ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2016  (läst 1501 gånger)

2010-04-06, 19:07
läst 1501 gånger

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 17:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Ser också att diskussionen ovan om Borgaren och Järnhandlaren Petter Darell som avled i Åmål 1822 som make till Lena Kajsa Heden berg pågått här länge om hans eventuella hemmavist i Kungsbacka eller Strömstad zom jag stött på under resandesläkten Hedenberg här:
 
 
Jag har som sagt gått igenom husförhören i Kungsbacka och Strömstad för åren runt 1822 utan att lyckas finna Petter Darell! Hur hänger detta ihop?  
 
Se gärna mina inlägg i Hedenbergdiskussionen för eventuella kompleteringar om dessa förhållanden! Jag är nu hungrig och trött! Sorry!
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-04-06 19:10)
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-04-10, 09:39
Svar #1

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
Har mer framkommit om ursprunget för Benjamin Darells andra hustru Annika Bryngelsdotter ? Hon har en syster Maria Bryngelsdotter och en systerdotter Lisbeta Frisk vilket framkommer i Ulricehamns RR bouppteckningar (under vissa och ovissa fodringar i bouppteckningen efter gamle Benjamin Darell).  
 
Troligen finns släktskap mellan bouppteckningens nämnde Lisbet Frisk och Sigrid Frisk vilken ss änka efter Tobias Johansson Wetterstrand (jfr inlägg av Gabriel Wallgren den 9 okt. 1999) omkring 1773/1774 gifter sig med Benjamins och Annikas son Petter Darell. Sigrid Frisk är dotter till borgaren och krämaren i Torshälla Hans Nilsson Frisk och hans hustru Sigrid Nilsdotter Lille. Likaså undrar jag om det inte föreligger släktskap med den trumslagare Anders Frisk som 1748 1/5 i Frykerud (Värmland) gifte sig med Sofia Persdotter Saktmodig (född ca 1725), dotter till krämaren Peter Hansson Saktmodig (c1678-1748) i bl a Söderköping (se under resande: Wetterstrand; jfr att Sofia Persdotter Saktmodig har en bror Tobias Saktmodig - och att jag tidigare framlagt teorin att Tobias Johansson Wetterstrands mor Sofia Hansdotter är syster till Peter Hansson Saktmodig). Är denne även identisk med trumslagaren Anders Frisk vid Älvsborgs regemente som är inblandad i stölder ihop med ficktjuven Lars Mårtensson Lind (en tid gästgivare på Fläskjum i Bollebygd sn (P); denne är på något vis släkt med Vimmmerbytartarerna som representeras av Modvig Wimmercrantz familj i Vimmerby) i Varberg på 1750-talet och är han släkt med Sigrid Frisk ovan?  
 
Jämför detta inlägg som kanske kan vara en ledtråd till Annika Bryngelsdotters ursprung:
[color=0000ff]--------------------------------------------------------------------------------
Anbytarforum: Övriga ämnen: Resandesläkter: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-13  
--------------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------------
Postat av B-A Stenqvist den fredagen 06 januari 2006 - 14:02:  
--------------------------------------------------------------------------------
Hej, lite besvärligt nu när man inte når diskussionen om Mats Danielsson i Söderköping. I min jakt på uppgifter om borgaren i Skara Anders Eriksson fann jag följande i Skövde födelsbok;  
 
Anno 1721 den 27 mars: Borgarens i Hio Maths Danielssons och hustru Annika Larssons barn Nom: Anders. Faddrar: Bryngel Nilsson, Nils Odhin, Johan Svenssons i Hio, h. Britta Olufsdotter, h. Marg. Larsdotter i Shiöf. h. Sara Nilsdotter.  
 
Vad jag förstår finns även denne sonen Anders med i födelsboken i Hio? Det intressanta är nog faddern Bryngel Nilsson. År 1723 den 29/11 är följande noterat i Skövde födelsebok; Borgaren Bryngel Nilssons barn Annicka.  
 
Kan det vara denna Annicka Bryngelsdotter som var gift med Benjamin Darell och sedan Jean Ekeberg? Det ligger nära till hands att misstänka det.  
 
Vh  
 
B-A Stenqvist  [/color]

 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-10 09:41)
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-04-10 09:44)

2010-04-20, 10:28
Svar #2

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 17:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Det finns 105 personer som har efternamnet Darell.
Det finns 57 personer som har efternamnet Darrell.
 
Förnamn
 
Det finns 1 man som har förnamnet Darell. Av dessa har 0 namnet Darell som tilltalsnamn.
Det finns 20 män som har förnamnet Darrell. Av dessa har 14 namnet Darrell som tilltalsnamn.
 
Folkbokförda i Sverige den 31 december 2009, enligt www.scb.se
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-04-23, 16:21
Svar #3

Utloggad ingela

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 459
  • Senast inloggad: 2019-03-05, 11:23
    • Visa profil
Vilken Benjamin Darell menar du?
Jag har i min släkt en som är född 1698, en som är född 1752 och en som är född 1761.
Mvh Ingela Samuelsson

2010-04-25, 00:02
Svar #4

Utloggad bas

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 322
  • Senast inloggad: 2018-04-18, 22:33
    • Visa profil
Den äldsta Benjamin Darell var gift med Annika Bryngelsdotter.
 
/BAS

2010-12-14, 16:40
Svar #5

Utloggad Lina Libell

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 351
  • Senast inloggad: 2018-05-30, 11:42
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd. Begravningsnotis för Peter Darells och Cathrina Hallengrens barn vars födelse lades ut här ovanför av Gabriel Wallgren 08 september 2006:
 
Källunga socken 1817 /.../[död] Maij 17;[begravning] 21;[namn] Hedda Sophia;[ålder] 3 år; [ort] Fäderåsen, från Götheborg; [föräldrar] Jernhandlaren P Darrell, Cathrin Haellengren; [orsak] slag
Källa: Skölvene pastorat kyrkobok 1770-1818 (GLA/13486/C:3) p 304
 
Fäderåsen var ett litet nybygge på kronoparken Edsmären som sedan 1813 ägdes och brukades av Carl Magnus Lund (1772-1822) och hans hustru Anna Dorothea (~1770-1837) som i Skölvene kyrkoböcker växelvis kallas Olofsdotter, Hedenberg och Brandelius. Möjligtvis har hon en koppling till den Peter Hedenberg dog på samma ställe 31 maj 1813: 1813 Källunga/.../Maij 31; jun 7; Peter Hedenberg; gift; 34; Paul Hedenberg, Anna; Faderåsen; lungsot. (GLA/13486/C:3) p 229.

2011-07-08, 16:51
Svar #6

Utloggad fredrik_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2186
  • Senast inloggad: 2019-05-18, 20:27
    • Visa profil
    • Hemsida
Magdalena Darell, född i Laholm 1744-06-11
Far: Peter Darell
Mor: Maria Andersdotter
 
Laholms stadsförsamling C:2 (1723-1751) Bild 141 / sid 275 (AID: v92884.b141.s275, NAD: SE/LLA/13237)

2011-10-19, 21:18
Svar #7

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
Är denna notis känd:
Andr Darell artillerist i Gjötheborg, boende i staden [=Skövde] och H. Christina Jonsdotter dotter Maria Sophia född 16/9 1805, döpt 17/9 1805  
faddrar: Fru Collén, Borg: Lars Lundvall och Hustru, Borgaren Sven Jonsson och Hustru, Apoth: Hans Chr: Malm.
[källa: Skövde stadsförsamling C:5 s 267, födelselängd 1805]

2012-01-17, 05:48
Svar #8

Utloggad ljungquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 21:01
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd: I bohuslänska Norum uti Herrens år 1797 den 18 september avlider och 24 begravs en Man: Borgarn Benjamin Darell fr. Kongs-/backa af döds i en ålder av 49 och sålunda född c:a 1748. Och den Maja Lisa Darell jag nämner under Kindberg kan vara identisk med den Maja Darell som nämns i inlägg från 2008 under släkten Lund.

2012-06-07, 00:03
Svar #9

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-10, 17:38
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Hänger denna familj ihop med någon av de andra ovannämnda Darell?
 
Följande är från bouppteckning efter hustrun.  
Anders Darell, Sågmästare, gift med Elin Lund som dog 1774 i Göteborg. De ska ha haft 5 barn. Inga Helena ogift död 1800 26/8 43 år, Göteborg Johanna död 21/5 1820 62 år Gbg, gift med Anders Lindqvist död 1821 5/7 Gbg, Anna Maria 47 år 1800, Anna Christina vid första barnets födelse 1790, 31 år gift med Mätaren Sven Ljungqvist död 1793 23/12, 36 år Gbg. Efter Svens död är hustrun och dottern Anna Catharina 1790 8/1 Kristine, Gbg, spårlöst försvunna, har letat i alla Gbg:s församlingar.Den enda som finns i församlingarna är Johanna Darell med familj.Svårigheten är att de flesta hfl börjar omkring 1811 i Göteborg.  
 
Örgryte dödbok: Darell Anders Sågmästare, Vädersågen, 54 år 3 mån 11 dag. död 1762 22/11  
Darell A. Sågmästare G.Tegelbruket d. Magdalena 19 år 4 mån.27dag. död 1780 14/11  
Darell Eli ä.Vädersågen 48 år 7 mån. 16 dag. död 1773 19/8.  
Fann följande i Gärdhem födelse 1688-1842  
1757-05-10 Ingrid Trollhätta, Fad. Anders Darell, Mod. Elin.  
Anna Stina 1755-11-22 Trollhätta, Fad.Anders Darell, Mod.Elin Darell.Det sistnämnda kanske borde ligga under Gärhem men ville ha det i ett sammanhang. Kan det vara rätt familj. Var kom Anders och Eli ifrån? Kan de vara släkt? Syskon?
 
Källa:  och det följande inlägget.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2012-08-18, 13:12
Svar #10

Utloggad calixius

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
I Inrikes tidningar 1812-05-21, s. 7:
 
Transumt af protocollet hållit å Rådhuset i Wadstena den 20 April 1812.
S. D. Efter af Stads Fiscalen Abraham Fougt gjord anhållan, warder Borgaren och Smides=handlaren i Kongsbacka Peter Darell ålagd, att wid förlust af widare hörande sig wid Rådstugu=Rätten härstädes inställa måndagen den 20 nästkommande Juli kl. 10 förmiddagen och förklaring afgifwa uti det emellan åkäranden Fougt och honom anhängige mål, rörande öfwerfallande å Landthushållaren O. W. Stenbom, hwarom Darell skall underrättas genom detta Besluts i förande uti Inrikes=Tidningen, genom Stads=Fiscalens försorg. Ut supra.
In fidem
Johan Remner.

2013-10-14, 16:50
Svar #11

Utloggad bronning

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 83
  • Senast inloggad: 2016-04-17, 17:32
    • Visa profil
Catharina Sandberg, gift med    Peter Darell (1:a gifte) 1772, De fick en dotter Maria Elisabeth Darell 18/1 1773. Jag kan inte hitta vad som hände henne. Catharinas föräldrar Jöns Sandberg och Annicka Holm (Sandhem), vilka var deras förfäder? Skulle vara trevligt att få lite mer kött på benen.
 
Tack och hälsningar
Berit R.

2013-10-29, 23:49
Svar #12

Utloggad bas

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 322
  • Senast inloggad: 2018-04-18, 22:33
    • Visa profil
Hittade av en slump följande gällande Andreas Darells (ca 1748-1784) Borgare i Kungsbacka med hustru Johanna Christina Sköfding (f 1747) son:
 
Varbergs Läroverk: DIa:1 1611-1821
 
År 1777
Nr. 143, Augusti:
Fredrik Darell f. 1759 (överstruket och tillagt 68) Göteborg överstruket och tillagt Kungsbacka istället. Handlande.
Notis:  blev 1788 constapel vid artilleriet tog derifrån avsked 181(6)?
Underrättelse af cousinen Darell på fästningen.
 
Mvh
 
BAS

2014-12-18, 13:31
Svar #13

Utloggad fredrik_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2186
  • Senast inloggad: 2019-05-18, 20:27
    • Visa profil
    • Hemsida
Är det någon som vet vem änkan Maria Kristina Darell, född 1718 är?
Hon fanns i Brännared Vintergård, Öxnevalla (P)
Under henne står det dottern Britta Maria, född 1748
 
Öxnevalla AI:1 (1762-1797) Bild 76 / sid 19

2015-02-23, 17:26
Svar #14

Utloggad fredrik_s

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2186
  • Senast inloggad: 2019-05-18, 20:27
    • Visa profil
    • Hemsida
Kyrkoräkenskaper  i Svenljunga 1732
Kronolänsman Heil levererat den plikt som borgarna från Bogesund, Benjamin Darell och Simon Påvelsson blivit tilldömda att plikta för sabbathsbrott
Svenljunga C:2 (1733-1748) Bild 83 / sid 159

2015-02-24, 17:36
Svar #15

Utloggad marianne

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3479
  • Senast inloggad: 2019-05-16, 20:37
    • Visa profil
Jag har försökt kolla igenom tidigare inlägg men inte hittat detta.
 
Död 1822-07-04 i Gbgs Marieberg:
Volontär No 53 Benjamin Darell, ogift, 32 år, lungsot.
 
Göteborgs Marieberg C:1 (1785-1822) Bild 226 / sid 441 (AID: v27996.b226.s441, NAD: SE/GLA/13557)

2016-01-25, 01:11
Svar #16

Utloggad darelli

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2016-02-06, 00:11
    • Visa profil
Jag blir något förbryllad över de många tvärsäkra uppgifterna som figurerar om olika släkter, t.ex. Darell, som resandesläkter. I vart fall när man kopplar begreppet resande uteslutande till olika grupper av t.ex. sinti eller andra invandrade romska grupper.  
 
Jag har läst någonstans, att det finns i huvudsak 3 stora resandegrupper. Dels den äldsta och mest kända, den som avser romsk-ättande familjer som flyttat in från Europa under olika århundranden. Benämns också ofta felaktigt som zigenare, men det finns väl egentligen inget sådant ord på en etnisk grupp som zigenare. Svenskt samlingsord ?  
Dels finns den gruppen som ofta benämns som tattare.
Slutligen så uppstår grupp 3 under slutet av 1850 - 1920 då framför allt västgötsk och småländsk allmoge drar till vägs.  
Förklaringen som jag fått mig förklarad, utgörs av att under de svåra åren i Sverige som allttså framförallt slutet av 1800-talet, då stormaktstiden definitivt var över, då färre soldater längre behövdes och adelns ekonomi blev allt sämre och därmed många arbetare och hantverkare friställdes, så tvingades många att antingen emigrera till Amerika, men också stannade många kvar och valde då att förflytta sig runt mellan städerna i sina särsklida yrken.  
Det är ju då också ganska vanligt att de också tog till sig resande kulturer, som språkbruk och levnadsmodeller.  
Men var verkligen hela släkterna därmed resande ?
 
Om man studerar den resande forskning som finns, så föreligger det givetvis mycket hypoteser och antaganden. Och många steg, tider och personer har kunnat styrkas. Men långt från alla.  
Det som däremot får anses ganska klart, är dock att äkta romska-ätterna, med mycket stor kraft och ära, vidmakthöll sina kulturer och traditioner. Och inte minst religionsinriktningar. Och inte inte alls oviktigt inslag var ofta, att man inte gifte sig utanför de egna leden.  
Även om det, bl.a. hos många sinti familjer blev vanligt att anta vanliga svenska namn, eller tilldelades typiska soldatnamn för de som tjäänstgjorde, så fanns kultur och historian väldigt starkt kvarbunden.  
 
Det kan därigenom faktiskt på rent kulturella, religösa och inte minst äktenskapsmässiga skäl, ifrågasättas om flera av de släkter som tas upp som tidigt invandrade romska eller resandesläkter, verkligen är äkta resanden om man ser det utifrån tidigt invandrade romer.  
Jag tror det vore för historieskrivningen viktigt, att börja skilja de olika resandeepokerna åt även när man forskar på enskilda släkter, eftersom det kan bli väldigt missledande och felen kan bli svåra att hitta.  
Dessutom riskerar ju mycket vacker historia för de olika resandeepokerna marginaliseras. T.ex. hur viktigt är det inte att veta, att många stora romska-ätter, inte minst siniti,under 1500-1600-talen var oerhört viktiga för svenska och europeiska stormaktstidens militärapparat.
Eller som jag nämnt tidigare, den stora resandevandringen som allmogen tvingades ut i under senare delen av 1800 talet.  
 
 
Ett intressant exempel är t.ex. just släkten Darell som här omnämns. Flera av de Darell som omnämns här under avsnittet tidigt invandrade romer och resandesläkter, kan inte överhuvudtaget knytas till vare sig romsk historia, religion eller kultur. Exempelvis anges i någon skift eller möjligen uttalande, att så långt tillbaka som Benjamin Darell f.1698, vara resandesläkten Darells anfader. Men den genom vedertagen källfakta tagen, visar emellertid att just Benjamin Darell f. 1698, var son till fd Borgmästaren i Bogesund (Ulricehamn) Andreas Nicolaus Darell (född Darelli) f 1671 d 1720, som i sín tur härstammade från Kyrkoherden Nicolaus Darelli (född Darelius) f 1629 d 1684 i Härja sn, Tidaholm, Västergötland. Kyrkoherden i sin tur härstammande av junkern, senare kronobonden hos greve Brahe, Anders Nilsson Darelius  (ber född 1597-1602, d 1665), som föddes på Grimmestorps gods i Härja sn Västergötland (not; under samma tid som Margareta Brahe bodde där och hade återvänt från sin landsförvisning hos Sigismund i Polen).  
Det finns alltså ingenting som styrker att detta skulle vara en äldre romsk-ätt.  
 
Är jag på fel spår ? Eller borde man kanske särskilja resandesläkterna ytterligare för att kunna underlätta fortsatt forskning ?

2016-01-25, 22:29
Svar #17

Utloggad bas

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 322
  • Senast inloggad: 2018-04-18, 22:33
    • Visa profil
Hej Daniel,
 
Jag tycker inte du har fel i ditt antagande. På något sätt borde man kunna urskilja olika bakgrunder, trots den troliga sammanblandning av namn och härkomst från 1500-talet och framåt. Jag tycker inte att Darelius/Dareli/Darell ska kunna anges som en sådan släkt och det har jag framfört tidigare utan framgång. Kom ihåg att jag jämförde det med att om jag har en kunglighet ingift i släkten kan jag då kalla släkten kunglig, - nej, givetvis inte.
 
I denna familj tycks ju det börja med  borgmästare Anders Dareli och hh Helenas barn Benjamin och Peter.
Benjamin var gift med Bogesundsborgaren Jonas Lund och hans hustru Regina Nilsdotters dotter Annika Jonasdotter.
Härefter följer en rad med barn och hundra år senare kallas en del av dem resande och de har yrken som glasförare etc.  
I diskussionerna på anbytarforum anses det självklart att det måste vara så. En del har nått andra befattningar och kallas inte så. Vi skall minnas här att borgmästare Anders Dareli var utfattig och några större arv var det nog inte frågan om.
 
För ett tag sedan fick jag ta del av en dna-undersökning som visar att Regina Nilsdotters ursprung finns i Sibirien, Mongoliet, Uralbergen, Lappland, Västra Asien. Det fanns inget dna från Indien över huvudtaget
 
(Meddelandet ändrat av BAS 2016-01-25 22:34)

2016-01-26, 21:47
Svar #18

Utloggad ljungquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 21:01
    • Visa profil
Daniel: Vet inte om jag uppfattar din frågeställning rätt men att hålla på att stämpla vissa släkter eller stammar (ordet ätt lämpar sig bättre för adliga släkter!) av resandefolket som ”äkta” eller inte beroende på deras genealogiska bakgrund tycker jag är vanskligt och kontraproduktivt för släktforskningen. Skulle en person vara mindre äkta resande för att dennes agnatiske förfader var en etnisk svensk med blåa ögon och blont hår än om han hade varit en tysk zigenare med svart hår och bruna ögon?  
     
När man som släktforskare ska försöka bedöma i källmaterialet om någon faktiskt är resande eller inte tycker jag att sametingets definition en av same kan ge en släktforskare en stabil grund att stå på vid bedömning:
Vem är same?
 
I sametingslagen finns en definition på vem som är same. För att få skriva in dig i röstlängden till Sametinget säger lagen att du ska ha eller ha haft samiska som språk i hemmet och anse dig vara same.
 
Inför varje val till Sametinget upprättas en samisk röstlängd. Rätten att bli upptagen i röstlängden och därmed ha rösträtt har du som uppfattar dig som same och har eller har haft samiska som språk hemma. Det går också bra om dina föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet eller om du har en förälder som är upptagen i röstlängden.
(Källa: http://www.samer.se/1147)
 
Borgmästare Anders D. och hans förfäder var klart inga resande. Men hans ättlingar 1) hade en livsstil likartad dåtidens resande; 2) umgicks och gifte sig med personer som bedöms ha varit resande; 3) med stöd i punkt 1 och 2 kan det också hållas för sannolikt att de också talade språket rommani, vilket efter sametingets resonemang är det som slutligen avgör om någon kan bedömas vara resande eller icke.  Min egen slutliga bedömning av allt detta är att de är/var resande.
 
(Meddelandet ändrat av ljungquist 2016-01-26 21:48)

2016-01-27, 10:07
Svar #19

Utloggad ibe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 728
  • Senast inloggad: 2019-04-21, 10:37
    • Visa profil
När diskussionen om Darell började var det inte känt att de kommer från prästen Darelius. Det är praktiskt att diskutera människor med ett kringresande liv under en sådan rubrik. Vi diskuterar för att försöka hitta ursprunget, inte för att vi vet det. Några som är helt äkta utan inblandning finns nog inte, och vi kan inte följa någon till Indien för 1000 år sedan med släktforskning. Indiskt och annat utomeuropeiskt dna har dock blivit kvar autosomalt hos en del.  
Det finns också en diskussion under Släktnamn om släkten Darelius, där Darell också är nämnt, men vore svårare att hitta resandediskussionen om den skulle flyttas dit.
Man kunde möjligen ändra rubriken Resandesläkter till Resandesläktnamn, så finns väl inget att invända.
Apropå Kungliga släkter i Anbytarforum finns där diskussioner om ingiftas härstamning bland mycket annat.
hälsn. Ingrid
Olof och Ingrid Bergström

2016-02-06, 00:11
Svar #20

Utloggad darelli

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2016-02-06, 00:11
    • Visa profil
Tack Bo_Arne, Carl Johan och Ingrid, för Era kloka synpunkter.  
 
Ja, som jag försökte få fram, så är jag inte alls emot resandeförklaringen som sådan, för självklart var många under 1800-talets Sverige resande. Och för Västgöta- och Smålandsforskare är detta jätteviktig forskning, för knappt någon undgår att stöta på detta någon gång.  
   
Nej, min tanke med inlägget är nog mer att ur släktforskningshänsyn, får djupare inblick i hur t.ex. just resande- släkterna uppstod, för att därigenom kunna i bästa mån kunna forska vidare.  
Om man trots kända uppgifter fortsätter att indexera in vissa släkter i fel grupp i släktforskningen, så försvåras ju forskningen i sig. Jag har själv inget alls emot begreppen om resanden. Tvärtom har alla de tre stora resandegrupperna var och en för sig en enorm och sprakande historia. Jag söker nog bara mer konkretisering för att underlätta forskningen, som ofta precis som i mitt fall, är lekmannamässig. Då är alla verktyg för att föra forskningen framåt viktig.  
En sådan sak är menar jag, att faktiskt lyfta det begrepp om resande-allmoge som uppstår i synnerhet kring mitten av 1800-talet. Alla som forskar på Västergötland och Småland, stöter regelbundet på denna resande-grupp. Och inte sällan blir det genast svårforskat om man letar efter personer i fel grupper av människor från historien. Samma sak har jag sett om man forskar på alla resande-grupper.  
 
En annan viktig del som jag forskar på, är det socialpolitiska samhället Sverige som uppstår under tiden för den stora Amerika-emigrationen. Inte sällan klassas personer med kringresande yrken som lägre klass i samhället än många andra vid denna tiden. Och inte helt osant är det, eftersom många av de som blev resande, hade inte råd att emigrera.  
Det som däremot är märkligt är, att i både domar och andra myndighetsutlåtanden mellan 1850-1954 kan man se att mindre bemedlade personer, klassas som t.ex. zigenare eller tattare trots att de kanske inte alls har den släktkopplingen. (ex. har jag sett fall från direkta rakt ana i vallonsläkter, som anges som zigenare bara för de valt ett resande liv och varit svartmuskiga eller mörkhyade, vilket alltså förövrigt också stämmer jättebra in på en del av vallonhusen som kom till de svenska bruken främst under början av 1600-talet).  
Detta är en socialpolitiskt intressant utveckling vid tiden. Inte minst eftersom det i många fall samtidigt är visat att visa stora romska-släkter (som oftast klassas som den första resandegruppen), under samma tid hade det inte sällan t.o.m. bättre ställt än den resande allmogen.  
 
Så sammantaget, för min del handlar resonemanget just om utveckling av vår släktforskning, och just därför så borde vi kanske också utveckla de olika ämnesgrupperna. Med ökad förståelse och tydlighet, så hittar vi lättare i denna djungel av information vi har tillgång till inom släktforskningen.  
 
Ett annat område som jag också forskar mer på är 1700-1900-talets yrken och dess utveckling. Även här skulle en tydlighet av sådana begrepp underlätta, för att förstå vissa yrkens uppkomst, urval till yrken, yrkens betydelse för samhällets utveckling etc. T.ex. en glasförare. Är det många idag som förstår, att utan alla dessa glasförare så skulle t.ex. inte våra porslinsfabriken haft den framgång som de haft i Sverige. De som var glasförare, var egentligen inget annorlunda än våra distriktsförsäljare av kontorsmaterial eller andra handelsvaror idag.  
Vilka tog då dessa yrken, hur levde man för att sköta detta yrket, och inte minst yrkets geografiska spridning som förklarar bosättningar och födelser etc. Så min lista kan göras lång på skälen till noggrannhet.  
 
Så ja Carl Johan, visst var säkert Benjamin och Peter Darells liv 2-3 generationers resande i vissa led, så visst kan man och bör kanske kalla dem resande. Och visst kunde de möjligen kanske lite romani ( så är det ju än idag, jag reser på Mellanöstern i mitt arbete och har lärt mig arabiska, men det gör mig inte till arab), och kanske gifte någon sig med en rom. Men gör det släkten till en romsk resande släkt ? Nej, givetvis inte. Men till resande allmoge, ja definitivt. För det är just den verklighet de levde i.  
(Jag har även talat med släktforskare som forskar i sina egna rom-släkter, och de säger samma sak och vill helst inte kopplas till svensk-resanden som de valt att kalla det, inte minst eftersom det försvårar även den forskningen).    
 
Så jag är nog alltså benägen att helt hålla med Bo-Arne, att några generationer på vägen gör inte en släkt resande, lika lite som ett ingifte i en Kungasläkt skulle göra släkten kunglig.  
 
jag tror Ingrid är inne på rätt spår, vilket jag också antyder i mitt första inlägg. Definitionerna bör utvecklas så vi ännu tydligare ser vad vi letar efter. Jag skulle väldigt gärna se tre olika resande grenar, så man tydligare kan forska rätt. Sedan kommer man säkert under t.ex. 1800-talet att hitta korsvägar där de möts. Men det är ju det som gör detta med släktforskning så spännande ....  
 
Tack för att Ni tar er tid att fundera över dessa frågor. Det underlättar i vart fall mina tankar kring hur jag bäst skall bedriva min egen släktforskning, och förhoppningsvis öppnar det kanske en ny dörr med tankar och värderingar kring någon uppgift man tidigare fastnat på för att man kanske sökt i fel linjer.    
 
Med vänlig hälsning // Daniel  
 
ps. Bo-Arne, den DNA-undersökning på Regina Nilsdotter du refererar till vore spännande att få veta mer om. Jag har också en ännu obekräftad uppgift på liknande, nämligen att hon skulle ha rötter just i öst-Karelen, dvs i stort sett där västra Sibirien tar sig vid. Det är också samma område som flera soldater hämtades till de svenska härarna under slutet av 1600-talet, så det är en klart spännande uppgift.

2016-02-06, 15:37
Svar #21

Utloggad ljungquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 21:01
    • Visa profil
Jag förstår inte behovet av dela upp somliga resandesläkter som ”romska resandesläkter” och andra som ”(etniskt) svenska resandesläkter” och vad det möjligtvis kan tillföra den släktvetenskapliga forskningen eller den historiska forskningen. Alla släkterna tillhör väl ett och samma folkslag - resandefolket? Eller gör de inte det? Något jag missuppfattat?

2016-02-07, 09:54
Svar #22

Utloggad ibe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 728
  • Senast inloggad: 2019-04-21, 10:37
    • Visa profil
Kanske påminner det här om något som diskuterades för länge sedan här i Anbytarforum, om man tillhör bara sin fars släkt eller också sin mors. Invändningen var att man bara kan tillhöra en släkt, inte många. Men oavsett vad man kallar det är man ju intresserad av alla sina anor, inte bara rak farssläkt.  
Vet man att någon kommer från bofasta förhållanden efterfrågar man ju inte anorna under Resandesläkt...  Däremot kanske vad som hände under vandringen och vem man fick barn med där.
hälsn Ingrid PS Har ni märkt att rubriken är ändrad?
 
(Meddelandet ändrat av ibe 2016-02-07 11:22)
Olof och Ingrid Bergström

2016-02-07, 13:52
Svar #23

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
Rubrikens (Forskning om resande och tidigt invandrade romer) förklaring är missvisande:
Välkommen till Forskning om Resandesläkter. De resande är en etnisk minoritet i Sverige. De är ättlingar till romer som invandrade till Sverige under 1500-, 1600- och 1700-talen. Det är ofta mycket svårt att forska i resandesläkter, eftersom de sällan var kyrkskrivna. Här diskuterar vi forskning kring dessa släkter.  
 
Har det inte stått annorlunda förut?

2016-02-07, 20:20
Svar #24

Utloggad ljungquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 290
  • Senast inloggad: 2016-03-12, 21:01
    • Visa profil
Daniel, Niclas m.fl - en frågeställning att fundera kring:  
 
Mig veterligen gifter sig romer som regel inte utanför den egna gruppen. De romer som kom till Sverige under vasatiden och framåt frångår emellertid denna regel. Istället gifter de sig med icke-romer och låter även icke-romer assimilieras in / upptas i deras grupp. För min egen forskning kan jag i källmaterialet ganska tydligt följa hur det detta sker. Och detta fenomen är ju inte blott begränsat till Småland och Västergötland utan även till alla de tre Skånelandskapen*. Men kan ju bra fundera på varför det sker och vad som är orsakerna till det!
 
*: Hur situationen ser ut i Svealand och Norrland samt Norge kan jag inte svara på eftersom jag inte forskat särskilt mycket där.
 
Jag kanske tänker fel men genom sådana här frågeställningar vill jag tro att resandefolkets historia och ursprung bättre kan belysas och förstås än genom att ha olika gruppindelningar och måttstockar av ”äkthet” för de olika resandesläkterna.

2016-02-07, 23:38
Svar #25

Utloggad ernsto

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 73
  • Senast inloggad: 2018-10-21, 21:23
    • Visa profil
Det finns inget att jämföra med. Säg mig någon som följt Kelderash genealogiskt sedan 1600-talet, eller någon annan grupp för den delen. Det går inte att säga att romer inte gifter sig utanför gruppen, eftersom varje århundrade ser annorlunda ut, och det finns ingen som har tillgång till de andra gruppernas genealogiska historia på samma sätt som för resandefolk i Sverige. Jag vet själv Kelderash som har svenska gajés i släkten och håller tyst om det, alltså har en blandning skett där också, efter bara 100år i Sverige.

2016-02-08, 00:06
Svar #26

Utloggad mod_sarskilda

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 69
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Niclas,
 
Undertexten till rubriken är inte ny, har funnits så länge jag varit moderator åtminstone. Hur vill du omformulera den?
 
Däremot ändrade jag nyligen Resandesläkter till Resandesläktnamn i enlighet med Ingrids förslag. Det är i analogi med att avdelningen Släkter ju bytt namn till Släktnamn.

2016-02-08, 02:00
Svar #27

Utloggad bas

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 322
  • Senast inloggad: 2018-04-18, 22:33
    • Visa profil
Hej,
 
jag ser först nu att slutet på mitt inlägg ovan inte kom med, det var inte meningen det skulle sluta så abrupt
 
Carl Johan:
 
Jag håller inte med dig om att resandefolket är ett och samma folkslag och jag anser inte heller att man kan jämföra ditt citat om samer där det framgår hur man blir same etc eftersom det bygger på vem som är same och får kalla sig det i syfte att tas upp i röstlängden inför tinget. Det är inte heller jämförbart eftersom de väljer själva ifall de vill upptas i längden eller inte, det är inte andra som påklistrar dom en tillhörighet.  
 
Fortsättningsvis skulle jag bli väldigt förvånad om tex, borgaren i Kungsbacka Andreas Darell, hans son Fredrik som inskrevs i Varbergs läroverk i mitten på 1700-talet eller hans kusin Johannes Darell som var betjänt åt baron Lejonhufvud på Varbergs Garnision talade Romani som språk hemma fast de tillhör kärnan av den här släktlinjen. Jag tror inte heller att den Johannes Darell som tog tillbaka namnet Darelius i Istorp socken, som med sitt hjärta för läsning och böcker samlade på sig en sådan samling att han startade en form av bibliotek och lånade ut böcker till allmänheten i socknen, gifte sig med en kvinna från orten heller talade Romani. Jag tror inte heller att det är samma att jämföra ett sällskap med resande som tar sig mellan olika orter med tex. en kvinna som går vintertid från Göteborg till Karlskrona för att mannen är kommmenderad vid aritlleriet där, och barn avlider längs vägen. Att folk kunde ord eller några fraser Romani betyder inte att de nödvändigt måste vara Romer. Många i den här släkten var artillerister och jag tror man lärde sig mycket av detta i artilleriststaten eller som glasförare då man säkert ofta träffade på andra längs vägarna eller övernattade på samma ställe. Givetvis kan någon gift sig med en romsk kvinna någonstans och att deras ättlingar ser sig som romer, och då, kan man tillämpa ditt citat om samer, att om de känner att de är romer och har tillhörigheten dit så får de välja att vara det. Själva!
 
Som en passus vill jag också tillägga att ätten inte är tillskrivet just adeln. Det är därför det heter adliga ätten för att påvisa att den är adlig. I detta fall kanske det inte är helt fel om det stämmer som Daniel skriver ovan att den första medlemmen benämns Junker som ofta var ung herreman, att han samtidigt har kallats herr och tagit ut för mycket skatt av bönderna, kanske har adligt påbrå, om inte på sin fars sida så kanske sin mors?  
 
 
 
Alla:
 
 
En annan fråga som dök upp var när blir en släkt resande?
I det här fallet verkar det ju inträffa för Anders och Helena Darells barn Benjamin och Peter. Min fråga blir då, när slutar den vara resande? Alla ättlingar till dessa var inte resande ur Carl Johans synvikel och forskar man då på dessa så hamnar man ju i Resandesläkten Darell. Mitt svar på frågan är givetvis -aldrig! Vore det då inte rimligare att skriva att denna familjen levde som resande och är svåra att följa än att skriva att hela släkten efter dessa är resande punkt slut? För att dessa skulle kunna bli resande som avses i rubriken skulle borgmästarens hustru Helena Darell varit Romsk. Det känns inte riktigt trovärdigt att kyrkoherdens son skulle gjort det giftet, blivit borgmästare och inte ett ord nämnt någonstans. Nästa steg är Annika Bryngelsdotter vars mor enligt de tester som gjorts har rysk (se ovan) härstamning. Jämför man med de släkter idag som kallar sig resande så stämmer inte dna-koden, och det är fakta. De har alltså inte samma ursprung.
 
Är det ingen som tycker det är konstigt att de ryska fångar som fanns i landet i början på 1700-talet fanns i större antal i städerna Askersund, Mariestad och Visingsö. Orter som är välkända för den här släktens senare ingiften och hemvist. Det rör sig om ca 1000-1200 stycken som först var fångar men som sedan fick bo i städerna, hjälpa borgare med handel, bistå jordbruk etc. De samlades till sist på Visingsö och som jag förstår det blev de sedan deporterade till Ryssland. Var är deras kvinnor och barn, äkta som oäkta eftersom de bevisligen fanns? Likaså fanns det inflöde av ryska krigare även på 1500-talet och det är likadant, vad blev de av deras ättlingar? Ville modern eller barnet tala om att de var ryska i denna tid med en man som var fiende till landet? Jag tror dessa kvinnor och barn fick göra vad som behövdes för att överleva. De fick givetvis svenska namn, även fadern om han var kvar i landet. Jag skulle gissa att många av dessa blev artillerister eller på annat sätt tjänstgjorde inom militären. Jag tror att man drog dessa över en kam och när den försvenskade Nils Andersson, lite gul i hyn, bruna ögon och mörkt hår kom till en stad så kunde han nog bli kallad vad som helst i längderna.
 
Titta gärna på detta:
 
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2068&artikel=4041910
 
Avslutningsvis vill jag säga att Forskning om resande och tidigt invandrade romer är en jättebra avdelning och har löst många knutar för många släkter, dock saknar jag andra avdelningar under Särskilda forskningsområden. Med tanke på vad jag skrivit här så kanske Ryska rötter/släkter eller något i den stilen med ett frågetecken kanske? skulle passa. Jag håller dock med Niclas Rosenbalck att förklaringen inte stämmer i mina ögon heller. Vidare kan man tillägga att om någon hade en gammal familjebibel där det står ett ryskt namn och en födelsedatum i slutet på 1600-talet skulle man givetvis tycka att det var självklart att söka och fråga om dennes släkt och rötter under Forskning om resande och tidigt invandrade romer?
 
Daniel: Jag skulle gärna publicera hela DNA kedjan här men eftersom den inte är min så kan jag inte göra det på forumet. Däremot hör jag av mig genom dina kontaktuppgifter här på forumet eftersom jag är lika nyfiken på dina källor på samma kvinna!
 
Mvh
 
BAS
 
(Meddelandet ändrat av BAS 2016-02-08 02:06)

2016-02-08, 09:16
Svar #28

Utloggad ibe

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 728
  • Senast inloggad: 2019-04-21, 10:37
    • Visa profil
Hej Bo-Arne! Jag antar att du talar om mtDNa för en rak kvinnlig ättling till Annika Bryngelsdotter. Du kan väl berätta haplogruppen utan att nämna levande personer. Och var hon dotter till Regina Lund? Hade inte Benjamin Darell två hustrur?
hälsn Ingrid
 
(Meddelandet ändrat av ibe 2016-02-08 09:21)
Olof och Ingrid Bergström

2016-02-08, 09:35
Svar #29

Utloggad mod_sarskilda

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 69
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna