Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-15

[Olle Elm]

Det är väl troligt att Mäster Isak också är belagd med patronymikonet Sunesson i denna diskussion under Häktmakare, Gränna.
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Hej Olle!
Står det verkligen Isack Sunesson i notisen 1675 9-10/2 å Vista häradstinget (Visingsborgs grevskaps dombok)? Kan det istället stå Suensson (dvs en dåtida vanlig skrivning av Svensson)?  
 
Måhända något långsökt men ändå kanske värt att notera angående balberaren Isack Krok (död 1695) är att namnet Isack förekommer som patronymikon på en tidigare tatarahövidsman (se här) enligt följande något kryptiska meddelande:
 
Den 10 April 1635 Härnösand Den anklagade Tattarahövidsmann Sven Isachsson från Uppland i Bärlinge socken saman med sitt följe fången och förd till rätta Brott: Stulit ifrån några fattige Crononf skattskyldiga  undersåtar uti Västerbotten penningar och kläder värde 25 D 3M Kmt Harför är deras anförare Sven Isachsson efter der 6cap i tjuvnad -blk CL5351  
 
Det finns ju inga uppenbara kopplingar till balberaren Isack Krok i Gränna men om nu balberaren Isacks patronymikon istället kan vara Svensson så finns det ju en mycket liten möjlighet att ovannämnde tattarehövidsman Sven Isacksson kan vara dennes fader? En kronologisk arbetshypotes att ha i åtankarna om nu balberaren Isack i Gränna verkligen är av resandefolket. Efterlyser kommentarer.
mvh Niclas

[Olle Elm]

Hej Niclas,
Jag har nu kontrollerat notisen enligt ovan och det står klart och tydligt dråparens Swåger, Bardberaren Isac Sune?on. Namnet upprepas dessutom tre gången vid samma ting med samma stavning, där stilen är mycket klar och tydlig.
Vänligen,
Olle
PS. Fick återigen använda domboksregistret vilket underlättar  DS.

[Magdalena Larsson]

Är Arvid Ruth den äldste kända förfadern av Ruut i Gränna? Och (den här frågan besvaras säkert någon annanstans) hur vet man om någon är resande, är det genom yrket, eller uppges det i kyrkoböckerna? Finns det någon av dessa Ruut som flyttat norröver?

[Anders Berg]

Hej Magdalena,
 
Kolla diskussionen Hur känna igen resande i kyrkböckerna.
 
Arvid Ruth/Ruut var namnet på den äldste kände av den släkt som diskuteras här. Vad jag vet flyttade ingen av dem norrut, men det kanske har skett på senare tid.
 
Anknytande fråga! Har inte tänkt på det förut, men vet någon om denna Grännasläkt fortlever?

[Magdalena Larsson]

Tack Anders för länken! Nu är jag lite mer påläst om resanden.
 
Finns det någon möjlighet att Arvid Ruuts släkt är befryntad med de i Hudiksvall eller övriga Norrland? För visst menas det att somliga resanden är etniskt sett svenska ursprungligen - och omvänt att borgare som de i H.vall skulle kunna varit resanden ursprungligen? Under rubriken Släkter, Ruth/Ruuth har jag nämligen ställt en fråga om Hudiksvall-Rutharnas tidigaste ursprung. Jag vill minnas att det i Sv Biografiskt lexikon sägs att det finns flera släkter med olika ursprung, och i så fall borde de äldsta leden vara kända, eller är det ett antagande p g a frekvensen av de som hette det?

[Anders Berg]

Hej! Lite uppföljning på ett inlägg under den ordinarie Gränna-diskussionen (ej resande), som jag för enkelhets skull kopierar in här:
 
Av Niclas Rosenbalck - onsdag den 22 maj 2002 kl. 22.11:  [Ändra]  
 
Upphittad: i Skatelöv k:a (G) år 1704 den 24/1 vigdes handelssmannen Anders Andersson Ruth från Grenna och pijgan Annika Pehrsdotter i Grimsle  
(Skatelöv CI:1 s 281).
 
Denne Anders Ruth blir senare borgare i Sölvesborg. Två barn har jag hittat, sonen Hans i Ysane utanför Sölvesborg 1725 26/12, och sonen Peter i Linneryd, Kronobergs län, 1728 31/7. Det borde finnas ett antal ytterligare barn mellan 1704 och 1725!
 

ysane fb 1726 GID 1780.13.20300
 
 
linneryd fb 1728 GID 833.34.1100

[Niclas Rosenbalck]

Uppgifterna ovan om Anders Andersson Ruths son Hans född 1725 26/12 i Ysane gör det möjligt att äntligen knyta min släkting: hovslagaren vid Smålands kavalleriregemente Hans Ruth i Åmjölkesbo, Ökna sn (f 1725 26/12 enl. hfl. död 1797 9/7) , till Grännasläkten - se om denne hovslagare Hans Ruth diskussionen under Ökna och Släkterna Ruth i Småland.

[Anders Berg]

Kul, då har man gjort en god gärning idag! Det var tydligen flera som sökte efter honom.  Nu återstår bara att knyta Anders Andersson Ruth till de övriga Gränna-Rutharna.

[Niclas Rosenbalck]

Fadern Anders Ruth borde vara densamme som avled år 1729 i Linneryd:
den 9 Novemb: Anders Ruth ifrån Blötewik 50 åhr gamal
[källa: Linneryd CI:1 s 503]
 
Denne Anders Andersson Ruth född omkr. 1679 kan han vara son till Elisabeth Arvidsdotter Ruth i hennes andra äktenskap med ryttaren Anders Bengtsson (levde 1692, vilken sistnämnde kallas förlovad ryttare av skånska regementet)?  
Kanske har den i övrigt okände Anders Bengtsson på något vis haft anknytning till Linneryd socken?  
 
Ovan har nämnts om att borgaren Claes Christoffersson i Växjö år 1687 i Träslöv (Halland) blev gift med en Brita Thoresdotter, som även kallas för Brita Ruth (!). Hon avlider i Växjö 1734, begravd 7/12.  
Elisabeths förste make Thore kan vara densamme som häktmakaren Thore Persson i Växjö som levde 1669 (mtl) och fadern till Britta. tydligen har Elisabeths såväl som hennes syster Dordis barn kallat sig Ruth efter sina mödrar!  
 
 
Det är intressant att notera att det även tidigare nämns eventuella resande i Linneryd sn:
valackaren Christopher Sandersson ohh Maria Bengtsdotter får sonen Bengt i Tokamåla år 1724.
Handelsmannen Gudmund Jonsson Krok (son t häktmakaren Jon Gudmundsson Krok ohh Ingrid Nisldotter Lind i Växjö) ohh Ingeborg Jonsdotter får sonen Jon 1721 9/5 i Svartabäck, Linneryd sn och dottern Maria 1727 28/8 i Öljemåla. År 1723 i november hade ett zigenarfölje (Christian Mårtensson Brobergs) dragit fram och tillbaks i trakten och den gamla kvinnan Anna Sibilla hade avlidit på hemmanet Hultet i Linneryd sn.

[Sonia Biörkeroth]

Olle Elm gav idag en länk till finska resande. Där nämns bl.a. namnet Rooth/Ruuth. I en förteckning av Karl Hedman Hantverkare i Vasa från stadens grundläggning år 1611 till näringsfrihetens införande är 1869 finns namnet Rooth/Ruut. Huruvida dessa personer har anknytning till resandesläkten Ruuth vet jag inte. Men jag gäller in uppgifterna här, kanske kan vara av intresse:
 
Guldsmed:  
Ruut (Root) Johan Persson, nämnd 1698, död 7/1 1751, 81 år gl. gift med Kerstin Arvidsdotter död 15/2 1746, 72 år gammal
 
Skomakare:  
Ruut, Jöran Andersson nämnd 1648, gift med Karin (begravd 1/5 1674 såsom änka)
Ruut, Johan Simonsson, nämnd 1698, död 7/1 1751, 82 år gl. Gift med Gertrud Mårtensdotter Sander, hon död 26/10 1739, 69 år gammal.
Notering: i Kristinestad förekommer borgaren Georg Jöransson Sander (Zander) gift 29/3 1724 med Karin Johansdotter.
 
Ovan bägge Johan Ruut men med olika fadersnamn, nämnda 1698 och dör samma dag, men har olika hustrur. Dödsdatumet är samma i skriften!
 
Slaktare:
Gråberg Johan, död 13/11 1736, 40 år gl (son till tunnbindaren Mårten Mickelsson Gråberg). Gift i Vasa 12/11 1723 med änkan Brita Berg född Ruut, död 2/4 1729, 44 år 3 mån gl. Gift 2:o  24/6 17 med Karin Holm.
 
Det finns även info om namnet Krook.  Lägger in det under Krook.

[Niclas Rosenbalck]

Lite utdrag ur Gränna stads dombok 1692 som ger en intressant tidsbild:
 
s 1:
Anno 1692 den 11 Januarij
höltz ordinarie Rådstugu vthi Gränna Stadh,
öfwerwarandes uthi herr Borgemestarens Wäl-
betrodde Pehr Pehrsson Wirckn?j ställe
konstrijk Mr Ludwich Barck, och Närskrefne
 Rådmän
Nils Ander?on Jonas Hall
 
Samme dagh Framstäldte sigh för Rätten En vngh dräng
Petter Nil?on Ruut bend hwilcken här i Staden
af Ehrlige och Redelige Borgare Föräldrar född är, be-
giärer nu här att blifwa Borgare, hwilcket
honom blef tillåtet, aflägger Fördenskull sin Borgare Eed
medh hand å Book effter__15 Cap. Konungz B. Stadslagen.
löfftesmän för honom  
Nils Per?on Skatte
Arfwedh Nil?on Ruut
 
Dato Instäldte sigh och för Rätten En vngh drängh
Johan Swen?on bend , född i Bogesundh Stadh, hwilcken
för detta hafwer tiänt änkian hustru Kirstin Isachz-
dotter och af henne bekommit itt godt och Richtigt
afskiedzpa? anhållandes nu tiänsteligen härstädes
att winna Burskap, hwilcket honom uppå bemte hans
gode Pa? och bewijs tillåtet blef, aflade alltså sin Bor-
gare Eedh medh hand å Book effter ofwanbemte
15 Cap Konungz B Stadslagen.
Jämbwäll löfftesmän för honom
Nils Per?on Skatte
Arfwed Nil?on Ruut
 
....
 
 
s 2:
Gränna stads rådstugurätt (VaLA) 1692, den 20 januari:
Stadzens härstädes Inwåhnare konstrijk Mr Isaak
Bardberare klageligen föredrager, huruledes som de?
Tiänstedrängh Abraham Nil?on wid Nampn skolat
vthkommit itt taal, det han skall begängit lägersmåhl
medh Bemte Mr Isaaks hustru. Alltså opkallades
ofwanbemte drängh, der om att examineras, hwilcken
wart å öfwerlastad medh dryck, att man icke Rätteligen
kunde till hans berättelse taga Någon trowerdigheet, Men
bäkandes han högeligen sigh sådant Spergement Om sin
Maatmoder och sigh vthkommit, icke heller något olof-
ligit hafwa medh henne att beställa, doch emedan han som
[s 3:]
/: Som förmählt är, finnes så mycket drucken, ty kan Rätten
icke medh samma Saak wijdare för denne gången giöra,
hälst emedan Nästan itt allmänt Rychte är å färde,
att han för åthskillige skolat sagt och bekiänt sigh för olof-
ligdt omgiänge med sin Maatmoder icke wara frij,
För den skull blef Saaken opskiutin till een annan Råd-
stugu dagh.
 
 
Hustru Kirstin Ruut beswärar sigh öfwer sin Syster
Elizabedt Ruut, att hon Ao 1683 den 20 Martij
Caverat för henne hoos handelsmannen Christopher
Christophersson af Giöteborgh och det i Fahlekiö-
pingh för Penningar__9 RDr hwilcka 9 RDr
Hustru Kirstin Ruut Ao 1684 den__18 Junij
för henne betalt i Fahlekiöpingh som bemte Han-
delsmans qvittens af ofwantalde Dato förmählar,
hwaremoth hustru Elizabedt berättar att hennes Syster
hafwer af henne tagit En häst sigh till betahlningh, hwilc-
ken hon wåldsambligen skohlat tagit ifrån hennes omyn-
diga dotter Britta Tohresdotter och det wid Wänners-
borgh, hwilcken häst hustru Kirstin Ruut tillstår sigh
anammat, Men den icke med något qwaldt tagit,
doch skall hästen icke kunnat wara wärd ofwantal-
de__9 RDr  Vthan berättar att hennes Man Mr
Isach Bardberare strax der effter hästen försålde till
Borgaren här i Staden Johan Berggren för 10 D.
Silfwermynt, hwilcken Borgare bende nu relate-
rar att hästen e? mehra wärdt wärd än som ofwan-
förmählt är, Hustru Elizabedt Ruutz Man En förlof-
wad Ryttare Anders Bengtzson wid Nampn säger
sigh gifwit 14 Dr Silfwermynt för samma häst, och
[s 4:]
och det lytet förr än som hans Swägerska hustru Kirstin
den medh wåld togh ifrån hans Stiufdottter. Och
ehuruwäll hustru Kirstin Ruut skall bekommit sin
fulla betahlningh för ofwanrörda 9 RDr skall hon
äntå ther uppå pr?tendera för den orsaak, att den-
ne Anders Bengtzson Twenne gånger bortkiördt
Een hustru Kirstin Ruutz Tiänstedräng Abraham
Nil?on bend för det att Teckn syntes det han skulle
hafwa medh sin Matmoder itt olofligit omgiänge,
och att hustru Kirstin skolat gifwit honom Råck och
Hatt. Swen Isach?on Inwåhnare i Fahlekiöpingh
bewittnar att hustru Kirstin Ruut wåldsambligen
tog hästen ifrån hustru Elizabedtz omyndiga dotter
Parterna tillåtas om dee__9 RDr och hästen att
förlijkas, hwar och icke det skier kan, komma för
Rätten een annan gång, will Rätten så mycket
giörligit är denne Saak afhiälpa Men anbe-
langande Rychtet emellan hustru Kirstin Ruut
och de? Tiänstedräng Abraham Nil?on skall änd-
teligen å Nästa Rådstugu widare der om Ransakas.
 
Anno 1692 den 23 Januarij höltz ordinarie
Rådstugu uthi Gränna Stadh öfwerwarandes vthi
herr Borgemestarens Wälbetrodde Pehr Pehrs-
son Wirckn?j ställe konstrijk Mr Ludvich Barck
och Närskrefne Rådmänn
Nils Ander?on, Jonas Hall, Johan Werner.
[s 5:]
Samme dagh Framkallades 2dre gången för Rätten, drän-
gen Abraham Nil?on som een tijdh bort åth hafwer tiänt
Mr Isach Bardberares hustru hustru Kirstin Ruut, och
hålles mi?tänckt hafwa med henne någon olofligh be-
blandelse begådt, hwilcket rychte Mr Isach sielf å sena-
ste Rådstugu angifwit, ehuruwäll han sin hustru in-
tet annat ähn ährligt och ährebart tillwijter, Men
williandes att hon för samma Rychte må blifwa befrij-
at, eller och der hon Skyldigh woro :/Sakfäld, Om hwilc-
ken Saak ofwanbemte dräng för Rätten opkallades och
examinerades, då han frijwilleligen bekiände, det han
för Mr Isachz hustru icke är frij, Vthan Förste gången
för Pa? 3 åhr sedan hafft lägersmåhl medh henne här
i Staden, och Vthi Mr Isachz egen Gård och huus då
bemte hans husbonde skolat warit förrest till Adelöf
och andra gången hafft beblandelse medh henne i Skåh-
ne och det Nästleden Sommars. Rätten befrågade
om denne dräng hafwer något feel på de? goda För-
nufft och 5 Sinnen, Hwar till näkades.
Bemte Abraham Nil?on tillstår och att han hafwer
hafft otijdigh beblandelse medh hustru Kirstin Ruutz
TiänstePijga Maria Erichzdotter wid Nampn, hwilc-
ken aflat och födt Barn, som skiedde här i Staden för
Pa? itt åhr sedan, och Barnet härstädes want doop
och Christendomb, Berörde Qwinfolck säger han sigh
nu willia ächta, Samma Qwinfolck uppå tillfrågan
bekiänner att han henne första gången häfdade i
Schiänninge, Men drängen säger att det passerade
i Malmbäckz Sochn. Ofwanberörde Qwinfolck be-
rättar att hon några gånger förmärckte, det hennes
[s 6:]
hennes Maatmoder hustru Kirstin Ruut hade Olofligit
omgiänge medh sin Tiänstedräng Abraham Nil?on,
i t? hon alt mycket afhölt och älskade honom, Men
emoth Pijgan betedde hon sigh altijdh ?frigh och wred, och
bekiänner att när denne hennes Maatmoder förnamb
henne wara hafwandes, då dee giäste i Adelöf Kyrckio-
by, skolat Maatmodren budit henne gå att giöra af
medh sigh, hwaruppå hon af hårdt bekymmer betagen,
gick Vppå een hög kulle, kyrckiobacken benämbdh  
och togh sitt hårband och sina Strumpebandh och tänck-
te till att ophängia sigh medh, då omtalde Abraham
tillijka medh Zachris Östen?on i Adelöf skolat sökt
igen henne och afrådde henne ifrån samma fördöm-
meliga opsåth, och beroopar sigh på hustruerne i Adelöfz
Byen hustru Maria och Märit, som skola der wetta
att intyga, det hennes Maatmoder, som sagt är, In-
rådde henne att giöra af medh sigh. Af den högwyr-
tigheet som denne Saak Synes dependera af blef här
medh ännu widare opskutit till Nästa Rådstugu dag
då ytterligare här om skall Ransakas.
 
Anno 1692 den 27 Januarij höltz ordinarie
Rådstugu vthi Gränna Stadh öfwerwarandes herr
Borgemestaren Wälbetrodde Pehr Pehrsson
Wirckn?us och Närskrefne Rådmän
Mr Ludwich Barck, Nils Ander?on, Jonas Hall
 
Då framkallades åter för Rätten drängen Abraham Nil?on
[ 7:]
Nil?on som å senaste håldna Rådstugu bekiände sigh hafwa 2ne
gånnger begångit olofligit omgiänge medh sin Maatmo-
der hustru Kirstin Ruut, och ähn widare förhördes om sam-
ma Saak, hwilcken i begynnelsen näkade till sin förre
giorde bekiännelse, föregifwandes sigh då wart drucken
och bekiände osanningh på sigh och sin Mathmoder, Men
som man wid bemte senaste Ransakningh icke till det
Ringaste kunde förstå honom af dryck wara betagen,
vthan befantz heele Rychter, t? beflijtade Rätten sigh om
att komma honom till sanningenes bekiännelse Före-
ställandes honom att när Synden blifwer bekiändh,
och af hiertat ångrad, warder den och af Gudh
förlåten och tillgifwin, och Syndaren så medelst för
det Ewiga Straffet förskont, hwilcket bemte Abra-
ham på een lijten stundh togh i betänckiande, och strax
der effter sin förriga giorde bekiännelse widergick
Nembligen det han begångit hordombslast medh Mr
Isach Bardberares hustru Kirstin Ruut, och
det nästan continuerat på förflutne 3 åhrs tijdh,
och bekienner att Mr Isach och hans och hans hu-
stru twingat honom till att näka för sin förrige gior-
da bekiännelse, hotandes honom med swår tört
vthi Tohrn och Hächtelse. Hustru Kirstin Ruut
inkallades för Rätten, och drängen vthi hennes
närwaro sin förrige bekiännelse om det lastbara
omgiänget itererade, men hon med Eeders vthgiu-
tande högeligen nekar sigh häruthinnan Skyldigh
wara, föregifwandes att denne drängh 1mo intet
är wid sitt goda förnufft, 2do vthgiutit thenne
beskylldningh på sigh för det han intet bekommit så
månge Penningar af henne till att dricka vppå som
han wille och af henne begiärat. Drängen inständigt
[s 8:]
Inständigt påstår sigh hafwa bekiändt sanningen uthi of-
wantalde Måhl, och berättar det han åthskillige gånger
fordrat afskiedh af denne sin Maatmoder, men det
ey kunnat bekommit. Hustru Kirstin Ruutz Swåger
En förlåfwad Ryttare af Skåniska Regemente Anders
Bengtzson wid Nampn berättar att han kiörde denne
dräng ifrån sin Swägerska hustru Kirstin för det
elacka rychtet skull som hördes om henne och honom.
Af ofwantalde Skiähl och i anledning af lagzin-
nehold, egrkiände Rätten att hustru Kirstin Ruuth
wid 3 Weckers uthlopp med sielf sin Tolffte Eedh
sigh för denna lastbara beskyldningh befrijar och
de? Mann Mr Isach Krook Bardberare säger
inför Rätten sigh willia för sin hustru i medlertijdh
gå i Caution, hwilcken Caution Rätten approberade Eme-
dan Mr Isach här i Staden är Boofast och Eedsworna
Inwåhnare.

[Niclas Rosenbalck]

Är mer känt om Anders Bengtsson som var förlovad ryttare vid Skånska regementet?
 
Borgaren Claes Christoffersson i Växjö [son av borgaren Christoffer Claesson i Växjö] blev år 1687 i Träslöv (Halland) gift med en Britta Thoresdotter, som även kallas för Brita Ruth. Denne Britta Toresdotter bör vara den ovannämnda BT som 1684 nämns som omyndig (ogift) och var med i Vänersborg. Varför vigdes Britta och Claes i Träslöv ? Bodde styvfadern Anders Bengtsson och modern Elisabeth Ruut i Träslöv detta år?
 
År 1701 1/7 avlade Anders Ruut sin borgared i Gränna. Löftesmän för honom var då Samuel Persson och Johan Biörnkloo. Denne Anders är densamme som handelsmannen Anders Andersson Ruut ifrån Gränna som 1704 gifter sig i Skatelöv kyrka (se ovan). Han kan mycket väl vara en son av Elisabeth Ruut och Anders Bengtsson. Det borde gå att lokalisera sistnämnda geografiskt och även se i rullorna när han tjänade som ryttare och var (i Skåne/Halland).

[Niclas Rosenbalck]

bend ovan i dombokstexten är förkortning för benämnd.

[Bo Lindwall]

Den 1 febr 1765 häktades i Karlskrona Arvid Ruths änka Helena Kristina Dittborn (eller Dichtborn) samt hennes döttrar Greta Stina Ekebom och Maria Arvidsdotter. Helena Kristina och dottern Greta Stina var efterlysta för röveri i Torsås sn i S Möre härad och avsändes den 5 febr till Kalmar i väntan på rannsakning. De togs in på häktet på Kalmar slott den 18 febr 1765.
Den 13 april 1765 hölls urtima ting med S Möre härad och enligt häradsrättens utslag dömdes Helena Kristina Dittborn samma dag för begånget rån till döden och hon och dottern Greta Stina Ekebom, som dömts till kroppsstraff, fördes till Kalmar slott för att där invänta hovrättens utslag. Hovrätten fastställde häradsrättens dom, Greta Stina Ekebom avsändes den 18 nov 1765 för att undergå kroppsstraffet, men Helena Kristinas dödsstraff kunde ej verkställas för hennes sjuklighets skull. Helena Kristina fortsätter att vara för sjuk för att avrättas och sitter kvar på Kalmar slott ännu fem år senare, 1770. 1771 års fånglista saknas och 1772 finns hon inte kvar längre.  
(Källa: Kalmar landskansli DX:9).

[Niclas Rosenbalck]

Elisabeth Thorsell skriver den 30 maj 2003 följande som bör uppmärksammas här i anslutning till ovannämnde soldat Arvid Ruth:
Jönköpings Landskontor AI:37 (brevregistratur 1756) innehåller en lista över fångar som passerat Jönköping, och som ska ha fortsatt fångskjuts. En av dem heter Arvid Ruth:  
24/5 Soldaten Arwid Ruth som olofl[igen] afwikit från Roten nr 32 af Kronobergs Regemente och Öfwerste Lieut[nanten]s Compagnie kommer att föras på wanlig fångeskiuts till Vexiö.  
 
 
En gren av Ruth ifrån Gränna finns troligen även i Växjö stad och representeras av hattmakaren Johan Ruth/Ruut på 1720-talet (med barnen: Jacob f 1727 och Andreas f 1731).

[Elisabeth Thorsell]

Kul att någon läser vad man skriver och Niclas inlägg fick mig att greppa Carl Gustav Collins bok om Konga kompani, men däri ingick inte Furuby. Konga kompani, som behandlas i denna bok, tillhörde Kalmar regemente.
 
Där finns på rote 15 Västra Hällasjö Norregård i Algutsboda som soldat nr 4: Petter Arvidsson Rut, antagen 1713 5/3 och död 1714 27/12. Namnet anges också stavas Rutt.

[Britta Zachs]

Sökte krämare på Rötter och fick upp ett inlägg från 20 maj 2003.Där stod att namnet Ruuth förekom i Halmstad på 1600-talet.En liten parentes.Britta

[Anders Berg]

Soldaten Arvid Ruth, med fångskjuts 1756, och död före 1765 (om det är samma person), skulle kunna vara Sven Arvidsson Ruths i Gränna son Arvid född 1728 27/3.

[Anders Berg]

vngh drängh Johan Swen?on bend, född i Bogesundh Stadh, hwilcken för detta hafwer tiänt änkian hustru Kirstin Isachzdotter och af henne bekommit itt godt och Richtigt afskiedzpa?
 
Det bör väl vara Johan Svensson Sundberg som sedan gifter sig med samma Kerstin Isaksdotter. Att hon är änka 1692 skulle kunna innebära att hon är den dotter till Kerstin Ruut som 1687 är gift med en Alexander Svensson. Denne är (enligt Börje Furstenbach, Släktforskning för alla s. 82ff) instämd 1687 22/1 för att på Gränna marknad ha slagit en Anders Andersson i huvudet med en eldbrand.
 
Tjänstedrängen Abraham Nilsson är också nämnd i de utdrag som Niclas gjort ur Hjo dombok:
Hjo rådhusrätt den 24 september 1688:
Jn stälte Sigh Factoren Anders Wätterman kieradhe till Mestr Jsack uthi Gränna så wäll som till hans hustru h: Kierstin rätt för medelst dhet hans påycke Abraham nilson skåhlat om Marck dagen uthe Salig Andor Jön?ons huus om afftonen i Skiömbingen Slagit till hans hustru medh knif uthe wänster armen[...]

[Anders Berg]

Om vi återvänder till Elisabet Ruut och hennes dotter Brita Toresdotter, så har jag kontrollerat registeruppgiften om vigseln i Träslöv 1687 mellan Britta Torsdotter och Clas Christoffersson:

GID 1849.13.81800
 
Är nu detta rätt personer, är detta borgaren i Växjö Clas Christoffersson? Ja, säkert är det så. I Träslöv bor nämligen Arvid Rut! Åtminstone mellan 1686 och 1694 finns en Arvid Rut (Rud) utan yrkesangivelse bosatt i socknen. Ministerialboken 1687-1705 är uppgjord hemmansvis, och varje hemman inleds med en förteckning på de boende. Nästan en husförhörslängd. På ett av socknens backastugur i Träslövs by finns noterat sist i boken denna familj:
 
GID 1849.15.21500
 
Allt tyder alltså på att Brita Toresdotter var hos sin bror Arvid Rut i Träslöv 1687. Släktskapet bekräftas av uppgiften från Växjö 1695, då förlamade soldaten Arvid Rut bodde hos sin svåger Clas Christoffersson (se tidigare inlägg). Uppgiften om hustruns namn i Träslöv bekräftar också att det är samma Arvid Rut som får dottern Thorul i Riseberga 1696, som rapporterats tidigare.
 
Arvid Ruts barns notiser (Svens hittades inte i Träslöv):
 
GID 1849.13.81600
 
GID 1849.13.82900
 
GID 1849.15.21600
 
GID 1849.15.21600
 
GID 1849.15.21600
 
Vi har alltså:
Arvid Rut (Rud), soldat, bosatt 1686-94 i Träslöv (1686 i Klastorp, ca 1690 i en backstuga i Träslöv och 1692 på fiskeläget), vistas i Växjö 1695 och på resa i Skåne 1696.
G m
Kerstin Eriksdotter
 
Barn:
* Sissela 1686 dt 12/12 i Klastorp, Träslöv
* Sven ca 1688
* Jöns 1690 dt 4/8 i Träslöv backastuga
* Börta 1692 dt 18/12 på fiskeläget, Träslöv, död 1693 bg 24/2
* Börta 1694 dt 11/2 i Träslöv sn
* Thorul 1696 9/7 i Riseberga sn
 
Jag såg inte till någon ryttare Anders Bengtsson i Träslöv.

[Anders Berg]

En annan gammal okollad uppgift visar sig vara intressant. Vandringsmannen Christian Ekeboms från Gränna hustru heter, så vitt jag kan se, Margaretha Ruth. Det framgår av hans dödnotis i Loshult 1749:

GID 1454.24.28900
 
Jämför namnet Ekebom, som också bars av Arvid Ruths (får man förmoda) styvdotter 1765 (se Bosse Lindwall ovan 21 dec). Finns mer om släkten Ekebom, och om denna hustru Margareta Ruth?

[Anders Berg]

Arvid Rut och Kerstin Eriksdotter har också en son Thor född i Lydestad, Mörarp (Skåne) 1698 dt 8/5.

GID 1318.4.13700
 
Så här ser dopnotisen i Riseberga 1696 ut:
 
GID 1694.47.43600

[Niclas Rosenbalck]

Ovannämnde soldat Arvid Ruth (se inlägg 21 dec.) tjänstgjorde 1743-1757 för rote nr 32 Råaköp i Torpa socken, Sunnerbo härad, i Kronobergs län.  Rote nr 32 Råaköp tillhörde Överstelöjtnantens kompani (ifrån 1836ff kallades detta för Ljungby kompani) vid Kronobergs infanteriregemente.
Arvid Ruth (född 1717 enligt åldersuppgift i soldatregistret, således ej identisk med den Arvid född 1728 som Anders Berg föreslog ovan) antogs som soldat nr 32 1743 28/6. Var kommenderad till Karlskrona vid mönstringen 1744 (GM 1744). Rymd 1755 2/5,under kommendering i Karlskrona, men ertappad och utstått straff och till roten återkommen (BM 1757) år 1756 12/9. Avsked som soldat ad interim för liderlighet 1757 2/5.  
Källa: Rolf Carlssons soldatregistrering av Ljungby kompani och rote nr 32,.
 
Kyrkboken i Torpa (G) ger följande information:
 
Torpa CI:1, 1743, s 240:
den 10 ejusdem [=november] föddes Soldatens Arvid Rutz barn i Råakiöp
döptes Dom: 24 p: Trinit: kallades Mathias  Testes  Pehr
Blom i högagrd  Elias Skotte i Sunnertorpa  H: Ingelöf
i Äsphult  H: Kirstin i Skifftaryd.

Genlineid: 848.13.93400
 
Torpa CI:1 s 230, dödlängd 1743:
den 17 November afled Arvid Rutz barn i Råakiöp wid namn
Mathias och begrofs den 20 dito   9 dagar
 
Genlineid: 848.13.92800
 
Torpa CI:1 s 242, år 1744:
den 23 dito [=december] föddes Arvid Ruths barn i Råakiöp döptes 4 dag Juul
kallades Jöns Testes Pehr i Fathult, Pehr i Stackarp
H: Johanna i Råakiöp, H: Ingierd ibm
 
Genlineid: 848.13.93500
 
Torpa CI:1, s 231, dödlängd 1745:
Samma dag [=18 april] afled Arvids barn i Råakiöp wid namn Jöns och begrofs
samma Söndag     (7?...?)
 
Genlineid: 848.13.92900
 
Torpa CI:1 s 244, år 1746:
(1?) Febr. föddes Arved Ruths Sohn i Råakiöp och döptes den 9 dito kallades Johan  Testes Pehr / Schienberg  Håkan i Råakiöp  Jonas i Balckö  h: Britta i Balckaryd, h Annika i Groeryd, P Kirstin /ibidem
 
Genlineid: 848.13.93600
 
Torpa CI:2, s 8, år 1751
D XXV Jan: Föddes Arved Ruths barn i Råakiöp och hemma
döptes samma dag, kallades  [står ej]    Testes
Håkan i Råakiöp Arved ibidm  Kirstin i Råakiöp
Ingier ibidm
 
Genlineid: 848.14.94800
 
Torpa CI:2, s 28, 1755:
D VI Sept: föddes Arved Ruths barn i Råakiöp, och
döptes d. XIV dito, kallades Catharina. Testes
Eric i Stackarp, Bengt ibidem, Per i backagrd
Elin i Råakiöp, Karin ibidem, Elsa ibidem
 
Genlineid: 848.14.95900
 
I Torpa socken bodde även personer ur Skottefamiljen:  
åren 1742-1744 tjänade soldaten Elias Carlsson Skotte (f ca 1712, död 1744 26/11 enl. Rolfs hemsida, men 6 nov. enl. dödboken; (Elias Skotte), dödsålder 30 år) för rote nr 39 Sunnertorpa.  
Soldaten Elias Eliasson Skotte (död 1741 16/11 enl. Rolfs hemsida; i dödboken (Elias Skotte) anges dödsdatum 17 nov., dödsålder 50 år!) tjänade 1741 för rote nr 31 Forsa.  
Soldaten Peter Eliasson Skotte (f c1712 i Småland, död 1742 29/3 i Karlskrona) tjänade för rote nr 40 Groeryd åren 1741-42.
Vid Arvid Ruths son Matthias dop 1743 var Elias Skotte i Sunnertorpa fadder.

[Niclas Rosenbalck]

Eksjö CI:2, s 460, år 1700:
[i vänster marginal längst upp: Anders Swen?on
Beata Isaks-
dotter Krook ]
Dito[= 6 juni 1700] lofwad Muggeswens Anders, at wilia med ächtenskap uprätta sin belä-
grade qwinna, Beata Isaksdotter Krook, som han länge daskat med, och derpå
handräckt henne, uti kyrkioherdens, och gudmund Skomakares när-
waro, som med honom hans begäran framstälte, och det med allerför-
sta fulborda; det han och på Rådstugun, genom Byfogden Lars Per?on,
den 2 hujus, innan han giorde sin Borgare Eed, utlofwat hade; Ehuru han
Anders, den 6. November 1699, på Ekesiö Rådstugu, tå dhee bägge wore här
för rätta, enständigt nekat, willia äga henne, blifwandes dhe för
denskull remitterade til V. Consistorium i Linköping, som sedan intet
är af them effterkommit och  fulfölgt, förmedelst hans ostadige sinne och
uteblifwande; hwilket, med mycket annat, blef honom widlyffte
ligen förstält och satt under ögonen, samt hwad för stoor fara
och Siälewåda han länge sträfwat uti, emädan han i sin ogudachtighet
och synder, utom någon sann bätring, fortfarit; det honom högst åliger,
nu i Nådenes tid, med rätsinnig ånger och botfärdighet at taga i noga
acht och läggia på hiertat, så kärt honom är at salig blifwa. det han
utlofwade wilia göra. Och hon sammaledes. Löfftesmän för honom
äro Anders Frijbiörn, och Jonas gudmundson pott, och det om Söndags Morgonen
klockan 6. 10 Junii, innan lysningen skedde, blef och tilsagd, nästkom. Söndag at begå
den heliga Natwarden, hwilket han hörsamligen effterkom. Wigdes här i kyrkan
den 26 Junii, klockan 10, effter 3ne laga lysningar. derom them gafs skriffteligit witnesbörd.
 
Beata Isaksdotter Krook är dotter till Isak Krook och Kirstin Ruut i Gränna. Om henne nämner Zielfelt i sin artikel å sidan 24:
Beata. Om henne är ej annat känt än vad som står i Gränna dombok 1715 3/10, då hon begärde attestatum om sin födelse i Gränna: att krämareänkan Beata Isaksdotter var där barnfödd av ärliga föräldrar och äkta säng, fadern var fordom sal. riksdrotsens hr greve Pähr Brahes fältskär Mäster Isak Krook, modern ärlig hustru Kirstin Arvidsdotter Ruut.

[Niclas Rosenbalck]

Jämför även med att Anders Svensson Mugg var en av faddrarna vid dopet den 13 februari 1701 i Eksjö av borgaren o pinkaren Erngisel Larssons ifrån Växjö son Lars. Då närvarade flera av Rutesläktet och även häktmakaren Johan Hindrichsson ifrån Vimmerby - som bevisligen är av resandesläkt (han kallas för tartar och hans sons familj kallas zigenare och tartarer i domboken; JH är stamfader för bl a släkten Wimmercrantz o Molin ifrån Vimmerby).

[Niclas Rosenbalck]

Angående Anders Andersson Ruth ifrån Gränna:
 
I Blötevik (Linneryd sn) bor handelsmannen Anders Andersson Ruth (född ca 1679?) åtminstone ifrån juli 1728 till sin död där den 9 november 1729.  Kan denne vara en bror till soldaten Lars Andersson Sillberg för Blötviks rote ? Sillberg tjänade där mellan 1716 och 1744. Skrivs i kyrkboken även ss Silfberg. Anges vara smålänning i mönsterrullorna och född ca 1695-97.
Varför bodde Anders Ruth annars i just Blötevik så pass länge? Vilken orsak fanns för handelsmannen ifrån Sölvesborg att bo just där, långt ifrån närmsta stad mitt ute i skogsbygden?
Anders Andersson Ruth har varit borgare i Sölvesborg på 1720-talet  - jämför med soldatens märkliga efternamn ”Sillberg” och att Sölvesborg oftast uttalades ”Sillvisborg”.  Märk dock även att varken soldaten eller dennes hustru är faddrar vid handelsmannen Ruths son Peters dop 1728.  
 
Var höll Anders Andersson Ruth till med sin familj ifrån då han nämns vid sin vigsel 1704 i Skatelöv kyrka (Kronobergs län) till dess han dyker upp i Sölvesborg år 1724 (mantalslängd daterad den 3 december 1724)?

[Olle Elm]

Hej Niclas,
Ser att Du frågar om Kristian Ekebom på annan plats i forumet och länkat hit. Har ej hunnit med att gå igenom ovanstånde så jag vet inte om Du sett detta; I en avskrift jag har för Gränna finner jag 1745 ---mannen Kristian Ekebom m borgardottern Margareta Svensdr Ruth. (Uppgiften behöver givetvis kontrolleras)
Det finns också uppgifter om andra Ekebom, men Du får meddela om Du är intresserad.
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Har inte artikeln om Ruthesläktet och följande är väl känt  ang ovanstående Margareta Svensdr Ruths familj:
 
I avskriften av hfl 1757:
 
Handelsman Johan Pilkvist 49
h Stina Svensdr Ruth 45
d Sofia 18
d Kristina 16
?-måg Arvid Svensson Ruth 27
Inh.ä Maja Sandbäck 69 död  
 
Det kan väl vara syskon?
 
Död/begr(?) 1735-02-08 Borgaren o handelsm. Sven Rut, 54 år, bör väl vara fadern.
 
Död/begr(?) 1783-09-26 Änkan, fattighjonet Margareta Ruth i Fattighuset av ålderdoms bräcklighet, 76 [år gammal]. Kan det vara densamma - kanske något för gammal?
Vänligen,
Olle

[Anders Berg]

Hej Olle,
 
Det var en intressant uppgift med vigseln(?) mellan vandringsmannen Christian Ekebom från Gränna, som dör 30 år gammal i Loshult (Skåne) 1749 6/6, begr 11/6, och Margareta Ruth, som nämns vid namn i Loshults dödbok. Vad är din källa för avskriften? När jag försökte hitta en vigsel 1745, så visar det sig att Gränna vb har lucka 1738-1745, och för året 1745 så börjar förteckningen med vigsel nummer 7! Avskriften verkar komma från en alternativ källa. I Jönköpingsbygdens avskrifter finns den inte heller med.
 
Margareta är enligt JBGF avskrifter född 1713 26/11 av Sven Arvidsson Ruth och Elisabet Alexandersdotter (Samuelsdotter i en avskrift 1728) Ellsbeck (så i avskrift 1724). Jag har inte kollat dessa födelsenotiser i original.