Grännman / Grenman

[Anders Berg]

Jag lägger upp en ny diskussion för denna släkt, som har nämnts på många ställen redan i Anbytarforum.
 
Släkten härstammar (enligt Niclas Rosenbalck) från borgaren i Växjö Christoffer Classon. En sonson till denne bör vara glasföraren Christoffer Grännman, gift 1730 4/1 i Vimmerby med Maria Elisabet Persdotter. Om henne och hennes släktskap med Wetterdahl i Eksjö, se här.
 
1750 16/1 är Christoffer Grännmans änka omnämnd i Vimmerby dödbok, då dottern Anna Catharina avlider 1 år 26 veckor gammal.
 
Detta leder fram till ett fynd och en fråga. Kan Maria Elisabet Persdotter vara den änka kallad Maria Elisabeth Grenman som 1753 14/8 gifter sig i Landskrona (Malmö garnisonsförs vigselbok) med soldaten Erland Wimmergren?

Malmö gfs vb 1753 s 35 GID 1309.22.93800
 
Är Erland Wimmergren känd från andra sammanhang?

[Niclas Rosenbalck]

Claes (ej belagd i Växjö, troligen verksam i någon annan stad; möjligen Jönköping ?)
gift med: Kierstin Jönsdotter (Växjö dombok 1666 11/6)
Barn:
Christopher Claesson ,borgare i Växjö (se nedan)
Petter Claesson Gränman , i Växjö
Elisabeth Claesdotter , nämnd i Växjö dombok 1674 13/7
 
 
Christopher Claesson (son t Claes ohh Kierstin Jönsdotter, se ovan)
gift med: Anna Hansdotter , nämnd ss änka 1676 (mtl), dtr t rådmannen o postmästaren Hans Erngislesson i Växjö
Barn:
Hans Christophersson  
svor borgared i Växjö 1687 7/12. Enligt Växjö dombok 1692 20/2 var han måg till hustru Dordi Ruut från Gränna (se Ruthesläktet.. av L. Zielfeldt). Hans Christophersson bodde ännu 1721 i Växjö stad (domboken). I Växjö hfl AI:1, s 104 kallas hans hustru Helena Carlsdotter.
Claes Christophersson , svor borgared 1687 5/10 i Växjö; död före 1734 ; gift med Britta Ruth (även Britta Toresdtr, hennes fader är möjl.. häktmakaren Tor(e) Persson i Växjö; modern var iaf Elisabet Arvidsdotter (Ruth, Dordi Ruths syster)) , död 1734, bgr 7/12
Jonas Christophersson , svor borgared i Växjö 1693 8/5
Maria Christophersdotter Grenman, död 1738, bgr 22/3 , gift med snickaren Petter Rubin i Växjö
 
 
En dotter till Hans Christophersson var Annika Hansdotter Grenman (död 1753 i Växjö), gift med borgaren Johan Sandberg (död 1744 i Växjö,bgr 27/10 i Växjö). Nämnde Sandberg var inblandad i en stor härva av häststölder (se Växjö dombok 1731). Han är son av borgaren Harald Jönsson (Sandberg) ohh Elisabet Persdotter (Skotte; häktmakaren Per Sanderssons dtr).
 
Det äldsta belägget för släktnamnet Gränman är ifrån Växjö dombok 1667, rådstugan den 9 mars (s 306):
Petter Cla?on Gränman Låter Vpbiuda een Sölfzskåll
som han hafwer i pant aff Sahlig Gudmundz Krookz hustro
för 3 Dr 8 p:r Mynt  1 gångh
Nämnde Gudmund Krook är troligen lagläsaren Gudmund Krook (av prästsläkten Krook/Krokius) och ej någon utav häktmakarsläkten.  
Efternamnet synes vara Gränman/Grenman och inte Grännman. Efterlyser beläggen för det sistnämnda?

[Anders Berg]

Liten komplettering:
 
Claes Christophersson är begravd i Växjö 1732 7/4.

växjö db 1732 GID 862.25.33300

[Niclas Rosenbalck]

Gränna rådhussrätt (VaLA)  1691 den 27 oktober; s 65-66:
Dato Framstäldte sigh för Rätten Jtt Qwinfolck Elizabedt Claes-
dotter wid Nampn, som föregifwer sigh wara hemma i Wäxiö
Stadh, och giör pr?tension uppå den Gård och Tompt som
Stadzens Innwåhnare Håkon Jön?on Liunge åboer, berät-
tandes som skall hennes Föräldrar öfwer 40 åhrs förlopp
den omwårdt hafwa, Men Gården Sedermehra af Håkon Liun-
ges Föräldrar opbygd worden och der dee Vnder sedan förmått
Een åttingz Jordh; Men såsom Mehrberörde Elizabedt  
    Claesdotter
Claesdotter denne sin pr?tension e? det Ringaste Skiähl hafwa
och Håkon Liunge säger sigh om denna hennes Fordran aldeles
obekant wara, ty kan Rätten icke wijdare här till för
denne gången giöra Vthan tillsade henne här om med Skrif-
telige eller lefwandes Skiähl inkomma.
 
Det bör vara släkten Grän(n)mans stamfar Claes dotter Elisabeth Claesdotter som omnämns. Efternamnet Grän(n)man bör således vara taget av staden Gränna (fd Brahegränna). Går Claes att belägga som mantalsskriven i Gränna stad på 1650-talet?

[Olle Elm]

Hej,
För 1650-talet finns endast tre mtl bevarade - vad jag kunnat finna. 1652, 1657 och 1658.
I dessa längder förekommer ingen Claes mantalsskriven i Gränna stad. Kanske det här är för tidigt. Wilstadius talar om 1660- och 1670-talet i uppsatsen Per Brahe och tattarfrågan, Vista härad i gången tid.  
F ö kan jag meddela att några andra mtl finns - mig veterligt - inte för Gränna (och andra grevskapssocknar) under grevskapstiden - dessvärre! Det vore ypperligt om någon kunde komma på ersättningsmaterial ...
Har också kikat lite i en avskrift - som bör kollas - av kyrkoräkenskaperna. 1645 finns Klaes på Platsen (vilket här bör betyda Gränna plats), men det handlar sannolikt om Klas Fällberedare för vilken ett barn dör 1648, vilken kanske inte är intressant i det här sammanhanget.
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Hej Olle!
Tack för informationen. Kan det helt uteslutas att Klaes fällberedare inte kan vara stamfadern Claes ?
 
Kan det finnas fler mantalslängder för Gränna i Vadstena landsarkiv?  De som finns på mikrofilm, och sedan på SVAR:s mikrofich?, är i huvudsak Kammararkivets exemplar, men dessa innehåller ibland luckor emellanåt.  Har även noterat att det ska finnas mantalslängder för Gränna stad i Sandbergska samlingen i Riksarkivet, men har inte hunnit kontrollera vilka år dessa omfattar ännu.  
vänligen,
Niclas

[Olle Elm]

Hej Niclas,
Om Klaes fällberedare inte kan vara stamfadern Claes är Du säkert bättre än jag att svara på, men jag skall hålla ögonen öppna efter Klasar.
 
Ang mtl: Tycker jag undersökt beståndet, men det kan göras igen. Det skall väl tilläggas att de mtl jag nämner är typiska för grevskapsmaterialet. Här finns med material från både Västergötland, Norra Småland och Ödeshögs sn. Ser dock att jag endast har två kort av 3 - inhandlat med inriktning på Vireda sn ursprungligen. Skall undersöka kort 3/3 och se vad där gives. (lånenumret är S20165 om Du vill undersöka).
Återkom gärna med uppgifter om Gränna sn i Sandbergska samlingen i Riksarkivet. Det är säkert fler än Du och jag som är intresserade.
Vänligen,
Olle

[ola larsson]

.., skinnare, fällberedare och garvare torde ha varit ungefär samma sak på 1600-talet,..
Yrket var inte heller socialt eftersträvat. Det fanns ett moment av orenhet hos den person , som arbetade med döda djur, särskilt när det var fråga om hästar. Genom sina uppköp måste garvaren också ha kommit i beröring med rackaren. På landsbygden voro hudflängaren och fällberedaren ofta samma person.
Börje Hanssen (Österlen).

[ola larsson]

Intressant är att dessa yrken förekommer i anknytning till resandesläkter, som tex sämskmakaren och fällberedaren Hans Georg Linck (Vimmerby) och sämskmakaren Per Jakobsson (Hjo).

[arnvid lillehammer]

Eg kan her nemna at svigerfar til gamle Rasmus Vardal, stamfar til den store Vardalsfamilien som Eilert Sundt hadde så mange opplysningar om, altså far til Margrete Pedersdatter, var - etter Margretes eiga utsegn - ein FELDBEREDAR med namnet Peder Svendsen. Han må ha være født i siste helvta av 1600-talet, kanskje i 1670-80-åra. Kanskje vært feldberedaryrket mindre interessant mellom dei reisande utover på 1700-talet?
Vennleg helsing  
Arnvid Lillehammer

[Anders Berg]

Intressant när det gäller dessa yrkens koppling till resandesläkter är att den släkt Rålin i Gränna, som utpekats som zigenareättlingar pga sin mörkhet (se här), har sämskmakaren Abraham Davidsson Starkengren (1722-1757) och dennes syster Christina Davidsdotter Starkengren (1724-1780) bägge två i antavlan. Dessa är gästgivaren och handlanden Abraham Rålins (1776-1854) morfar respektive farmor. Syskonen Starkengrens föräldrar är borgaren och båtsmannen David Håkansson Starkengren och Brita Persdotter i Gränna. Någon koppling till kända resandesläkter har jag dock inte funnit.
 
I Laholm finns på 1700-talet några med dessa yrken ingifta med släkter som åtminstone har resandeanknytning.

[Dag Bremberg]

Ola, hur menar du att HG Linck tillhör resandesläkterna? Jag har inte lyckats hitta någon entydig koppling.
mvh/Dag

[Olle Elm]

1639 6/7, Vista häradstinget (Visingsborgs grevskaps dombok):
Claas Felberedare för Tingsstempningh, at han intedt kom at swara till en hest, som Oluf Mölnare i Habo Sochn påtaltt. Hwarföre sakfeltes han till 3 ör. ...; eller bewisa Laga förfall å Nesta Tinge.
1639 7/10 Vista häradstinget:
Claß Felbereder för 2 Tingstemningh. 3 Mark(?).
 
Nästa bevarade ting är 1643 31/1 och där nämns inte målet.  
1645 17/2 Vista häradstinget:
Elin Johan Krögares piga klagar till Claaß Felbereders hustro för dhet hon slogh henne 4. blånadt, huar före Claaß ej kommer(?) nej; Huar före böter Claaß 12 Mark till treskiphtes, efter samma lag.
H. Kirstin Claaß Felbereders klagar till b:te Elin igen för thet hon slog hennes barn och kalladhe them horungar, huar emot Elin nekar. Klaganden beropar sig på Etich Klåckare i Grenna at han det hörde. Ehrich Klåckare swarar sig aldrig det höra.
Vänligen,
Olle Elm

[Olle Elm]

1645 17/2 Vista häradstinget:  
Pålades Claaß  Fälbereder restituera Her Anders i Ölmestadh 5 stycke baggeskin och arbetzlöhnen Neml. 10 M kopm. Dhet han lofuade på stunden at efterkomma.
 
1646 13/6 Vista häradstinget:
Claß Felbereder klagar till sin mester Suen Jon Jonsson för dhet han slogh honom 3. blåslagh, huarföre efther dhet  10. Cap i Sårm. Med wilja, böter Jon 9 mark till treskiftes.
Sattes wijte mellan Claß  Felbereder och Jon Jonsson till 40 m som afbryter antingen med ordh eller gierningar.
 
1646 12/9 Vista härads tinget:
Jon Smedh i Grenna klagar till Claaß  felberedares hustru ibidemat hon haffuer honom några skelzordh påkommit, der till hon nekar och seger at hon kalladhe honom allenast Jon 19. grijn; Huarföre böter Claaß  för sin hustrus oquedins ord 3 mark till 3skifteß . Ting. B. 13 Cap.
Claß  felberedher klagar till Jon Smedh igen för thet han slog hans piga 2 blanat, dhet Jon ej kommer nej före, Huarföre böter Jon 6 mark till 3skiftes Sårm. medh wilja 10 Cap.
Sattes wijte mellan Jon Smedh och Claaß  Fellberedere till 40 mark som först affbryter antingen med ordh eller gierningar ?..stB 14. Cap.
Claß  felberedher för åwerkan på Jon Smedhz kiäller i dhet hans hustro honom i skarnet(?) nedertrampadhe. Böter 3 mark till 3skiftes.
 
1648 4/3
Lars Hecktemakar i Grenna ähr bortflyt åt Trosa, och kunde således intedt tilstädes at swara Claß  Felbereder om Slagzmåll.
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Lägger in ett par ytterligare notiser ang Klas Fällberedare - nämnd ovan som hypotetisk  stamfar för släkten Grän(n)man - som möjligen kan komplettera senare forskning.
1648 20/9
Cla? felbereder i Gränna nämnd - stämning på Nils Nilsson ibidem på ett par skor som försvann för något år sedan.
1649 12/2 Nils Nilsson på Grenna plats att svara - haver denna gång laga förfall genom sjukdom.
 
Om jag träffar på ytterligare uppgifter från Vista häradstinget lägger jag in dem. Fr o m 24/1 1652 är det väl domboken från Gränna rådhusrätt som gäller. Den har jag inte studerat.
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Malmö garnisonsförsamling C:2, s 36 (s 33); vigsellängd år 1751:
den 6 aug: Soldaten Jonas Grenman och Inga Lena Öhman

[Niclas Rosenbalck]

Gränna C:5, s 436; trolovningslängd år 1744:
den 27 Oct: Trolofwades Soldaten Arvid
Grenman för Uppgrenna Knulagård med Pigan
Brita Nilsdr ibid. Sponsores Pähr Jonsson
i Uppgrenna Massagård Sold Nils D(on?) Sold. Jöns Grendal

[Olle Elm]

Niclas,
Inte Uppgrenna Knulagård - Knutagård bör det stå väl?
Har gjort en sammanställning på de uppgifter jag finner i avskrifterna jag innehar. Så här blir det, men har de med resande-Grennman att göra - det är väl första frågan?
 
1748-08-11 Jöns, Arvid Grennman, soldat, o Brita Nilsdr i Uppgränna
1751-10-30 Johan, Arvid Grennamn, soldat, o Brita Nilsdr i Uppgränna Knutag. Död 1753-07-25 Johan, sold. Arvid Grennmans barn i uppgränna Bultag. tvinsot, 1
1755-04-18 Lars o Per, Arvid Grennman, soldat, o ? ? i Uppgränna Knutag. Döda 1755-04-19 *Lars o Per, sold.Arvid Grennmans barn i Uppgränna Knutagård, trillingar, flickebarnet dödfött.  
1756-08-11 Maria, Arvid Grennman o Brita Nilsdr  
Död 1771-04-18 Fl Maria, Arvid Grennmans d av ?, 13
 
I hfl 1757 -, förmodligen under Vreta Tuppagård - men osäkert enligt avskriften:
Soldatetorpet
Sold.Arvid Grännman 33
h Brita Nilsdr  34
s Nils 10
s Jöns 7
d Maria  56----
 
Död 1764-05-08 Avsk sold.Arvid Grennman vid Uppgränna, blodstörtning, 48
 
Och så till en annan Grennman:
 
1746-03-18 fadder: Korp. Jöns Grennman
1759 - vigd -Korp. Jöns Persson Grennman m Greta Petersdr Bomkvist vid Kapellet
1760-04-20 Peter, Jöns Grennman, korp. o Greta Persdr i Uppgränna by, Knutag.
1764-04-25 Jonas, Jöns Grennman, avsk.korp. o Greta Persdr i Uppgränna
Död 1764-07-13 Korp. Jöns Grennman i Uppgränna av bröstsjuka, 67
 
I hfl 1757 - under Uppgränna Knutagård:
Av sk.korp. Jöns Grännman 60
h Maria Nilsdr  78
 
Och ytterligare en:
 
1789-11-11 Magnus, Sven Magnus Ström i staden, o Maja Lisa Grennman som tjänt hos fru Göta i staden, oä  
 
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

1746-03-25 Nils, Arvid Grännman och Brita Nilsdr i Uppgränna.
Hade missat denne ovan.
Samt följande vigsel med sponsor:
Sold för Hultsjö Jonas Larsson m p Ingrid Linnarsdr (sponsorer:Per i  
       Hultsjö, soldat Grännman, morgongåva 8 lod silver)

[Olle Elm]

Clas Laßonn(?) felberedare nämns i Gränna kyräk någon gång under tiden 14/7-13/12 1640. GID 1086.38.1800.
Noterar med tanke på patronymikon som väl inte är nämnt tidigare.

[Olle Elm]

1648 lämnas testamente efter S. Cla?.  Namnet är ovanligt i Gränna och dyker inte upp i kyräk fram till 1658 som jag avsökt. Dock osäkert med tanke på min anteckning 20 sept 2005, som får kollas ytterligare.
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Växjö DII:1, s 29, kommunionlängd år 1713:
Dito [= 8 februari 1713] Besöktes Änkian H. Elisabeth Ruth Clas Christopherssons Swärmoder
 
Elisabeth Arvidsdotter Ruth var alltså i livet ännu 1713 (möjligen avliden strax efteråt då prästen besökte henne med kommunion/nattvard) och bodde hos sin dotter Britta Toresdotter (aka Britta Ruth) gift med Claes Christoffersson i Växjö. En son till Elisabeth i hennes andra gifte med ryttaren vid Aschenbergs kavalleriregemente Anders Bengtsson var troligen Anders Andersson Ruth som i början av 1700-talet är borgare i Gränna stad, gifter sig 1704 i Skatelöv kyrka strax söder om Växjö med Annika Persdotter (i Grimslöv, där blytäckaren/glasmästaren Nils Hansson Swart bodde), och som senare en kort tid på 1720-talet dyker upp som borgare i Sölvesborg stad; Anders Ruth avlider i Linneryd socken utanför Växjö år 1729.

[Niclas Rosenbalck]

Enligt Kristianstads garnisonsförsamling AI:1, husförhörslängd år 1812, s 125:
Tygmästarens kompani av kungliga Wendes artilleriregemnete:
artillerist nr 26: Sven Grenman  
född 1781 16/9 i Malmö Län Söfde Socken Frihults by
han inflyttade till Kristianstads garnisonsförsamling 1800 25/1 ifrån C[ristian]stads Län wånga Socken och By
gift med Bertha f 1780 i C[ristian]stads Län Andrarums Sockn [hon inflyttade till Kristianstad garnisonsförsamling 1806 ifrån Christianstad (dvs stdsförsamlingen)
Barn:
Anna f 1809 i Christianstad
Johanna f 1812 24/6 i Christianstad
 
Vid samma kompani står [Kristianstads garnisonsförs. AI:1, s 122]:
artillerist nr 2
Christopher Grenman , född 1749 2(4)/4 i C[ristian]st[a]ds Län Sörby Sockn och Grantinge By
- han inkom 1803 27/5 ifrån Christds Län (Willand???**) Härad (...?**) Sockn och By
 
**oläsligt på Genline
 
Sövde (Malmöhus län) födelsebok 1781, p 77 [Genlineid 1383.50.102600]:
Sven
Glashandlarens Christopher Gränmans
ok h. Anna Catrina WitLocks Son,
Född d. 19 September hos Mårten Anderson
i Frihult, döpt d. 20 i Ösfde Kyrka Susc
Elna Mårten anders, Test: Mårten Anderson
ok Zacharias Witlock

[Olle Elm]

1648 22/10 döps Clas Felberedares barn ..(GID 1086.38.5700) (namn, om det finns -oläsligt)
I längd över döda och begravna 1649 anges Clas Felberedare. (GID 1086.38.7300)
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Ur mantal för Gränna socken:
 
1643 Boendes på Grenna Platz
Cla? Cla?on Fällberedare 1
 
1644 Boandes på Grenna Platz
Cla? Cla?on Fällberedare 1
 
1645 Boandes på Grenna Platz
Cla? Cla?on 1
 
Vänligen,
Olle

[Niclas Rosenbalck]

Gränna rådhusrätt (VaLA) 1691 den 24 augusti; s 45:
Dato Framstäldte sigh för Rätten Elizabedt Claësdotter, hwil-
ken föregifwer sigh wara hemma i Wäxiö Stadh, doch der-
ifrån intet Pa? eller Bewijs hafwer, pr?tenderandes af
Stadzens härstädes Jnwåhnare Håkon Liunge någon
Rättigheet Vthi de? gård, som hon föregifwer hennes Salig
Fader En Sämbskemakare wid Nampn Claës Claësson benämnd
för många åhr sedan, skolat försålt till Jöns Liunge, hwilcket
skall wara skiedt wid Stadzens Första Fundation; Men så-
som ofwanberörde Elizabedt Claesdotter till denne sin For-
dran intet hafwer något Skriffteligit bewijs, Ey heller nå-
got Witnesbördh ifrån den orth hon säger sigh hemma wara,
hwaraf Rätten kunde hafwa något att stödia sigh widh, de?
Vthan på så långligh tijdh, ey förr än som nu här om giordt
något klander eller påminnelse, Ty kunde Rätten icke
giöra något sluuth om hennes pr?tension, Vthan der hon
täncker sigh något hafwa till att fordra, komme för Rätten
en annan tijdh medh Bewijs så om sielfwa Fordran som
ifrån den Ohrt hon säger sigh wara hemma, då henne hwad
Rättmätigt är skall wederfaras.
 
och även (tidigare redovisat ovan)  
Gränna rådhusrätt (VaLA)  1691 den 27 oktober; s 65-66:
Dato Framstäldte sigh för Rätten Jtt Qwinfolck Elizabedt Claes-
dotter wid Nampn, som föregifwer sigh wara hemma i Wäxiö
Stadh, och giör pr?tension uppå den Gård och Tompt som
Stadzens Innwåhnare Håkon Jön?on Liunge åboer, berät-
tandes som skall hennes Föräldrar öfwer 40 åhrs förlopp
den omwårdt hafwa, Men Gården Sedermehra af Håkon Liun-
ges Föräldrar opbygd worden och der dee Vnder sedan förmått
Een åttingz Jordh; Men såsom Mehrberörde Elizabedt  
    Claesdotter
Claesdotter denne sin pr?tension e? det Ringaste Skiähl hafwa
och Håkon Liunge säger sigh om denna hennes Fordran aldeles
obekant wara, ty kan Rätten icke wijdare här till för
denne gången giöra Vthan tillsade henne här om med Skrif-
telige eller lefwandes Skiähl inkomma.
 
 
Stamfadern till släkten Grän(n)man är alltså sämskmakaren(fällberedaren) Claes Claesson (död 1649) som varit bosatt på Gränna marknadsplats under 1640-talet. Kan dottern Elisabeth Claesdotter vara hustrun till häktmakaren Nils Larsson i Gränna + Växjö ? Det i Växjö ovanliga namnet Christoffer förekommer bland barnbarn till Nils och dessutom förekommer Gränmansläkten, Skotte och Krok såsom cautionister för varandras medlemmar då de svär borgared - utan att några giftermål mellan dem nämns (vilket tyder på att de var nära släkt; annars borde ingifte förekommit kan man tycka då de umgicks så flitigt och ställde upp för varandra i vått och torrt).  
 
Nils Larsson, häktmakare   gift med NN i Gränna o Växjö
döttrar:
Karin Nilsdotter g.m. Gudmund Jonsson, häktmakare i Växjö (son t häktmakaren Jon Larsson i Växjö) , stamfar för en gren av borgarsläkten Krok i Växjö - son: häktmakaren/krämaren Christoffer Gummesson/Gudmundsson Siöberg  
Maria (Märta) Nilsdotter g.m. häktmakaren Per Sandersson [Skotte] - son: Christoffer Persson Skotte, båtsman i Växjö
 
 
Jfr med att det på 1590-talet nämns en tattare Christopher Larsson i Sandbergska samlingen. En möjlig namngivare för senare resande Christoffrar?

[Niclas Rosenbalck]

soldaten nr 57 vid kapten Herslovs kompani, Landskrona garnisonsregemente, Gustaf Grennman var född 1792 23/5 i Lyngsjö by o sn  (Krist. l.) (döpt 29/5 1792)  som son till konstapeln Christoffer Grennman ohh Anna Catarina Hwitlock (Lyngsjö föd.bok). Gustaf Grennman inkom till Landskrona garnisonsförs. 1823 ifrån Efveröd och anges vara ordentlig försedlad. (Landskrona hfl 1819-23 s 34)
 
 
Hur hänger ovannämnde Christoffer Grennman ihop med Grännasläkten (om han nu gör det förstås) ?

[Niclas Rosenbalck]

Ovan frågar Anders Berg efter mer information angående Erland Wimmergren. År 1769 i december var hustru Britta Maja Pålman, dess moder Maja Lisa och hennes man soldaten Erland Wimmergren samt glasföraren Gottfrid Wager instämda för rån vid Södra Möre häradsrätt.

[Sebastian Casinge]

Ur Uppsala landskansli, koncept AIb:128, ärende 729. Vad heter gossen egentligen och hur är dessa relaterade till övriga i tråden?
 
År 1775 dn 28 Martii upp
wistes och påskrefs Slotts
Cancelliets resepass för  
hustru Brita Maria Gränman  
och gåssen [?] af d
27 nästl. febr. med Mariæ
bergs Porcelain
 

[Niclas Rosenbalck]

Kristdala C:1 s 203, födelselängd 1730:

 
Jämför inlägg under Växjö den 2 augusti 2010.  
Barnet som döptes heter alltså Jonas - fadern Christoffer Gränman ifrån Växjö.

[Olle Elm]

Den ovan nämnde David Starkengren återfinns som brukare av Stora Mårtenstorp 1729.

Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820  Jönköpings län, SE/RA/55203/55203.05/82 (1729), bildid: A0007036_00057
Vänligen,
Olle Elm
 
(Meddelandet ändrat av smol 2012-01-23 17:44)