ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2002-11-08  (läst 2405 gånger)

2001-05-18, 02:20
läst 2405 gånger

Alexander Lindquist

f.kr heter samerna fennoi tills 1500 talet kallas dom finne, medans i norge har dom finnmarksvidda med benämningen finner, på 1700 talet börjar man kalla samerna lappman, vilket fortsätter in på 1800 talet som slutligen övergår till 1900 talet till samen. jag har en som nämns som fjellfinne i hattfjelldal år 1543 han torde va same. Jag har fått uppgifter att i hela finland bodde det samer innan dom riktiga Kvänerna kom dit . asså finnarna är samerna ja menar vilka säger att finnar ä finnar , är dom finne så säg kväner då. så man vet vilket som ä vilket.

2001-05-18, 21:20
Svar #1

Kjell-Åke Lundström

Det verkar som Same, Sameh, o.sv. har kommit från möjligen något finsktbesläktat språk. Detta tycks man ha funderat på i hundratals år, utan att bli överens. Jag tror att finne, fenni kommer av att de hittade fram över okända marker, lapp verkar heller inte otroligt att det kommer från något som ligger utanför men det är troligen andras benämning på det folk som inte hörde till bygden. Fjellfinne, är nog helt säkert en same. Det skulle vara kul att få vete mer om denna fjellfinne 1543.

2001-05-20, 08:48
Svar #2

Kirsti Ervola

Hej, då det syns råda en viss förvirring angående ord och begrepp, tillåts kanske några ord om FOLK: Samerna anses vara det äldsta av Fennoskandias nutida befolkningsgrupper. Samerna har tidigare bott i hela Finland, och Lappland har fått sin befolkning senast vid bronsåldern. De nutida finnarnas (på finska suomalaiset) förfäder har börjat anlända till Finland ungefär vid tiden av Kristi födelse. Inflyttnigen skedde i små grupper, under en tidsperiod som antas ha varat flera hundra år. Länge befolkades södra Finland både av samiska och finska folkgrupper. Ännu på medeltiden levde samer i stora delar av östra och norra Finland. När den jordbrukande befolkningen spred sig, krympte de sig på jakt och fiske livnärande samernas levnadsmöjligheter. Man antar att de för det mesta assimiliserades till den finska befolkningen. Till sist blev bara det nuvarande Lappland kvar som samernas område. Renskötsel som samernas huvudnäring utvecklades först under historisk tid. SPRÅK: Både det samiska (sámegiella) och finska språket (suomenkieli) hör till de fenno-ugriska språken, och är nära besläktade med varandra. Ordet same kommer från samiska sápmelas (på finska saamelainen). HISTORISKA BEGREPP: Ordet finne är av germaniskt ursprung, och det har använts om människor som bor i nuvarande Finland - först om samer och senare om finnarnas förfäder. Den romerska historikern Tacitus (ca. 55 -116) nämde ett folk i de nordliga trakterna fenni. Då var det antagligen frågan om just samer. I NORGE har ordet finne använts ända till våra dagar i betydelsen same. Ordet lapp i betydelsen same kommer från finska lappalainen, som etymologiskt har ansetts att betyda en som befinner sig avsides - en benämning för dom andra. Förutom i Finland och i Sverige förekommer ordet i det ryska språket (lop, lopa), men det har inte använts i Norge - se ovan. Själva har samer aldrig kallat sig lappar. Ordet kvener är benämningen för en finsk folkgrupp, som kallade sig kainulaiset. På medeltiden ansåg de sig att ha nyttjanderätt till Lappland. Från Norra Österbotten gjorde de jakt-, handels- och rövarfärder till Lappland och drog liksom norrmän och karelare skatt från samerna. Historiker har varit oense om man kan kalla dem en folkstam eller bara en löst organiserad grupp. Likaså har man inte kunnat påvisa, vilket del av landet kvener ursprungligen härstammade från. Minnet av dem lever kvar i namnet av Finska landskapet Kainuu, som ligger runt och öster om staden Kajaani. I NORGE började man kalla finskfödda personer överhuvudtaget för kven. ETT NUTIDA BERGEPP: Inflyttning från norra Finland till nordligaste Norge och Isahvskusten har skett f.o.m. 1600 -talet. Särskilt många finnar flyttade till Norge på 1800-talets senare hälft, efter svåra år av missväxt i Finland. De finskfödda invånarna i nord-Norge och deras ättlingar kallades, och kallas än i dag kvener. Med de medeltida kainulaiset har de alltså ingenting att göra. Hur man skall tolka ord och bergepp i olika dokument, beror på högsta grad på landet och tidsperioden dokumentet kommer ifrån. Och Finland har verkligen aldrig befolkats av kvener! M.v.h. KE

2001-05-20, 20:52
Svar #3

Stig Petterson

Tack Kirsti. Mycket intressant och lärorikt även om jag har mina anor lite sydligare i Sverige. Stig

2001-05-21, 18:38
Svar #4

Andreas Snildal

Hei Kirsti! Du skriver mye interessant! Men jeg må påpeke en feil. I Norge ble også ordet lapp brukt om samer, og lapper eller lappefolk var tidligere det offisielle navnet på folkegruppen som i dag kalles samer. Jeg tror samer ble den offisielle benevnelsen en gang på 1940/50-tallet. Helt frem til 1979 var den offisielle tittelen for reindriftsagronomer i Norge, lappefogd. På 1700-tallet og på begynnelsen av 1800-tallet ble samer som oftest kalt finnfolk, finner, finn, fjellfinn osv. i Norge, og i dagligtalen finnes det fortsatt i dag folk (selv samer) som kaller samer for finn eller fjellfinn. Mvh. Andreas Snildal, Oslo

2001-05-21, 20:54
Svar #5

Kirsti Ervola

Tack för rättelsen, Andreas! Nu vet man bättre: båda begreppen har alltså varit i bruk sida vid sida - min källa hade tydligen något förenklade uppgifter. Med takknemlighet, Kirsti Ervola

2001-05-28, 12:09
Svar #6

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej allesamman! Kväner är dock komplext. Notera Kerstin Eidlitz Kuoljoks böcker från nordeurasiatiskt område. Som slavist har hon full koll på etnonymin i Ryska Norden: Kajaner kallas samtliga boende i Östersjö-innanhavs-området, dvs utefter Bottenhavs- och bottenviskusterna: åtminstone tycks termen omfatta majoritetsbefolkningen, må de vara finnar eller svenskar. Kanske nån fler än jag noterat likheten mellan ordet kväner och kajaner... Inte minst om man ser på den finska termen kainulaiset. Därför bör nog stor öppenhet iakttas ifråga om etnonymin i dessa trakter. Allt beror på vilket håll och från vilket språkområde man ser det ifrån. Ett par parallellfall kan vara Stallo/Stalo eller Dara, Dasa som allmänt brukats om majoritetsbefolkningen av samer. Ett annat parallellfall kan vara Tschud, Tjuder, Cuovdit osv som kan vara voter eller lyder: men som i samisk tradition väl kunnat överföras på vilket statsbärande eller rövande folk som helst. /Peter Ericson Härnösand

2001-06-03, 15:53
Svar #7

Alexander Lindquist

oki men finnar då ä samernas gamla benämning då?

2001-06-03, 20:04
Svar #8

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Jag tror personligen att finn, finnaz osv var ungefär samma grupp som samerna under tidig renskötsel- och fångstsamhälletid. Om vi talar om århundradena för vikingatid, medeltid och däromkring. Tidigare bör det ha kunnat avse vilka fångstfolk som helst (jämför Finnerödja, Finnveden etc): en sammanblandning eller differentiering av benämningen som kanske kan ha hängt med en bit in i medeltiden. Kom ihåg att etnicitet förändras över tiden, och att gruppen samer idag inte alldeles förbehållslöst kan överföras på 1600-talet eller medeltiden (eller ännu mindre på ren förhistorisk tid). När finländare började kallas finnar är oklart, antagligen i den vevan som ordet lappar började spridas (1300-talet). Det tycks som om också deras folkbenämning (etnonymin) glidit från att omfatta samernas förfäder på finländskt område (eller: Sveriges östra rikshalva för att göra det riktigt krångligt) till att avse majoritetsbefolkningen där. Ett intressant fenomen f ö är alla de kulturelement från det vi idag närmast skulle kalla tidig samekultur i mellersta Finland, som savolaksare m fl förde med sig till Sverige på 15-1600-talen. Nog så långt... / Peter Ericson

2002-01-21, 16:07
Svar #9

Utloggad Jouni Tervalampi

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 384
  • Senast inloggad: 2015-11-19, 13:31
    • Visa profil
Hej! Är det någon som känner till samen Oluff (Olof) Pärsson från Torne Lappmark. Han levde 1626, enligt en uppgift från Västerås stift. Om han finns på några skattelistor eller liknade. Hälsningar Jouni Tervalampi/Västerås

2002-05-13, 22:41
Svar #10

Vanja Torkelsson

Ordet lapp har kommit till Skandinavien via finskan som ursprungligen har fått den från ryskan. På ryska hade de betydelsen fattig och underlägsen. Dessa uppgifter har jag fått från Frankrike av en person som har kollat upp ordets ursprung. Vanja Torkelsson

2002-10-03, 19:05
Svar #11

Bo Olsson

Kirsti Ervola Samerna anses vara det äldsta av Fennoskandias nutida befolkningsgrupper Du borde skrivit -Samerna anser sig själva vara det äldsta av Fennoskandias nutida befolkningsgrupper! Sanningen är att man inte vet. Däremot så finns det tydliga kulturella olikheter mellan de äldsta nu kända kulturerna i norra och södra Sverige. Folket som tillhörde den sydskandinaviska kulturkretsen brukar kallas protogermaner och den nordskandinaviska protosamer. D.v.s. det finns inga klara bevis att det varken var germaner eller samer, men man tror att den samiska och den nordgermanska kulturerna utvecklades inom dessa respektive befolkningsgrupper. Något som ställer till en del problem är att man har hittat flera sydskandinaviska fynd långt upp i Norrbotten, exempelvis stora flintyxor som tydligt är av skånskt eller danskt ursprung. Detta kan tolkas som att de olika befolkningsgrupperna levde sida vid sida. Oavsett vilka som kom först till Sverige för 12.000 år sedan och vilka som kom hit för 10.000 år sedan, så borde väl båda gruppern ha rätt att kalla sig Sveriges ursprungsbefolkning. Jag tror inte att våra tidigaste förfäder gjorde så stor sak av vem som kom hit först. Man skapar sig inte en egen historia genom att ta ifrån några andra deras. Ps proto=för dvs församer respektive förgermaner.

2002-10-04, 13:15
Svar #12

Erik Holmlund

Bo Olsson> Samerna anser sig själva vara det äldsta av Fennoskandias nutida befolkningsgrupper Bo Olsson har därmed utnämnt sig själv till uttolkare av hela det samiska folkets åsikter. Svenskarna (hur nu det ska definieras) är mottagliga för vetenskapliga rön, och samerna blundar mangrant, tydligen. Det är en slutsats man kan dra av Bo Olssons resonemang. I och för sig så kan jag förstå vissa samers misstro mot svenskarnas historieskrivning. Ingen historieskrivning, kan särskiljas från skribenten, dennes värderingar och dennes personliga referensramar. Makten skriver historien. Och historiskt sett (fyndigt värre) så har historikerna bara varit makthavarnas marionetter. Men jag håller med Bo Olsson om att bägge folkgrupperna har rätt att kalla sig Sveriges ursprungsbefolkning. Tyvärr har inte det demokratiskt styrda Sverige känt sig moget att göra ett sådant erkännande ännu. Vanja Torkelsson> Dessa uppgifter har jag fått från Frankrike av en person som har kollat upp ordets ursprung Tur att den vetenskapliga världen har högre krav på källhänvisningar än Vanja Torkelsson. Det tror jag också Bo Olsson skulle skriva under på.

2002-10-04, 15:28
Svar #13

Andreas Snildal

Bo Olsson: Det er ikke bare samene som anser seg selv for å være Fennoskandias nåtidige urbefolkning, den norske staten gjør også dette, jf. Norges ratifisering av ILO-konvensjon nr. 169. Mvh. Andreas Snildal, Oslo

2002-10-04, 15:33
Svar #14

Bo Olsson

Jag skulle givetvis skrivit vissa samer, av det mer militanta slaget + universalåsiktskonstnären Jan Guillou! Ber om ursäkt för min generalisering.

2002-10-13, 07:28
Svar #15

Hans Wikström

Fiskelappar på Holmön ? Traditionen på ön hävdar att det var tre fiskelappar, som (i slutet av) 1300-talet var de första att bosätta sig på Holmön utanför Umeå. Finns det någon sameforskare som har belägg för, eller indikationer på, att dessa kunde vara samer ? Eller bör man i detta fall förstå lapp som avsides boende, fattig och underlägsen mfl betydelser som framförts här ? Om de skulle varit samer, är ju en invandring från finska sidan inte orimlig, men då borde även finska Björkö koloniserats pss. Tacksam för alla tips !

2002-10-23, 16:00
Svar #16

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Mycket intressant diskussion med fiskesamer. Nu ska jag försöka fatta mig kort ehuru ett ämne inom ett studiefält som jag forskat på non-stop i fyra år... Jag och min kollega, vikingatids-inriktade Härnösandsarkeologen P. Persson sitter precis och pratar om detta. Montin skrev på 1700-talet (i Kjellström 1973, symposierapport, den som vill ha hela titeln kontaktar mig)om samer som hjälpte fiskarfamiljer i Lule med strömmingsfisket, och samtidigt skötte om de renar som dessa fiskande gävleborgare ägde (=dom lär ha köpt in sig i renhjordarna). Detta stämmer väl med den iakttagelse jag gjort att samer i mängder samlades vid kusten i april, och stannade till kring november. Denna företeelse slår tydligt igenom i kyrkböckerna från ca 1695 till 1780: det kan mycket väl ha förekommit tidigare också. Detta kan sedan jämföras med lämningarna på Hornslandet, enligt envis lokal (eller envis akademisk) tradition förklarade som samiska. Lämningarna består av stenringar och stensträngar på ca nio möh, dateras till 13-1400-tal. På Härnön, i Solumshamn finns s.k. ryssgravar som påminner om Hornslandslämningarna. Jag besökte själv platsen för de senare lämningarna i fredags i samband med riksprojektet Bevarande av det samiska kulturarvets årliga seminarium, detta år i Hälsingland. Jag har konsekvent varit mycket skeptisk till allt prat om samiska lämningar på kusten under medeltid: detta pga ett långt obelagt tidsgap. Men tänk om lämningarna varken är samiska eller svenska... Dom kanske är både och! En sådanhär symbiotisk näring mellan fiskare av icke-samisk härkomst och samer torde ha förekommit i socknarna Rogsta, Gnarp, Njurunda, ev Alnön, Tynderö, ev Häggdånger: ev på Hemsön och Åbordsön och i Nordingrå. Troligen fortsätter företeelsen norrut ända upp i Bottenviken via Vibyggerå, Nordmaling, Hörnefors. Samtliga dessa socknar har en oväntat stor andel samefamiljer boende i socknen under sommarhalvåret kring de år som ovan nämnts (se tex min rapport i serien Kulturmiljövårdens rapporter 2002: 21 Medelpads samer i arkiven, opublicerad men ska tydligen läggas ut på webben www.ylm.se snart). Samiska härdar finns i bl a Vibyggerå och Nordingrå, några med direkt kustläge. I Nordmaling, Vibyggerå, Nordingrå, Tynderö, Njurunda och Rogsta finns ofta ett eller ett par namn med lapsk anknytning i kustnära läge: i fallet med Hornslandet/Rogsta sammanfaller platsnamn och ovannämnd lämningstyp. Linné möter ju sen ett antal samiska renskötare 1732 (på sommaren!): det är förvisso känt att samerna redan kring 1660 brukade nomadisera kring Bergsjö-Dellen, ej nödvindigtvis med koppling till kusten. Håller mitt resonemang skulle Holmö-traditionen kunna stämma. Sedan tror jag att man ofta blandar samman äldre traditioner om fiskande samer eller s.k. kustsamer (ett osäkert begrepp) med senare tiders vinterflyttande fjällsamer med periodiska flyttningar nedåt Bottenhavet. Diskussionen fortsätter... Om man tar sig bort från den tidigare hämsko-läggande diskussionen kring antingen-eller? ifråga om etnicitet, så tror i allafall jag att man är kommen en god bit på väg...

2002-10-24, 10:14
Svar #17

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej. Kompletterar/korrigerar: Sommarström är det författarnamn som man hittar Kjellströms (1973) symposierapport på. Rolf Kjellström är utgivare. I övrigt gäller somsagt att kontakta mig för närmare källhänvisningar. Klicka på mitt namn i inlägget ovan.

2002-10-26, 07:18
Svar #18

Hans Wikström

Tack Peter för uttömmande svar, men som vanligt dyker det då ofta upp nya frågor. Jag trodde att renskötande samer flyttade mot kusten vintertid för betets skull och sommartid till högfjället för betet och pga insekter ? Om så är fallet, vad livnärde sig de samer på som sommartid fanns vid kusten ?

2002-10-28, 10:16
Svar #19

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej Hans: Som du och nån annan väl anar, tog jag tillfället i akt att lansera en ny teori (baserad på fyra års excerperande ur kyrkböcker). Lite mer beskrivs idéerna om sommarhalvårets kustsamer i nästkomm. nr av Samefolket, delvis också i det nr som utkommer denna vecka. Samerna ifråga synes oftast i maj och september, och månaderna däremellan i bl.a. nedanstående kyrkböcker. Det handlar om ett par familjer i Rogsta, ett tiotal familjer i socknar som Gnarp, Tynderö/Häggdånger, Vibyggerå m fl socknar: ett 20-tal fam. i Njurunda och Nordingrå: samt Linnés samer i Jättendal (vissa av dom med sannolikhet representerade i Gnarps, Rogstas och Njurundas kyrkböcker). Huvuddelen av dessa tycks normalt komma över sommarhalvåret. Perioder som avses är 1695/1699-1740 i.f.h. och delvis även tiden fram till ca 1780. Varifrån? Ingen vet: antagligen mest från fjällvärlden, några kanske från närområdet eller inlandet. Denna företeelse kan vara förklaringen till den stora mängd lappdrängar och -pigor i nuv. Västernorrland ca 1725-1860 ca. De livnärde sig på strömmingsfiske, renskötsel och i övrigt jakt, fiske, fångst och säkert en del hantverk i stil med sockenlapparna. Visst är annars den hittills vanligast dokumenterade nomadiseringen (fr 1730) den som du beskriver: fjällen om sommaren, kusten på vintern - det är fjällsamerna: sen tillkommer skogssamer, sockenlappar, och en rad mellan-grupper särskilt på 1700- och tidigt 1800-tal: vilket enl. min mening är den tid då fjällsamiska renskötseln på allvar slår igenom i området mellan Skellefteå och Söderhamn resp Tärna och Hotagen. Det märkvärdigaste med min teori bör vara att hädanefter kan man börja söka lämningar som är både samiska och svenska bland medeltidens kulturmiljöer med anknytning till fiske.

2002-10-29, 07:05
Svar #20

Hans Wikström

Hej Peter ! Tack för klargörandet, men det förklarar inte mina fiskelappar på Holmön. Holmön hade ju redan 1539 sju skattskrivna bönder, så ev samisk bebyggelse måste ha skett avsevärt tidigare. Om sägnen är sann så var det ju säkert fisket som lockade till bosättning och det är väl mindre troligt att där någonsin förekommit renskötsel, 10 km ut i Kvarken.

2002-10-29, 09:02
Svar #21

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej igen. Vi pratar förbi varandra. Jag skriver om en symbiotisk kombination av näringar som sträckt sig 50-60 mil efter kusten, du om Holmön. Jag kan inget säkert säga om Holmön, annat än att det finns ett par namn med lapp- och ren-anknytning därute (se Ek. kartan). Personligen tror jag f.ö. dock att myten om Holmöns bebyggelse misstämmer. Sedan hamnade jag snett i tid med mitt förra inlägg: det handlar ju om tiden före 1600-talet här. Å andra sidan verkar företeelsen med symbios gävlefiskare-samer ha medeltida rötter. På Holmön h a r eljest reskötsel förekommit: jag minns ej nu vilket år: men Rans sameby har vid minst ett tillfälle i början av 1900-talet gått ut dit med renhjordar. Sanningen om 1500-talets Norrland kan vi aldrig få på historisk eller genalogisk väg. Vi måste gå till arkeologin: och kanske i bästa, öppna tvärvetenskapliga anda söka oss närmre sanningen.

2002-10-29, 15:27
Svar #22

Bo Olsson

Jag har sett på Àrran på TV att tamrenskötsel är en ganska ny företeelse. Under 1500-talet och tidigare hade man, enligt detta program, enstaka tama lockrenar som användes vid jakt på vildren. Om dessa uppgifter stämmer så kan det knappast finnas spår efter renskötsel, lika den idag förekommande, som är mycket äldre än på 1600-talets första hälft!

2002-10-29, 17:24
Svar #23

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej: Jag drar mig ur denna debatt, den börjar passera lågvattenmärket. Ottar eller Othere konstaterar renskötsel på 800-talet, 600 osålda eller oköpta renar (det är en av de mest citerade passagerna i nordisk historia). Kjell-Åke Aronsson, FD och Länsantikvarie i Jämtland har i sin avhandling från 1991 noterat renskötsel kring år 0. Sen stämmer det förvisso att renskötseln är annorlunda än kring år 1600. Jag tror annars ej vi ska nyttja Árran (eller, fördendelen, TV-serien Samerna som gick häromåret) som seriös källa. På samma sätt ska vi underkasta påståendena på Sametingets webbplats om samer för 9000 år sen på Nordkalotten källkritik: det är ju horribelt att placera dagens etniska grupper så långt bakåt i tiden... I TV-serien var det för 15 000 som samerna, fixa och färdiga kom traskandes från kontinenten (en lysande understreckare vs. detta har L Lundmark nedan f ö skrivit) Men att förneka tamrenskötsel år 1600 är som att förneka förintelsen - historierevisionism: och med sådan vill jag inget ha att skaffa. Lennart Lundmark slog 1982 i sin avhandling fast att den samiska helnomadismen inleddes kring 1614. Ingen har närmare än Aronsson ovan försökt datera tamrenskötselns ålder, men jag lovar äta upp alla mina kepsar om den som försöker med detta inte hamnar längre bak än år 1600... ... hälsar en mångårig lärare vid Umeå universitet i Samisk kultur och historia

2002-10-29, 18:09
Svar #24

Bo Olsson

Hej Peter, missade du OM dessa uppgifter stämmer och enligt detta program. Det var således inte MINA idéer. Se har jag en fråga, om det går bra. Eftersom jag bor vid Smålandskusten så är jag nyfiken på vilka förhistoriska samiska boplatser som finns belagda här nere.

2002-11-05, 11:08
Svar #25

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Tittade förbi för att se vartåt diskussionen barkat. Samer i Småland noteras i SOFI (fd ULMA): men de kommer rimligen norrifrån. Förhistoriska samiska boplatser så långt ner skulle inte undertecknad våga tala om. Joui Tervalampi har visat på samer i tidigt 1600-tal på olika håll i Närke, det är nog långt söderut för mig. Skulle dock vilja återknyta till Holmön, som ju Hans Wikströms tog upp. K-Å Lundström har kanske löst mysteriet med lappen Jon Larsson i Nordmaling: Jon Larsson 1699 h1 Elsa Larsdr begr 1730-03 h2 Ingrid Pålsdr 1715 g 1731-02 från Ran Anders 1730 död 1764 i Orrböle Katarina 1736-03 g Erik Tomasson Mjösjö Nils 1751 f Holmön [hämtat ur Samer och nybyggare i inlandet och fjällvärlden/Gran-familjer] - Notera alltså att Jons i denna förteckning yngste son föddes på Holmön. Året är ganska signifikant. Här kan månne mytens och ortnamnens därute upphov finnas. kanske finns äldre rötter: letandet fortsätter...

2002-11-05, 15:28
Svar #26

Bo Olsson

Tack för svaret Peter! Anledningen till min undran är ett uttalande av SVT:s arkeologiguru Björn Ambrosiani, som i TV-serien Samerna (som vad jag nu förstår inte var så trovärdigt) påstod att det aldrig har funnits någon annan förhistoriskt jägare/fiskarekultur i Sverige än den samiska. Det skulle betyda att gropkeramikerna, som när jag läste arkeologi för 12 år sedan ansågs vara en fångstkultur, skulle vara samer eller protosamer.

2002-11-06, 06:56
Svar #27

Hans Wikström

Peter ! För att komplicera saken finns ett andra Holmön i Västerbotten, 13 km SSV Vindeln. Jag tror nog att det är den platsen som avses, för Orrböle och Mjösjö ligger 10 km SSO resp 15 km S därom.

2002-11-08, 16:44
Svar #28

Utloggad Peter Ericson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 90
  • Senast inloggad: 2010-01-13, 19:45
    • Visa profil
Hej: Man får tro vad man vill. Själv har jag av och till följt Jon Larsson under de senaste fyra åren av excerperande och forskning. Förväxling kan ha skett: men då tror jag snarare att det är Holmsjö eller Holmträsk som skulle avses. Larsson nomadiserade mellan Holmträsklandet i SO Bjurholm och kustlandet i Nordmaling. De stora samlingarna på fiskeorter som samer utmärker sig för under fr a 1700-talet, ex kring Barsta-Mjösjö (ett tredje Mjösjö!), Tynderö, Hornslandsudden m fl platser talar starkt för att Larsson sällat sig till den skara samer som sökt lyckan i samarbete med fjärrfiskarena. Mer härom i min kommande art. i Samefolket (utk ca 27 nov). Du, Hans, tycks syfta på Mjösjö i Vännäs: personligen tror jag - tills det motbevisats - att det handlar om det kändare Mjösjö i västligaste Nordmaling, dvs platsen för Tyko Lundkvists vagga. Han (Larsson) följde nämligen Lögdeälven och brukade ofta ligga i Bjärten-Fällfors-Mjösjö-trakten: det bör ha varit hans vår-/höstland. Att det sedan skulle vara 28 km mellan Vindeln och Orrböle undrar jag lite över. Hittar medan jag skriver ditt Holmön. Veterligen hade Larsson ingen förbindelse dit: utan hans stråk ligger avsevärt längre söderut. T v litar jag på Tyko Lundkvist (hans excerpter finns fö på HLA) och Westerdahl (1986): men diskussionen är intressant och viktig. Larsson har aldrig riktigt retts ut, ehuru frekvent i div bearbetningar. Till Bo: Jag är ju historiker & ej arkeolog: men förutom Ambrosiani, som skenat iväg med etnicitetsproblematiken, och TV-programmakarna ifråga så tror jag det är svårt att hitta nån som backar upp idén om vare sig fullfjädrade eller ens protosamer kommande söderifrån. Vi får minnas att språket ovedersägligen kommer från öster.

2002-11-08, 19:30
Svar #29

Bo Olsson

Tack för svaret Peter. Håller med dig till 100%. Jag är lite nyfiken, eftersom mina kompisar hittade en gropkeramisk boplats på Öland för två år sedan och jag fick vara med en dag och leta lösfynd upppe på en nyplöjd åker.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna