Äldre belägg för svensk romani

[Niclas Rosenbalck]

Det för närvarande äldsta belägget för romani i svenska källor har hittats av mig i Karlskrona rådhusrätts dombok 1709-02-06 [Göta hovrätt,   Advokatfiskalens arkiv EVIIbaa:975a, s 25 (VaLA)]. Det är i anslutning till en rannsakning om stöld, spådom och signerier som en tarterska Anna Maria Adamsdotter, gift med trumslagaren Bartholomaei Ludvig, fällde följande romanimening som nedtecknades av rätten:
 
Caster daker mins Caster dader Scoka, Casmer tu anne mar bojate Tippa te diof te Pieraf Tiawa, Hawa Jawa nikli kier Wawa
 
hwilka ord hon förswänskade och en så ohöflig och fuul betydning hafwa, att för modestie och höfligheet skulld man samma här ey anföra will.
Innehållet är inte vackert, men det är den hittils äldsta meningen på svensk romani av resandefolkets förfäder. Tilläggas skall att nämnde Anna Maria Adamsdotter hade en son Modvig, ett atypiskt namn jag tidigare lyft fram som tillhörande 1700-talets resandefolk (~zigenarättlingar). Forskning pågår om denna släktkrets.  
 
//Niclas Rosenbalck

[Tyrone Eklund]

Tror inte att förfäderna skulle avslöja sitt språks hemligheter i en dåtida rättegång. Tror att det bara var ett spel inför rättvisan män. Den tidens romani var också mer konservativ och bar mer släktskap- morfologi med sintofolkets romani- första vandringens romer . Det går dock att urskilja vissa ord i texten med hjälp av lexikon som är skriven av Lenny Lindell&Djerf&Carling (2008). Allan Etzler (1944) zigenarnas språk och kultur    
 
Mor Dakria, daj - romani chib. Dad -far. Tu pron - jag rom chib. Te- till prep. Diro- dig pron. Pira gå verb. Ja - gå verb. Kawwa denna, den här pronom. Nikli-  borta , adverb kältringspråk, natmandsfolk. Kier gård, hus . Kera, keres fråga vad gör ? - göra verb? Wawa - varandra.

[Carl Johan H. Ljungquist]

Meningen från Karlskrona rådhusrätts dombok förefaller i mina ögon vara bildad med germansk språkgrund såsom rommanin ser ut idag, men notera att det svenska (eller här möjligen danska) språket, eller mer korrekt de lokala dialekterna, har förändrats sedan denna mening yttrades för 300 år sedan. Gör ett försök vid sidan av Eklund att tolka orden.
 
Caster. Hos E. Sundt (1852) s(j)aster 'järn, fångjärn'.
Daker. Osäker. Någon tysk rotvälska ? Kan var 'moder' som Eklund tolkar det.  
Mins. I diverse ordförteckningar miro(n) 'jag' och miro(n)s 'min, mina, mitt'.  
Caster. Se ovan.
Dader. I ordförteckningar dad 'far'. Bildat efter svenska fader men dad är i grunden persiska.  
Scoka. Vet inte. Möjligen identiskt med kåcka 'ljuga', som återfinns i ett antal ordlistor.
Casmer. Vet inte. Kanske har med Caster å göra ?
Tu. I den skånska rommanin, som tyvärr ej nedtecknats till eftervärlden, lär ett too 'också, även' ha funnits. Jämför engelskans too.
Anne. Högst troligen en variant av rommani an ' i ', som förekommer i allehanda versioner i nedteckningar.
Mar. Hos E. Sundt (1852) marra 'slakta'. Jämför bortfall av -a vid att köra och någon kör, sålunda mar 'slaktar' alt. 'slaktaren'.
Bojate. I ordlistor över knallespråket ges boja 'dricka', vilket är ett inlån från tyska alt. franska, sålunda bojate 'drack'.  
Tippa. Vet inte. Ändelsen -pa eller -pä är vanligt förekommande i andra rommaniord.  
Te. I diverse ordförteckningar ta 'och'.
Diof. Vet inte.  
Te. Se ovan.
Pieraf. Vet inte. Ordet pi 'dricka' finns i flertalet nedteckningar.  
Tiawa. En missförstådd hopskrivning av orden ti och awa. I ordförteckningar to 'till' och ava 'komma'. Jämför to pallas 'tillbaka'.
Hawa. Vet inte. Är det äldre svenska hafwa 'ha, äga' som avses eller ett icke nedtecknat rommaniord (h)ava 'komma' ?
Jawa. I ordförteckningar ja 'gå'.
Nikli. Hos E. Sundt (1852) nikli 'bort'.
Kier. I diverse ordförteckningar kira 'göra', sålunda kier 'gör'.
Wawa. Osäker. Eklunds tolkning 'varandra' den bästa hittills. Ordet är i så fall en förvanskning av det svenska ordet, som så ofta görs i hemlig- och fikonspråken.