Äldre inlägg (arkiv) till 2006-07-17

[Carl-Evert Gustafsson]

Hej. Följer med stort intresse diskussionerna om resandesläkterna. Har någon möjligen hittat några uppgifter om var Peter Detlofsson (d 1815) och hh Lisa Bergman (d 1817) är födda och vilka deras föräldrar är? Stämmer uppgifterna i årsbok 92?Har någon hittat något mer ?

[Sebastian Casinge]

I Heymowskis efterlämnade material på Kungliga biblioteket i Stockholm finns några utdrag ur rättegångshandlingar från Östhammar som rör Peter Detlofsson, Fredrik Lundström med flera resande. Detta är avskrifter av Heymowskis maskinskrivna utdrag, dvs de är inte kontrollerade mot originalen i domböckerna och kan innehålla avskriftsfel.
 
ULA Östhammar AI:4 1783-1789
 
År 1786, den 27de januari, närwarande å Östhammars rådhus: borgmästaren J. M. Lange, samt rådmännen Hans Mann Ersson, Eric Åberg, Eric Ohm och Matts Öhrn.
 
S: D: Å embetets  wägnar, till talade stads fiscalen Jonathan Lindström borgaren Peter Dettlofsson, dess måg borgaren Fredric Lundström och son Diedric Dettlofsson samt drengen Gabriel Malm, för det de kl. 3 eftermiddagen den 25 i denna månad under här varande utlyst frimarknad, skola å Kyrkogatan, här i staden, utan för Dettlofssons hus och gärd, bonden Olof Olofsson ifrån Wärnö af öfwerdåd, öfwerfallit, kull stött, i håret dragit, samt 2ne blånader tillfogat, med påstående, det måtte the för gatu och marknads freds brott samt slags målet med laga böter belagde warda. Swaranderne som å rådhus rätten lät för sig komma, nekade till ofwanberörde af stads fiscalen emot them angifne brott; hwarföre fiscalen anhöll at bönderne Erik Ersson i från Borstells byn, Per Jansson och Per Andersson ifrån Sandika samt Erik Olofsson ifrån Björsnäs, hwilka skola warit å gatan tillstädes, då swaranderne Olof Olofsson öfwerfallit må warda såsom witnen uti detta mål afhörde; och som emot dem eij något jäf af swarande parterne anfördes, så lät rådhus rätten ofwan nämnde witnen den wanliga witnes eden aflägga, och efter warning från mened, berättade the hwar för sig särskildt.
 
1mo Erik Olofsson intygade, at då han, tillika med de öfriga witnen, Per Jansson, Per Andersson och Erik Olofsson, uti et sällskap kommit gående från torget, up åt Kyrkogatan, hade Olof Olofsson ifrån Wärnö gådt ensam för ut, då wid ankomsten mitt för borgaren Dettlofssons gård, den sidstnämnde som stådt i porten sprungit ut på gatan och kullstött Olof Olofsson, och fattat honom i håret, och då Olof Olofsson stigit upp och sökt skillia sig ifrån Dettlofsson hade Dettlofssons son Diedric, drengen Gabriel Malm och borgaren Lundström kommit ifrån Dettlofssons gård, och åter kullstött Olof Olofsson, hwarwid de tre sidstnämnde kastat sig öfwer honom, samt dels i håret dragit, dels ock sparkat med föttren, hwar uinder Lundström i wredes mode sagt, om jag hade en half timas tid på mig skulle jag taga lifwet af dig din hundsvott. I anseende hwar till, som Olof Olofsson blef å gatan öfwerfallen witnet jemte de uti dess sällskap warande ofwannämde personer skigt Olof Olofsson i från, Dettlofsson dess son, måg och dräng, då Olof Olofsson fants hafwa i ansigtet twenne mindre blodsår; men hwilken som honom dem egenteligen tillfogat, kunde witnet icke säga, efter som allra 4ra öfwerföllo Olof Olofsson; mera hade witnet eij at berätta. Upläst och widkändt.
   Med föregående witne, giorde till alla delar Per Jansson, Per Andersson och Erik Olofsson enahanda berättelser. Upläst och wid kändt.
   Derefter tillsporde rådhus rätten borgaren Dettlofsson, hwar ord saken och anledning han haft, at å sätt de afhörde witnen intygat Olof Olofsson öfwerfallia? Swarade: at han eij haft något emot Olof Olofsson synnerligast som han honom icke kände: utan hade det blott fallit honom in, at styrka up Olof Olofsson som såg nog enfalldig ut; då dess son Diedric jemte Lundström och drengen Malm, som sådant warse blifwit, kommit honom till hielp; förmodandes Dettlofsson, at den skada af 2ne små blod sår, them han och de öfrige af hans folk gemensamt Olof Olofsson till fogat wore at madra [sic] betydande brott i synnerhet som saken i sig sielf skall ware mer för ro skull, än af alfware at skada gjöra, tilldrägen; instemmandes borgaren Lundström, Diedric Dettlofsson och drängen Malm uti enahanda utlåtande.
   Sedan utlät sig stadsfiscalen Lindström at han eij kunde underlåta påstå å swaranderna den pligt, som deras widgångne brott efter lag förtjenar; och som eij något widare war uti detta mål at anföras; så lemnades parterna afträde, och wid deras åter inkallande
 
Afsades:
 
Genom så wäl de af hörde ojäfaktige witnens gjorde berättelsen, som egit widgående, är utrönt och lagligen styrkt, at borgaren Peter Detlofsson, tillika med dess måg, borgaren Fredric Lundström och sonen Didric Dettlofsson samt drängen Gabriel Malm, under påstående frimarknad här i staden, den 25 i denne månad, klokan 3 efter middagen, utan gifwen anledning, af öfwerdåd och kitslighet, å allmän gata, öfwerfallit bonden Olof Olofsson ifrån Wärnö och på sätt ransakningen widare utwisar, honom kullstött, i håret dragit, samt med samfäldt åt gjärd twenne mindre blod sår i ansigtet tillfogat, hwar wid ock, under akteliga utlåtelse: Om jag hade en halftimas tid på mig, skulle jag taga lifwet af dig hundswott; alttherföre och wid så fatta omständigheter pröfwar rådhus rätten i förmågo af 21 cap. 7 ? Missg.b. skjäligt, at för gatu freds brott, fälla borgaren Peter Dettlofsson, dess son Vidric Dettlofsson, borgaren Lundström och drengen Malm till fyra tijo dahl., hwarjemte the, enl. 7 cap. 6 ? Handelsb. komma för marknads freds brott, at böta 10 d., så ock för det the kullstött Olof Olofsson, jemlikt 35 cap. M:B 6 m., jämwäl för hårdrag 6 m. som ock för de 2ne Olof Olofsson gemensamt tillfogade åkommor i ansigtet 4 d. hwarthera, som för them hwar för sig utgöra femtijo sju dahl. smt. eller nitton riks dahl. specie. Hwarförutan Lundström särskilt i stöd af 60 capit: ofwanberörde balk, sakfälles till twå dahl. smt., eller 32 sk. specie, för den ohöfwiske och föraktelige utlåtelsen, han i wredes mode å allmän gata under slags målet om Olof Olofsson fäldt.
 
/ Då Diedric Dettlofsson, Fredric Lundström och Gabriel Malm förklarade sig wara oförmögna att betala dem den 27/1 1786 ådömda böter, ändrade rådhusrätten den 2/1 samma år deras straff till ”sexton dagars fängelse wid watn och bröd”. /

[Sebastian Casinge]

I Heymowskis papper finns även sammanfattningar av några andra brottsmål som Peter Detlofsson var inblandad i.
 
Östhammars rådhusrätt 19/11 1787
 
Borgaren Johan Nilsson Giers hade utverkat stämning å ”glas handlanden” Peter Dettlofsson för att den sistnämnde den 18 samma månad i borgaren Arfwid Axel Dubbes krogstuga honom under eder och svordom överfallit samt en blånad och blodviten tillfogat. Dettlofsson anför, att han är oskyldig. Vittnen framkallas. Ur deras berättelse: vittnen samt Giers satt på Dubbes krog, då Dettlofsson kom in och begärde brännvin. Under det att han ”tagit med wänstra handen bränvins glaset och supit hade han med högra knytnäfwen slagit så häftigt till Giers wid näsan och ofwan högra ögat, at bloden ut kommit:”. Då Giers ”med sagt modighet och någon häpnad” frågat vad skulle han ha det för, hade Dettlofsson ”under gröfwelige swordomar swarat ingen skall få wara i fred för mig”. Krogvärden ordnade, att han fick genast gå därifrån.
    Efter vittnesberättelsen medgav Dettlofsson dess riktighet ”men som skaden Giers lidit bestod i en ör fil, och således eij wore af någon särdeles betydelighet, förmodade han saken kunna biläggas”.
   Dömd till böter. Mot detta utslag tillkännagav Dettlofsson sitt missnöje, vilket han efter ”nogare eftersinnande” återkallade.
 
Samma dag (19/11 1787) hade f.d. ”peruque makaren” Peter Bl?ckman låtit instämma Peter Dettlofsson och Jan Lång för misshandel. Ur rannsakningen: den 15 i samma månad hade käranden, svaranderna m.m. suttit på rådman Ohnes krogstuga, varvid käranden frågat svaranderna, om de hade varseblivit hans snusdosa (av koppar). Detta hade svaranderna tagit upp såsom en beskyllning för tjyvnad, varefter Lång två gånger kullstötte käranden och sedan kom Dettlofsson och tillfogade honom blodviten. Till sist lyckades Bl?ckman fly därifrån.
   Svaranderna påstår, att käranden beskyllt dem för tjuvnad. Käranden nekar till detta och anför, att han endast frågat, om de hade sett hans snusdosa. För att skaffa vittnen, uppskjutes målet till nästföljande dag.
 
Östhammars rådhusrätt 20/11 1787
 
Vittnen i ovanstående mål styrker kärandes uppgift, att denne icke beskyllt svaranderna för tjuvnad, utan endast frågat om dessa hade varseblivit hans dosa. Häremot yttrade sig Detlofsson och Lång, att Bl?ckmans uppförande verkligen varit anstötligt, i anseende till dosans efterfrågande, varav ingen annan mening kunde dragas än en beskyllning av de närvarande gästerna i krogen.
   Dömda till böter.

[Sebastian Casinge]

I Öregrund och Östhammar var sig vid slutet av 1700-talet och sekelskiftet 1800 flera medlemmar ur mellansvenska resandesläkter borgare och glasförare. I Hjalmar Strömbergs ”Ur Östhammars krönika” berättas om hur Peter Detlofsson och sonen Karl Gustaf (Jularbos farfars farfar) tvangs lämna staden:
 
År 1801 den 12 okt uppkallades på rådstugan borgaren och ”glasföraren” Peter Detlofsson och hans söner Karl Gustaf och Alexander Pettersson, vilka blivit dömda för någon begången förseelse. ”Och”, heter det i protokollet, ”som de nu mera erlaggt de dem av kungl. Hovrätten ådömda ersättningssummor samt förliden söndag undergått den jämväl dem ålagda kyrkoplikt; så blev dem nu förständigat, det såsom vanfrejdade äro utur stadens bok utstrukna samt deras burskap antyddes avträda och sig annorstädes omse.”
 
   Fotnoten till ordet ”glasförare” förklarar en del av omständigheterna: ”glasförare kallades sådana, som vandrade omkring under försäljande av porslin- och glasvaror. De voro i allmänhet mindre väl ansedda och motsvarade för övrigt dem, som på nutida folkspråk kallas 'skojare'.” (I en förteckning över Östhammars borgerskap 1799 upptas sju icke namngivna glasförare.) Någon som har detaljerna runt Peter Detlofsson och familjs ”fördrivning” från Östhammar?
   Som en bakgrund till ovanstående kan läsas Johan Erik Forsströms dagbok över en resa i Roslagen 1801 (tryckt 1917 i ”I norrlandsstäder och lapplandsbyggd år 1800. Johan Erik Forsströms dagbok öfver resan i Norrland och Finnmarken 1800 och i Roslagen 1801 ”.)
 
Dagboksanteckning för den 18 juni 1801 vid ett besök i Öregrund (s. 134-35):
 
Innevånarnes antal är 700 och består mest af sjöfarande och fiskare. Så snart en skeppare fört ett fartyg af hvad storlek som helst till en utländsk hamn, kallas han straxt kapten, och af dessa utgöres, utom präster, borgmästare och rådmän, stadens ståndspersoner.
   Några hushåll hafva här äfven borgarrätt, som aldrig vistas härstädes, utan stryka landet omkring och handla med hästar, glas och porslin samt vanligvis äro kände under namn af skojare. Desse måste dock hvart fjärdedels år förskrifva pass ifrån borgmästaren, hvilket utgör en af dess betydligare sportler. Det är icke utan anledning, som man tror desse härstamma från zigenare och af sine förfäder ärft begäret att aldrig vistas på ett ställe. Uti Öregrund är dock antalet af sådana kringstrykande hushåll långt mindre än uti Östhammar, hvarest deras stamhåll egentligen är. Nyligen har där af detta folk blifvit upptäckt ett tjufband af icke mindre än nitton personer. Den mörkgula hyn och egna utseende, som man finner hos större delen af sämre folket, torde mera härledas från deras descendence af någon egen folkstam än från hafsluften, som då borde hafva samma verkran vid de öfriga kusterne kring hafvet.
 
Någon som känner till rättegången mot det ovan nämnda ”tjuvbandet”? Skojare förekommer även i kapitlet ”Djäfvulen i Roslagen”. Forsslund för en händelse i Häfverö socken ”för några år sedan” då djävulen spökade i en gård. Händelsen tycks ha väckt stor uppståndelse även i Uppsala. En tjänsteflicka som utgav sig för att vara klärvojant visade sig vara den skyldiga:
 
Flickan nödgades nu att erkänna, att hon åstadkommit alla dessa upptåger, som så oskyldigt blifvit skrifna på Satans räkning. En skojarkärring, som infunnit sig i nämnda stuga, hade ej blifvit så bemött, som hon önskade, ej fått allt hvad hon begärt. Vid bortgåendet öfvertalar hon därföre tjänstflickan att göra sitt värdfolk all möjelig skada och förtret. Hon sade henne, att hon då borde skära sönder kläderna, att oförmärkt kullstjälpa och förstöra allt hvad hon komme öfver, och fick därpå 1 Rdr och löfte om gott gifte m m.
 
Någon som kan komplettera bilden av de resande glasförarna i Östhammar och Öregrund vid denna tid? Många av deras ättlingar fortsatte att gifta sig med varandra långt efter det att de lämnat Roslagen.

[Niclas Rosenbalck]

Kan följande uppgifter ha anknytning till ovanstående familj:  
 
Vederslöv C:1, s 262: år 1715
 begravdes ”6 Martii profo?en af östgiöta Cavallerie Regemente från Tiust härad Petter Ditlov hallingeberg Sochn 29 åhr gammal”  
   
Profossen Petter Dettlof var fadder år 1714 den 23 maj i Hallingeberg kyrka (CI: s 19) åt Måns Linds och madam Maria Gyllenbreds i Börghult barn Agneta.

[Niclas Rosenbalck]

Flera uppgifter om släkten kring Detlof Petersson och hans bror Fredrik Petersson har även blivit diskuterade under Molin.

[Lisa Berg]

DETLOF PETERSON ROSENBERG.(foreldre-søsken?)
reiste med Brita Casperdtr.(hvem?)
Senere GM 1773? Katrine(Kaisa Ersdtr.?)
 
Barn med Brita: LOVISA dpt.5/6 1761 Upps.rm.Fredrik Molin(Lind)(Lundstrøm?)Barn. Wallentin Peterson Molin f.1781 Gevleb.Gift1801 Gevleb.med Anna Lisa Dalberg.Sønn Carl Fredrik og En datter Lovisa Molin f.1803 gm.Daniel Fagerberg.
 
2.FREDRIKA dpt.17/7 1768 Umeå.Også en Fredrika død det året.
3.Olaus Rosenberg dpt.9/5 1770 Upps.
 
4.PETER d.1815? gm. Lisabeth Bergman D.1817?
Noen barn:Alexander dpt.3/8 1772 Upps.2.Karl Gustav. 3.Didrik(Widrik?)
 
Lisa Bergmann hadde en søster Anna Margreta(Greta)
Som ble gift med Adolph Flinta.
 
ca.1833.En senere(sønn?)Fredrik Molin rm.Katrina Flinta f.ca. 1809.
 
Fyll gjerne på!!!!Her mangler enda mye på Detlofs slekt.

[Lisa Berg]

Johan Rosenberg systerson til hovslager Fredrik Petterson.Johan nektas verka som hovsl. i Vesterbotn. Fra pass 1772 Vester Norrland.
 
Er Fredrik Petterss. den samme som i 1770 annm.til
skarpretter i Vesterbotn, ei anntagen. Også med Detlof Peterson, Peter Detlofss. m.fruer og barn i
Vester Norrl.rett 1763.
 
Har henta dette over her fra anbytarforum. Er veldig inntressert i om noen vet hvem denne Fredrik Petterson er. Han dukker ofte opp i lag med Detlofs familie. Kan han være bror av Detlof f.eks? Og hvilken søster er da mor til Johan Lustig Rosenberg?

[Sebastian Casinge]

I tysken F. W. von Schillers resebeskrivning finns ytterligare information om Östhammar och Öregrund och deras rykte som tillhåll för resande och zigenare runt sekelskiftet 1800. Schiller besökte Sverige vid slutet av 1810-talet och skriver i sitt avsnitt om Roslagen:
 
Här träffar man i de små städerna Öregrund och Östhammar ännu lemningar af Ziguenare, utmärkta genom sin mörkgula färg, för öfrigt rättande sig helt och hållet efter statens allmänna lagar, ehuru de i hemlighet skola bibehålla många besynnerligheter, samt hafva en slags egen styrelse under en så kallad drottning. Så berättade man i Upland. Någon säker erfarenhet härom kunde jag icke erhålla, då jag ej kom till dessa städer. De resa omkring landet såsom småhandlande.

[Lena A Löfström]

Är det någon av er som forskar på en Anna Sophia Ditlofsson som gifter sig med sin kusin Glas och Manufacturiehandlare Fredric Lundström någon gång runt 1780?
 
I så fall har Du tappat en del av Din forskning. Om Du kontaktar mig kan Du få den åter.
 
Mvh
Lena A L

[Niclas Rosenbalck]

Lena A Löfström! Lägg en blänkare även under  resande: Detloffson. Det måste vara en resandeforskare som glömt papperen då personerna du nämner tillhör denna släkt.

[Lena A Löfström]

Hej Niclas, jag hade en tanke åt det hållet..... innan jag läste något lite på en kopia som låg med, en originalhnadling från  1780 där hon tituleras borgaredottern..... hennes far uppges vara borgaren Petter Dittlofsson i Södertälje. Så kanske Södertälje är mer rätt plats att lägga en blänkare under.

[Anders Berg]

Hej Lena,  
 
Nej, dit Niclas länkar är bästa platsen. Borgaren Petter Dittlofsson i Södertälje är resande och han är samme man som nämns i det första inlägget i den länkade diskussionen. Fredrik Lundström nämns i följande inlägg.

[Lena Eriksson (Lena)]

Och resandefolket diskuterar man inte här på Anbytarforum, det har Datainspektionen bestämt. Vad händer om vi lägger in alla de olika släkterna under Övriga släkter som Lena A Löfström gjort? (innan beslutet i fredags) Då får nog inspektionen en hel del att göra hädanefter.
I Sverige finns massor av människor som har en ana eller fler bland de resande.  
Jag tror att ska man gå efter detta beslut så får man nog sluta släktforska på nätet. Man kan ju upptäcka en Detlofsson i sin släkt!
Tack till Ted Rosvall för hans inlägg på Rötter och va? bra att TT uppmärksammar detta, så kanske det blir lite fart på debatten även på andra ställen.

[Lena A Löfström]

Hej Lena,
 
visst får man diskutera dessa släkter.... man får bara inte skriva att de är resande. Och det gjorde inte jag heller. Det DI säger är att man inte får avslöja någons etniska tillhörighet då det är att betrakta som en känslig uppgift.
 
Dessutom så gäller det här 1700-talet. Ligger alltså långt utanför ramen för DIs yttrande.

[Gabriel Wallgren]

Hej Lena och Lena!
 
I Expressens nätutgåva bekräftar DI:s Britt-Marie Wester att detta även innefattar personer som levde på 1700-talet (om nu levande personer kan 'härledas' till den personen. Som exempel nämns Gerard Bonnier.
 
Ordagrant står det så här i Expressens nätupplaga:
Datainspektionens Britt-Marie Wester bekräftar att den tolkningen är riktig. Om man offentligt ska utbyta känsliga uppgifter som kan härledas till nu levande personer så måste dessa tillfrågas först.
- Etniskt ursprung är känsliga uppgifter och de får inte behandlas utan samtycke, säger hon till TT.
 
Vi får alltså inte prata om resande som resande ens i historisk tid!  
 
Det torde vara fullständigt omöjligt att leta upp alla ättlingar till Bogesundsborgaren Per Svensson och tillfråga dessa om man kan skriva att han är....
 
Jag undrar om Britt-Marie Wester förstår hur fullständigt horribel DI:s tolkning av lagen är?

[Lena Eriksson (Lena)]

Hej Lena och Gabriel!
 
Lena; Du missförstod mig, det var ironi inget annat.
Men som det har skrivits här under Datainspektionen så får man inte skriva något som kan härleda till nu levande människor. Så hur gör man om man upptäcker (via utbyte här med andra forskare) att man har en sk resande i sin släkt? Ska inläggen tas bort?
Och vem bestämmer att just de här anorna i din, min eller någon annans släkt tillhör en etnisk minoritet? En släkt som Löfgren som fanns under resandesläkter, vars stamfader enligt Adam Heymowski var av soldatfamilj, stamfadern Nils var  anställd av armén som salpetersjuderi-förman. Tillhör Nils och hans anor en etnisk minoritet?
Och så här kan vi hålla på med en rad av släkter som kommit att hamna under fel grupp i Anbytarforum.
Jag tycker man skulle ta och be Datainspektionen precisera sig. Det jag hörde på radion idag (Ekot 17.45) var väldigt luddigt.
Nej Lena, jag menar på allvar att vi lägger in ett antal av släkterna under Övriga släkter och fortsätter diskutera som vi gjort tidigare. Dock med stor hänsyn till 70-årsregeln.
 
Gabriel; Önskar att hon, Wester får riktigt mycket mail om vad hon menar när hon pratar om etniska grupper. Vi har som tidigare nämnts också samer, ska de inte heller kunna utbyta anor på nätet?
Vilka är det som får släktforska på nätet, egentligen???
Vem, vilka är det egentligen som fattat detta beslut? Wester ensam?

[Niclas Rosenbalck]

Kanske är nedannämnde rymmare identisk med zigenaren Detlof Pettersson (c1709-1806) som ung. Kanske går det att finna någon mönsterrulla för amiralitetet i Karlskrona där Detlof Pettersson nämns. Detlof Pettersson var far till bl a Peter Detlofsson (1738-1815) som ingick i ett anhang ziguener som landshövdingen i Västernorrland år 1763 lät efterslå och som skulle drivas ur riket. Peter Detlofsson var vid denna tid var avskedad artillerihantlangare från Stockholm. Han blev kvar i Sverige och blev senare glas- och porslinhandlare samt borgare i Södertälje och Östhammar. Han är den kände virtuosen Kalle Jularbos raka fäderneana.  
 
 
Vimmerby rådhusrätts dombok (GHA) 1727 5/6:
Oplästes höga Landzhöfdinge Embetetz
bref, af den 29 Maij, innehållandes, att
ifrån Kongliga Ammiralitetz Staten i Carls-
crona, har volunteurerne af herr öfwerst
Leutenanten och Tygmästaren von Reichen-
bachs Compagnie Detlof Pettersson Dufwa
och Michel Christophersson prehs, sampt af
herr Capitain Gerfeltz Compagnie Fredrich
David Kröger nyhligen afwijkit. Medh
antydan förenembde rymmare på wan-
ligit sätt noga effterslå låta, och om de stå
att ehrtappas, under tillförlåtelig sä-
kerheet gienast till Callmar försända.

[Lena Eriksson (Lena)]

I Vnrl:s läns landskansli, brevdiarium 1762-1764 BI:I (register finns på la Härnösand) återfinns Detlofsson zigenare 1763 31/12 samt på ett par datum till. En rannsakning skedde vid tinget i Borgsjö 1764 26/1 eller ngt tidigare. Fångarna (tyvärr nämns inte alla i reg.) förpassades sen till Frösö fånghus.
Jag förmodar att det är Peter det är frågan om. Kunde vara intressant att få veta vilka de övriga var?

[Sebastian Casinge]

De övriga i följet som rannsakades i Västernorrland 1763-64 var förutom Peter Detlofsson och hans hustru Lisa Bergman, Peters far Detlof Pettersson och mor Britta Caspersdotter, Peters syster (?) Maja Detlofsdotter, samt Fredrik Pettersson och hans hustru Dordie Christiansdotter. Jag har fått några av handlingarna renskrivna av den allerstädes närvarande Niclas Rosenbalck, vilka jag kan dela med mig av om så önskas.

[Sebastian Casinge]

En liten korrigering: Britta Caspersdotter var inte Peter Detlofssons mor, även om hon vid denna tid reste med Detlof och fick barn med honom. Peters mor är sannolikt identisk med Brittas mor Märta Kristiansdotter. Se vidare Arnvid Lillehammers artikel om Grisilla och hennes släkt.

[ola larsson]

Enligt Gävleborgs läns landskanslis förhörsprotokoll den 6/5 1761 angav Peter Noring ifrån Torshälla att han blivit överfallen och plundrad av ett sällskap tartare på landsvägen vid krogen Töwalitet, emellan staden och Becks gästgivaregård, bestående av 2ne karlar och 6 ? 7 kvinnfolk.
...en av dessa karlar, vilken kallar sig Regner,...undersätsig till växten, med svarta yviga hår och ögonbryn,...
...den andra karlen av samma sällskap, som kallat sig Peter Ditlofson...liten till växten, med långt svart hår och ögonbryn och en knyl på näsan,....

[Sebastian Casinge]

Mycket intressanta uppgifter Ola! Regner bör vara identisk med den Johan Reiner/Regner som reste med Peter Detlofsson vid den här tiden och som 1763 uppgavs vara make till Maja Detlofsdotter, en syster till Peter. Det skulle vara roligt att ta del av mer ur dessa förhörsprotokoll!

[Lena Eriksson (Lena)]

Sebastian, vilka fler reste med Detlof 1763, vet du det? Är det dessa som detta år blev utdrivna ur Västerbottens län och som Bosse Lindwall skriver om i sin artikel om Jularbo (Släkthistoriskt Forum)?

[Lena Eriksson (Lena)]

Sebastian, missade ditt inlägg, ser ju här att du faktiskt svarat tidigare på samma fråga!  
Men hänger inte riktigt med, Peter är son till Detlof och Märta Kristiansdotter, Brita som lever med Detlof är dotter till samma kvinna, Peter och Brita är alltså halvsyskon? Och Brita är hans styvmor?

[Sebastian Casinge]

Lena! Jag väljer att försöka svara här på din fråga ovan och den som du lagt under Släkter: Ditlofsson. Detlof reste 1763 med hustrun Britta Caspersdotter, sonen Peter Detlofsson och hustrun Lisa Bergman, dottern Maja Detlofsdotter (som uppgav sig vara maka till Johan Reiner i Göteborg) och Fredrik Pettersson (oklart hur han är relaterad till Detlof) samt dennes hustru Dordie Christiansdotter. Det var detta följe som Lindwall skriver om apropå Jularbos anor. 1762 reste Peter med sin mor Märta Christiansdotter, sin hustru och Johan Reiner/Regner och dennes hustru samt en Stefan Gahn.
   Flera har utpekats som Peter Detlofssons mor men enligt Arnvid Lillehammers artikel om Grisillas släkt var det Martha/Märta Christiansdotter, något som även stöds av andra källor. Märta Christiansdotter hade i en tidigare relation med en man vid namn Kasper bl.a. dottern Britta Caspersdotter. Efter Kaspers död slog hon sig samman med Detlof Pettersson Rosenberg och fick sonen Peter. Peter Detlofsson och Britta Caspersdotter var alltså halvsyskon. Någon gång i början av 1760-talet byter Detlof hustru från Märta Christiansdotter till sin styvdotter Britta Caspersdotter (kanske efter det att Märta avlidit?). På så vis blir Detlof på samma gång Brittas styvfar och make och Britta Peters halvsyster och styvmor! (Fast Peter var då lite över 20 år.) Jag vill gärna ha kontakt med andra som sitter inne med information om den här släktkretsen för utbyte av uppgifter!

[Bo Lindwall]

Enligt Järlåsa födelsebok 1772 2/8 då Peter Detlofssons son Alexander föddes finns bland faddrarna hustru Cajsa Rosenberg, farmor åt barnet. Detta skulle alltså vara Peter Detlofssons mor. Jag har också noterat henne med namnet Katarina Jonsdotter men har inte källan till detta här och nu, förmodligen från någon passjournal.

[Rune Forsgren]

Sebastian,
under Resandesläkter:Molin skrev jag 3 dec 2003 om Fredrik och Detlof (Dittlo) Pettersson och Dordie Christiansdotter noterade i Klabböle by i Umeå omkring 1760. Där kallas de bröder.

[Sebastian Casinge]

Antagandet att Peters mor är Märta Kristiansdotter stödjer sig som sagt delvis på Lillehammers artikel. Peter föddes någon gång runt 1740, årtalen varierar något och födelseplatsen brukar han senare i livet uppge till Stockholm. Detlof och Märta tycks mestadels ha rört sig i Norge under 1740- och 50-talen (har någon observerat dem i Sverige innan 1760?). De får bl.a. dottern Kirstine i Trondheim 1748. Runt 1760 dyker de upp i Sverige och Märta Kristiansdotter uppges vara Peters mor i en rannsakning 1762 då de reser tillsammans. Styvdottern Britta Caspersdotter blir Detlofs nästa kvinna och paret får 3 barn i Sverige 1761-70. Så till Katarina Rosenberg. Jag misstänkte länge att namnet Rosenberg, som Detlof kallade sig under slutet av 1700-talet, på något vis kom från denna hustru. Men vid Detlofs och Britta Caspersdotters son Olaus dop i Bro 1770-05-09 kallar sig Detlof mig veterligen för första gången Pettersson Rosenberg. Katarina Rosenberg kan jag inte knyta till Detlof tidigare än omkring det av Lindwall omnämnda dopet 1772 av Peters son Alexander. Hon uppger sig då vara barnets farmor, men jag finner det osannolikt. Katarina Rosenberg är väl kanske identisk med den Kajsa Ersdotter som gifter sig med Detlof i Garpenberg 1773 med uppvist lysningsattest från Kalix. Under alla omständigheter reste Katarina Rosenberg från 1700-talet och framåt med Detlof som dennes hustru. Men som synes är det inte helt lätt att följa denna familj och alla kompletteringar/korrigeringar är av intresse!

[Peder Andersson Kalix]

Hej!
 
Kan Christian Persson Jägare, född ca. 1730, från Södermanlands län, son till soldaten vid Upplands regemente Per (Petter) N. N. och hans hustru Maria Persdotter (född ca 1677, trol. överdriven med 10 år, död 1780) vara broder till Fredrik och Detlof Pettersson?  
     
Christian Persson Jägare var hantlangare i Vaxholm, soldat vid Umeå kompani; en kort tid torpare i Kougsta, Häggenås socken i Jämtland, bosatt i Röbäck, Umeå lfs (AC).
 
Han återfinns som hantlangaren Christian Pettersson i hfl i Vaxholm No.88 under åren 1752-1754 med hustrun Larina Jönsdotter, svärmoder Maria Pettersdotter.
     
Chistian antagen enligt generalmönsterrullan som soldat 1755 och noteras då vara 25 år, d v s född omk 1730, och uppges vara från Södermanland. Han var ”antagen på tre års capitulation”. [1]
     
Christian Jägare återfinns en kort tid på 1760-talet som torpare i Kougsta, Häggenås sn. Christian Jägares moder finns även hon här noterad (Häggenås DII:1, Kougsta, fol. 88).  
       
1757 är Christian Jägare noterad bosatt i Västerteg, Umeå lfs när dottern Maria föds, och 1767 befinner sig Christian Jägare och hustrun Maria Christiansdotter i Burträsk vid barns dop. [2]  
     
1768 är avskedade soldaten Christian Persson Jägare med hustru dopvittnen när en dotter till hantlangaren DETLOF PETERSSON i Röbäck, Umeå lfs, och hans hustru Brita Caspersdotter låter döpa Fredrika den 17 juli samma år.
     
Christian Jägare återfinns en tid bosatt i Röbäck, Umeå lfs, där en dotter Christina finns noterad i familjen (Umeå AI:8 1778-1786, Röbäck).
     
Christian Persson Jägare:
 
- Gift 1:o med LARINA JÖNSDOTTER, upptagen i hfl i Vaxholm No.88 under åren 1752-1754, tillsammans med maken hantlangaren Christian Pettersson och svärmoder Maria Pettersdotter.
     
- Gift 2:o med MARIA CHRISTIERNSDOTTER, dotter till Christiern Olofsson Winberg från Norge (Kenneth Mossberg).  
 
     
Barn troligen från första äktenskapet med Larina Jönsdotter:
1) CHRISTINA CHRISTIANSDOTTER JÄGARE, född 1750. - Gift med hästskäraren Sven Magnus Fagerberg. En Christina Jäger får en dotter Larinna Christina 1781 22/4 i Röbäck, Umeå lfs med hovslagaren Sven Magnus Tallberg.
2) ANNA, född 1752 4/11, döpt 5/11 s. å. i Vaxholm. Föräldrar noteras vid dopet vara hantlangaren Christian Pettersson och Larina Jönsdotter. Hennes faddrar var, hantlangarna Gabriel Bank och Alexander Grönlöf samt Ludvig Ros hustru. Anna död 1767 1/6 i Bygdeå socken, såsom Anna, Afskedade soldaten Christ Jägares i Umeå, död hos Nils Nilsson i Edfastmark, 15 år gl.
 
Barn troligen från andra äktenskapet med Maria Christiernsdotter:
3) MARIA, född 1757 30/6 i Västerteg, Umeå lfs
4) ELSA JÄGARE, född 1763 29/6 (möjligen i Kougsta), Häggenås socken, död 1833 2/7 i Bjur-holm socken, Västerbottens län (AC). Elsa Jäger dyker upp i byn Pålböle, Umeå lfs. (AC) omk. 1820 och kallas då fattighjon. Med sig har hon sonen Didrik Wilhelm, född 1808. Hennes son bör då helt säkert vara djurläkaren Didrik Vilhelm Friström, född 1808, möjligen på Öjebyns skarprättarboställe i Piteå lfs. (BD), död 1867 6/5 i Nätra socken, Ångermanland, Västernorrlands län - Gift med skarprättaren i Västerbotten Peter Friström, född 1752 eller 1756, död efter 1813.
 
Peter Friström är för övrigt, min farfars farfars morfars far.
 
 
Källor:
 
[1] Inlägg i Rötter, Anbytarforum: Etniska grupper: Resande: Molin, Äldre inlägg till 2002-11-29 av Staffan Bengtsson (Sbn) - torsdag den 03 okt 2002.
 
[2] Inlägg i Rötter (ska leta reda på källan). Maria som döptes den 28 november 1767 i Burträsk var ett flickebarn av herr comminister Rosenio döpt vid namn Maria [.] afskedade soldaten vid Umeå compagni Christian Persson Jägare och dess hustru Maria Christiansdotter föregiva barnet vara av äkta säng född av moder kvinnspersonen Hedvig Christiansdotter [.] garni-sionssoldat från Göteborg vara fadern.. Denne uppgivna modern Hedvig Christiansdotter, till flickebarnet Maria, var nog troligtvis en svägerska till Christian Persson Jägare och syster till Maria Christiansdotter.
 
* Lindwall, Bo, Resandesläkter i Ångermanland, Släktforskarnas årsbok 1995.
 
 
Mvh
 
//Peder Andersson

[Peder Andersson Kalix]

Sebastian,
 
Kikade i vigselboken 1773 för Nederkalix, eftersom jag har den tillgänglig, angående Katarina Rosenberg (alt. Kajsa Ersdotter). Fanns ingen kandidat omnämnd, då de i vissa fall kunde införas.
 
 
Mvh
 
//Peder Andersson

[Peder Andersson Kalix]

Glömde nämna,
 
angående Christian Persson Jägares mor, Maria Persdotter, ibland Pettersdotter, född ca 1677, trol. överdriven ålder med ca 10 år,  i Stockholm, död 1780 i Umeå lfs (AC). I dödboken i Umeå står att läsa om henne: Änkan Maria Persdotter född i Stockholm, avskedade soldaten Jägares moder. På sitt 30:e år trädde hon i äktenskap med sin man sold. Vid Uplands regemente. Haft 14 (?) barn, 4 av dem leva, följde sin son Christ. Persson Jägare till församl. Hvarest hon skiftesvis uppehållit sig, till dess hon ifrån Falun ankom näst för pingst, sjuknade i häftig feber [..] af ålderdomsmattighet i en ålder som förnimmes vara 103”. [1]
 
Sedan kan Christian Persson Jägares hustru Maria Christiansdotter, dotter till Christiern Olofsson Winberg, från Norge, ha haft en syster i Petronella Christiansdotter Winberg, gift med salpetersjudaren i Rätan, borgaren i Tönnångers by, Skog socken, Hälsingland, HANS GABRIELSSON MALM. Hans Gabrielsson Malm och Petronella Christiansdotter Winbergs barn: 1) Catharina, född 1751 1/5 i Rätan.[2], 2) N.N., född 1760 5/5 (döpt 9/5 s. å.) i Tönnångers by, Skog socken, Hälsingland. [3]
 
Hans Gabrielsson Malm, kan han möjligen vara en kandidat som son, till ovannämnde Gabriel Malm, nämnd i rättegångsutdraget av 1786 27/1?
 
 
Källor:
 
[1] Nättidningen RÖTTER, Anbytarforum: Etniska grupper: Resande: Molin, Äldre inlägg till 2002-11-29, inlägg av Staffan Bengtsson (Sbn) - torsdag den 03 okt 2002 (jfr Kenneth Mossberg).
 
[2] Nättidningen RÖTTER, Tillfällighetsfynd, Landskap: Södermanland, ort: Eskilstuna; enligt inlägg av Karl Göran Eriksson uppges vid dottern Catharinas födelse 1751 1/5 i Rätan, som föräldrar salpetersjudaren Hans Gabrielsson Malm och Petronella Christiansdotter.
 
[3] Nättidningen RÖTTER, Tillfällighetsfynd, Landskap: Södermanland, ort: Eskilstuna; Föräldrarna uppges här vid dopet som Borg. Hans Gabrielsson Malm och Petronella Winberg.
 
 
Mvh
 
//Peder Andersson

[Lena Eriksson (Lena)]

Passjournal för Västernorrland 1772 visar att hantlangarhustrun Brita Caspersdotter reser med 2 döttrar till Trondheim för att hämta ett arv därstädes. Året därpå lyser det för Detlof och Katarina och de gifter sig i december samma år.
10 år senare, 1782 reser Brita som nu kallas änka, med dotter, den förre mannen, hans hustru och en styvdotter, möjligtvis Katarinas dotter.
 
Detlofs dotter Maria Detlofsdotter-Rosenberg får en son Axel i Hedesunda 1781, make är glasförare Axel Hurtig. 1782 kallas Maria änka i passjournalen och hon reser i Uppland och Västmanland. Det verkar som fadern, styvmodern, Brita samt hennes dotter (möjligtvis Lovisa född 1761) är med på resan.
 
Passjournaler är ovärdeliga i resandeforskningen!
 
Och Sebastian, delar du med dig det du fick av Niclas ang Detlof 1763? Har skickat mail till dig med mailadress.

[Sebastian Casinge]

Ja, passjournalerna ger mycket. Lena, jag kan inte se att ditt mail kommit fram, pröva igen eller på casinge@gmail.com så skickar jag transkriberingarna.

[Bo Lindwall]

Sebastian! Intressanta uppgifter om Detlof Pettersson och hans hustrur. Du nämner att Märta Kristiansdotter uppges vara Peters mor i en rannsakning 1762 då de reser tillsammans, kan du ange vilken rannsakning det rör sig om? Enligt Västernorrlands landskansli 1763 29/11 kommer zigenarna Detlof Pettersson, Peter Detlofsson och Fredrik Pettersson med deras hustrur och barn att föras till Arnäs tingsplats i Ångermanlands norra fögderi att därstädes vid ordinarie ting den 6 nästkommande december undergå laga rannsakning. Har du kollat denna rättegång? Jag undrar också var Arnvid Lillehammers artikel är publicerad?
Det kunde också vara intressant att jämföra vad vi har för uppgifter om Detlof och hans familj. Jag minns inte om jag skivit om detta förut i Anbytarforum men det jag har är att Detlof Rosenberg avled i Ilsbo sn, Hälsingland, 1806 24/8 och anges i dödboken där vara född i Stockholm man förmente honom vara 97 år som dock synes mindre trovärdigt. Här har tydligen prästen reagerat på de överdrivna åldersuppgifter som är så vanliga bland äldre resande. Dock kan han väl knappast var född senare än ca 1720 med tanke på sonen Peters ålder. Enligt dödboken hade han bott i Gävle och där avlider 1794 5/1 artilleriänkan Brita Kaspersdotter från Stockholm, 55 år.  
När det gäller barnen i första giftet, utöver Peter, så har jag hittat Maria Detlofsdotter som intagen på häktet i Gävle 1764 26/6 med sin späda son, förpassade från Sundsvall och avsända till Uppsala 1764 27/6. En Agneta Rosenberg, som var gift med glasföraren för Limmared Elias Pettersson Lindgren, är kanske också en dotter. De fick en dotter Kerstin 1779 21/2 i Södra Råda och deras son, Fredrik Vilhelm Lindgren, född 1776 i Norge, har vid förhör 1792 (Gästriklands domsaga AIa:96) angivit att han för någon tid sedan begivit sig till Medelpad för att söka sin morbroder, valackaren Rosenberg, då där vistande, ehuru eljest boende i Hälsingland. Om det är Detlof som avses så skulle Agneta istället vara hans syster men åldersmässigt passar hon betydligt bättre som dotter.
När det gäller barnen med Brita Kaspersdotter, har flera nämnts ovan, men då jag inte vet riktigt hur många som är kända tar jag upp de jag har noterat:
Henrik, född 1760 (åu), död 1774 8/11 i Falun (Kristine).
Lovisa, född 1761 5/6 i Älvkarleby sn.
Fredrika, född 1768 17/7 i Umeå lfs, död 1768 28/9 i Burträsk sn.
Olaus, född 1770 7/5 i Bro sn, död 1770 13/7 i Nora bergsförsamling.

[Lena Eriksson (Lena)]

Bosse!
 
Jag fick Arnvids utredning ang den norska resandekvinnan Grisilla och hennes släkt genom att jag mailade till honom och han skickade sen dokumentet som innehöll mycket intressant att läsa.
För övrigt finns en Agnetha Fredriksdotter i passreg. för Gävleborg, hon reser med Detlof 1789 vid åtminstone två tillfällen. Hon nämns konstigt nog som hustru till Detlof vid ett.  
Men det här reg är ju en avskrift, så man kan ju läst fel. Agnetha ska enl samma reg ha två söner, Anders och Fredrik.
En Anna Fredriksson benämns som dotterdotter till Detlof 1786 och har pass till Sandö glasbruk.
 
Lovisa som är född 1761, kan det vara hon som gifte sig med glasförare Fredrik Molin?

[Ingrid och Olof Bergström]

Ur verifikationsblad 1 sid 133 och 4095 till 1762 års länsräkenskaper för Närke-Värmland (Riksarkivet)
 
Zigeunerne Johan Reiner och dess Hustru, Petter Dettlofsson dess Hustru och Moder samt Staffan Gahm, som för af dem begångne brått, blifwt ställde under Ransakning wid Sunbo Härads Höste Ting, hafwa enligt Bewiset fol: 4095 bekommit Förplägning 2ne dagar, för 6 personer a 4% om dagen 1:16.
 
Efterskrefne Delinqwenter hafwa niutet förplägning ? 40% Silvermynt om dagen af Kronans andel i Sakören, då de undergådt laga Ransakning uti Sundbo Härad För År 1762; neml
1762 Nov:6
Zigenerne Johan Reiner med Hustru Maria, Petter Dettlofsen med sin hustru Lisa Bergmansdotter och  Moder Martha Christiansdotter samt Staffan Gahm, hwilka wid Laga Höste Tinget i Askersundby Ransakning undergådt, bekommit för 2ne dagar, giör för 6 personer ? 4% 1:16
Torpa d 3 Januarii 1763.
 
hälsningar Olle

[Sebastian Casinge]

Bo! Rannsakningen 1762 i vilken Märta Kristiansdotter figurerar är från Sundbo. Jag har en del av handlingarna om Detlofs följe i Västernorrland 1763-64 renskrivna, men det finns säkerligen fler. Jag har skickat över vad jag har till dig. Arnvids artikel är publicerad i Norsk slekthistorisk tidskrift band XL, häfte 1 2005 med titeln Grisilla og folket hennar. I all hast! / Sebastian

[Bo Lindwall]

Tack! Jag bifogar här också uppgifter om de av Peter Detlofssons barn som är kända för mig:
 
Peter Detlofsson, född 1738 i Stockholm (enligt hfl), död 1815 25/9 i Sigtuna, guldslageriarbetare (1761), artillerihantlangare, glas- och porslinshandlare, skriven i Uppsala med besked från Undersåker 1764, var borgare i Södertälje redan 1777 och troligen till 1785, avlade borgareden i Östhammar 1785 22/4, skriven där till 1804, i Mårtsbo, Huddunge sn 1805-1815, i Sigtuna från 1815.  
Gift 1761 30/8 i Stockholm (Svea artilleri) med Elisabet Bergman, född 1739 i Rasbo enligt hfl, troligen identisk med Brita Elisabet född 1744 13/9 i Alsike sn, död 1817 7/2 i Sigtuna, dotter till Alexander Johansson Bergman och Anna Sofia Johansdotter.  
 
Barn:
Johan Peter Detlofsson, född 1763 16/12 i Hässjö sn, Medelpad (enligt dödbok, lucka i födelseboken), död 1764 11/10 i Vika sn, Dalarna.
 
Anna Sofia Detlofsson, född tvilling 1766 14/1 i Björkvik sn, Södermanland, död 1816 27/5 i Östhammar. Gift 1781 7/10 i Södertälje sfs med sin kusin Fredrik Lundström, född 1762 i Stockholm (enligt hfl), levde ännu 1816, glasförare, porslinshandlare, hovslagare, valackare vid Kgl hovstallet i Stockholm, borgare i Östhammar, son till Lars Petersson Lundström och Hedvig Alexandersdotter Bergman.
 
Hedvig Detlofsson, född tvilling (tre dagar efter systern) 1766 17/1 i Björkvik sn, Södermanland, död 1766 8/2 i Husby-Oppunda sn, Södermanland.
 
Vidrik Pettersson, född 1768 16/11 i Vendel sn, Uppland, död 1851 23/6 i Skånela sn, Uppland, glasförare, borgare i Östhammar och Norrtälje,valackare, flyttade ca 1791 från Östhammar till Norrtälje, därifrån 1812 till Sigtuna och därifrån till Skånela sn 1817. Gift 1:o 1788 30/12 i Ekeby sn, Uppland med Maria Elisabet Kjellman, född 1769 i Tegelsmora sn (enligt hfl), död före 1817, dotter till Gabriel Kjellman och Anna Brita Melldahl. Gift 2:o 1821 31/12 i Skånela sn med Kristina Lundström, född 1785 10/9 i Bergtorpet, Lundby, Markim sn, Uppland, död 1855 18/9 i Skånela sn, dotter till Karl Lundström och Brita Andersdotter (ej resande).  
 
Peter Valentin Pettersson, född 1770 15/12 i Lohärad sn, Uppland, död 1847 9/10 i Vendel sn, Uppland (införd i Österlövsta dödbok), glas- och porslinshandlare, valackare i Uppsala län, borgare i Östhammar, bosatt i Mårtsbo, Huddunge sn 1804-1815, i Sigtuna 1815-1823, torpare i Lövstaholm, Österlövsta sn från 1823. Gift 1788 29/12 i Ekeby sn, Uppland med Katarina Löfgren, född 1769 i Valö sn (enligt hfl), död 1847 6/12 i Vendel sn, dotter till Nils Eriksson Löfgren och Katarina Eriksdotter Fahlberg.
 
Alexander Pettersson, född 1772 2/8 i Järlåsa sn, Uppland, död 1840 24/11 i Östhammar, glasförare, valackare och borgare i Östhammar. Gift 1:o 1792 26/12 i Ekeby sn, Uppland med   Katarina Charlotta Wanström, född 1759 i Stockholm (enligt hfl), död 1816 27/4 i Östhammar. Sammanboende 2:o från ca 1817 med Maria Lindberg, född 1776, död 1821. (enligt hfl). Gift 3:o 1825 4/2 i Östhammar med Anna Lisa Ström eller Åman, född 1805 3/4 i Östervåla sn, Uppland, död 1870 31/3 i Östhammar, dotter till Karl Åman och Helena Katarina Ström.
 
Hedvig Detlofsson, född 1775 (enligt åu), död 1777 14/3 i Nyköping (Västra).  
 
Margareta Elisabet Detlofsson, född 1776 15/9 i Södertälje stfs.  
 
Albertina Detlofsson, född 1777 15/11 i Lohärad sn, Uppland, flyttade från Nyfors pappersbruk, Tyresö sn till Häverö sn 1838 men ej införd där. Gift 1794 28/12 i Östhammar med Albrekt Pettersson Segerblad, född 1774, död mellan 1822 och 1829, glasförare, borgare i Östhammar, son till Peter Segerblad och Brita Benjaminsdotter.  
 
Karl Gustaf Pettersson, född 1779 17/11 i Södertälje sfs, död ca 1848, sergeant (1802), porslinsförare, mässingshandlare, lumpsamlare, valackare, borgare i Östhammar (1816), kom från Östhammar i januari 1816 och blev då skriven som mässingshandlare (och väl förmodligen lumpsamlare) vid Lingonbacka pappersbruk i Järlåsa sn, tillsammans med hustru och barn, dock är familjen struken där men han sedan inskriven själv med de yngsta barnen i första giftet ca 1830 och då som lumpsamlare, sedan är han enligt Järlåsa hfl flyttad till obestämd ort 1844 för att förskaffa sig försvar och uppehälle. Gift 1:o 1799 27/11 i Östhammar med sin brors styvdotter Margareta Kristina Söderström, född 1780 i Stockholm (enligt hfl), död 1826 20/2 i Ärentuna sn, Uppland. dotter till Erik Söderström och Katarina Charlotta Wanström. Sammanboende 2:o från ca 1826 med   Anna Maria Korsgård, född ca 1795, levde ännu 1853, dotter till Kristian Korsgård och Kristina Tobin.
 
Katarina Detlofsson, född 1781 (enligt åu), död 1783 3/3 i Järlåsa sn, Uppland.

[Sebastian Casinge]

Bra sammanställning, tack! Jag känner inte till några fler barn till Peter Detlofsson. Vad gäller Fredrik Lundström (Anna Sofia Detlofssons make och kusin) så kan hans dödsår skjutas fram något ytterligare, han är omnämnd i Östhammars passjournal den 8 december 1821 (Skattskrifna borgare och vallackaren Fredric Lundström, anmält sig vara sinnad med sin dotter Anna Greta och pigan Anna Christina Skylds (?) besöka åtskilliga orter inom riket, Lundström att såsom vallackare allmogen betjäna. Östhammar DI:4). I samma källa kan man även utläsa att Albrekt Pettersson Segerblad, Albertina Detlofssons make, var död den 14 februari 1824. Då tog nämligen änkan Albertina ut pass för resa till Bro socken för att bosätta sig hos sin måg, vallackaren Anders Kihlström, make till Katarina Elisabeth Pettersson.
Vad gäller Fredrik Lundström så antog ju Heymowski att han var son till en okänd dotter till Detlof. Det verkar troligare att han är, som Bo anger, en son i Lars Petersson Lundströms och Hedvig Alexandersdotter Bergmans barnaskara. Fredrik Lundström och Albertina Detlofsson var ju kusiner. Vad jag förstår fick Heymowski sin uppfattning av  Justitierevisionens utslagshandlingar 1780 1/2 nr 19 RA: Fredrich Lundström, glas- och manufakturie handlande i Östhammar, söker hos kungl. maj:t dispens för att ingå äktenskap med sin morbrors dotter, Anna Sophia Ditloffsson (citerat efter Heymowskis efterlämnade papper på KB, ej kollat med original). Om detta vore sant är Fredriks mor syster till Peter Detlofsson. Men det kanske rör sig om en ren förväxling, sunda förnuftet talar ju för att Fredriks mor är Hedvig Alexandersdotter Bergman, en syster till Peters hustru Lisa Bergman. Men finns det någon bra källa till att Fredrik är son till Hedvig Alexandersdotter Bergman?
Den av Bo ovan nämnda Agneta Rosenberg, som eventuellt är identisk med den av Lena nämnda Agneta Fredriksdotter, är kanske släkt med den Magdalena Fredriksdotter som nämnd i två av Detlofs pass åren 1804-05. Om mina gamla anteckningar stämmer kallas hon i det ena dotterdotter och i det andra systerdotter.

[ola larsson]

I Vaxholm är bosatt 1752-53, enligt hfl, hantlangaren no.35 Detlou Pettersson och hustru Merta Christiansdotter.Avrest härifrån den 17 juli 1753.
Åren 1755-56 återfinns där hantlangaren Linds syster Cath Persdotter, ogift, hantlangaren Friedr. Pettersson och hans hustru Dordi Christiansdotter samt hantlangaren Bergmans dotter Hedvick, 18 år.
1751-55 finns i Vaxholm hantlangaren no.69 Petter Lind (rymd) och hans hustru Brita Jirgren, komna ifrån Gävle. Hustrun återflyttad dit 17/5 1757. Hos dem är bosatt 1751-52 dess slägt. änkan Dordi Christiansdotter.
 
Vid dopet den 21/9 1743 i S:t Olofs kapellförsamling, Stockholm, av glasföraren Anders Ditzers och Juliana Pärsdotters son Carl Fredric, märks bland faddrarna trumslagaren Pär Larsson Linds änka Dordi Christiansdotter och landssoldaten Stephan Eliasson Gahm.
Vid dopet den 13/9 1743 i samma församling av landssoldaten ifrån Medåkers socken Staffan Eliasson Gahms och Catharina Hindersdotters dotter Ulrica, är bland vittnena gardessoldaten Anders Pettersson Lind.

[Sebastian Casinge]

Spännande fynd Ola! Angående kopplingen Ditzer-Lind finns en notis i Gävleborg el. Västernorrlands läns landskanslis passjournaler 1783: ”P. Lindgren zigenare m. hustru Regina Lind sonen Hjert Peter Ludvig Fredrik döttrarna Vilhelmina Albertina Helena Kajsa mor Juliana Ditzer o Johan Fredr. Wallman. Från Härnösand m. fångskjuts, vidare från Uleåborg till Limmareds glasbruk.

[Lena Eriksson (Lena)]

Arnvid Lillehammer skriver i sin artikel att senast sommaren 1744 (i Norge) slår sig Marta Kristiansdotter ihop med Ditlev Pettersen. Marta hade sen tidigare en dotter Berte (som blev till Brita)med en man vid namn Kasper.  
Sommaren 1758 är sista gången Arnvid stöter på de tre, Brita uppger då att hon är änka med tre barn.
1759 återfinns Fredrik, Dordi och Detlof i Umeå lf, Klabböle. Jag tycker det ser ut som Dordi är född 1696 och Fredrik 1734, men verkar ju lite märklig åldersskillnad!  
Å andra sidan var det nog stor åldersskillnad när det gällde Detlof och Marta också. Hon fick enligt Lillehammer sonen Reinholt redan omkr 1715. En son Ludvig nämns också, utan födelseår.
 
Och så Brita, som redan hunnit gifta sig, få tre barn, en pojke och två flickor och blivit änka, detta före 1758.
Redan 1759 bör hon ha slagit sig ihop med Detlof, Henrik var ju född 1760 (?) och Lovisa bevisligen 1761, i början av maj. Marta är antingen död eller avpolleterad.  
1764-1765 (om jag läser rätt), bor man hos skarprättare Mejer i Uppsala. Och 1772 får Brita pass för att med två döttrar lösa ut arv i Trondheim. Efter vem?
 
Och då passar Detlof på att ta ut lysning i nedre Kalix och gifta sig i Garpenberg. Och Brita får vackert kalla sig artillerihantl.änka och vara ett bihang med döttrarna på Detlofs resor.
I sanning en intressant släkt!
 
Apropå Olas inlägg;
avsk. artillerihantlangaren Peter Pettersson-Lind innehar pass för resa (vet ej vart) år 1772.
Är det samma som nämns som rymd måntro?