Äldre inlägg (arkiv) till 2004-04-10

[Niclas Rosenbalck]

Hej!
 
Hittade följande i Göteryd CI:1, s 351 ; år 1733 födelseboken:
dhen 22 Augusti föddes och d 24 döptes afskiedade volenteurens Staffan Mey(ers) och dess hustrus barn, kallades Barbrå
       witnen
diur i St. Ryd, Sohne ibdm, hust. Swenborg Påhlsdotter i Ryd,ett qwinfolck af samma tartan följe wid Namn (står dock ej!)  
 
Av faddernotisen torde framgå att det var resande.

[Daniel karlsson Meijer]

jag undrar om det är någon som vet nåt om Ferdinand Meijer F 1863 i Avesta.

[Torbjörn Norman]

Skarprättare Mejers svägerska födde ett dödfött barn i Björklinge (uppl) 1758 omkring 1/12. Källa födelseboken.  
 
Samma år 30/12 begravs skarprättare Skärbergs dotter Majas dödfödda oäkta gossebarn också i Björklinge.
 
Kan det möjligen vara samma dödfödda barn som avses?

[larsen]

Jeg har fått opplysninger av en slektning som kunne fortelle dette: 
Gabriel Alexandersson Mejer Skarprättare i Uppsala på slutten av 1600-tallet.
 
Dette må jo være en slags stamfar for denne slekten?
 
Hilsen en Alting

[Joakim Andersson]

Meijers tjärn.
Jag brukar fiska i sjöarna på gränsen mellan medelpad och ångermanland. Där ligger en Meijers-tjärn, i Helvetesbrännan, vid vilken en man med familj skall ha levt på 1600 eller 1700 talet och försörjt sig på jakt och fiske. Fortfarande långt ut i ödemarken. Vet inget mer om honom men brukar fashineras av att någon valde att bo så långt från närmsta samhälle. Känner någon till honom?

[Katarina Sohlborg]

Gabriel Meijer.   Ovansjö db F:1 1805: död 8/1, begr. 10/1 gamle Hästbotaren Gabr. Meijer i Storvik, 83 år, av ålderdom, ogift.
 
mvh
Katarina Sohlborg

[Niclas Rosenbalck]

Notiser som berör resandesläkten Mejer i Uppsala se 29 april 2003 här: skarprättare
 
I Släkthistoriskt Forum nr 1 1984, s 16 nämns Anders Gabrielsson (Meyer) , verksam som nattman i Göteborg 1700-1705, son till skarprättaren i Uppsala Gabriel Meyer. AG rymde 1709 från sin hustru med hustrun (Karin Jönsdotter) till den förre skarprättaren i Göteborg Johan Eriksson Lilja. De två röjdes i Kalmartrakten och fördes till ting i Södra Möre 10/4 1709 (ärendet borde kunna följas i Göta hovrätts protokoll där deras slutliga domar torde kunna återfinnas).  
 
Under resande- Lejon (se: Lejon) har Ola Larsson den 30 sept 2002 skrivit följande:
 
Ur Fryksdals härads domböcker 1726-40 av Gunnar Almqvist.  
 
1731 Vt 90: Norskan Britta Siversdotter, som gått omkring här i Sverige och dragit sig fram genom att förtenna koppar, vilket hantverk även hennes far, bosatt i Floda socken i Norge, utövar, säger sig strax före sistlidne pingst ha blivit lägrad i Gräsmarks socken av skarprättarens i Uppsala son Gabriel Alexandersson. Fjärdingsmannen Jonas Persson i Ånneby intygar att Gabriel sagt sig ämna ingå giftermål med Britta, och borgmästaren i Uppsala Johan Starling intygar att Gabriel erkänt att han rått Britta med barn under resan till Norge. Eftersom brottet skett i detta härad, skall Gabriel efterskickas och rannsakas tillsammans med Britta, varvid de skall uppvisa besked huruvida de är ogifta eller ej.  
 
1731 Ht 5: Skarprättargesällen Gabriel Alexander Meijer från Uppsala (19år) är instämd för lönskaläge med norskan Britta Sivertz (på sitt 20:de år), efter vilket hon 1731 12/2 fött ett flickebarn. Britta bevisar att Gabriel lovat henne äktenskap och att de även sammanlegat i Uppsala hos hans föräldrar. Dessa påstås ha lovat henne presenter, om hon ville förtiga äktenskapslöftet, och även skjutsat henne från staden. Hon visar intyg av kyrkoherden i Sanne församling i Norge Christian Calundan och sin husbonde Micael Larsson, att hon där varit ogift. Hon säger sig ha varit fyra år i Sverige. Enligt attest av sistlidne 10/8 av kaplanen i Uppsala Johan Trast har Gabriel sistl. 13/7 gift sig med Maria Andersdotter i Uppsala. Eftersom samlaget skett under äktenskapslöfte kan Britta ej beläggas med plikt. Hon hänvisas till Uppsala rådhusrätt, där hon bör framföra sitt yrkande om äktenskapets fullbordande med Gabriel. Denne kommer att återföras dit.  
 
Vad är egentligen känt om skarprättarfamiljen Meijer i Uppsala och Stockholm ? Den torde vara en av de alldra äldsta kända resandesläkterna i Sverige belagd ifrån 1600-talet så jag finner det konstigt om ingen tidigare ägnat den någon närmare intresse, de var onekligen en framstående och känd släkt, där medlemmar även gifte sig med icke-resande tidigt. Den duktige dragspelsvirtuosen Calle Jularbos (1893-1966)  mor tillhörde denna släkt Mejer (se: )
 
mvh Niclas R.

[Anders Berg]

Jag vet inte om så mycket nytt har kommit fram sedan Bosse Lindwalls och Håkan Skogsjös artiklar om resande där de nämner skarprättarsläkten Mejer. Utan att närmare ha undersökt det gissar jag att Mejer (Meijer, Meyer) knappast är ett särdeles ovanligt tyskt namn, men det är ändå intressant att åtminstone två resandesläkter har detta namn, skarprättarsläkten i Uppsala och borgaren Hans Lorentz Mejers i Vimmerby släkt.
 
Man kan också i sammanhanget nämna nattmannen Henning Meijer eller Hellmeyer, tidigare soldat i Danmark men av tysk nation, som var nattman i Malmö 1732-38. Hans hustru Elna Eriksdotter (född i Norge) var änka efter den för mord halshuggne, steglade och parterade nattmannen Christian Jönsson, vars styvmor var skarprättardottern Anna Bendixdotter (Benedix Danielsson i Malmö). Se Alan Dufbergs artikel Nattmännen i Malmö i Släktforskarnas Årsbok 2001 s. 162.

[Niclas Rosenbalck]

En dotter till nattmanen Anders Gabrielsson (Meyer) kan skarprättaren Nils Johansson Fogelgrens (levde 1760, var död 1766) i Gränna hustru Trina Mejer (=Cathrina Andersdotter) (c1705-1778) vara. Se om dessa under yrken: skarprättare.
Är det verkligen ingen som forskat närmre om skarprättarfamiljen Mejer i Uppsala-Stockholm?  
Är det medlemmar ur bödelsfamiljen Mejer som omtalas i Uppsala dombok 1669 ha talat häktmakarespråket (måhända det första belägget av svensk romani?)?  Om i så fall är släkten Mejer den fn äldsta belagda resandefamiljen i Sverige. Vad står det egentligen i anförda dombok år 1669 ?

[Sebastian Casinge]

Nordiska mus?ets arkiv 30310 Uppteckning 1945 efter Petter Gustaf Bergman, f. 1872 i Svärdsjö i Dalarna. Efter Heymowskis anteckningar.
 
”Zigenarne förekom inte i min barndom. De va bara tattare å dom had stora hunner som ja va gali rädd för...
Oppi Stampens [?], Nordins [?] ho vet, där had dom jussom stamtillhåll. Dom va hata a ortsbefolkningen, kan man säja.
...
Hä skull te å bi förbi [?] på 21 å 22, så jag våga int ta in dom då, minns ja. Då bodd dom ve Utterns i två vickar. Dom skull upp te Rog å gör hästaffärer me Lus-Johan [eller Lur-Johan]. Hä va Georg Pettersson å han had Inga å två barn me sej. Fia Mejer va mor åt an, å hans sa, att Pila Brita va hans moster. Men hur de va så fick de bo i lag me oss. Gustav, pojken min, å ja låg i sängen, å dom bädda invilla spisen å byrån etter vägga.
...
Hä va bara Mejers, som ja minns som for hänne, e hette Brita, kommer ja ihåg.
...
Ja ha allri hört dom tala nå ana språk än vårt.”
 
Någon som kan identifiera Meijrarna? Olof Meijer, som förekommer i Jularbos antavla, bodde fram till 1830-talet i Österbyn i Svärdsjö. Kanske de omnämnda är några av hans ättlingar.

[Sebastian Casinge]

I databasen HISKI återfinns en notis om en Zigenar Lorentz Meijer, 20 år gammal, som dog den 13/7 1766 och begravdes följande dag i Tiipilä by. Notisen har referensen ALKUPKOMM och kommentaren Som blifvit ihjäl slagen af Artelleri hantlanger Zigenar Christian Borglund.
   Kan denne Meijer knytas till någon av de svenska resandesläkterna Meijer? Vissa av de senare befann sig stundtals i Finland, t.ex. Gabriel Meijer av skarprättasläkten i Uppsala som enligt Heymowski var född 1739 och under åren 1761-1763 tjänstgjorde som soldat i Finland.

[Anders Berg]

Skarprättarsläkten Meijer är omnämnd här!

[Niclas Rosenbalck]

I den kunnige Jan G. Ljungströms bok Skarprättare, bödel och mästerman (Helsingborg, 1996; ISBN 9172031234) nämns uppgifter om skarprättarsläkten Meijer. Å s 27  i aa finns följande schematiska släkttavla (dock ofullständig):
 

 
Har någon studerat släkten Meijers äldsta grenar närmare? Den verkade inte enbart i Uppsala utan även i Stockholm stad.  Har bouppteckningsregistret/ministerialboksregistren för Stockholm stad genomgåtts? Stockholm borde ha varit en stad, som pga sin dignitet o ekonomiska kommers, hyst många av de tidiga resandesläkterna (jfr spridda uppgifter, bla här).
 
Släkten Meijer var en etablerad skarprättaresläkt så de borde finnas mycket mer i källorna om dessa.

[Niclas Rosenbalck]

I Ljungströms bok(se ovan aa), s 31, nämns även ingressen på skarprättaren Erik Brandts bouppteckning i Västerås från år 1763:
 
År 1763 den 25 och 26 Februarii förrät-
tades Bouptekning och delning
enligit Then högtarade Magistra-
tens förordnande af underte-
knade Rådmän efter Skarprätta-
ren mester Eric Brandt, som
den 1 Septembr. 1762 afgek med döden,
emellan des efterlemnade
Änka hustru Christina Meijer och
Sonen Soldaten wid Hessensteinske
Regimentet Alexander Brandt 37
År gammal, samt dottren Anna
Christina Brandt, som är gift med
Skarprättaren mester Fredrich
Strandberg, alla nu närwarande,
och upgafs ägendomen af Änkan
som följer nemligen etc

[Anders Berg]

På annan plats skriver Niclas Rosenbalck om Hans Lorentsson Mejer, borgare i Vimmerby. Jag tillåter mig att citera några rader:
 
Hans Lorensson Mejer, vann burskap i Vimmerby 1701 15/7, var stadstjänare 1712; borgare i staden (möjl. samme som handelsmannen Hans Lorentz Johansson (felskrivning?) som på Vimmerby rådstuga 1713 7/1 var löftesman för borgaren Jonas Johansson; samma år (1713) 2/11 var Hans Lorentzsson Meijer i caution för borgaren Jean Rejner och för dennes (halv)broder Christopher Hansson); rotemästare för båtsman i västra roten 1716 11/1; 1722 anges HLM:s söner ha sitt tillhåll i Sölvesborg, de kallas zigenare, och har hysts i staden av Hans Träben trots förbud.
 
Intressant är att Hans Mejers sägs ha söner, som uttryckligen kallas zigenare, bosatta i Sölvesborg 1722. Även i ett mål i Malmö 1737 nämns troligen indirekt dessa söner i Sölvesborg.
 
Utan större förhoppningar började jag gå igenom den äldsta husförhörslängden i Sölvesborg från 1768, och döm om min förvåning när jag med stor sannolikhet finner denna släkt Mejer fortfarande boende i staden!
 


 
GID 1777.1.14200
 
Fadern Lorentz Mejer är alltså född ca 1697. Att han är en av Hans Lorentsson Mejers söner styrks av att en tartar vid namn just Lorentz Meijer döper sin son Hans 1724 i Blekinge (Ramdala): 1724 Dominica 16 post Trin. Tartarens Lorentz Meijer i Fabbemåla Hans. Den andre sonen kan mycket väl vara Staffan Mejer, nämnd i det första inlägget ovan.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Anders!
 
Mycket god idé att leta i Sölvesborg. Där bör finnas mer uppgifter, men tyvärr är stadsarkivets äldre serier svårt eldhärjade. Möjligen kan ex. bouppteckningar i Kristianstad ge mer besked ty Sölvesborg lades 1660 under magistratens i Kristianstad  jurisdiktion, men fick behålla en kämnärskammare som även hade vissa magistratsfunktioner. Det hänvisas även till Karlshamns rådhusrätts arkiv som en viktig källa för Sölvesborgs historia före 1826. Lite lurigt mao. Det finns domböcker för Sölvesborg ifrån 1670 (serie AIa: , lucka 1743-99, men dessa torde kunna kompletteras med Göta hovrätts renoverade exemplar). Katekesmilängden år 1718 kanske nämner några Mejer?
 
En uppgift vi diskuterat över mejl kanske är bra att lägga in här:
 
Västra Alstad, födelselängd år 1747:
D 26 Sept: föddes soldatens Lorens Mejers son Hans Lorens uti Lille Ahlsta
döptes d 29 ejusd: mod. Stina Clarin äckta föräldrar. Gudmod: Beata Tegner
Test dr Nils Maßon, pig: Karna begge till Probstens tienst. Förenembde soldat
är under Hr Petter von Silfverschiölds Compagnie i Malmö och då barnet döptes
framwistes andra regimentspastorens Hr Andreas Holstz shedel att de woro
äckta folk, att barnet närest dett föddes borde döpas som andra äckta barn.
 
Denne soldat Lorens Mejer kan han placeras in i släkten? Han kan väl knappast vara samme som borgaren Lorentz Mejer (f ca 1697)? Däremot möjligen en sonson till Hans Larsson Mejer. Finns soldaten Lorens Mejer (d.y.?) nämnd mer i Malmö? Hustrun Stina Clarin kanske kan vara släkt (dotter/brorsdotter ?) till Caspar Lövertsson Klarin som bla hade sonen Petter född i Vimmerby år 1711.  
När det gäller Hans Larsson/Lorensson Mejer ifrån Vimmerby så får man en indikation av målet Niklas Hertzman refererat ur Malmö kämnärsrätt (AIa:24, den 16/3 år 1737, se länk ovan) att denne Mejer varit borgare i Örebro (troligtvis då fram till 1701 då han erhöll burskap i Vimmerby - då torde ett avskedspass finnas i Örebro rådhusrätts dombok!) och sedermera hamnat i Karlskrona och möjligen var i livet ännu år 1737. Kanske bör även Karlskrona undersökas närmre.

[Anders Berg]

Av Sölvesborgs kyrkoarkiv finns endast några husförhörslängder än så länge på Genline. Ur dessa har jag fått fram följande:
 
I nästa hfl 1778 finns inte längre Lorentz Mejer, hans hustru och gamla Berta med. Sonen, skoflickaren Henrik Mejer, finns på nr 83 med hustru och sonen Jöns (dottern Botel är borta). Två år senare är de tillbaka på nr 85. Jöns är 17 år 1780, och därefter försvinner han.
 
Nästa längd är från 1786, och nu har Henrik Mejers hustru tydligen avlidit. Han bor ensam. Efter ytterligare hopp börjar hfl finnas varje år fr o m 1794. Detta år och fram till 1796 bor skoflickare Henrik Mejer och hustrun Karna Johansdotter i gården nr 13.
 
1797 är det nytt folk på nr 13, och Mejer står inte att finna i Sölvesborg. Åldersuppgifter ger att Henrik Mejer är född ca 1729-1733, att första hustrun är född 1734-1741, och andra hustrun Karna Johansdotter är född 1755. Fr o m 1794 anges födelseorten, och Henrik Mejer är född i Sölvesborg, medan Karna Johansdotter är född i Skåne.
 
Sannolikt är det skoflickaren Henrik Mejer som gifter sig 1760 25/5 i Ysane (nära Sölvesborg) med Johanna Grönbeck, som alltså är hans första hustru. Det fann jag på Familysearch. Kan någon bekräfta denna vigsel, och om det rör sig om Henrik Mejer i Sölvesborg? Vem är Johanna Grönbeck?
 
Värt att nämna är också ditt fynd på CDn med Bräkne härads domböcker, Niclas. Där framgår att Staffan Mejer fick burskap i Sölvesborg 1732.
 
Bräkne härads dombok 1735-06-02 , 5?:
 
Kronolänsman Karl Peter Kreutzner berättade hur han efter häradshövdingens order uti Torps by låtit fasttaga några landsstrykare med deras hustrur och barn som uppehöll sig där. Har fört dem till tingsplatsen för att undersöka om deras hantering. Blev först en tattare eller zigenare utav detta följe Staffan Majer med dess hustru Catharina Johansdotter framkallade. Majer berättade att han var borgare i Sölvesborg och uppvisade kommissarien och rådmannen Eilert Froilis pass av den 2 januari innevarande år varigenom beviljas resa till frimarknader. Ärnat sig till Karlskrona att leta efter bödelssonen Johan Eriksson som bedragit honom på ett hästbyte. Har tagit med sig hustru och barn för fattigdoms skull. Han vet inte att det är förbjudet att resa gårdar emellan och i synnerhet avvägar ut åt Hoby vara. Han blev borgare i Sölvesborg 1732 och visar förre kämnären Johan Fontens honom lämnade burskapsbrev. Hans hustru är född i Halland men varit i tjänst i Karlskrona. Den andre mannen Lars Larsson i sällskapet berättade sig vara gruvbrytare i Kopparberget, född i Dalarna och halt efter skada vid gruvan. Har även en hustru Maria Karlsdotter och två barn. Uppvisar pass från landshövdingsämbetet i Vänersborg 1727-02-15 vilket 1730-05-21 även därstädes blivit uppvisat samt landshövdingsämbetets i Karlskrona påskrift 1733-05-05 där årtalet senare befanns raderat. Han gifte sig för elva år sedan och visar komministern i Solberga Dalkarls bevis under 1725-09-11. Sist förhördes kvinnfolket Stina Eriksdotter som säger sig vara gift med kopparslagare Lars Hansson Feink vilken begivit sig till Västervik eftersom dess fader som varit ryttare därstädes har avlidit. Hennes far säger hon först var soldat men ändrade sig och berättade att han varit mästerman i Göteborg; Johan Ventling. Hon har haft sju barn men alla är döda. Följet har nu här uppehållit sig hos Per Håkansson i Trensum en natt men för ett par år sedan varit där i åtta dagar. Därifrån begav de sig till Torp och Olof Åkesson där de varit i två nätter. Majers hustru hade en daler att fordra på ett hästbyte av Per Karlsson i Flakaryd därför hade hustrurna begivit sig till varan. Per Håkansson och Olof Åkesson frågades hur de understått sig hysa dessa landstrykare och svarat att de inte visste det var förbjudet att låna fattigt folk hus. Annars klagas det över att den ena efter den andra av slika landsstrykare som skall här fika och färdas i synnerhet där de enstaka hemman finna allmogen varjehanda otillbörligheter tillskynda och förorsaka. Resolution; genom Majer bevisade burskapsbrev 1732 befinnes att det var utgivit efter att konungen på allmogens besvär vid 1727 års riksdag utföll och konungen behagat stadga alla tattare eller zigenare s kall fasttagas och från landsorterna straffas så att han Majer som ertappats på landsbygden inte kan skydda sig. Emedan inga andra än de av den nationen som redan nersatt sig i små städer ifrån en sådan landsflykt exirieras. Och även strängeligen genom åtskilliga kungliga förordningar är förbjudet att sådana landsstrykare som Lars Larsson inte får färdas på landsbygden förutom att kvinnfolket Stina Eriksdotter inte kan lämna besked om sig utan hon till publikt arbete bör hållas. Allt detta jämte extrakt ur protokollet skall tillsändas residenset och lär landshövdingen med detta förfara som förordningen om zigenare, landstrykare och lättingar visar att de från orten förskaffas. Per Håkansson och Olof Åkesson som hyst dessa utan kronobetjänters vetskap pliktar med böter.

[ola larsson]

Enligt bouppteckningsregistret för Stockholms stad nämns skarprättaren i Västmanland Magnus Gabrielsson Meijer som gift med Anna Andersdotter Bäcker, dotter till skarprättaren Andreas Bäcker -vilken avled 1/1 1712 - i dennes föregående gifte.
Bäcker var vid sin död gift med Anna Dorotea Beckerin.

[ola larsson]

Det var Gabriel Alexandersson Meijers företrädare som skarprättare i Uppsala, 1673-78, Lars Jacobsson och dennes fader, och företrädare 1661-73, mäster Jacob som var instämda till rådhusrätten i Uppsala 1669 av två dalkarlar från Lima.  
Dessa kunde berätta att bödeln och dennes hustru och son talte ock esomoftast sig emellan ett främmande språk, som man plägar kalla hächtesmakarespråket, och utav detta deras förehavande häpnade vi och märkte oråd..
(Uppsala på 1600-talet av K.W Herdin, Uppsala 1926.)

[ola larsson]

Enligt bouppteckningen ingiven vid Stockholms rådhusrätt 1712 efter skarprättaren här i staden mäster Andreas Bäcker, ägde denne en gård belägen vid Träskbacken på Ladugårdslandet.
Dottern Anna var, enligt testamentet, född i det föregående giftet med Catharina Wack.
 
Ur Hedvig Eleonora församlings ministerialböcker:
 
1711 9/4 vigdes mästermannen mäster Anders Bäcker med Anna Dårdegren.(Anna Dorotea Beckerin, enl bou och test).
 
1711 15/5 vigdes unge person Magnus Gabrielsson Meijer med pig Anna Andersdotter.
 
1712 5/1 begravdes mäster Anders Bäcker.
 
1712 5/6 döptes skarprättaren Magnus Gabrielsson Meijers och hustru Anna Andersdotter Bäckers son Anders.
 
1712 19/8 begravdes mästerman Magnus Gabrielssons barn.
 
1713 21/2 begravdes mästerman Magnus Gabrielssons hustru Annika Andersdotter Bäcker.
 
1713 26/7 vigdes skarprättaren mäster Magnus Gabrielsson Meijer med hustru Maria Jacobsdotter.
 
1714 28/7 döptes skarprättaren Magnus Gabrielsson Meijers och hustru Maria Jacobsdotters son Magnus.
 
1715 20/12 begravdes skarprättaren mäster Magnus Meijers lille son.

[Niclas Rosenbalck]

Vid en hastig koll efter annat fann jag följande intressanta notis:
 
Karlskrona amiralitesförsamling CIa:3  (födelsebok 1719-1734); år 1731:
December
den 21 (afett:r ?) Bergström volonteur Lorens Mäjiers Son Hinrich  + faddrar
[Bergström var pastorn som döpte!]
 
Detta är alltså skoflikaren Hindrich Meijers i Sölvesborgs födelsenotis. Åldersuppgifterna i Sölvesborg stämmer alltså bra. Fadern Lorentz Meijer var alltså detta år volontär vid amiralitetetet - kanske kan han återfinnas i marinens rullor?
 
Troligtvis bör det finnas ganska många resande nämnda i Karlskrona amiralitetsförsamlings ministerialböcker, då många blev sjöartillerister. Staden bör ha dragit till sig många ifrån när och fjärran, underligt att inte dess kyrkböcker väckt intresse bland forskare och blivit renskrivna ännu.
 
påskhälsningar  
Niclas R.