ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lindkvist / Lindqvist / Linquist / Linkvist  (läst 9375 gånger)

2007-09-07, 20:38
läst 9375 gånger

Cecilia Hägerhäll

Hej Niclas,
 
Jag har inte heller kunnat hitta Niklas Nilsson Lindkvists påstådda död i Hamneda - men i nedanstående notis finns hans hustru Juliana Nilsdotter och dotter Kerstin antecknade som från Hamneda. Ingen fader till barnet nämns, men eftersom du belagt Christian Nilsson till Hamneda 1819 så är det kanske troligt att detta är Kerstin och Christians tredje barn.  
 
Födda i Råbelöv  
1820, Januari d 17 föddes och d 19 döptes pigan Kerstin Niklasdotters från Hamneda i Småland oäkta gossebarn Nils Petter, Dopm Hustru Juliana Nilsdotter från Hamneda. Faddrar länsfogden Anders Lind, dess hustru Maria Gustavsdotter och drängen Carl Magnusson från Nytorp. Modern 22 år.
 
Hälsningar,
 
            Cecilia

2007-09-08, 13:03
Svar #1

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Hej Niclas, tack för nya uppgifter och rättelser av andrahandsmaterial.
 
Jag har inte tid att gå på djupet med detta nu, men när namnet Österberg kommer upp kan jag nämna att det namnet inte är helt obekant i skånska nattmanskretsar. Kanske går det att nysta i detta för att finna nya släktrelationer.
 
Jag tänker på en kringvandrande avskedad soldat, änkling och nattman Österberg, som dör 56 år gammal i Träne 1792 26/3.  
 
Också noterad är en permitterad soldat vid Kronobergs regemente Arvid Österberg, vars barn Måns med sin hustru Catharina Månsdotter dör 1764 28/10 i Örkened.
 
En Catrina Österberg i Malmö är 1777 gudmor till Peter Laurins barn född i Östraby.
 
Ovanstående kan möjligen avse samma man och hustru.
 
Vidare antar av någon anledning nattmannen Christian Tomassons (1753-1811) i Ystad och Lilla Isie son Peter namnet Österberg. Han är nattman i Malmö 1813-1825 och född 1786 i Ystad. Det är främst Alan Dufberg och Pehr Hedenqvist som forskat i denna släkt.

2007-09-08, 14:39
Svar #2

Utloggad Bo Lindwall

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 680
  • Senast inloggad: 2016-06-10, 12:28
    • Visa profil
Den Nils Peter, född 1820 i Råbelöv sn, som nämns ovan hade kanske en annan far, i varje fall kallas han som vuxen för Svensson. Han blev skriven i Hästhagen, Verahult, i Härlunda sn 1853 och tituleras valackare. Han avled i Härlunda 1882 2/2. Nils Peter Svensson levde först ihop med Anna Maria Andersdotter Stenbäck, född 1824 2/11 i Kiaby sn, Skåne, död 1854 23/3 i Härlunda sn, och senare med Gustava Johansdotter, född 1833 17/3 i Blädinge sn (enligt hfl), död 1892 21/2 i Härlunda sn. Bland barnen var flera ingifta i andra resandesläkter. Sonen Andreas Peter Nilsson, född 1845 8/2 i Härlunda sn, var gift med Anna Lovisa Lindqvist, född 1845 17/1 i Ljungby sn (hfl), dotter till Kristian Fredrik Lindqvist.
Sonen Gustaf Vilhelm Nilsson, född 1847 29/8 i Stenbrohult sn (hfl), var gift med Johanna Kristina Lindqvist, född 1850 29/10 i Angelstad sn (hfl),också dotter till Kristian Fredrik Lindqvist.
Dottern Emma Maria Elisabet Nilsdotter, född 1849 19/12 i Härlunda (hfl), var gift med valackaren Johannes Kristiansson Brolin, född 1847 1/3 i Vitaby sn.

2007-09-26, 10:06
Svar #3

Cecilia Hägerhäll

Hej Niclas et al.,
 
Det ser ut som att nattmannen Nils Österberg ÄR identisk med Nils Christoffersson.
 
Angelstad; 1828 den 11 mars dog och den 15 mars begrovs Häradswallackare Nils Christophersson Westberg, 63 år, 5 mån, dödsorsak ålderdom; kallade sig ock Österberg.
 
Sedan undrar jag om det även är samme Nils Christoffersson som förekommer tillsammans med Elisabeth Petronella Lind (de är föräldrar till Andreas Petter född 1796-05-08 Södra Ljunga, samt förekommer som faddrar till nattmannen Isaac Jonssons son Jonas Petter som föddes i Ivetofta 1796-08-08). Vad tror ni?
 
Hälsningar,
 
             Cecilia

2007-09-26, 13:35
Svar #4

Cecilia Hägerhäll

Och jo, visst är det sonen Anders Peter som finns med i Husförhörslängden i Hamneda under torpet Osbylida som Niclas nämner här ovan.
 
Det är lite kladdigt, men det står 796 och (någonting)/5 på hans födelsedata
 
Så då torde det vara samme Nils Christoffersson som har barn med Karna Jons/Jonasdotter, med Elisabeth Petronella Lind och med Marta Simonsdotter.
 
Dottern Magdalena anges i hfl utan födelsedata,  
Namnet får mig dock att tänka på nedanstående notis som jag hittade på DDSS
 
Födda i Sörby församling
1760-08-10 föddes Nils inom äktenskapet
Fadern nattman Niclas Nilsson
Modern Malena Christoffersdotter
Övrigt: föddes hos Nils Nilsson uti Stora Hultet
 
Det verkar vara samma familj som Niclas nämner här  
fredag den 15 okt 2004 kl. 12.00: Har någon några nya uppslag om hur de kan förhålla sig till Lindqvist och vädersträcks-berg?

2007-09-27, 09:22
Svar #5

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Cecilia mfl!
 
Intressant med dessa nya uppgifter. Verkar som familjen levt i trakten mycket länge jämsides med allmogebefolkningen utan att direkt vara inskrivna i kyrkböckerna.
 
Namnet Christoffer, geografisk förekomst och kopplingen häradsvalackare (tänker på valackaren Niclas Nilsson och Malena Christoffersdotter) får mig att tänka på följande familj  (uppgifterna fanns tidigare på anbytarforum men i och med schabblet med Datainspektionen har de kommit bort i den nya strukturen som gjordes):
 
Väckelsång C:3 s 37, födelselängd 1723
13 Jan. föddes et Barn i Makegården af Reesande Folck
ifrån Måhada Sokn. D. Christopher Sanderson. M. Ma-
ria Bengtsdotter, döptes i Knappegården för thes Swag-
heet skul N. Catharina  Faddrarna. Måns Bengtson
ifrån Falköping Borgare.  H. Elin Johansd. i Mageg.  P.
Catharina Svensd.  P. Mertha i Knappegården.

 
Linneryd C:1 s 52, födelsebok 1724
den 29 Sept: Bengt Christopherson föd i Tokamåla Soldattorp den 26
Fadren är Wallackaren Christopher Sanderson,
Mod. hust: Maria Bengtsdotter, Fadrar Johan Larson
i Tokamåla, Måns Nilson i Barkaboda, Jöns
Nilson ibidem, h. Elin Anders Olufsons i Tokamåla
h. Anna Jöns Andersons ibid:  p. Ingrid Nils
dotter i Barkaboda.
 
Bilderna ifrån Arkiv Digital
 
Moheda sn i Allbo härad, Kronobergs län. Troligen har Christoffer Sandersson varit häradsvalackare i detta härad. Hans hustru Maria Bengtsdotter kan möjligen vara syster till borgaren Måns Bengtsson i Falköping som var fadder 1723 åt hennes dotter Catharina. Kanske är Niclas Nilssons hustru Malena (~Malin) Christoffersdotter ytterligare ett barn till valackaren Christoffer Sandersson?

2007-09-27, 10:17
Svar #6

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Rättelse: Niclas Nilssons hustru heter enligt födelseboken Lena (Helena) Christoffersdotter. Det är enbart i Sörby födelsebok 1760 som det står slarvigt skrivet Malena Christoffersdotter. Två samtida valackare Niclas Nilsson (en i södra Kronobergs län och en i angränsande Kristianstads län) är väl inte troligt?
 
Intressant är även Anders Bergs uppgift om att nattmannen Niclas Nilsson fick en son Anders 1759 i Brönnestad.  I just Brönnestad figurerar ju senare nattmannen o valackaren Niklas Nilsson Lindqvist 1796 o 1813.

2007-09-27, 15:33
Svar #7

Cecilia Hägerhäll

Niklas Nilsson Lindqvists föräldrar visade sig ju vara häradsnattmannen Nils Olsson och Catharina Christophersdotter. Jag har funderat på om kopplingen kunde vara att Lena och Catharina är systrar. Enligt Nils och Catharinas vigselnotis, som Anders Berg skrivit in här ovan, är han född i Blentarp och hon i Karlshamn. De träffades i Lund ca 1763, Nils O är född ca 1741 (50 år vid sin död i Stoby 1791). Lena Christophersdotter får barn 1759 och framåt, så det ser ut att kunde passa i ålder.  
Hoppas någon har någon bra synpunkt om detta -

2007-10-01, 21:21
Svar #8

Cecilia Hägerhäll

Hej igen gott folk,
 
Är detta möjligen Nils Christofferssons dotter Magdalena?
 
Födda i Ivetofta församling (DDSS)
1824-05-01 föddes Carl Gustaf
Föräldrar Lumpsamlaren för Olufströms Pappersbruk Anders Lindgren och dess Fästeqvinna Magdalena Nilsdotter, 20-25 år
Dopvittnen: Lumpsaml. Didric Lindgrens fr. Olufström h. Brita Maria Sandberg, Lumpsamlaren Didric Lindgren för Olufström och Hsm. Carl Anderson i Grödby.
 
Hälsningar,
 
            Cecilia

2008-06-30, 10:24
Svar #9

Utloggad Gunilla Östlin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2011-11-29, 17:34
    • Visa profil
Hej! Tillbaka till vallackaren Nils Peter Svensson, en av hans söner, Johan Fredrik född 1842 13/9 fick åtminstone 6 barn med Sofia Carolina Lindqvist och de vigdes i Vislanda 1872 15/6. Men vem är hon? Säger att hennes far är häradsvallackare i Sunnebo(Hjortsberga CI:2, GID 236.17.90300). Är hon ytterligare ett barn till Peter Lindqvist och Anna Lovisa Ahlqvist. I förhörsboken står att hon är född 1837 i Ryssby men där finns hon inte.
 
Sen har jag hittat i Kånna Scb döda 1866 17/3(GID 100007.6.60600) Häradsvallackaren Peter Lindqvists son Carl Magnus död, 9 månader och 15 dagar.
Är det samma Peter, ganska gammal. Mvh Gunilla

2008-09-14, 12:30
Svar #10

Utloggad Gunilla Östlin

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2011-11-29, 17:34
    • Visa profil
Inlägg 8 september 2007
 
Där uppger Bo Lindvall Gustava J *17/3-1833 i Blädinge, Anna Lovisa L * 17/1-1845 i Ljungby och Johanna Kristina * 29/10-1850 i Angelstad, hittar ej dessa damer, efterlyser källförteckning.
 
Läshjälp: Pjätteryd scb döda 1897 6/12, GID 100007.48.52400 Kringstrykande Gustaf Lindqvist af zigenarsläkte, men vad står det under, Anges död genom egen eller andras handskande --- genom olyckshändelse ??????
Mycket tacksam för hjälp
mvh GunillaS

2008-10-16, 12:11
Svar #11

Utloggad Sebastian Casinge

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 428
  • Senast inloggad: 2024-02-20, 22:02
    • Visa profil
Förre artilleristen Fredric Hallberg och lösdrifwerskan Ulrica Lowisa Hammarström, som den 1 nästl. sept. tagit flygten inom Jönköpings län, sedan Hallberg med en staf till döds slagit fångföraren Anders Jansson i Snipparp, som skickat från ett urtima ting forsla Hammarström och minderårige tartare gossen Johannes Lindquist till Jönköpings slottshäckte; warande Hallberg smal och medelmåttigt lång samt klädd, då mordet föröfwades, i blå rock, rödt lifstycke, gula skinnbyxor med flata hwita knäbandsspännen, flätadt dragonescharpe om lifwet, swart halsduk med röda prickar, stöflor och swart hatt med hög kull, samt Hammarström åter, omkring 20 år gammal med gladlädt ansigte, swarta hår och ögonbryn. Efterlysning ur Uppsala läns kungörelser nr 85 den 22 oktober 1813.

2008-11-04, 14:14
Svar #12

Utloggad Laila Lindqvist Forgbert

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2018-09-26, 15:04
    • Visa profil
Hej Bo
Återkommer om detta du skrev 2007:
Modern Anna Brita Samuelsdotter har jag hittat i en del förhörsprotokoll, kan inte leta fram vilka just nu, och hon uppger sig då vara född 1790 i Piteå. Ja, det var nog allt jag har om Stina Kajsas familj.Jag har inte fått fatt på några förhörsprotokoll tyvärr ang stina kajsas mor. Tänkte bara höra om du kanske har något nytt
vänligen laila

2008-12-28, 16:26
Svar #13

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Jag skrev 15 oktober 2004 - 14:54:Det kan också vara samme man som den sotare Niklas Nilsson i Helsingborg, vars son (utan namn) dör 1765, begr. 22/3, i en ålder av 2 mån. Han finns inte i födelseboken.  
 
Sonen hette Fredrik och föddes med sin tvillingsyster Märta i Skörpinge, Höja (Skåne) 1765 23/2. Fadern Niclas Nilsson sägs vara sotare från Helsingborg, modern nämns inte. Bland faddrarna utmärker sig sotaren Per Andersson och hans ej namngivna hustru från Helsingborg.

2010-03-28, 21:56
Svar #14

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Smålands Posten - Kronobergs Läns Tidning no 122, den 11 oktober 1893, sidan 4:
Häktad mördare. I söndags häktades och
införpassades till kronohäktet i Varberg förten-
naren Axel Lindqvist  från Småland, hvilken i
fredags afton nedstuckit tattaren Alfred Carlsson
Lundberg, som genast afled.
Det blodiga dådet begicks nämnda afton i Ek-
hult, Drängsereds socken i mellersta Hallands
skogsbygd. Ett par kringstryckande vagabonder,
båda med tattarblod i ådrorna, råkade i ordvex-
ling för den qvinnas skull, hos vilken de hade
sitt logis, hvilket uppträde slöt dermed, att för-
tennaren Axel Algot Lindqvist Högberg  från
Pjetteryds socken  drog upp sin slidknif och stötte
densamma mot bröstet på vallackaren Johan Al-
fred Carlsson Lundberg, hvilken, träffad rakt i
hjertat, utan ett ljud föll till marken och dog.
Mördaren lärer vid med honom hållet polisförhör
erkänt sitt brott.
Den dräpte var endast 28 år gammal.
 
Vad är mer känt om denne Axel Algot Lindqvist Högberg ifrån Pjätteryd sn (Kronobergs län) ?

2010-03-28, 22:08
Svar #15

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Följande framkommer vid kontroll i Folkräkningen 1890:
 
Pjätteryd socken - skrivna vid socknens slut:
Ingrid Petersdotter, f. 1826 i Hallaryd detta l., Kringstrykande  
son Axel Algot Lindqvist, f. 1866 i Göteryd detta l., Kringstrykande  
dotter Johanna Sofia Lindqvist, f. 1872 i Hallaryd detta l.  
 
I Folkräkningen 1880  
 - Pjätteryd sn - socknens slut:
änkan Ingrid Petersdotter, f. 1826 i Ljungby Kronobergs län  
Barn:
Carl Peter Leander, f. 1860 i Ljunga Kronobergs län  
Axel Algott, f. 1866 i Göteryd Kronobergs län  
Johanna Sofia, f. 1872 i Hallaryd Kronobergs län  
Josefina, f. 1863 i Ljunga Kronobergs län  
 hennes uä dotter Albertina Gustafva, f. 1880 i Hallaryd Kronobergs län  
 
Går det via dessa uppgifter att få fram mer om generationerna bakåt?

2010-03-28, 23:02
Svar #16

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Fadern till Axel Algot skall vara nattmannen Niklas Gustav Lindqvist, enligt Göteryd födelsebok 1866. Om Niklas Gustav har jag noterat från Gunilla Östlin att han är styvson till Anna Lovisa Ahlqvist och halvbror till Andreas Lindqvist. Niklas Gustav Lindqvist dör 60 år gammal 1897 6/12 i Pjätteryd, se ovan Gunilla Östlin den 14 september 2008, men var är han född?

2010-04-06, 12:43
Svar #17

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Vad är mer känt om krämaren Peter Lindkvist i Falköping ?  
Är han son till Ludvig Olofsson Lindkvist (aka Ludvig Olofsson Wimmercrantz) ?
 
Ur Falköping genom tiderna del II av Bo V:son Lundqvist (Falköping, 1946), sidan 330-331:  
 

 


 
 
Vad går att få fram om dråpet i Älvsborgs län då han måste fly till Norge?
Vad är känt om Peter Lindkvists andra hustru (eller enbart fästekvinna?) Anna Maja Lund ?
 
Obs! Det har funnits flera olika resandepersoner, ej närmare besläktade, som burit tillnamnet Lindkvist/Lindqvist.

2010-09-18, 08:46
Svar #18

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 884
  • Senast inloggad: 2024-10-16, 13:28
    • Visa profil
Enligt Wermlands läns tidning 1878-08-30, s. 3:
 
Dubbelmördaren Fredriksson. Dagens Nyheter meddelar i sitt torsdagsblad det protokoll som vid ransakning inför landshöfdinge-embetet i Linköping förts rörande de tvenne unga flickor, som Fredriksson mördat i närheten af Kristiania. Några smärre ändringar och uteslutningar, säger tidningen, ha måst göras, der ett och annat ej egnade sig för läsning. Vi återgifva här endast det hufvudsakligaste, så lydande:
     Upphemtad från häktet och uppmanad att afgifva en noga och fullständig berättelse om det förut inför undertecknad, landssekreterare, i fängelsedirektörens närvaro erkända brottet, uppgaf på framställda frågor Carl Oskar Fredriksson: att han, som vore son till kringstrykande och stadigt hemvist saknande kammakaren Carl Petter Fredriksson och dennes fästeqvinna Eleonora Lovisa Cicilia Lindqvist, som bidrog till de sinas försörjning medelst tröjstickning, blifvit, efter hvad honom vore sagdt, född under föräldrarnes kringstrykande i Gräsmarks socken inom Vermland den 1 augusti, utan att han närmare kunde uppgifva födelseåret, som sagts vara än 1857, än 1855, än 1852 och än 1851, hvilket sistnämde dock vore troligast, enär han vara sex år äldre än sin, efter hvad ofvan antecknats, år 1857 födda syster; att hans föräldrar tillsammans haft 14 barn, af hvilka likväl de flesta aflidit i sin spädaste ålder, så att endast en äldre broder med namnet Carl Johan och systern Matilda Magdalena varit med, då fadern på sätt från Örebro län här ofvan blifvit upplyst aflidit i Askers socken; att modern ett eller annat år medföljt en ståltrådsarbetare vid namn Flink och medfört sina 3 barn intilldess den äldste brodern skildes från dem och hon sjelf sedermera på hösten år 1873, under transport från Stockholm till Norge, aflidit i Örebro transportfängelse; att anledningen till hennes och barnens gripande i Södertelje skulle hafva varit beskyllningen för stöld af en hund, som likväl icke tillgripits af dem utan af en son, Carl Fredrik Pettersson, till en Fredrikssons likaledes kringirrande kusin Lovisa Hartman, hvilka samtidigt varit i Södertelje och likasom Fredrikssons mor ansett sig vara hemma i Norge; att så väl han som systern vid moderns död varit inne hos henne, som dervid skulle befalt barnen i Guds hand, ehuru hon, som sjelf blott med stor möda kunnat läsa, aldrig under lifstiden ens lärt barnen någon bön, som Fredriksson först nu i häktet skulle hafva fått lära sig; att han och systern efter moderns död fått fortsätta resan till Norge, der de först efter tre veckor vistats i häktet i Kongsvinger och sedermera någon tid förvarats i arbetshuset vid Olserud, men sedan det icke ansetts ådagalagdt att modern tillhörde Norge, blifvit återsända till konungens befallningshafvande i Stockholms län, der de då förklarats böra komma på fri fot, men för att icke släppas i Stockholm fått medfölja fångtransport till Hallsberg och der blifvit frigifne; att syskonen derpå begifvit sig till Söndre Österdalen för att hos fogden erhålla nya betyg, men enär dödsattest för modern icke kunnat företes ej erhållit några sådana; att systern då emellertid vid Grundset gjort bekantskap med en kringstrykande wallackare vid namn Fredrik Stålberg, hvars qvinna hon blifvit och med hvilken de sedermera ungefärligen ett år kringstrykande sällskapat, intilldess en annan kringstrykande ståltrådsarbetare Wilhelm Brundin tagit systern från Stålberg; att Fredriksson derpå skilts från systern och någon tid följt Stålberg, till dess han lemnat äfven honom och begifvit sig uppåt trakten af Rörås, der han då tre månader arbetat på jernbanan under en ingeniör vid namn Brinkman, men sedermera begifvit sig in till Sverge och efter åtskilligt kringstrykande derstädes vid Sikforshyttan i närheten af Kopparberget åter träffat systern och Wilhelm Brundin, hvilken der för systerns skull råkat i ett blodigt slagsmål med sin farbror Andreas Brundin, hvilket haft till följd att så väl denne, hvilken vid tillfället med knif stuckit Wilhelm Brundin, som Fredriksson sjelf blifvit införpassade till Örebro länshäkte, derifrån Fredriksson sedermera skickats till Karlstad och då blifvit derstädes dömd till 3 månaders allmänt arbete för bettlande, att Fredriksson efter frigifvandet i slutet af maj 1876 först begifvit sig till Skutejerns ångsåg och der arbetat ungefärligen 3 månader, hvarefter han omkring 3 veckor haft tillfälligt arbete vid bruken i närheten af Laxå, hvarifrån han begifvit sig till trakten af Askersund och efter någon tids vistande derstädes öfver Hofva samt Dalby och Nyeds socknar begifvit sig genom Djekneliden till Grundset och Gulbrandsdalen i Norge, hvarifrån han, efter att hafva på båt öfvergått sjön Mjösen, på vestra sidan om denna sjö fortsatt vägen till Kristiania; att han då varit klädd i en grå pelsrock, fodrad med svart fårskinn, svart pelsmössa af sibiriskt lamskinn, hvilken han skulle fått till skänks af en arbetare, mörka byxor, becksömsskor med hela klackjern och ett långt svart och rödrutigt s. k. helsingeskärp, hvilket varit så stort, att det räckt både om halsen, öfver bröstet och omkring magen; att han vid ankomsten till Kristiania, der han blott uppehållit sig öfver en natt, fått qvarter på ett ställe i en mindre stadsdel utanför den egentliga staden, men redan påföljande dag fortsatt färden genom Kristiania söderut öfver en å och då på eftermiddagen kommit till Björnerud, der han på begäran om herberge fått tillåtelse att lägga sig i fähuset öfver natten; att vid detta tillfälle i stugan funnits jemte två flickor och hustrun, mannen och en yngling, som troligen var son i huset; att han derefter under ett par dagar skulle strukit omkring i trakten och tiggt, men derunder upptändts af begär att söka åtkomma den äldsta af flickorna vid Björnered och för sådant ändamål, efter det han vid ett enstaka ställe mellan Kristiania och Björnerud, der då endast en äldre qvinna skulle varit inne, hafva tillgripit en på en soffa liggande hammare med hel pensel, dels för att använda honom vid sina arbeten, men dels äfven i afsigt att, om så skulle behöfvas, med slag af densamma döfva flickan, återvändt till Björnerud och på aftonen ingått i ladan, der han tagit sitt nattqvarter, samt sedan han af medfört bränvin styrkt sitt mod, på morgonen begifvit sig in i fähuset för att afvakta flickans ankomst och dervid haft hammaren i högra byxfickan; att då flickan inkommit i ladugården han gått fram och, efter att hafva helsat god morgon, gjort förslag till henne att gå hans önskningar till mötes, hvilket hon likväl bestämdt vägrat, då han, småningom förande henne upp mot öfversta båset till höger, der omkullkastat henne; att då hon dervid velat skrika, han med handen tilltäppt hennes mun och bedt henne blott ligga stilla, under förklarande att han då ej ville göra henne vidare ondt, men att, då hon det oaktadt försvarat sig, han ur byxfickan upptagit hammaren slagit hennes först för venstra tinningen och sedermera, liksom ursinnig knackat henne på flere ställen i hufvudet, till dess hon varit såsom död, hvarefter han aftagit hennes öfverkläder; att då han derpå skolat hopsamla hennes öfverkläder, bestående af en grå tröja och randig klädning, allt af ylle, samt en underkjol, hvilka han ämnade medtaga för att skänka sin syster, den mindre flickan inkommit i ladugården och ropat Ida eller Lina, dervid han, då hon för att se efter hvad som var å färde framme vid båset, ditkommit, rusat upp och med sjelfva hammaren tilldelat jemväl henne ett slag för sjelfva tinningen, så att hon stupat, hvarefter han, utan att, såvidt han kunde erinra sig, vidare våldföra sig å henne, kastat hammaren ifrån sig och, medtagande så väl den äldre flickans öfverkläder som knytet med sina verksaker och pelsrocken, hvilken, under natten begagnad i foderladan, der qvarlegat, genom gödselgluggen, som varit anbragt på den från bostadsbyggningen vända gafvel af ladugårdshuset, krupit ut och, efter att hafva tvättat sig i en pöl samt torkat sig på sin egen skjorta, genom skogen skyndat från stället, och, rädd att blifva upptäckt, hufvudsakligen på mindre vägar, utan att någon gång begagna jernbanan, begifvit sig inåt Sverge; att han derunder ett par dagar efter mordet på sin begäran blifvit rodd öfver en sjö och på andra sidan sjön varit inne på ett ställe och druckit kaffe; samt att han, som ehuru det var frost och snö på marken, första natten irrade omkring i skogen, först två nätter derefter sökte nattqvarter på ett ställe och på något af de ställen der han under färden sedermera tog in qvarglömde sitt ylleskärp, med första förskaffande sig en annan mössa och derpå bortkastade den han vid mordet haft på sig, men först vid ankomsten till Sikforshyttan gjort sig af med pelsen, hvilken han der qvarlemnade, efter att hafva af en jernvägsarbetare vid namn Victor från Hofva lånat en svart kavaj, med hvilken han sedermera afvek från detta ställe, der han då sammanträffade med Wilhelm Brundin och sin syster, till hvilken han likväl icke skänkt de vid mordet stulna klädespersedlarne, enär han förut bortgifvit dem åt en qvinna, hvilken han förut under vägen anträffat; och bedyrade Fredriksson, att hvad han nu uppgifvit, till hvilket han icke hade att foga någon vidare upplysning, vore öfverensstämmande med verkliga förhållandet, hvars ogerning han skylde på sin starka natur.
----------
 
Den Wilhelm och Andreas Brundin, som de kallas i tidningen, bör väl heta Brandin istället? Se ovan, tidigare inlägg av Bo Lindwall m.fl.
 
 
 
Samma tidningsannons (som ovan) återfinns i Wernamo tidning 1878-09-06, s. 3-4; varefter det rapporteras i denna tidning (s. 4) från: (Norge.) Dubbelmordet i Björnerud.
     I aftenposten läses, att tillf. Sorenskriver i Aker, kand. Juris Michelsen torsdagen och fredagen hållit förhör med Fredrikson i distriktsfängelset i Sörum, då man ännu icke velat föra honom till Kristiania.
     Han skall dervid åter hafva gjort bekännelser och meddelanden som stämde i allt väsentligt öfverens med hvad han tillstått under det första förhöret i Linköping.
     Han skall eftersom det berättas, icke visa någon djupt känd ånger öfver sin gerning eller hafva någon klar känsla af dess gräslighet, ehuru han å andra sidan förklarat, att han varit mycket orolig till sinnes och att han först nu, sedan han kommit till distriktsfängelset, kunnat sofva lugnt. Han berättade under förhöret villigt, och utan att han syntes märkbart oroad, de förskräckligaste detaljer. En eller annan gång brast han i gråt, men hufvudsakligen endast då hans eget blifvande öde rann honom i sinnet. Han synes nemligen hafva mycken fruktan för att mista lifvet.
     Den första dagen, då förhöret hade varat till sent på eftermiddagen bad kand. Michelsen, som till tingsplatsen hade fört med sig de mördades föräldrar, först fadren komma in Fredrikson igenkände genast denne och anmärkte, att det var mannen på Björnerud. Den gamle mannen förklarade deremot å sin sida att han icke trodde sig någonsin hafva sett någon sådan person der på platsen. Sedan han en stund betraktat honom, började han dock småningom draga sig till minnes, att Fredrikson en afton någon tid före mordet infunnit sig på Björnerud och fått anvisning på nattläger i ladugården, hvarefter mannen sjelf följt honom dit. Fredrikson bekräftade också riktigheten häraf.
     Sedan inkallades den gamla hustrun. Hon kunde icke känna igen mördaren, som deremot å sin sida kände igen henne. Vid denna konfrontation lärer en högst upprörande scen förekommit. Den gamla qvinnan frågade honom skälfvande och högst upprörd, hvarför han hade mördat hennes oskyldiga barn och störtat henne och hennes närmaste i en sådan sorg, under det Fredrikson i konvulsivist gråt bad de gamle om förlåtelse. De räckte honom till slut handen, och gumman sade: Aldrig hade jag trott, att jag skulle hafva kunnat tagit den mannen i hand, som gjort så illa mot de stackars barnen, men Gud i himmelen får blifva den som dömer dig.
     Fredrikson var efter denna tilldragelse så medtagen att tillf. Sorenskrifveren fann sig icke längre böra fortsätta förhöret den dagen.
     Under fortsättningen af förhöret följande dag skall han åter hafva varit lugn. Han skall hafva yttrat önskan att lära sig läsa.
----------
 
 
 
 
 
//Peder

2010-09-19, 01:01
Svar #19

Utloggad Arvid Bergman

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 73
  • Senast inloggad: 2018-10-21, 21:23
    • Visa profil
Ja han anges som Brandin i Polisunderrättelser 1878 också

2011-01-04, 12:18
Svar #20

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Afskjedade Soldaten  
Johan Lindqvist med  
deß Hustru Marta Hin
drichsdotter och goßen
Ludvig Johansson und
fick paß til          Limmareds glasbruk / och vidare til Elfsborgs / och Bohus Läner
- Göteborgs landskansli 21 sept. 1789, pass nr 393.  
[källa: Göteborgs och Bohus läns landskansli BVa:1 (1783-1789)]

2011-08-10, 07:05
Svar #21

Carl Fernström

Vallackaren Nils Peter Svensson född 1820 i Råbelöv sn hade, förutom de barn Bo Lindwall redovisat ovan, bland andra även dottern Ida Matilda Nilsson född 21/5 1871 i Västra Torsås sn. Hon kom att bilda familj tillsammans med kopparslagaren Axel Bernhard Lindqvist, även han son till Kristian Fredrik Lindqvist. Ett av dessa barn, Ester Vilhelmina Lindqvist född 11/3 1890 i Göteryd sn, bildar en stor familj tillsammans med kringvandrande arbetaren Karl Fredrik Karlsson som var född 28/11 1887 i Breared sn och en av de söner Daggen Karl Fredrik Johansson hann få innan han blev mördad av Karl Amandus Björk. Bland de många barn dessa får har flera i sin tur gett upphov till stora släktgrenar i släkter som Björk och Videgren.  
 
Värt att nämna är även att åtminstone Kristian Fredrik Lindqvist och hans fru inte verkar ha levt ett för tiden traditionellt resandeliv och de stod många år som torpare på en och samma ort (se bl.a. Göteryd Hfl AI:24, s. 363).

2011-08-10, 14:23
Svar #22

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 884
  • Senast inloggad: 2024-10-16, 13:28
    • Visa profil
Carl,
 
I din sista mening, där du skriver om Kristian Fredrik Lindqvist och hans fru, att de var, som jag förstod dig - mer eller mindre - stadigvarande kyrkoboksskrivna, innebär inte, att de utseslutande inte levde ett traditionellt resandeliv. Men, det kan ge en indikation. I nutid kan sådana bekräftande uppgifter sökas i själva släkten.
 
 
Mvh
 
//Peder

2011-08-10, 19:12
Svar #23

Carl Fernström

Hej Peder!
 
Du förstod mig alldeles korrekt, men jag såhär i efterhand är jag inte sen att erkänna att mitt sätt att uttrycka mig utmålar en lite väl ensidig bild av det jag egentligen försökte få sagt. Mea culpa!  
 
Du har givetvis helt rätt när du påstår att man inte kan utröna en persons livsstil och identitet enbart utifrån den titulering denne tilldelats i exempelvis en husförhörslängd. En mer korrekt formulering för att framföra vad jag egentligen menar är att Kristian Fredrik Lindqvist rent yrkesmässigt inte verkar ha ägnat sig åt dåtidens typ av arbeten som var symptomatiska för samtida resandefamiljer. Detta för oss dock till en närmast filosofisk debatt kring kultur kontra genetik och vad som utgör en typisk resandelivsstil - som jag förvisso finner mäkta intressant - men som under denna rubrik skulle vara helt utanför det ämne den är till för att behandla. Med det hoppas jag att jag rättat till eventuella missförstånd och att diskussionen kan fortsätta kring Lindqvist!

2011-08-10, 21:41
Svar #24

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 884
  • Senast inloggad: 2024-10-16, 13:28
    • Visa profil
Carl,
 
Tack för ditt utömmande svar!
 
Och jag förstod dig, visade det sig. Så inget missförstånd har uppstått. Jag tänker närmast på andra som tar del av det som skrivs i inlägg här på Anbytarforum, och som kan ställa sig undrande till, hur man kan känna igen och identifiera resande i kyrkoboksmaterialet? Det är inte alltid det lättaste, även med de stående parametrar av erfarenhet och kunskap som kan ligga till grund för viss identifiering av de mer traditionella resande.
 
Det är ju lätt hänt att man utgår ifrån den tanken av insikt och kunskap man själv besitter, då man är inne i sin egen frågeställning, vilket man själv får erfara lite då och då.
 
Så Carl,
 
En viktig fråga är väckt! och den är alltid aktuell, och det hjälpte du till med nu med dina kunskaper, att förtydliga din syn i själva frågan.
 
Kanske Moderator kan flytta dessa inlägg under mer lämplig rubruk? Jag tror det ska finnas en rubrik skapad, för just sådana här frågor, hur man kan identifiera resande i ministerialböckerna- och annat material.
 
 
Mvh
 
//Peder

2011-09-15, 20:05
Svar #25

Utloggad Magnus Fernström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2017-03-23, 03:28
    • Visa profil
Nu verkar det inte vara några oklarheter kring just detta, men det skadar ju aldrig att samla det som redan har konstaterats och även bekräfta dessa uppgifter! Den person som Axel Algot Lindqvist mördade år 1893 var Johan Alfred Lundberg född 21/2 1869. Han var brorson till hans systers Josefina Helena Lindqvists man, bleck- och kopparslagaren Johan Leander Lundberg. Johan Leander Lundberg dömdes ett antal år tidigare tillsammans med just Axel Algot Lindqvist samt Karl Amandus Björk till 6 månaders fängelse för misshandel med livsfarligt vapen. Karl Amandus Björk kommer in i sammanhanget via Johan Leander Lundbergs dotter Maria Elisabet Lundberg vilken han hade fyra av sina 16 barn tillsammans med.  
 
Vidare kan man notera att barnen till Karl Amandus Björk och Maria Elisabet Lundberg dessutom har inte mindre än 30 kusiner som alla också härstammar från två av Kristina Lovisa Videgrens barnbarn. Men det hör väl snarare hemma i Videgren-diskussionen.  
 
Lindqvist är dock, likt just Videgren, en ytterst intressant släkt inte minst för att Peter Lindqvist via sina barn står som gemensam ana för en stor del av släktgrenar inom Lundberg, Johansson-Delfin och Björk. Om man lite trångsynt väljer att se på släktträden för just Björk och Johansson-Delfin rent ursprungsmässigt verkar det vara som så att släkterna i båda fallen ärver sin resandeidentitet genom stamfädernas fruar. I både Björks och Daggarnas fall var deras fruar av resandesläkter medan männen, vilka gett upphov till släktnamnen, på intet sätt verkar ha varit besläktade med vad som då betecknades som tartare, ziguenare eller kort och gott något av det som vi idag kallar resande. Bo Lindwall redovisar i Släktforskarnas årsbok 1995 tre norrländska resandesläkter där två av dem också blir resande genom gifte med kvinnor av resandesläkter. Detta i sig är såledels på intet sätt anmärkningsvärt.  
 
Den intressanta frågan är däremot om och i sådana fall hur exempelvis Lindqvist går att koppla till dåtidens resandesläkter. Precis som i fallet med släkten Videgren tycks aldrig förfäderna under den tiden de levde ha utmålats som det man under samma tid ansåg utgöra de så kallade tartarerna eller ziguenarna, mer än att de möjligtvis ägnade sig åt vad man i brist på en bättre formulering kan kalla typiska resandeyrken.  
 
I och med att jag postar i ämnet kring Lindqvist, är det väl lämpligast att också använde dessa som exempel. Personen som får anses ha gett upphov till de släktgrenar jag personligen anser som mest intressanta är sjöartilleristen och valackaren Peter Lindqvist född 18/4 1796 i Brönnestad sn (M). Att hans fru Anna Lovisa Ahlqvist var av resandesläkt råder det ingen tvekan om, och så verkar även fallet vara med kvinnan Anna Kristina Blom vilken han får en son tillsammans med som i sin tur har hela släkten Björk bland sina ättlingar genom dottern Sofia. Men har någon kikat på Lindqvistarna och hur deras anor ser ut när det gäller häradsnattmannen Nils Olsson som ju verkar ha konstaterats vara fader till nattmannen och häradsvalackaren Niklas Nilsson-Lindqvist (vilket också så vitt jag vet är första gången Lindqvist börjar användes för just den här släkten). Vem är den Elisabeth född omkring 1774 som skall vara mor till Peter? Hur ser anorna ut för sonen Peters tre fruar vilka han får de barn som idag finns i anorna för en majoritet av de Lindqvist-familjer som uppkom under mitten och slutet av 1800-talet, och som alltså i väldigt många fall kom att bilda familjer mer just med de släkter jag tidigare nämnt.  
 
Det är tydligt att jag har en del brustna grenar i mitt släktträd för Lindqvist, främst genom fruarnas outredda anor, och kompletteringar av alla sorter mottages tacksamt. Är det så att som så många andra exempel i resandefolkets historia är det via Peter Lindqvists fru just hans barn kommer att kallas för resande? Är det någon som, förutom de tidiga anorna för Lindqvist, tittat närmre på hur det ser ut för Peters många syskon? Systern Kerstin verkar komma att söka sig till en vandrande nattmansdräng, hur ser de övriga syskonens livsöden ut?

2011-09-16, 11:37
Svar #26

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Peter Lindqvists far och farfar var ju nattmän, så nog ser denna härstamning ut att passa bra in som resandeanor. De är i varje fall inga bönder.
 
Peters syskon dog de allra flesta unga. Kerstin är den enda jag har något om som vuxen, och hennes liv ser ju också ut som 100% resande.
 
Har själv en hel del luckor i detta släktträd. Kan du nämna vem som var Peter Lindqvists tredje fru/sambo?

2011-09-16, 23:56
Svar #27

Utloggad Magnus Fernström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2017-03-23, 03:28
    • Visa profil
Hej Anders!
 
Jag skrev fel, jag tänkte på Peters far Niklas som ju hade tre olika fruar.

2011-09-20, 20:13
Svar #28

Utloggad Laila Lindqvist Forgbert

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 41
  • Senast inloggad: 2018-09-26, 15:04
    • Visa profil
Hej, jag är ättling till peter lindqvist, om du vill ha kontakt så kan du maila mig
 
 
laila

2011-10-01, 17:57
Svar #29

Utloggad Magnus Fernström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2017-03-23, 03:28
    • Visa profil
Det verkar som att den ena nattmanssläkten beblandats med den andra i de tidiga generationerna av Lindqvist. Niklas Lindqvists fru Juliana var så vitt jag kan se syster till nattmannen Kristian Nilsson som ju kommer att leva tillsammans med Niklas Lindqvists dotter Kerstin i ett tidigare förhållande. Kanske är det redan utrett, men kan nattmannen Nils Olssons fru Katarina Kristoffersdotter har någon relation till syskonens Kristian och Juliana Nilssons far nattmannen Nils Kristoffersson?  
 
Ett ytterligare Lindqvist-relaterat problem både jag och Laila som skrivit ovan har försökt lösa är Peter Lindqvists barnbarn Josefina Vilhelmina Lindqvist och dennes födelsenotis. Hon anges vara född i Agunnaryd men där finns inget barn med Josefina Vilhelmina. Däremot finns en Anna Karolina född samma datum hon anges vara född [Agunnaryd C:5, sida 373]. Föräldrarna är torparen Peter Nilsson och Kristina Jönsdotter. Peter Nilsson är en aning förvirrande då det snarare är Josefina Vilhelminas farfars namn som hette Peter och var son till Niklas Nilsson-Lindqvist, Kristina Jönsdotter, 30 år, rimmar dock med Stina Kajsa Brandt som skall vara född 1824 och var således omkring 30 år vid tiden för Josefinas födsel 1854. Som dopvittnen står Anders Petersson vilket för tankarna till Peter Lindqvists son och Kristian Fredriks bror nattmannen Andreas Lindqvist.  
 
Är det ett rimligt antagande att detta är hennes födelsenotis? I Ekeboda har jag inte lyckats finna paret med dottern.

2011-10-01, 18:24
Svar #30

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej Magnus!
 
Kolla Agunnaryd AI:10 (1851-1855) s 31, Ekeboda under Stockhult storegård, så ser du att det är ett vilospår. Det kan inte vara Josefina Vilhelminas födelsenotis och föräldrar.

2011-10-01, 21:54
Svar #31

Utloggad Magnus Fernström

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 75
  • Senast inloggad: 2017-03-23, 03:28
    • Visa profil
Hej Niclas! Den tackar vi för, hon får förbli födelsenotis-lös ett tag till. :-)

2012-05-23, 21:45
Svar #32

Utloggad Carl Johan H. Ljungquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 21:01
    • Visa profil
Kan den skånske häradsvallackaren i Södra Åsbo Casper Niclasson (1770-1815) och hustrun Helena Lena Catharina Lundgren (1775-1817) tillhöra Lindqvistasläktet med tanke på dennes patronymikon? I hans och hustruns respektive bouppteckningar samt upprättade testamente uppges att inga bröstarvingar finns och inga övriga släktingar nämns utan pigan Elna Catharina Askegren ärver allt.
 
Björnekulla AI:1 s. 23, 4:e hushållet
Björnekulla C:2 s. 159, db 1815 2/10
Björnekulla C:2 s. 169, db 1817 20/4
Södra Åsbo häradsrätt FIIa:17 s. 933, boup.
Södra Åsbo häradsrätt FIIa:17 s. 935, test.
Södra Åsbo häradsrätt FIIa:18 s. 521, boup.

2012-05-24, 09:19
Svar #33

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Hej CJ! Ser inget som tyder på det, och Niklasson är egentligen inte hans patronymikon utan han heter Casper Niclas Andersson enligt födelseboken i Fleninge 1770 25/5, vilket också framgår av dödboken 1815. Hans föräldrar är nattmannen Anders Hansson och Elsa Catharina Hansdotter.
 
När det gäller bouppteckningen efter änkan 1817 så uppger hennes tjänstepiga Elna Catharina Askegren boet, men hon ärver inte. Änkan har den 10 samma månad testamenterat allt till fjärdingsmannen Johan Svenssons omyndiga son Pål Johansson, mot att fjärdingsmannen ser till att hon får en anständig begravning. Det noteras att inga arvingar är kända i orten.
 
Södra Åsbo häradsrätt FIIa:18 (1816-1817) Bild 2890 (AID: v158526.b2890, NAD: SE/LLA/10059)

2012-05-24, 17:45
Svar #34

Utloggad Carl Johan H. Ljungquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 21:01
    • Visa profil
Tack för det klargörandet Anders!
 
Mvh
Carl Johan

2013-11-10, 22:30
Svar #35

Utloggad Peter Bernhardsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 263
  • Senast inloggad: 2024-11-17, 15:48
    • Visa profil
Skomakaren och glasföraren Magnus Lindqvist dog 1816 i Örtomta socken och angavs vara född 1742 i Styrstad socken. Hustrun Maria Lena Utterberg angavs född ca 1743 i Söderköping. Kan dock inte finna dem i födelseböckerna. En tid finns också gossen Carl Gustav Lindqvist, f 1783 i Svedvi socken, hos familjen. Känner någon till familjens ursprung?
 
mvh,
Peter

2016-06-28, 12:29
Svar #36

Utloggad Urban Lindqvist

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 66
  • Senast inloggad: 2024-05-13, 07:54
    • Visa profil
Är det möjligen någon som är aktiv här fortfarande? Har i så fall någon lyckats belägga födelse/föräldrar för Niklas Gustaf Lindqvist, som dog 1897 i Pjätteryd, omkring 60 år gammal? Och är det någon som känner till någon källa/kombination av källor som entydigt visar att Christian Nilsson, född 1792-01-29 i Verum, son till Nils Christoffersson och Karna Jonsdotter, är samma person som den Christian Nilsson som tillsammans med Kerstin Niklasdotter får barnen Christoffer (1816 i Norra Åkarp) och Christiana Elisabeth (1817 i Röke), eller att han inte är det?

Stort tack på förhand till den som vill dela med sig av detta.

2017-01-04, 11:28
Svar #37

Utloggad Anders Lindberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 142
  • Senast inloggad: 2024-10-21, 18:30
    • Visa profil
Hej!


Är det någon som vet om trumpetaren/klarinettblåsaren Nils Lindqvist i Näs soldattorp, Ljungby socken (G) har någon koppling till resandesläkten med samma namn?


Jag är egentligen på jakt efter anorna till en Beata Nilsdotter som föddes 1785 (enl. uppgift i hfl 16 mars) i "Småland". Hon dyker upp första gången 1806 då hon gifter sig i Landskrona Artilleriförsamling med Nils Fischer Dahlgren, en tidigare desserterad soldat som flytt till Danmark men som fick återgå i tjänst utan straff eftersom Sverige behövde fler soldater. Beata och Per dyker sedan upp i Norra Rörum men boende var för sig. Beata arbetar som piga. Förklaringen till detta har jag fått ifrån domboken, då hon höggravid ansöker om skilsmässa 1811. De ska då ha varit separerade sedan en tid och redan sålt sina gemensamma tillhörigheter. 1812 föds deras son Christian. Beata har sedan en kärleksrelation med Per Svensson Styf och de får barnet Anna Catharina, som föds 1817 i Norra Rörum. Kort tid därefter begår "Styfven" ett brutalt rånmord i Ängelholm för vilket han senare avrättas.


Jag har länge misstänkt att Beata kan ha resandebakgrund men inte hittat några belägg för varken detta eller hennes ursprung.


Blev därför så glad när jag efter tips hittade en Beata och hennes tvillingsyster Helena, döpt 18 mars 1785 i Ljungby (G). Föräldrarna var trumpetaren Nils Lindqvist och Anna Catharina Christophersdotter. Kändes som ett hopp eftersom Beatas dotter i så fall bar mormoderns namn. Nu visade det sig dessvärre att Beata dog efter 10 dagar och hennes syster Helena efter 5 månader... men jag vill ändå inte riktigt ge upp hoppet! Kan min Beata ha fått en felaktig flyttattest där hennes döda systers namn uppgivits istället? Och varför uppges olika namn på modern när familjens barn föds? För mig känns det lite "resandevarning" men eftersom jag inte är så insatt kanske någon här vet bättre?


Nils Lindqvist gifter sig 1769 i Ljungby med Anna Catharina Zachrisdotter. När sonen Jonas föds 1770 och sonen Erland föds 1772 står hon som Anna Brita Jonasdotter. 1775 vid dottern Stinas födelse som Anna Catharina Jonasdotter. 1779 vid dottern Maria Catharinas födelse som Anna Christophersdotter. 1785 vid döttrarna Beatas och Helenas födelse som Anna Catharina Christophersdotter.


Någon som träffat på denna familj bland er? Eller som har mer upplysningar runt Beata Nilsdotter?






Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna