stor skala bedrevs efter hela västerbottenskusten. Att samer skötte fiskares ägda skötesrenar i kustlandet kring Lule vet vi från Marklund (1999, Skogssamiska studier) och Sommarström (vidare hänv i min art. i senaste nr:t av Samefolket). De envisa traditionernaa om labrinter vs. samer och allmänt sega traditioner efdter kusterna om samer kan få sin förklaring här: ett symbiosförhållande rådde mellan fiskare och samer; vissa samer kom till kusten över sommaren (jfr. fynden i Mosjö och Bjästamon efter Botniabanan: där handlar det om tio härdar tolkade som samiska, de är sommarhärdar och fynden daterar härdarna till 1750-t i samtliga fall; fiskare-/rensame-symbiosernas storhetstid.), medan andra kom om vintern... Åter andra stannade ofta pga renlöshet - detta skulle kunna förklara Ångermanlands och Medelpads  tretusen samer ca 1720-1870.  
     Man kan också gå in på Umeå universitets hemsida och vidare till DDB, Demografiska Databasen i Umeå. Min gamle väl Peter Sköld är f ö högst aktiv där. Sök på Tabellverket: under t ex 1825, 1830 och 1835 kan man söka på 'Lappar, som ega renhiord' el dyl: det är därifrån min idé om en mindre högkonjunktur (men lokalt å kusterna i bland många andra socknar Selånger och Nora nog så viktigt) för renskötseln ca 1822-30.DS.
 
** vildrenen var utbredd ännu 1790-91 (se Hälsinglands sockenbeskrivningar d å) bl a i Ovanåker i SV Hälsingland och i Anundsjö-Skorped.
     Vad motsäger att Holmön haft en egen vildrenstam, som tämjts t ex inemot 1700-talet?

2002-12-19, 09:29
Svar #14

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Intresserade av samer i södra Västerbotten och nordöstra Ångermanland (ja: övr Ångermanland o Medelpad samt Hälsingland går också bra!) kan kontakta mig så e-postar jag över material i detta ämne. Jag har i fyra år samlat in ca fyratusen samer i runt etthundra församlingars dop-, vigsel- och dödböcker. Min e-adr står ovan. En passning till åt Gun, ang. källor. I min första art. i Samefolket fick jag inte ha med min källförteckning för styrelsen... Hör av dig så får du fört. Jo: jag har också utgångspunkt i källorna - vad annars? Nu senaste månaderna har jag läst och rullat gamla tidn.artiklar resp. dagstidningar. 5-6-7-8 lokaltidningar från 1840 till 1971. Man blir, som nyligen disputerade Åsa Nordin (Relationer i ett samiskt samhälle. En studie av skötesrensystemet i Gällivare under förtsa hälften av 1900-talet Sámi dutkan Umeå universitet, Umeå) säger, sjösjuk av den sortens läsapparater... Under fyra år har det blivit en del fiche mm. Sen har jag ett synsätt som går ut på att enb person som levat är handboksfakta. Att betvivla en faktisk mänskas existens är historierevisionism av värsta slag, och bak hörnet lurar Faurisson & c:o, dvs förintelseförnekarna. Det länder Gun Jonsson till heder att hon i kunskapens och vetenskapens tjänst gör sitt till för att vår hemensamma vitterhet ska växa.

2002-12-19, 13:45
Svar #15

Gun Jonsson

Peter Jag poängterade detta med att källorna är viktiga för släktforskaren. Jag anser inte att det innebär att annan forskning är oseriös, det är du som tolkar mitt inlägg så. Att jag skrev så beror på det du skrev i ditt inlägg innan: Vi i diskussionen vet väl av ett av huvudproblemen, men frågan är hur det är med släktforskaren i gemen. Och med: Vi i diskussionen. Vilka vi avsåg du där? Jag är ingen expert på släktforskning, jag utger mig heller inte för att vara någon expert på samer, kommer aldrig att bli det. En släktforskare måste söka data ur folkbokföringen som styrker t. ex dop-, vigsel-, och dödsuppgifter. Hittar man inte dopuppgiften på en person så kan man inte styrka att man har rätt föräldrar. Kalla det snobbism om du vill. Kalla mig vad du vill, det kommer att finnas på pränt i forumet därefter. Du vill inte ha min hjälp. Då ska du få slippa deti fortsättningen. Varför delta i en diskussion överhuvudtaget om man inte vill diskutera? Jag respekterar din forskning och gör fortfarande men du tar allt som kritik. Vilken är din syn på släktforskaren och det hon/han ägnar sig i gemen? Släktforskning är oxå tidskrävande och framförallt en dyr hobby. Ja, man kan bli yr och illamående när man tittar på fiche. Vilken person är det som inte existerar, menar du? En person som är handboksfakta måste väl oxå i rättvisans namn ha bevisats skyldig innan man kan påstå något annat? Det enda brott som Tomas M. begått förutom stölden av pengar ur postväskan, som han dömdes till döden för, var stöld av ett föremål som han sålde i Ångermanland. Så till din fråga om Nils Jonsson. Det fanns nog bara en sådan. Lappmannen i Hummelholm hette Nils Jönsson enl, hfl(volym A:I 3, Nordmaling). Han var född 1736 enl. samma källa och hans hustru hette Gertrud Jonsdotter. Det var deras son Jonas som dog 1776. Dessa uppg. samt vigseln mellan Nils från Holmsjö, nybyggare i Brunsnäs kommer från micro fiche.

2002-12-20, 07:33
Svar #16

Hans Wikström

Peter ! Intressant med de två terrängnamnen på Holmön. Vilka namn är det ?

2003-07-27, 14:38
Svar #17

Alexander Lindquist

Nils Jönsson och Gertrud Jonsdotter dog på Kasa i Grundsunda.....deras son Anders Nilsson f. 1787 blev båtsman han dog 1849 i Kasa. Nils Jönsson är inte född 1736 utan 1750 och Gertrud 1748 dom var sockenlappar Anders föddes 1787 i Baggård där bodde dom en tid....Nils Jönsson var son till Jöns Nilsson f. 1725 och Ingrid Andersdotter Gertrud Jonsdotter var inflyttad ifrån Anundsjö , vilket jag inte kunnat funnit hennes föräldrar ännu..tacksam för svar om någon har hennes föräldrar.

2003-07-29, 15:18
Svar #18

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej, tittade bara förbi enär jag numer sällan är uppkopplad. Arbetar nu med temanr. för Tidsspår om samer för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund och Länsmuseet Västernorrland. Kanske var jag lite stingslig i vintras: då beroende på att jag pressades hårt ej minst av ett otal jurister i samband med minutredning inför Sedvanemålet i Nordmaling. Ursäkta om ett eller annat hårt ord fällt. Samer rörde sig livligt o frekvent mellan kust och öar i södra och mellersta Norrland spec. 1700-1750. Ibland kan man ha färdats med lätt bagage, ibland kan man ha haft renar med sig: de senare fördes nog i allmänhet över vid fasta isförhållanden... Kanske hörs vi mer! Tidsspår kommer i slutet av 2004: antagligen gäller den tidpunkten också för ovannämnda utredning kring Nordmaling. Kan också hänvisa till 4 st artiklar i Samefolket av undertecknad i höstas 03 och i våras. Givetvis vill jag ha allslags hjälp: annars sökte man ju ej detta forum! Är dessutom tacksam för detta... Kanske blev det för detaljerat kring en individ ett tag, det kan ha utlöst min trista stingslighet i vintras. Själv går jag gärna in i enstaka mänskoödemn så snart möjlighet gives: besök gärna min utställning Från Borga till Bönhamn på Lappudden (Friluftsfrämjandets anläggning) i Nordingrå, permanent miniutställning som f r ä m s t handlar om Anna Kristina Burgström, samiska född i Högsjö av föräldrar från V Tåsjölandet. Änengång ursäkta (den numera avslutade) gruffigheten i bistra vintermörkret!

2003-08-28, 12:37
Svar #19

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Hej! Är det någon som har uppgifter om samen Olof Andersson från Åsele lappmark (död 1701). Hälsningar Jouni Tervalampi

2003-08-28, 20:48
Svar #20

Rune Edström (Rune)

Hej Jouni Om du inte får svar här, så prova att lägga frågan under Lappland/Vilhelmina. Kjell-Åke vet nog det mesta om lapparna inom Åsele. mvh rune

2003-11-25, 12:21
Svar #21

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Läs om samen Olof Andersson från Åsele lappmark som tog livet av sig i Skultuna i Västmanland 1701 på min hemsida http://medlem.spray.se/jaaaaa Hälsningar Jouni Tervalampi

2003-12-10, 16:02
Svar #22

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Hej! Söker uppgifter om Påhl Persson från Lule lappmark och Elisabeth Nilsdotter ifrån Rygge fjäll, eventuellt Rigge fjäll. De bör ha varit runt 20-25 års ålder kring 1710. Hälsningar Jouni Tervalampi

2004-01-12, 13:17
Svar #23

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Hej! Är det någon som vet om det finns Lappskatteförteckning från Lule och Pite Lappmarker kring århundraden 16-1700-talet? Hälsningar Jouni Tervalampi / Västerås

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna