Författare Ämne: Dunder / Donner (läst 5598 gånger)

Niclas Rosenbalck · 2003-04-30, 17:51

Under resande: Leijon (se: här) har Gabriel Wallgren ett inlägg måndagen den 26 april 1999 som berör resande med namnet Dunder:

Hjo dombok, ett brottsmål ifrån år 1754:
Det är en rannsakning mot garnisonssoldaten Joachim Sivertsson Hök och hans svåger Fredrik Lindström. Rätten misstänker att Hök är identisk med en Joachim Hök som har rymt från Cronhielmska regementet och kapten Baumans kompani. Om jag fattat saken rätt är Lindström misstänkt för en rad småstölder i Binnebergs härad.
I korthet framkommer följande: Joakim Sivertsson Hök saknar pass och kommer senast från Västerås och ämnar med sin svåger Fredrik Lindström ställa resan till Göteborg för att där åter träda i krigstjänst. Enligt egen utsaga firade han bröllop vid jultid 1753 med skarprättarens dotter i Västerås Anna Stina Brant. Han har ännu inte fyllt 20 år. Han nekar till anklagelsen om att han är identisk med den rymda soldaten. Hans hustru är i Uddebo vid Fågelås där de haft härberge tidigare. Som hemvist uppger han att han i stort sett hela sitt liv handlat med glas från Limmareds glasbruk (grundlagt 1741 - Gabriels kommentar). Det beslutas att såväl Hök som Lindström skall förvaras i häkte över natten.
Påföljande dag den 19/4 1754 fortsätter rannsakningen: Fredrik Lindström berättar att han för 8 år sedan gifte sig i Klara församling i Stockholm med Ulrica. Nu tillkallar rätten sakkunninga vittnen, borgaren och glasföraren Mattes Danielsson, Anders Mattesson, Hans Johansson d ä och Hans Johansson d y.
Dessa vittnar att denne Fredrich Lindström kallat sig Fridrich Swensking och Wimmercrantz men Rätteligen heter Fridrich Svensson Dunder, allerstädes äger ett wacht rykte om sig. Dessa borgare berätta och at i dess omtalte giftermål med Ulrica Sifwersdotter är ganska twifwelachtigt på ordentligt sätt fullbordat ehuru de sinsemillan aflat 2ne barn, det är äfwen efter noch sannolikt ryckte, de ....... att han för några år sedan haft under åt Skåne i följe med sig Garnizonssoldaten Olof Leijons hustru Annika Nilsdotter och med henne afladt barn, under hennes mans warande i Göteborg. Äfwen borgaren Hans Jeansson som har till hustru Olof Leijons hustrus syster (inskrivet) Annicka Nilsdotter [ordet syster borde alltså rätteligen stå efter namnet] besynnerligen will stadfästa sant wara. Den Fredrich Lindströms fader har hetat Sven Dunder och någon tid vart stadsfiscal i Falkiöping, men dessutom en berycktad Tjuf.
Av denna rannsakning får vi alltså veta att Olof Lejon var gift med Annicka Nilsdotter. Att borgaren i Hjo Hans Johansson (eller Jansson) var gift med en syster till Annicka Nilsdotter, samt att om vi skall tro på uppgiften (t o m rätten hade ju sina tvivel) Fredrik Lindström alias Fredrik Svensson Dunder och Annicka Nilsdotter hade barn tillsammans.
Tilläggas kan att Fredrik Lindström och Ulrika Siversdotter (han anges då som trumslagare, Stralsund) får sonen Johannes, f 1755 22/3 i Yllestad (R).

Vad är mer känt om tjuven fd stadsfiskalen i Falköping Sven Dunder? Han kan knappast ha gått kyrkböckerna förbi... eller domböckerna i Falköping stad...

Vad gälller Fredrik Lindströms (alias Fredrik Svensson Dunder)hustru Ulrika så skriver Bo Lindwall (som svar på G Wallgrens inlägg under under resande: Leijon, se ovan) följande:

När det gäller Ulrika Sivertsdotter och hennes bror Joakim Sivertsson så är de med all sannolikhet barn till Sivert Hök som, enligt det ovan nämnda registret, skall vara nämnd i Hjo dombok 1733 23/10. Vid ting i Gränna 1734 22/10 berättade en Agneta Kristina Jakobsdotter att hon före detta varit i tjänst hos en från danska Norge, benämnd Sivert Hök, som härstädes är antecknad för fördubblingsbåtsman i Norrköping.
Joakims hustru Anna Stina Brandt måste vara dotter till skarprättaren i Västerås Erik Brandt och hans hustru Kristina Mejer, dotter till skarprättaren i Uppsala Alexander Mejer och Anna Jönsdotter. Jag har en notering om att Anna Stina senare, på 1760-talet, var gift med skarprättaren i Västerås Fredrik Strandberg.
Apropå Hök så föds 1731 7/12 i Nedre Ullerud sn i Värmland en Boldevin Hök, son till volontären Romert Hök och Åsled Sörensdotter.
Kan du kolla om en notering jag har stämmer, att Ulrika Sivertsdotter och Fredrik också har en son Peter född 1750 16/5 i Horn sn, Västergötland, fadern var då skarprättarbetjänt. Det verkar intressant att Fredriks far skulle varit stadsfiskal i Falköping, går det att hitta något om honom tro? Fredriks andra alias Svensking och Wimmercrantz är ju kända namn bland de resande. Jag tänker bl.a. på Fredrik Fredriksson Hurtig som också kallades Svenske. Namnet Wimmercrantz bärs av flera resande från Vimmerby. En soldat vid Rutensparres reg Fredrik Axelsson Wimmercrantz och Kristina Petersdotter Sjöberg får en dotter Anna Dorotea 1745 7/10 i Mjöbäck sn.

Det är intressant att notera en norska Britta Siversdotter år 1731 fick en uä dotter med skarprättarsonen, skarprättargesällen, i Uppsala Gabriel Alexandersson Meijer (se om detta: ). Detta borde vara ännu ett barn till Sivert Hök som hamnade som båtsman i Norrköping.

En vallackare Carl Dunder med hustru Britta får dottern Ulrika 1757 28/10, döpt 1757 31/10 i Bolmsö socken (Småland). Bland barnets faddrar nämns Mårten och sven samt Fridric uti skatteg., Mad. Wirginia Stierna, pigan Helena Berg och Martha Simonsdr i wästreg.
Är Carl Dunder möjligen en bror (släkting?) till Friedrich Svensson Dunder ?

En skarprättare Dunner ansökte den 14 maj 1731 att få nödiga husrum i Växjö stad, men nekades detta ty emedan här i staden på 50 år tillbakars ingen skarprättare varit och ej heller hädanefter vore nödig.

Dessa Dundrar kanske ej är släkt men de får iaf nu en egen diskussionsrubrik under resande.

Anders Berg · 2003-04-30, 21:34

Hej Niclas, bra id? att samla ihop uppgifterna under en egen rubrik. Några kompletteringar:

Wallackaren (ej nämdeman som KGF-cdn föreslår!) Carl Dunders hustru Britta avlider 1777 11/8 (ej 11/4), begr. 15/8, i Vittaryd socken. Ingen ålder är angiven.

Skarprättare Dunner måste vara den Christiern Dunder som du tidigare rapporterat ett barn till:

Av N Rosenbalck tisdag den 28 maj 2002 kl. 23.55:
Skarprättaren i Växjö Christiern Dunder och hans hustru Margreta Johansdotter har dottern Stina född 21/12 1733, döpt 23/12 1733 i Nöbbele k:a (G)

Ytterligare ett barn till dessa föräldrar föds i Linnekulla, V Vram (Skåne) 1746 4/10 vid namn Christian. Fadern kallas Christian Nilsson Dunder. Källa Lennart Bergs Gärd-cd, kontroll i originalet bör ge hans yrke vid denna tid.

Många efterkommande bland resande främst i Skåne har soldaten Johan Werner (troligen född 1754 8/8 i Foss, Bohuslän) och hans hustru Helena Sahlman eller Dunder. Hennes härstamning är okänd, dock är hon knappast dotter till en Salomon som tidigare har antagits pga en missuppfattning av namnet Sa(h)lman.

Jan Jutefors · 2003-05-12, 12:47

Är alla Dunder resande?

Jag har en Corpral Dunder i Motala och en Dunder vid Gevärsfaktoriet.

Björn Thunberg · 2003-05-12, 20:40

Nej Jan!
Dunder är även mycket troligt soldatnamn.
Det ser du ju på att den dena av dina är korpral.

Björn

arnvid lillehammer · 2003-12-05, 09:46

Hei Niclas,
eg trur eg kan plassera den Joakim Sivertsen Høk, som du nemner ovanfor. Korleis han fekk eller kvifor han tok namnet Høk, veit eg ikkje, men eg er ganske overtydd om at han kom frå ei stor nattmannsslekt i Kristiania (Oslo), som me truleg kan fylgja tilbake til midt på 1600-talet. Her er det eg har:

FØRSTE GENERASJON:

SVEND som er nemnt nattmann i Kristiania då han hadde eit barn til dåpen i 1659 (barnets namn ikkje oppgitt, men kanskje det var den neste, sjølv om eg ikkje har endeleg bevis for at dei var far og son utanom det indisiet yrket og namnet er).

ANDRE GENERASJON:

SIVERT SVENDSEN, g. i Kristiania 1672 m. JOHANNE JØRGENSDATTER.
Born: a. Jokum Sivertsen, dpt. 1671
b. Mette Sivertsdatter, dpt. 1672
c. Svend Sivertsen, dpt. 1674
d. Torborg Sivertsdatter, f. 1676-77?
e. David Sivertsen, dpt. 1679
f. Maria Sivertsdatter, dpt. 1682
g. Gabriel Sivertsen, dpt. 1684
Kanskje g. 2 m. BERTA JANSDATTER med barn
h. Marie Sivertsdatter, dpt. 1691
Sivert var nattmann i Kristiania.

TREDJE GENERASJON:

a. over her:
JOKUM SIVERTSEN, dpt. 1671, g. 1 m. BERTE JENSDATTER (kan dette vera den same som andre kona til Sivert, eller har det vore ei samanblanding av noko slag?
Born: a. n.n., dpt. 1689 (skriven uekte i kyrkjeboka)
Så er det litt uklart kven som er mor til dei to neste, den førre kvinna eller den neste.
b. Sivert Jokumsen, født før 1692
c. Torkel Jokumsen, dpt. 1692
Jokum g. 2 1693 m. BIRGETE KRISTENSDATTER
d. Jokum Jokumsen, dpt. 1696
Jokum var også nattmann i Kristiania.

c. over her:
SVEND SIVERTSEN, dpt. 1674, trur eg må vera den Svend Sivertsen som i 1692 i Kristiania fekk eit barn Johanne eller Johannes med ei kvinne som heitte KIRSTEN LOTZ(?).

d. over her:
TORBORG SIVERTSDATTER, f. 1676-77? trur eg må vera den same som ei Torborg Sivertsdatter som vart gravlagd i Nesodden sør for Oslo i 1739 som en gammel omløbende kvinne fra Agers menighed (Aker ved Kristiania).

e. over her.
DAVID SIVERTSEN, dpt. 1679 vart g.m. INGER LARSDATTER, dotter til stodderfogden i Våle i Jarlsberg (Vestfold) Lars Sørensen
Born: a. n.n. Davidsdatter, dpt. 1700
b. Marie Davidsdatter, dpt. 1703
I 1703 er David nevnt i Kristiania å vera av nattmannsfolket.

g. over her:
GABRIEL SIVERTSEN, dpt. 1684 trur eg er den same Gabriel Sivertsen som reiste med ei ÅSE NILSDATTER
Born: a. Else Gabrielsdatter, dpt. 1713 i Åmli i
Vest-Agder
b. Maren Gabrielsdatter, dpt. 1716 i Åmli
c. Sibelle Gabrielsdatter, dpt. 1720 i
Bamle i Telemark
Gabriel er på desse reisene kalla messingsmed og kopperflikker.

FJERDE GENERASJON:

a.b. over her:
SIVERT JOKUMSEN, født før 1692, som eg meiner må vera den Sivert Løk som från danska Norge dukkar opp i Sverige i 1733-1734. Han var i Norge g.m. OLOU (OLAUG) HALVORSDATTER
Born: a. Torbjørn Sivertsen, dpt. 1712 i
Kristiania
Sivert er kalla nattmann i Kristiania i 1712. Elles har han kanskje eller truleg borna
b. Brita Sivertsdatter, f.ca. 1711 eller
tidlegare, g.m. Gabriel Alexandersen
Mejer
c. Ulrikke Sivertsdatter, truleg f. før
1726, g.m. Fredrik Svendsen
Dunder/Lindstrøm
d. Jokum Sivertsen, f.ca. 1735 eller før,
og som også er skriven Høk?
Eg må vedgå at noko endeleg bevis for at nattmann i Kristiania i byrjinga av 1700-talet Sivert Jokumsen, er den same som Sivert Jokumsen Høk i Sverige frå 1730-åra, har eg ikkje funne, men namnelikskapen og yrjet er for påfallande til at han ikkje skal vera det.

a.c. over her:
TORKEL JOKUMSEN, dpt. 1692, vart g.m. KAREN TORESDATTER
Born: a. Vidrik Torkelsen, dpt. 1716 i Våle i
Vestfold
b. Berete Torkelsdatter, dpt. 1720 i Eiker
i Buskerud
I 1716 er dei skrivne omløbende fanter, og i 1720 er han nemnt en fremmed mand.

Elles kan eg nemna at det finst ei lita bok som fortel noko om livet til Sivert Svendsen nattmann og familien hans. Det er boka Fra Nattmandshaugen til Hovedtangen. Skisser fra gamle rettsdokumenter skriven av Ingeborg Flood. (Oslo 1952).

I von om at dette er til noko nytte.
Vennleg helsing
Arnvid Lillehammer

Anders Berg · 2003-12-05, 23:12

Hej Arnvid,

Jag undrar när du skriver

SIVERT JOKUMSEN, født før 1692, som eg meiner må vera den Sivert Løk som "från danska Norge"

om det är en felskrivning eller om släkten Lök kan vara samma som släkten Hök? Äldsta kända Lök i Sverige tror jag är en Boldevin Lök, och lustigt nog så har vi en uppgift om en Boldevin Hök som föds 1731!

Av Bo Lindwall onsdag den 28 april 1999 - 15.04:
Apropå Hök så föds 1731 7/12 i Nedre Ullerud sn i Värmland en Boldevin Hök, son till volontären Romert Hök och Åsled Sörensdotter.

Hur vanligt är namnet Sivert vid den här tiden i Norge? Kan man med viss sannolikhet tro att de norska Sivertsbarn vi träffar på i Sverige är syskon?

arnvid lillehammer · 2003-12-06, 15:51

Hei igjen, Anders!
Ja, sjØlvsagt er det feilskrivning. Under reisande Leijon står det jo HØk. L-en og h-en står rett nok på same linja på tastaturet, men det får då vera måte på. Eg beklagar så mykje at eg ikkje las god nok korrektur fØr eg sende meldina mi. Takk for korreksen!
Sivert er elles eit ganske vanleg namn i Noreg på denne tida, skrive Siver eller Sivert, men på bygdene munnleg ofte uttala Sjur. Derimot er Jokum mindre vanleg, og i alle hØve namnekombinasjonen Jokum Sivertsen og Sivert Jokumsen, vil eg meina.
Om dei Sivertsborna i Sverige, som eg nemner, var syskin, har me ikkje prov for. Difor skreiv eg då også truleg eller kanskje. Her må det granskast meir!
Ha elles ei god helg.
Vennleg helsing
Arnvid Lillehammer

Carina Jonsson · 2004-07-13, 21:29

Hej!
Finns det någon som känner till Walackaren Johan Fredrik Donner? Inget födelsedatum, tyvärr. Han fick ett flickebarn 1839 i Jönköping och var död 1878.
Med vänliga hälsningar
/Carina.

Niclas Rosenbalck · 2004-09-22, 14:40

Ovannämnde Sven Dunder nämns i Vimmerby dombok 1730, rådstugorätten den 30 augusti:

dito uplästes ett af den 30 Julij, angående häste-
Tiufwen Swen Dunders effterlysande,
som ifrån Jönkiöping till Scharaborgs
lähn försänd blifwit, men under wägen
löös kommit och förmehnes wid samma
tillfälle hafwa stuhlit en blekswart häst
ifrån giästgifwaren i drösphult Anders
Svensson.

Nu är alltstå stölden fastställd i tid (dvs senast 1730). Eftersom han nämns som stadsfiskal i Falköping bör det finnas mer om honom i denna stads domböcker. Kanske nämns häststölden i 1730 års dombok för Falköping stad?

Anders Berg · 2004-09-28, 23:07

Jag nämner ovan 30 april 2003 att den av Niclas Rosenbalck rapporterade skarprättaren Christiern Dunder och Margareta Johansdotter får ett barn i Västra Vram 1746. Kontroll i originalet visar att Christian Nilsson Dunder då är glasmästare, med den intressanta upplysningen att hans halvsyster Ingeborg Jönsdotter bär barnet.

västra vram fb 1746 GID 1726.3.29400.gif

Det är väl inte helt säkert att detta är skarprättaren, men eftersom namnen stämmer så bra, så förefaller det vara en god möjlighet.

Carina Jonsson · 2005-07-14, 22:20

I ett polisprotokoll i Eriksmåla 1885, uppger Wilhelmina Charlotta Johansdotter Ekeroth att hennes fader hette Johan Dunder född i Lenhofda Socken.

Mvh
Carina

Gabriel Wallgren · 2006-05-11, 12:42

Ett litet fynd från Åsle sn i Skaraborgs län från 1723:

d 6 Jan: föddes, och d 7 döptes walackarens Siwer
Joachimssons barn, och kallades Christina. wetnen
woro hans broder Rummel Joachimsson...

Genom denna notis kan vi alltså belägga Sivert Joakimsson drygt 10 år tidigare i Sverige än vad vi tidigare kände till. Det är frestande att identifiera brodern Rummel Joachimsson med Romert Hök. Slutligen barnet Christina Sivertsdotter torde med hög sannolikhet vara identisk med den kvinna med samma namn, som gifte sig 1742 26/2 i Ulricehamn med Petter Simonsson [Lund] (ca 1721-1753). Om honom se mera här. Jag har dessutom för mig att jag skrivit en del om hans släkt under släkten Lund, men denna diskussion är tydligen inte tillbakalagd ännu!

Bilden från Arkiv Digital.

Åsle C:3, s 339:

Anders Berg · 2006-09-28, 01:22

Ovan nämnda Christian Dunder ser ut att vara far till valackaren Peter Fredrikssons hustru Juliana Christiansdotter, som när hon dör 1803 14/3 i Kollema, Röstånga, kallas Dunder. Åldern 85 år kan vara något överdriven.

röstånga db 1803 GID 1337.28.74200

Detta par bör vara samma som i olika repriser figurerar som intagna på Malmö slott under 1780-talet, han någon gång med namnet Ekeberg, och hon även med namnet Juliana Christina. Där framgår att deras dotter Lovisa är Gert Klarins hustru. Gert och Lovisas barn Peter och Catharina tas emot av sin mormor Juliana Christiansdotter 1788 4/6 när deras föräldrar sitter inne.

Carina Ohlsson · 2007-11-30, 23:09

Roligt att abf börjar komma igång igen!
Johannes Petersson, död ca. 1843, och Helena Wilhelmina Rosengrens, död 1847-09-01.

Två av deras barn, Johan Fredrik f. ca. 1815 och Wilhelmina f. 1823-04-08, kallar sig Johansson Dunder.
Vet någon vart namnet Dunder kommer ifrån?

Sebastian Casinge · 2008-12-16, 20:42

Althenstund af en wid kämnärs-rätten i Jönkiöpings stad hållen undersökning angående thet nyligen yppade mord, som efter qwinspersonernes Caisa Hellströms och Helena Wetterstrands utsagor, skall af them, med nattmans qwinfolket Maria Dunder den 15 sidstledne martii, blifwit föröfwat å nattmans qwinnan Christina Lindeqwist uti thes stufwa på stadens ägor och sedermera död igenfunnits i Husqwarna åen under stampebron therstädes, är befunnit, at Maria Dunder warit hufwudman til gärningens wärkställande, men den 17 på följande sig på flykten begifwit och försports tagit wägen upp åt landet; förthenskull och i anledning af kongl. maj:ts befallnings hafwandes i Jönkiöping bref och begjäran, warder hon Maria Dunder hwilken warit försedd med en utaf Johan Abraham Nederdahl utgifwen falsk orlofs sedel, derutinnan hon orätt låtit namngifwa sig för Anna Christina Sandberg, allmänneligen efterlyst, at noga efterspanas och wid ertappandet under fängsligit förwar hit til slotts häktet insändas; warandes hon beskrifwen emellan 24 och 26 år gammal, liten til wäxten, hwitlätt i ansiktet med bruna ögon och ögonbryn, wid afwikandet hafwa haft på sig rosa cattuns koft med hwit bottn, en röd små randig linne kjortel samt cattuns förkläde. Uppsala länskungörelse den 8 maj 1770.

Niclas Rosenbalck · 2010-02-28, 18:58

Sven Dunder häktades 1734 och sattes på Bohus fästning, varifrån han och en hans kompanjon, norske Nils Olofsson Böö transporterades till rannsakan för tjuvnad vid Ale och Bjärke häradsrätter i Västergötland. I förhöret som hölls den 6 november 1734 vid Bjärke häradsrätt tillfrågades vad hans rätta namn var (han hade använt olika alias, bla Dahlgren) och han svarade då Sven Fredriksson eftersom han far var häktmakaren Friderich Olofsson (som i den svårtolkade texten antingen bodde i Falköping eller Jönköping). Han tillfrågades även varför han kallat sig Dunder och svarade att det var namnet han fick i rullorna då han tjänade som trumslagare vid Skaraborgs regemente. Källorna till rannsakningarna är Bjärke häradsrätt AIa:8 (1733-1737) - tinget 1734-11-06 och Ale häradsrätt AIa:17-18 (1730-1734) - tinget 1734-11-10. Då jag utgått ifrån mikrokorten och dessa är mycket dåligt filmade kanske en kontroll/omfotografering av originalet kan ge en tydligare bild om brottet och Sven Fredriksson alias Sven Dunder alias Sven Dahlgren.

Av uppgiften i Bjärke HR 1734 så är det frestande att identifiera Sven Dunders far med genantborgaren i bla Alingsås Fredrik Olofsson, gift med Anna Catharina Christiansdotter (död på resa 5 mars 1714 i Skärshult, Älmeboda sn (Kronob.l.), som är fader till bl a Verner Fredriksson Hultman (levde med Maria Johansdotter, krämaren i Vimmerby Modvig Johansson Wimmercrantz syster - zigenaren häktmakaren Johan Henrikssons i bl a Vimmerby dotter). Då bör Sven Dunder vara densammes namne son som är född omkring 1699:

Alingsås RR 2/5 1713
5 Borgaren Fredrich Olufßon begiärte att des Son Swen Fredrichson
ungefär 14. åhr gammal måtte här under stadzens beskydd
tagas i förswar annoteras och inskrifwas, som samtycktes
och meddehltes honom resepaß att frij och obehindrat paß och
repaßera, så länge han sig skickeligen och wähl anställer, men ey
längre ähn åhr och dato sig af samma paß betiäna.

I ett annat domboksmål på 1720-talet ifrån Lund stad (Skåne) och en misstänkt brand som en zigenerska beskylldes för nämns även en Sven Fredriksson som bror till denna kvinna. Har ej denna notis framme nu, men kanske någon känner igen den.

Går Sven Dunders tjänst som trumslagare vid Skaraborgs regemente att finna ?

(Meddelandet ändrat av niclas 2010-02-28 19:11)

Håkan Henriksson · 2010-09-16, 22:48

Tartaren Erich Dunder satt arresterad för landstrykeri på Örebro slott från den 11 juli till den 4 augusti 1721.

Källa:
Riksarkivet
Länsräkenskaper för Örebro län 1721, Verifikationer vol I, s.1342-1345

Sebastian Casinge · 2010-11-25, 18:07

Den Sven Dunder som Niclas skriver om lyckades rymma från Bohus fästning 1735. Det framgår av en skrivelse från Göteborg den 21 april 1735 där det sägs att arrestanterna Sven Dunder, Fredrich Gustaf Engelhard, Erik Persson och Olof Hasselgreen kommit på flykten. Fångarna hade sagt sig vilja gå på hemlighuset, men på vallmuren tagit några tegelstenar och kastat sig utför muren och flytt över fångbryggan. Sven Dunder hade vid avvikandet burit ett halsjärn (Örebro länsstyrelse, landskansliet, landshövdingars brev, DIIc:6).

Veronica Kronhamn · 2012-03-20, 11:45

CHRISTINA CARLSDOTTER DUNDER hade med en Mårten/Martin Ljungberg bl a en dotter Gustava Ljungberg, som är min anmoder. Enligt uppgift 1784 i Sandsjö, vilket?.

Vet någon något mer om denne Mårten Ljungberg?

Då det inte finns rubriker om vare sig Ljungberg eller Sandal, så ställer jag en fråga till här.

Gustava fick barn 1814 i Hjärtlanda med en Volontär Sandal. Jag har inte funnit något mer om honom. Barnet Carl Fredrik Fredriksson (Sandahl o Spjut)är min farfars morfars far.

Mvh Veronica

Moderatorns anm. Du kan lägga upp nya rubriker med länken längst ner på rubriksidan.

Carina Ohlsson · 2012-03-26, 20:29

Hej Veronica!
jag är intresserad av din Christina Carlsdr. Dunder.
En i min släkt kallade sig Dunder men jag har inte kommit fram till varför. Vet du vilka föräldrarna var till Christina Carlsdr. Dunder och kanske deras föräldrar?
Mvh
Carina

Veronica Kronhamn · 2012-03-27, 17:50

Hej Carina!

Enligt vad jag funnit på olika sidor här på Anbytarforum tror jag att det ser ut så här:

Christinas föräldrar var Vallackaren Carl Dunder och hans hustru Britta. Britta dog 1777-08-11 i Vittaryd (G). (Rötter o Döda i Vittaryd.)
De hade även dottern Ulrica född 1757-10-28 i Sunnaryd Skattegård, Bolmsö (G). (Rötter o Födda i Bolmsö)

För övrigt har jag en båtsman i Ödsmål, Bohuslän, som hette Dunder. Det var nog ett vanligt soldat/ båtsmansnamn.

Hälsningar
Veronica

Carina Ohlsson · 2012-03-27, 20:40

Ok Tack Veronica!

Anna Tiderman · 2013-04-27, 22:33

Hej! Jag har också en Christina Krook född Dunder i min släkt. Hon ska ha varit för i mars 1766 på Ekerö och hon finns omnämnd med båda namnen i Inflyttningsreg. från Sthlm Ad. Fr.
Adolf Fredrik BIa:2 (1822-1830) Bild 78 / sid 353 (AID: v81572.b78.s353, NAD: SE/SSA/0001)
Inflyttade 1824 september; Nr 253 Volontairs-enkan Krok, Christina född Dunder 1766. Kom från Ekerö till Maj; till: nr 4 qv Bergslagen. äser, förstår mm: Oanik ??, frejd oklanderlig; enka 1823-12-26/ Ledig.Förhör o Communion(nattvard)sällan.
Hon var gift med Petter Krook som dog vid Menhamra på Ekerö 1823 och paret hade en son: Adolf Fredrik Krook f omkring 1799.
Vet någon om Christina Dunder var av resande släkt eller vad hennes föräldrar hette?

Patrik Sassersson · 2020-02-10, 11:42

Ryttare Per Dunner i Valleberga med hustru Elisabeth Persdotter har jag hittat som mina anor. De gifte sig i Valleberga 1684-08-17 Valleberga (L, M) CI:1 (1678-1784) Bild 960 / sid 91 (AID: v112955a.b960.s91, NAD: SE/LLA/13437) och vid förste sonen Hans dop fanns bl.a. matronan Ellna Hr Stens i Simris? (kanske staden) och en Greger Persson nämnda.
Valleberga (L, M) CI:1 (1678-1784) Bild 110 / sid 6 (AID: v112955a.b110.s6, NAD: SE/LLA/13437)
Min ana är sonen Sten Persson, döpt 1691-01-06 Valleberga (L, M) CI:1 (1678-1784) Bild 150 / sid 10 (AID: v112955a.b150.s10, NAD: SE/LLA/13437)

Jag är nyfiken på om någon har forskat på denna släkt?
Namnen Sten och Greger är ovanliga på Österlen och jag har inte lyckats hitta någon Hr Sten i Simrishamn runt 1686 (ej i mtl 1684).

Markus Gunshaga · 2020-02-10, 14:26

Hej Patrik!

Jag kan åtminstone bidra med att kyrkoherden i Simris-Östra Nöbbelövs pastorat vid denna tid hette Sten Matsson Harlösa (död 1689), som mycket riktigt var gift i andra äktenskapet med en Elna (död 1710) (Lunds stifts herdaminne, band 9 (1963), s. 165–168). Jag kikade i herdaminnet efter spår efter Per Dunner, Elisabeth Persdotter eller bara namnen Greger / Sten kring denna prästfamilj men hittade tyvärr ingenting, åtminstone inte kring herr Sten; hans hustru Elnas ursprung tycks vara helt okänt.

Precis som du har jag också fått uppfattningen att de båda namnen Sten och Greger är ovanliga på Österlen, och därför kan klockaren i Kverrestad-Smedstorps pastorat, Greger Persson (död ca 1708/09) vara intressant i sammanhanget. Han efterträder 1690 den nyligen avlidne klockaren Per Christoffersson (1627–1690), och Kverrestads dödbok 1690 säger att denne efterlämnade en son och fem döttrar i äktenskapet med sin första hustru Karna Hansdotter (död ca 1665), varav sonen och fyra av de fem döttrarna var i livet 1690. Jag har dock inte lyckats bekräfta att efterträdaren Greger Persson var identisk med den överlevande sonen, men det kan ju hända att han var det – och är han identisk med faddern i Valleberga så kanske man kan tänka sig att några av döttrarna är identiska med Per Dunners hustru Elisabeth Persdotter och herr Stens hustru Elna NN i Simris? Det är bara en lös hypotes från min sida, men det skulle ju förklara fadderskapen och namnen?

Patrik Sassersson · 2020-02-10, 14:35

Stort tack för dessa värdefulla noteringar!

Markus Gunshaga · 2020-02-10, 14:56

Hej igen Patrik!

Glöm min lilla hypotes, för nu fann jag det korrekta svaret i mitt forskningsmaterial om skånska klockare. Det visade sig nämligen att det något avlägsna släktskapet faktiskt går mellan Elisabeth Persdotter och kyrkoherden Sten Matsson Harlösa i Simris, eftersom Elisabeths morfar var gift i andra äktenskapet med Stens syster – Sten var alltså bror till Elisabeths mors styvmor.

Elisabeth Persdotter var dotter till klockaren Per Davidsson i Lövestad-Fågeltofta pastorat (död ca 1678 i Lövestad) och dennes hustru Catharina Hansdotter From (1644–1723), och i moderns bouppteckning i Lövestad 1723 10/7 (Färs häradsrätts arkiv, vol. FIIa:1, bouppt. nr. 1) kan man läsa att hon bl.a. efterlämnade dottern Elisabeth, som numera var änka efter ryttaren Per Dunder. Catharina Hansdotter From var i sin tur dotter till kyrkoherden i Östra Vemmerlöv-Rörum, Hans Hansson From (1671) och dennes första hustru Elisabeth Rasmusdotter Frijs; Hans Hansson From gifte sedermera om sig med Christina Matsdotter, och det var alltså hon som var syster till kyrkoherden Sten Matsson Harlösa i Simris (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116-118).

Patrik Sassersson · 2020-02-10, 14:59

Helt otroligt bra!
Då har jag klockaranor. Kan glädja en kyrkomusiker i Småland

Jag letade i Lunds stifts herdaminne och såg att Kh i Ö.Vemmerlöv hette Hans Mortensen From, död 1671,
så det måste vara han. Det står inget om hans anor, mer än att han hade varit kaplan i Ystad tidigare.
Och så står det bara om hans änka och inte första hustrun.
Annars låter Frijs som att det är någon koppling till släkten Friis? Rasmus Rasmusson Frijs i Båstad och Torekov var kanske hennes fader.
(del 4 sidan 291)

Markus Gunshaga · 2020-02-10, 23:32

Just det ja, då blev Per Davidsson en speciell ana för din del

Det äldre herdaminnet av Cavallin hade tydligen en del felaktigheter, bland annat råkade han slå ihop Östra Vemmerlövs båda kyrkoherdar Hans Mortensen (1641–1646) och Hans Hansson From (1646–1671). Anorna nedan får man fram genom uppgifterna i det nyare herdaminnet, av Gunnar Carlquist:

Far: Per Davidsson, klockare i Lövestad och Fågeltofta, död omkring 1678 i Lövestad.
Gift med
Mor: Catharina Hansdotter From, född 1644 8/1 i Landskrona, död 1723 21/1 i Lövestad (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116–118).

Morfar: Hans Hansson From, troligen född i Landskrona, kaplan i Landskrona, kyrkoherde i Östra Vemmerlöv och Rörum, sägs vara avliden i ett brev från biskop Winstrup till riksrådet Sten Bielke 1671 10/4 och enligt Landskrona magistrats protokoll 1671 11/7 hade hans änka meddelat att skifte efter maken skulle hållas 19/7 samma år (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116–118).
Gift med
Mormor: Elisabeth Rasmusdotter Frijs (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 117).

Morfars far: Hans Fromb, borgare i Landskrona, skifte 1621 15/2 (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116).
Gift med
Morfars mor: Cathrine (omgift med Henrik Döttmer) (Lunds stifts herdaminne, band 9, 1963, s. 116).

Band 9 av herdaminnet från 1963 säger (s. 117) att mormodern Elisabeth Rasmusdotter Frijs var ”antagl. dotter av kh. i V. Karup Rasmus Hansen F.”, men denna hypotes har man tydligen sedermera avfärdat, för när det band som innefattar Bjäre kontrakt gavs ut 1985 står där inte ett ord om att kyrkoherden Rasmus Hansen Friis (Rasmus Johannis Frisius) i Västra Karup ska ha haft någon dotter vid namn Elisabeth. Där står endast att han blev far till 11 barn varav 5 söner och 3 döttrar nådde vuxen ålder, och herdaminnet tycks endast vara säkert på att en av dessa tre vuxna döttrar var Ingrid, som gifte sig med en kyrkoherde i Förslöv (Lunds stift herdaminne, band 10, 1985, s. 365).

Patrik Sassersson · 2020-02-11, 06:45

Strålande!
Jag insåg också att det inte stämde med att Elisabeth skulle vara dotter till gamle Rasmus Hansen, men däremot var min hypotes att hon var barnbarn.
Det skulle stämma bättre i ålder också, om hon var dotter till Rasmus Rasmusson Frijs, som varit i Oderljunga och sen blev kyrkoherde i Båstad.
Står det möjligen något om dennes barn i utgåvan från 1985?

Han hade i alla fall fru och barn, eftersom han i ett brev från 1630 beskriver hur fattigt de har det,
enligt Cavallins utgåva (del 4 sid 291-292)

Det är min första kyrkliga släktgren, så jag är full av entusiasm

Patrik Sassersson · 2020-02-11, 10:02

En annan upptäckt är att Elisabeth Rasmusdotter Frijs dotterdotter Anna Catharina Faber gifte sig med Ingrid Rasmusdotter Frijs sonsonson Rasmus Trana i Lövestad.
Om man antar att Elisabeth är dotter till Rasmus Rasmusson Frijs så blir det:

Trana, Rasmus (1690 - 1755)
far: Rasmusson Trana, Anders (1655 - 1715)
far: Sörensson Trana, Rasmus
mor: Rasmusdotter Frijs, Ingrid
bror: Rasmusson Frijs, Rasmus (1575? - 1631?)
dotter: Rasmusdotter Frijs, Elisabeth
dotter: Hansdotter From, Catharina (1644? - 1723)
dotter: Faber, Anna Catharina (1688 - 1766)

Markus Gunshaga · 2020-02-11, 20:08

Det förstår jag verkligen, för det är lite speciellt både att släktforska kring präster och ha dem i antavlan

Jag tyckte också att Rasmus Hansen Friis lät lite väl gammal för att kunna vara Elisabeths far, och som du säger passar hon ju bättre åldersmässigt som dotter till sonen Rasmus Rasmusson Frijs, kyrkoherde i Båstad och Torekov. Tyvärr säger dock det nyare herdaminnet inte ett ord om dennes hustru och barn, och där finns faktiskt inte ens någon uppgift om att han ska ha varit gift…

(Lunds stifts herdaminne, band 10, 1985, s. 525). För säkerhets skull kikade jag även i de efterföljande banden av det nyare herdaminnet, där man i slutet har fört in kompletteringar och rättelser till föregående band, men där fanns tyvärr ingenting om Rasmus Rasmusson Friis och hans eventuella familj.

Patrik Sassersson · 2020-02-12, 07:44

Tack för att du kollade!
Nä, vi får bara ta fasta på hans egna ord om att det var svårt att försörja fru och barn, i skrivelsen som är citerad hos Cavallin. Sen försvann han året efter (1631) och därmed vet vi inte mycket mer.

Författare Ämne: Dunder / Donner (läst 5598 gånger)

Carina Jonsson

Carina Jonsson

Annonser

Marknaden