Meningen från Karlskrona rådhusrätts dombok förefaller i mina ögon vara bildad med germansk språkgrund såsom rommanin ser ut idag, men notera att det svenska (eller här möjligen danska) språket, eller mer korrekt de lokala dialekterna, har förändrats sedan denna mening yttrades för 300 år sedan. Gör ett försök vid sidan av Eklund att tolka orden.
Caster. Hos E. Sundt (1852) s(j)aster 'järn, fångjärn'.
Daker. Osäker. Någon tysk rotvälska ? Kan var 'moder' som Eklund tolkar det.
Mins. I diverse ordförteckningar miro(n) 'jag' och miro(n)s 'min, mina, mitt'.
Caster. Se ovan.
Dader. I ordförteckningar dad 'far'. Bildat efter svenska fader men dad är i grunden persiska.
Scoka. Vet inte. Möjligen identiskt med kåcka 'ljuga', som återfinns i ett antal ordlistor.
Casmer. Vet inte. Kanske har med Caster å göra ?
Tu. I den skånska rommanin, som tyvärr ej nedtecknats till eftervärlden, lär ett too 'också, även' ha funnits. Jämför engelskans too.
Anne. Högst troligen en variant av rommani an ' i ', som förekommer i allehanda versioner i nedteckningar.
Mar. Hos E. Sundt (1852) marra 'slakta'. Jämför bortfall av -a vid att köra och någon kör, sålunda mar 'slaktar' alt. 'slaktaren'.
Bojate. I ordlistor över knallespråket ges boja 'dricka', vilket är ett inlån från tyska alt. franska, sålunda bojate 'drack'.
Tippa. Vet inte. Ändelsen -pa eller -pä är vanligt förekommande i andra rommaniord.
Te. I diverse ordförteckningar ta 'och'.
Diof. Vet inte.
Te. Se ovan.
Pieraf. Vet inte. Ordet pi 'dricka' finns i flertalet nedteckningar.
Tiawa. En missförstådd hopskrivning av orden ti och awa. I ordförteckningar to 'till' och ava 'komma'. Jämför to pallas 'tillbaka'.
Hawa. Vet inte. Är det äldre svenska hafwa 'ha, äga' som avses eller ett icke nedtecknat rommaniord (h)ava 'komma' ?
Jawa. I ordförteckningar ja 'gå'.
Nikli. Hos E. Sundt (1852) nikli 'bort'.
Kier. I diverse ordförteckningar kira 'göra', sålunda kier 'gör'.
Wawa. Osäker. Eklunds tolkning 'varandra' den bästa hittills. Ordet är i så fall en förvanskning av det svenska ordet, som så ofta görs i hemlig- och fikonspråken.