Koltek / Kåltik

[Ros-Marie Linnerborn]

Hej.
Jag har alldeles nyss hittat mina lapprötter. Det är Sör-Kaitumlappar har jag för mig. Kitok och Hatta. Men jag skulle gärna vilja veta mer om dessa släkten. Finns någon som kan tipsa mig om var jag kan hitta uppgifter. Det står inte så mycket i kyrkböckerna. Allt är av intresse.
mvh Ros-Marie Linnerborn

[Ros-Marie Linnerborn]

Jag igen . Förlåt min virrighet. Det ska vara Koltek och inte Kitok jag söker info om.
hälsn. Ros-Marie

[Alice Ahnqvist]

Hej!
I kyrkböckerna kan du faktiskt hämta många uppgifter. Du kan kanske också hitta en hel del i gamla domstolsprotokoll av olika slag.
 
När det gäller släkten Koltek. Stavningen Kåltik förekommer också. Kan du börja med att leta efter Lars Kunutsson Ertso, född 1845. Han dog 1845 i Norrkaitum, där han finns som Lars Knuttsson Staffan. I Ljungs familjeregister står det Lars Knutsson Ertso samt även en notering Steffar. Lars var gift 1766 med Marget Olsdotter Torpare enligt Ljungs familjeregister. Uppgifterna i Ljungs familjeregister har jag inte kollat mot de övriga kyrkböckerna.  
 
Nå, i vilket fall som hel´st så antog en av sönerna efternamnet Koltek. Han var född 1775 oöch hette Anders. I födelseboken står hans far som Lars Knutsson, mor Marget Torparedotter.
 
I vigselboken står det att han gifte sig 4 april 1802 och då som lappdrängen Anders Kåltik ifr Jockmock samt pigan Marget Pannasdotter ifr Kaitum. Makarna fick 10 barn.
 
När det gäller släkten Hatta kan du titta på Paulus Andersson, född 1785. Han förekommer  även som Påhl Andersson Hatta. Han är son till Anders Mickelsson Vuobdik och hans hustru Katarina Knutsdotter Alit.  
 
Enl fb är han född 1785-01-01 och heter Paulus. Far: Anders Vuobdik, hustru Cati Knutsdotter, 23 år.
 
När det gäller släkten Alit har jag sammanställt ett häfte som heter Ättlingar till Anders Ersson Alit och Margareta Anundsdotter. Detta material har jag skänkt åt Gellivarebygdens Forskarföreningen i Gällivare, som har häftet till försäljning för 175:-.  
 
Det finns en tjej (Susanne), som även har forskat kring släkten Hatta. Henne kan du säkert också få kontakt via Forskarföreningen. Se deras hemsida under www.gellivare.se under rubriken föreningar.
 
Hoppas att dessa uppgifter kan vara till hjälp för att komma vidare med din forskning.
 
Hälsningar
 
Alice Ahnqvist

[Alice Ahnqvist]

Hej!
Korrigering av ovannämnda uppgifter. Klockan är mycket så därav denna ouppmärksamhet.
 
Lars Knutsson Ertso är född 1745. Gift 1766-04-04 och död 1805-07-20.  
 
Hälsningar
 
Alice Ahnqvist

[Ros-Marie Linnerborn]

Hej Alice.
och hemskt mycket tack för dina uppgifter. Det var bra. Min mf mm var Carin Andersdotter Koltek, född 1821. Kan kanske vara ett av dessa 10 barn som din Anders Kåltik hade.? Jag har ju sett lite olika stavningar av namnet och undrar om det är olika familjer eller bara olika stavningar.
 
Min mf mf hette Anders Pålsson Hatta, född 1822.
Troligen då son till den Paulus Andersson Hatta, du nämnde.  
Jag går just och väntar på kort från Svar, bl a Ljungs register.
Du har helt rätt att en del får jag tag i kyrkböckerna, men jag var kanske lite otydlig. Vad jag menade var att jag söker information utöver kyrkböckerna. Dvs lite mer om hur lapparna levde mm. Det är ett ganska okänt kapitel för mig. Jag minns min jojkande morbror, men så mycket mer är det inte. Själv bor jag i Laholm, så så mycket info finns inte att hämta här.
Du nämde domstolsprotokoll. Var får jag tag i såna?
Det häftet du sammanställt om Alit´s, hur pass omfattande är det? Verkar intressant.
Och också Susanne´s forskning kring Hatta.
Tack igen.
Ros-Marie

[Alice Ahnqvist]

Hej!
Anders Pålsson Hatta, född 1822 är son till Paulus Andersson Hatta, född 1785 och hans hustru Kati Pannasdotter, född 1786 i Sörkaitum. Bägge hennes föräldrar har samisk ursprung och har varit bosatta i Teusa.
 
Häftet Alit omfattar 228 familjer. De är ättlingar i rakt nedstigande led från Anders Ersson Alit och hans hustru Margareta Anundsdotter. Personer födda 1930 och senare finns inte med i häftet.  
 
Domstolsprotokoll finns på mikrofilm.
 
Hälsningar
 
Alice Ahnqvist

[Ros-Marie Linnerborn]

Hej och god morgon.
Och tack än en gång.
 Mikrofilmer, beställer jag dem också från SVAR? Eller måste jag åka någonstans och titta på dem på plats, så att säga? Jag har inte släktforskat så länge så jag har inte inte använt mer ån SVAR-kort ännu. Finns det något mer läsvärt du eller någon annan kan tipsa mig om att läsa om samer?(Har tidigare använt ordet lapp mest med tanke på att det det gamla ordet, och det som står i kyrkböckerna.)
 
Hälsningar och tack  
Ros-Marie

[Alice Ahnqvist]

Hej!
Mikrofilmerna på domstolsprotokoll har jag tidigare lånat från biblioteket här i Gällivare. Det var sådana här gammaldags filmer på rulle och en gammeldags läsapparat. Kanske finns de i mikrokortsformat numera.  
 
De jag har tittat i hette Gellivare domsaga. Dombok (samt årtalet, flera upplagor finns).
 
Annan läsvärd litteratur är
Filip Hultblads böcker som t ex
Flyttlapparna i Gällivare socken, 1936.
Övergången från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken.
 
Björn Gollinder: Lapparna - En bok om samefolkets forntid och nutid
 
Ernst Manker: Medmänniskor i norr och De svenska fjällapparna
 
Israel Ruong: Samerna - Historien och nutiden
 
Johannes Schefferus: Lappland
 
Peter Sköld: Samisk bosättning i Gällivare 1550-1750
 
Tromsö universitets skrifter XXV: Festskrift til Örnulv Vorren
 
för att nämna några.
 
Själv är jag uppväxt med ordet lapp och har nog aldrig betraktat det som ett skällsord. Byn där jag växte upp tillhörde under min uppväxttid Gällivare skogslappby. Av gammal ohejdat vana använder jag nog lika ofta ordet lapp som ordet same.
 
Hälsningar
 
Alice Ahnqvist

[Alice Ahnqvist]

Hej!
 
Jag kom på så här i efterhand att Du kan även läsa tidningen Samefolket, som har många bra artiklar i varje nummer. Du hittar tidningen på  
 
www.samefolket.se
 
Hälsningar
 
Alice Ahnqvist

[Ros-Marie Linnerborn]

Hej Alice.
 
Tack så hemskt mycket. Nu gäller det bara att få tag på något av allt du tipsade om. Jag får höra om de på biblioteket kanske kan beställa hem något åt mig. Som jag kanske nämnde bor jag nere i Laholm. Så de har ju just inget här. Båda mina föräldrar var från Råneå så håller på lite på min fars släkt där också. Nu har jag lite att hugga in på. Och än en gång ett jättetack.
 
Hälsar Ros-Marie.

[Peter Berg Mikkelsen]

Hei Alice
 
Vi har endel Koltik her i Tysfjord i Norge og har derfor lest igjennom dataene i denne diskusjonen.
 
I mine data har jeg at Anders gift med Marget Pannasdotter (f. 06. jan. 1785) er sønn til Knut Thomasson Haustaker (Kåltik) 1746-1814 nr. 945 i Hultblad.
 
Iflg.Rasbiologiske Inst. Fam. Reg. for Jokkmokk hadde Knut en sønn Anders f. 1778 og det er notert at han giftet seg i 1802 uten navn på hustru.
 
Ser av dåp på Anders sine barn at han benevnes Knutsson.
 
Så hva er riktig - du har sikkert en forklaring ??
 
Peter

[Andreas Snildal]

Unnskyld at jeg blander meg inn, men jeg ble så nyskjerrig på hva Rasbiologiske Inst. Fam. Reg. er. Det hørtes ikke videre hyggelig ut?  
 
Mvh.
Andreas Snildal

[Peter Berg Mikkelsen]

Andreas
 
Rasbiologiska Institutes Familjregister fõr Jokkmokks sockn er et slektsregister (familieregister ala folketelling - alstå ingen slektsknytning mellom de enkelte familiene)som ble utarbeidet ved Ras.Inst.i Uppsala av August Ljung.
 
Dette registeret benyttet Filip Hultbald til sitt arbeid og han videreutviklet det ved å knytte familiene sammen slektsmessig. Hultblads slektsregister finnes i hans bok Õvergång från nomadism til agrar bosãttning i Jokkmokks socken fra 1968. Boken var en utgivelse av Hultblads doktorgradsavhandling samme år.
 
Hultblads register har utelatt en god del personer slik at for å få best oversikt trenger man selve registeret med hans arbeidsnotater i tillegg.
 
Hultblads register navngir heller ikke kvinnene men bruker dem kun som bindeledd mellom familiene (f.eks. Datter til Anders Andersson gifter seg 18xx med Sven Svensson)

[Andreas Snildal]

Peter,
 
Meget interessant. Jeg har vært borte i August Ljungs familieregister for Karesuando, men visste ikke at Ljung arbeidet for Rasbiologiska Institutet i Uppsala. Det var ordet rasbiologiska som fikk meg til å reagere. Ble dette materialet brukt i noen vitenskapelig sammenheng til forskning på samer?
 
Det høres forøvrig ut som en innholdsrik kilde for de med anene i de lulesamiske (?) områdene.
 
Mvh.
Andreas

[Peter Berg Mikkelsen]

Ref. mitt innlegg 15.10.2002
 
Ang. Koltik så har jeg fått sjekket mine data og Alice har selvfølgelig rett.
 
Peter

[Kjell-Åke Lundström]

Peter Berg
Hej, jag har antecknat detta från Jokkmokk kyrkoböcker:
Familj 1
Knut Tomasson Haustakar, född 1746 i Sjocksjock, Jokkmokk, död 1814.
Bosatt i Sjocksjokk, Jokkmokk.

Gift 1778 i Jokkmokk med
Karin Pålsdotter, född i Sjocksjock, Jokkmokk. Bosatt i Sjocksjokk,
Jokkmokk.

Barn:
Anders Knutsson Haustakar, född 1778 i Sjocksjock, Jokkmokk.
Kajsa Knutsdotter Haustakar, född 1784 i Sjocksjock, Jokkmokk.
Gift 1804.
Pål Knutsson Haustakar, född 1788 i Sjocksjock, Jokkmokk.
Amund Knutsson Haustakar, född 1790 i Sjocksjock, Jokkmokk, död 1807.
Karin Knutsdotter Haustakar, född 1790 i Sjocksjock, Jokkmokk.
Tomas Knutsson Haustakar, född 1796 i Sjocksjock, Jokkmokk, död 1796

[Kjell-Åke Lundström]

Kanske någon vet något om Hästun, som förekommer i Kvikjokk kyrkoböcker:
Familj 1
Olof Hästun, född i Norge. Bosatt i Hästun, Norge.

Barn utan känd moder:
Elli Olofsdotter Hästun, född 1817, se familj 2.
Ingrid Olofsdotter, född 1819 i Norge. Bosatt i Tuorpen, Kvickjokk.
Piga hos Pål Rassa.
Nils Anders Olofsson, född 1831 i Norge. Bosatt i Hästun, Norge.
Kvickjokk AI:3 sid 35 Tuorpen.


Familj 2
Elli Olofsdotter Hästun (från familj 1), född 1817 i Norge. Bosatt
i Tuorpen, Kvickjokk.

Gift 1842-03-06 i Jokkmokk med
Pava Andersson Rassa, född 1811-08-24 i Tuorpen, Kvickjokk, död 1862
i Tuorpen, Kvickjokk. Bosatt i Tuorpen, Kvickjokk. Dop 1811-09-05 "Pavel".
Son till Anders Larsson Rassa och Anna Pålsdotter Pirak.

Barn:
Ingrid Karolina Pavasdotter Rassa, född 1842-12-20 i Tuorpen, Jokkmokk,
död 1869-09-18 i Wirijaur, Kvickjokk. Bosatt i Tuorpen, Kvickjokk.
Dop 1843-01-06.
Omkommen i närheten av fjellsjön Wirijaur den 18/9 1869.
Anders Pavasson Rassa, född 1844-08-29, se familj 3.
Panna Olof Pavasson Rassa, född 1846-09-24 i Tuorpen, Kvickjokk.
Dop Kvickjokk 1846-10-07.
Brita Stina Pålsdotter Rassa, född 1849-06-29 i Tuorpen, Kvickjokk.
Dop 1849-07-22.
Inga Johanna Pavasdotter Rassa, född 1859-07-20 i Tuorpen, Kvickjokk,
död 1859-07-21. Död efter nöddop.


Familj 3
Anders Pavasson Rassa (från familj 2), född 1844-08-29 i Tuorpen,
Kvickjokk. Bosatt i Sirkas, Kvickjokk. Dop 1844-09-29.
Dräng hos Amma Nils Wuolla Jovasson Spik i Sirkas.

Gift med
Magga Pettersdotter Silpa, född 1863-05-04 i Sirkas, Kvickjokk. Bosatt
i Sirkas, Kvickjokk. Silpok.
Dotter till Petter Nilsson Silba och Ristin Persdotter Kälates.
Piga hos Amma Nils Wuolla Jovasson Spik i Sirkas.

Barn:
Kristina Andersdotter Rassa, född 1905-10-20 i Sirkas, Kvickjokk.

[Kjell-Åke Lundström]

Riktigt gamla kyrkböcker i Jokkmokk talar om släket Halt senare Julkus, kan det vara från Julk=fot eller benlös? Julkies??

[Jack Sture Muotka]

Hei !
Slektsnavnet Halt er en oversettelse av det finske ordet rampa som netyr halt eller vanfør. Den finske formen Rampa og Ramba har vært brukt i Sodankylä 1727-1820 og 1807 i Muonio.
Halt har vært brukt som slektsnavn blant samer i Orafjord i Russland. I Sør-Varanger, Finnmark ble det brukt omkring 1830. I Enare 1824-1860 og senere i Petsamo. Slektsnavnet har også vært brukt i Nesseby, Finnmark. Videre har det vært brukt i Kautokeino (1744) og i Tysfjord (1748).
Navnet har vært skrevet Halt, Halte og Haltta. På russisk side har slekta også brukt formen Galtin.
I Enare, Sør-Varanger og Nesseby drev slekta med reindrift.
(kilder : Sør-Varanger slekter - Erik Schytte Blix og Suomen Lappalaiset - T.I. Itkonen bd II s.513).
mvh
Jack Sture