Äldre inlägg (arkiv) till 18 december, 2008

[Stig E Petterson]

Jerker!
På någon vis lyckades jag stympa mitt inlägg ovan. Jag vill tacka dig för uppgiften om Andor Andersson Biugg. Även negativ information är värdefull.
 
De personer jag åsyftar i sista meningen ovan är häktemakaren Andor Andersson och h.h. Maria Nilsdotter.
Mvh
Stig

[Stig E Petterson]

Andor Andorsson d.ä. eller d.y ?
 
Godegård (E)
(1723-04-07) dito Christnades Barn från Borgaren Andor Andorsson i Hio , Jöns kallat,
 
Wittnen , Pehr i Hålbäck , dr Hans i Hule (?) , dr Johan Carlström , hu Lisken i Hule , pigan Carin ibm , pigan Anna i Hålbäck.
(funnet av Jan Nyrén, Varv, Motala.)
 
För att vara säker på rätt tolkning av texten i fb bad jag Anders Berg kontrolläsa en kopia.
I sitt svar påpekade Anders följande
 
Av Bo Lindwall söndag den 17 nov 2002 kl. 16.35:
 
För att återknyta till rubriken så undrar jag över några Molinare som bör tillhöra Vimmerby-Grännasläkten.
 Borgaren i Gränna Gustaf Molin och hans hustru Maria Kristina Wetterman (förmodligen identisk med den Maria Kristina som föddes i Ulrika sn 1753 23/5 som dotter till glasföraren från Hjo Jöns Andorsson Wetterman och Katarina
Jonsdotter Möller) fick 1780 8/2 sonen Karl Gustaf i Misterhult sn.
 
Jöns Andorsson Wetterman f. 1723 i Godegård?
 
Kommentarer?
Hälsningar
Stig

[Stig E Petterson]

Andor Andorsson (Wetterman)
 
Kanske lämpligt att lägga fram följande som jag fick av Gabriel Wallgren en gång.
 
...när jag var inne i mantalslängden 1708 för Skaraborgs län häromkvällen (i andra ärenden, där jag bl a letade igenom Hjo stad) föll ögonen på följande personer:
Anders Andorsson 1._._._._._._._._oförmög.  
Andor Wätterman 1._._._._._._._._oförmög.  
Källa: Skaraborgs län, Landskontoret, E II a:17, s 211 [Mantalslängd Hjo stad, daterad 1708  
1/2].  (Gabriel Wallgren i e-post)  
 
Stig
 
 
Stig

[Niclas Rosenbalck]

Dörarp LIA:1, kyrkoräkenskaper:
år 1687:
Christoffer gudmunsson Krämmare 1 marker 4 öre
Noch een annor krämmare Andro
Andersson   4 [öre]
lite längre ned år 1687:
Pankaren Andro Andersson  [i + står ej]  4 [öre]
[se Genline 822.8.79900]
 
Kan denne krämare o pankare (=pinkare) Andro Andersson ha samband med några av de ovannämnda personerna?  
Den i sammanhanget andre nämnde krämaren Christopher Gudmundsson förekomer flera ggr i Dörarp räkenskaper, han anges som häktmakare och bosatt i Växjö (svor borgared 1683 20/3 - var död före 1706 19/12). Nämns flera ggr i Dörarp ihop med häktmakaren Per Sandersson (Skottes) familj. Frågan är om inte Christopher Gudmundsson är identisk med den handelsmannen Chrstopher Siöberg som nämns i Dörarp räkenskaper 1701-1704 (hans änka NN nämns 1705 o 1706). Christopher Gudmundsson är son till häktmakaren Gudmund Jonsson (död senast 1689) och hans hustru Karin Nilsdotter, häktmakaren Nils Larsson ifrån Gränna o Hjo dotter. Christophers bror Jon Gudmundsson kallade sig Krok, likaså Christophers kusiner på fädernet. Christophers moster Märit Nilsdotter var gift med häktmakaren Per Sandersson (Alexandersson) och stamföräldrar för släkten Skotte.

[Annika Davidsson]

Hej Niclas!
Du undrar om Christopher Gummesson kan vara identisk med Christopher Sjöberg. Det är han inte då Christopher Sjöberg heter Persson.
Denne C.P.S. var g.m. Märta Hansdotter dtr till Hans Hansson o. Ingeborg Olofsdotter.
Mvh Annika
 
Rättelse: Den Christopher Siöberg som nämns ÄR identisk med Christopher Gudmundsson! - se diskussion under Växjö..  //Anbytarvärden

[Annika Davidsson]

Hej igen!
Först en rättelse till mitt inlägg ovan. Hans Hanssons hustru hette Ingeborg Andersdotter, ej Olofsdotter. Vidare om Christopher Sjöberg. Han var son till rådmannen Per Thorsson i Växjö som var avliden före 1668 18/11 o. h.h. Kirstin som efter makens död gifte om sig med borgaren Johan Nilsson och med honom fick sonen Nils Johansson som sedermera blev glasmästare.
Mvh Annika
 
Rättelse: Den Christopher Siöberg som nämns ÄR identisk med Christopher Gudmundsson! - se diskussion under Växjö..  //Anbytarvärden

[Niclas Rosenbalck]

Kan rådmannen Andor Jönsson i Hjo (nämnd bla i rådhusrätten 1681) vara far till den Andor Andorsson, g.m. Ingrid Månsdotter, som får tvillingarna Anna och Andor i Snavlunda(T) (döpta 6/11). Notering boende i Joo stad. (se Sonias inlägg ovan 5 jan. 2003) ?

[Niclas Rosenbalck]

1699 var året då tvillingarna födds i Snavlunda! Heter Stigs förfader hattmakaren-glasföraren-borgaren i Hjo Andor Andersson eller Andor Andorsson ?  Om det är Andorsson kan han då vara tvillingen Andor född 1699?

[Stig E Petterson]

Niclas!
 
Läser alltid med spänning resultaten av ditt sökande.  
Svaret på frågan i ditt första inlägg 14 okt torde kunna vara ja.  
Sonia har tolkat faderns patronymikon till Andorsson. Finns ingen anledning att betvivla hennes utsago även om vi vet att ämnet är vanskligt.  
Tyvärr klarar mina gamla ögon inte längre de gamla skrifterna varför jag är extra tacksam för Sonias hjälp..  
 
Sonia skrev:
1699-11-05 föds Anna OCH Andor, döpta 6/11. Notering boende i Joo stad far Andor Andorsson, mor Ingrid Månsdotter  
 
Det förhållande att Annas tvillingbror döps till Andor tycker jag talar för. rådmannen som barnens möjliga farfar.
Dessutom kristnades 1723 i  Godegård (E) borgaren A A:s son Jöns. Döpt efter farfars far?
 
Niclas inlägg nr 2.
Vi är nog flera som anser att min ana häktmakaren (obs), glasföraren och borgaren i Hjo - g.m. Maria Nilsdotter -  hette Andor Andorsson.
Men obs att Bo Lindwall korrigerat mig och omskolat hattmakaren till häktmakare. Förmodligen en något mindre kreativ profession än hattmakarens,.
 
När och var denne Andor dog vet vi inte. Vi vet att hustrun Maria var änka 1791. Var Andor född 1699 torde han ha gått bort senast någon gång på 1780-talet.
 
Kan vi t.v. kalla Andor Jönsson för Andor 1, sonen Andor 2 och min något mer verifierade ana för Andor 3. (Rena kungalängden.
 
Men, men. Sedan tidigare har vi också följande att kanske ta med i bilden.
 
...men när jag var inne i mantalslängden 1708 för Skaraborgs län häromkvällen (i andra ärenden, där jag bl a letade igenom Hjo stad) föll ögonen på följande personer:
Anders Andorsson 1._._._._._._._._oförmög. ?
Andor Wätterman 1._._._._._._._._oförmög. ?
Källa: Skaraborgs län, Landskontoret, E II a:17, s 211 [Mantalslängd Hjo stad, daterad 1708  
1/2]. (Gabriel Wallgren i e-post)  
 
Bäst jag slutar nu.
Stig

[Niclas Rosenbalck]

Hjo stads dombok (Hjo stadsarkiv AI:1; GLA) 1692, rådstuga 5 juni:
Samma dagh förekom h: Malin peerßdotter som  
hade låtet instämma sin swåger Anders Andor
ßon wätterman, för dhet han henne öfwerfallit
medh hugg och slagh som skedde uthi eller strax wed
hennes föräldrars gårdh, i dhet han henne slagit
ett hohl medh ett betzell i hufwudet Jämbwäll
hohl och blånadt oppå hennes axell eler skulldra
men wätterman under Rådstugu terminen wed
Ringningen till Råstugan Reßer uthaf stadhen
och sigh Absenterar men Rådman Erick Ander-
ßon såsom hans ombodzman wille honom uhr-
sächta och begäradhe dilation till näste Råstugu
dher efter då han sigh i samma sack till answar
inställa skall.
 
Effterskrefne kunna intet betala sijne mantalspen-
ningar pro A:o 1691 för meddelößhet och fattig-
domb skull.
…..
Andor Andorßon skrefen till 1 mantal ähr wäll
född i staden men aldrigh någon borgare rätt giordt
eÿ häller warit i staden på 4 åhrs tijdh uthan han
som andre af hächtemakarne borttdragit uthan afskiedh
afgår altså bem:te mantahl
 
 
Andor Jönsson i Hjo (nämnd som bosatt i staden redan 1653) , som även var rådman, bör vara fader till Anders Andorsson Wätterman (kanske är den Andor Wätterman som nämns i mtl 1707 en son el. brorson till denne?), häktemakaren Anders Andorsson och även till borgaren Olof Andorsson i Hjo och Jöns Andorsson som nämns i Hjo dombok på 1680-talet.
 
Namnet Andor är lite speciellt, men måhända inte så unikt ändå?  
I Hjo stads dombok nämns 1653, dagen efter Mattismässo, att då ”war Befalningßmannen wälactat andor anderßon och hölt Råstufva medh Borgeskapit” - likaså år 1655 den 4 augusti hölls rådstuga i Hjo, närvarandes befallningsmannen wälactat andor Anderßon til biörlunda. Finns det mer uppgifter om denne befallningsman Andor Andersson?

[Niclas Rosenbalck]

Jöns Andorsson bodde i Mariestad (1692) vilket framgår av Hjo dombok 1692 23/9 då han framkommer på rådstugan angående kvarlåtenskapen efter brodern salig Olof Andorsson (talas om att denne OA allenast ägt 1/5 i sin salige faders gård i Hjo; = är det då fem syskon?). En annan broder nämns vara salig Hans Andorsson, som gått i skola i Mariestad och fått dessa studier, med mat o kläder, påkostade under ett och halvt år.

[Sonia Biörkeroth]

Nicklas! Fått mail av Stig E Pettersson ang. dina inlägg om Andor. Vad Stig måtte vara glad! Jag har inte läst fel i Snavlunda kyrkböcker, första gången jag dök på namnet Andor, kände jag ej till att detta namn fanns och tolkade det då som jag ville till - Anders- trots att det står Andor.
Att Olof Andersson äger 1/5 behöver inte tyda på att det är 5 syskon. För att få fram mer info så kan man studera de domböcker (om det finns så tidiga) som berör uppbud vid försäljning. Eftersom här ägs en del av gård, gör det hela mkt intressant. Jag har studerat och studerar mantalslängder i Närke, och hoppas att förr eller senare kunna hitta någon info från Snavlunda eller Askersund som berör ingiften i Andor-släkten.

[Britta Zachs]

Hej Andorforskare! Var på länsbiblioteket i Skara i dag. Letade efter annat men ögonen föll på denne Andor Andorsson. Skrev av vad som stod.  
Kåkinds häradsrätt 27/9 1659. Herr Måns kommer igen till tinget jämte Borgmästaren i Skövde Andor Andorsson, som svarar å sin hustrus vägnar, att han vill vara nöjd, om han får vad på hans andel kommer av Sal. Herr Larsens kostnader för sågkvarnens uppbyggande. Eftersom de andra arvingarna inte voro närvarande blev det uppskov igen.     Kanske en tidig anfader? Skövde ligger ju inte så långt från Hjo. MVH Britta

[Niclas Rosenbalck]

Hjo rådhusrätt den 22 maj 1684:
Låter Jöns Andorßon förste gången opbiudha Anders Andorßons
1/5 partt uthi Andor Jöns gårdh som han till sigh handlat hafuer för
10 RD Corant, och begärer där på Skafft och Skiöttingh
 
Hjo rådhusrätt den 25 juni 1684:
Låtter Jöns Andorßon opbiuda 2:da gången 1/5 dellen uthi
sin Sal. faders gårdh som han hafuer kiöpt af Sin broder Anders
Andorßon för 10 RD Corant, och begärer Skafft och Skiötingh  
 
Hjo rådhusrätt den 6 augusti 1684:
Litto opbiudes 3 gången den 1/5 dellen uthi Sal. Andor Jöns
gårdh som Jöns Andorßon hafuer till sigh handlat af Anders
Andorßon för 10 RD corant och begiärer Skafft och  
Skiöttningh
 
Hjo rådhusrätt den 6 augusti 1684:
Jblandh andra ärender som war att för Rätta, fram kom Jöns
Andorßon,(kiöp …? dhet ; struket!) till sin broder Anders Andorßon
angaf dett Anders will olagligen till ägna sigh 1/5 partten
af wintter sädhan, och såßom befans Jöns Andorßon
hafue strax wedh arfskifftet, sigh af sine Syskon tillhandlat
gården, då Anders Andorßon bekommit för sin enskylta
prætention i gården 10 RD Corant, och såßom Bytrsmän
wedh arfskifftet ey om Rört eller delt uthsädett eller
fröölönen af bemelte winter sädh syskonen emellan, dy
befan Råstugu Rätten skiälligt att Jöns Andorßon
emott sitt giorda kiöp, som alliß för dett han skattar
för bemelte gårdh till stadhen, behöle bemelte winter sädh
allena, och till sine Syskon betallar Siälfue uthsädett,
som bewijßas kan wara uthsått, och Anders Andorßons
prætention som han för mentte Skolle honom Femtepartten
af bemelte Rugh till arfz falla kunde ey anses wara
Rättmächtigt, blef och honom wedh plicht för budett
sigh intet widhare medh Rugen befatta.
 
Hjo rådhusrätt den 9 oktober 1684:
opbiudes den oxen 2:de gången som Jöns Andorßon hafua i pantt
för 13 D: kopparmyntt
opbiudes 1Ste gången Sal: Andors Jönßons gårdh som Oluff
Andorßon hafuer till sigh handlat af Sine Syskon för 50 RDr
Corantt och begärer Skafft och Skiöttningh.
 
Hjo rådhusrätt den 22 oktober 1684:
opbiudes 3:de gången den oxen som Jöns Andorßon hafuer uthi
wederpantt af Anders Andorßon för 13 D:r kopparmyntt
 
Hjo rådhusrätt den 28 november 1684:
Samma dagh wartt Anders Andorßon 4:de Reßan
upCitterad Emott Rådman Per hälgeßons fullmächtige
Carll Jngemarßon.
 
Samma dagh opbiudes 2:de gången Andor Jönßons gårdh som
Oluff Andorßon hafuer till sigh handlatt af Sine Syskon för 50 RD
Corant och begärer Skafft och Skiöttningh.
 
Hjo rådhusrätt den 23 mars 1685  
den 23 Martij wartt Måns håkanßon, h; Britta andersdotter
och pigan Anika Olufz dotter opstämbdha till förhör och
Ransakningh om h: Anna Andors hastiga afledandhe som skedhe
uthi Borgemästens wälbetrodde Nilß Mauritßon, Rådmän
Bengtt Arfuedßon, Per Nilßon, Carll håkonßon, och Carll Jngemarsonz
nährwahro, först inkalades förtijden stadz tiänaren Måns
håkanßon till står den Attest han uthgifuet af dato den 20  
Nouemb:r 1684 huar uthinan han om Rörer sigh wara befallet
af Borgemästaren effter h: Annas trägna begäran att giöra
förbudh opå en half hudh hos hännes Son Anders Andorßon hälst
skomakaren Per hanßon Satt då och arbetadhe på samma hudh
som till drogh sigh först uthi Maij Månedh 1684. då hon bekiänt
sigh honom borgat halfua oxen och så ledhes Siälf ägdhe halfua
hudhen, och då Måns håkenßon til Anders Andorßon Jnkommett
hafuer till kiänna sittährande att han å hans Modhers wägnar
af Borgamästaren war befalat, att giöra förbudh opå förbemelte
1/2 hudh till des dhe lagligen kundhe blifua åtskildhe, huaremot
Anders Andorßon medh största wredh samheet Suaradhe och sadhe
iagh achtar intet något förbudh, och hänne nembligen sin modher
gifuer iagh dhen och den och [sic!] rogh skall fordra hänne på ett annat
ställa, och hon skall betalla migh mehr ähn dät och 18 RD i penin
gar, der medh Måns håkenßon gångandes ifrån honom, och
till hans modher h: Anna medh samma beskedh huadh hon
Suaradhe icke allenast om huden uthan och huadh hon bekä(t..?)
hänne Skyldigh wahra, Jämpte dhe ordh han sigh uthlåta at
hon skulle Suara honom i Rätta, då hon medh Jfrandhe giät
beplichtadhe sigh honom icke dät Ringaste skyldigh wara
medh sit wett, och sadhe att han wedh den tijden aldrigh
war kar om 18 D kopparmynt sedher mehra uthan badh gudh
skulle förbanna den skiällmen Jagh wett att han så hatar
migh att dät blifuer min ända lycht, och aldrigh annat giordt
eller wist sigh emott sinna föräldrar, sedhan han bleff så stor
[ny sida:]
Gör der medh Måns håkenßon til borgemästaren beRättar
huadh som af Anders Andorßon Suarades som skedhe i kiörkio
herdens Magister Johan Hofz nähr wara, och Jnan han
tallat til ändha förtt kommer h: Annas bodh, Karin beRättar
att hänes Mattmodher arbetar till döden, då kiörkioherden
Sadhe till borgemästaren wij måste gå bortt och trösta
hänne, att hon i den onskan icke döö måste, där Näst
blef Jnkallat pigan Annika Olufzdotter som då tiänte
Salig h. Anna Giör sådan wedro Rättelße som hon uthi
en Attest af den 19 Maij 1684 gifuet till Samptliga dhe andra
arfuingarna som ähr Jöns Andorßon, Oluff Andorßon,
och Andor Andorßon medh hans Andorßon, betygar
såledhes att h: Britta Anders doter effter anmodhan war
dit kommen då h: Britta til frågadhe hännes Matt
modher h: Anna om hon haft ondt till någen meniska
eller om någen ähr orsak till hänes Siukdom, då h:
Anna Suarat att Anders ähr orsak der till, widhare
till Spordhe h: Britta häne om hon inthe will gifua
Anders till huar till hon Suaradhe Nägh, Strax der
effter Jn kommer wördigh kiörkio herden Magister
Johan Hof andre Reßan i föllie medh Anders Andorßon
då till Sporde kiörkio herden min Salig Matt modher
om hon will gifua Anders till, då Suaradhe hon Nägh,
kiörkio herden sadhe till hänne huru skall iagh då
kunna gifua edhr till på Saligheetz wägnar, då suaradhe
Anders till samma tall och sadhe iagh ähr lijcka Nögder
änten hon will gifua migh till eller eij, till deet trijde
blef h: Britta Anders dotter för hördh om sin uth
gifua [~ gifna] Attest af dato d 17 Maij 1684 den hon till står så
ijda at när hon war Jn kommen till h: Anna frågadhe hon
om någen hafuer giordt hänne emott som skulle hennes Samwete
besuära, huar till hon bekiändhe efuen samma ordh och s(..?)
som pigan Anicka Olufz dotter i sin Attest om Rörer att Anders
ähr orsak dher till, som hännes Attest i sigh Siälf ijdare
[ny sida:]
för klarar, men arfuingarna i förstone sigh uthlåtet som dhe sin
brodher här om i Rätta sökia wille, men Alldenstundh dhe sigh til dato
icke infunnet eller saken lagligt andraget, dy understår Rätten sigh
samma sak icke nedh läggia uthan till widhare skiährskodhan hans
nådhe herr Landzhöfdingens höghwijßa ompröfuandhe ödmiukeligest
hemställan.
 
Hjo rådhusrätt den 20 september 1687:
Före kom Jöns Andorßon från Mariastadh opwiste en Attest oppå
sin Brodherz Relation eller wittnesmåhl angåandhe hindrick
hindrickßon tattere som skullat för honom Sagdt dätt Jöns
Andorßon igenom wanskiöttzell wara skyldigh till sin yngste
broders hans Andorßons dödh i dett hans Andorßon fölgdt med
sin Brodher här ifrån stadhen och till hofua Marknadh, huar
uthinan förmähles Jöns Andorßon medh sin brodher och flera
af hans medh fölgie hafua legat om natten uthi Lilla göd-
denäs, skulle och hans Andorßon kommett ditt om afftonen
frisk och  Sundh, men om natten tarfuat gå uth, då han
intett Råkat dören, uthan Jöns Andorßon måst honom föllia
då han klagat sigh fått ondt, om Morgonen wille dhe gifua
honom matt, då han Suoret iagh orkar intett ätta uthan
töfua till på stan, altså hielpte hans medh föllie honom
sijna kledher opå, men icke dungadhes emott hans willie
uthur hußet, såßom Peer Olufßons Attest uthi Lilla giöddenäs
af den 21 7br Sistledne uthwißar. Jnkom och Anders Andorßon
wätterman beRättadhe dett hindrik sådana ordh i hans huus
fält uthi sin och sin h: nähr wahro, men hindrik der emott
aldeles neekar sigh sådana ordh aldrigh hördt eller fält,
men wätterman påstodh sådantt medh Siälfz siz edhe full
tyga, hadhe häller inga andhra skiähl, uthan lembnadhes saken
uthi Rättens ompröfuandhe. Resolutio. Råstugu Rätten kundhe
intett blått oppå Anders Wättermans beRätelße eller gifua
Attest någott witzordh till saken gifua, hälst dhem emellan
finnes för några åhr sedhan gammall afundh och strijdighet
wara förlupen, uthan lembnas så ledhes och så lenge till
bättre skiähl inkomma ledaß och frija å bägge Sijdor
hälst och Jöns Andorßon igenom Peer Olufßons Attest
i Lilla göddenäs ifrån öfuan taldhe tillwitelße eller beskyll-
ningh befrijas.
 
Vem kan denne Hindrick Hindricksson tattere vara?

[Anders Berg]

Hej Niclas, dina utdrag ur Hjo domböcker läses med stort intresse!
 
Det kanske är dags att reflektera lite över om Andorsönerna i Hjo är etniskt resande eller inte. Det framgår ju av det senaste utdraget att de har kontakt med personer av zigenarhärstamning. Tillnamnet tattere måste väl tolkas så. Andor Jönssons söner Anders och Andor nämns som häktmakare, och kontakt finns med släkten Ruut i Gränna.
 
Å andra sidan ställer man sig frågan om en zigenare verkligen kunde vara rådman i en svensk stad på 1600-talet. Det vore onekligen intressant om så var fallet.
 
För en svensk härstamning talar namnet Andor. Det är ett gammalt nordiskt namn A(r)ndor, som redan på medeltiden hade sitt starkaste fäste i just Västergötland. Se Sveriges Medeltida Personnamn! Om rådmannen Andor Jönsson skulle ha zigensk härstamning, så bör det rimligen ändå skett uppblandning med den lokala befolkningen för att få in namnet Andor.
 
Jag lutar nog åt att Andor Jönsson är helsvensk, men omständigheter har lett till att släkten kommit i nära kontakt med och gift in sig med resande.
 
Vad är känt om hur staden Hjos borgare rekryterades? Enligt uppslagsböcker är orten en urgammal handelsplats och fick stadsrättigheter på 1400-talet, men väldigt lite står om dess historia i t ex Nordisk Familjebok.

[Anders Berg]

Jöns Andorsson med ej namngiven hustru finns i Mariestad hfl 1702 i 1:a roten.

[ola larsson]

Skarprättare i Uppsala 1692-99 var Hans Andersson Wetterman, vilken rymde från tjänsten efter begången stöld.(Uppsala på 1600-talet av K W Herdin).

[Sonia Biörkeroth]

Nytt barn till Andor: Funnit i Viby (T)(Närke) dödbok C:2
1739-10-30 bg 4/11 Ett främmande barn som siuknat under resan för Borgaren i Hio Andor Andorsson, Helena Andorsdotter 16 m. (m står lite otydligt, skulle kunna vara w, men vid jämförelse med andra noteringar i dödboken, verkar det vara m)(skall kolla med läsapparat med bättre förstoring vid tillfälle).
Frågan är bara var denna lilla flicka är född. Andor Andorsson har ju tidigare fått barn i grannsocknen Snavlunda.
 
I Vibys dödbok finns även denna notis:
1736-12-02 bg 5/12 ett främmande barn Maria ifrå Hio, 11 weckor. NB fadern bor ? ... attest: Eric Andersson vid Hudansmossa ? (platsen är felläst det vet jag)(texten NB osv är skriven med mm-hög stil, kräver även här förstoring för att ha någon chans att läsa vad som står skrivet efter fadern)

[Anders Berg]

Kanske av relevans i Andordiskussionen är följande dödnotis från Söderköping 1757:

söderköping db 1757 GID 389.22.74800.gif
 
Jag tolkar namnet på den avlidna änkans man som Andor Månsson Utterberg. I Söderköping finns tre krämare Magnus, Daniel och Anders Utterberg, och jag antar att dessa är barn till ovannämnda par. Intressant i sammanhanget är att när Magnus Utterberg gifter sig 1734, och tydligen flyttar in till Söderköping, så sägs han vara krämare från Falköping. Alltså från Västergötland, Andornamnets fäste nummer ett.
 
Det verkar också finnas en dotter i syskonskaran. Krämaren Nils Fahlgrens hustru kallas visserligen Ingrid Andersdotter Utterberg, men det verkar som man i Söderköping inte haft riktig pejl på namnet Andor, utan det har övergått i Anders. Såväl Magnus som Daniel Utterberg har söner vid namn Anders.
 
Det är förstås också möjligt att man i notisen från 1757 helt enkelt glömt att skriva det avslutande s-et i Anders.

[Stig E Petterson]

Hej Sonia och tack för ditt inlägg!
 
Några kommentarer och kringuppgifter.
 
Andor Andorsson f. 1699 och Maria Nilsdotter f. 1715
Vigda 1738.. Lyst i Snavlunda (T) 1738-08-20
 
Barn 1,  (enl. Sonia) Helena f. 1738-06-?? (16 m.)  d. 1739-10-30 bg 11-4.(Viby db).
Barn 2  Maria f. 1740-12-28 i Snavlunda.
etc etc
Barn 6 är en ny Helena f. 1746-06-07 i Snavlunda.
m fl barn..  
 
(En Helena Andorsdotters ss sd ss dotter vid namn Helena lät 2001 döpa sin förstfödde,
Karl Vilmer vid Snavlunda ängar.)  
 
Andor A var f. 1699, äktenskapet med Maria ingicks 1738.
39 år är en hög ålder för ett första gifte. Finns väl anledning misstänka ett tidigare äktenskap?
Kanske, mycket kanske, kan den Maria d. i Viby 1736-12-02 (enl Sonia ovan) vara en dotter i tidigare gifte.
 
Att ha resande bland sina anor är inget lätt puzzle.  
Torpare, bönder och soldater i Blekinge, Västergötland, Närke och Värmland var lättare att få ordning på..
 
Stig

[Anders Berg]

Wetterman
 
Går följande Anders Wetterman att knyta till Andorsläkten? Han ser ut som resande med tanke på fadderskapet till Hans Laurins barn (tillsammans med Peter Lindgren) och tjänsten i det resandetäta Granatenhielms kompani.
 
Soldat på fästningen 1743 22/6 då han står fadder till soldaten Hans Lagrins och Helena Christophersdotters barn.

Varberg slottsfs fb 1743 GID 1860.10.87600
 
Gift som manhaftig korpral vid Hamiltonska regementet och kapten Granatenhielms kompani 1743 30/8 i Varberg sfs med pigan Catharina Ekenberg.
 
Varberg sfs vb 1743 GID 1859.19.21400
 
Som korpral fadder 1748 19/12 till soldaten Sven Fagerströms och Annika Andersdotters dotter Sissela Cathrina vid Hamiltonska regementet, enligt dess egen födelsebok.
 
Avsked 1752 19/12 som korpral nr 42 vid Granatenhielms/von Segebadens kompani, enligt GMR 1753.
 
Känner någon till något mer om Anders Wetterman?

[Niclas Rosenbalck]

Soldaten nr 86 Anders Wetterman (i GMR 1742 står det iof bara And: Wetterman) vid kapten Samuel Granatenhielms kompani (detta måste vara det zigenartäta kompani som Barfod skriver om!) och Hamiltons infanteriregemente anges i GMR 1742 vara 23 år (dvs född ca 1719) i Västergötland och hans hantvärk var linvävare (GMR 1742 + 1744). Han var antagen vid uppsättningen 1742. Anders Wetterman avancerade till korpral den 1 mars 1744 , nr 43 vid samma kompani. AW anges 1744 vara gift. Han var 1744 kommenderad till Kristianstad och mönstrad där den 18 juli 1744.
 
Vid samma kompani finns 1742 även soldat nr 45 Jöns Wetterman, 23 år gammal och född i Östergötland, med hantvärk ss Peruqvemakare (GMR 1742 + 1744). År 1744 anges om JW att han är ogift och sjuk här i staden [=  Landskrona]. Han antogs vid uppsättningen av regementet 1742.
 
Källor:  
GMR 1742 den 9 augusti i Varberg
GMR 1744 den 9 juli i Landskrona och den 18 juli i Kristianstad

[Karin Nilsson]

Jag söker Greta Lisa Andersdotter (f.2 okt 1782 Grebo, Östergötland, men jag hittar henne inte där). Hon är gift med Nils Kindstrand (f.8 sep 1780 V.Eneby, Östergötland) 6 apr 1803 Värna, Östergötland. De har flera barn, men av alla faddrar är det endast en som skulle kunna vara en syster till Greta Lisa och det är 1821 och hon heter Anna Stina Andersdotter och kommer från Röbäck i Värna, men hon finns inte där. Nils Kindstrands släkt är väl utredd och jag skulle vara så tacksam om någon visste något om Greta Lisas och om hon är resandesläkt eller inte.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Karin!
Vad får dig att tro att hon är av resandesläkt (tattar/zigenarsläkt)? Kindstrand är väl heller ingen resandefamilj?
Många personer har felaktiga datum med sig då de skrevs in i husförhörslängderna. Slarvigt förda attester och ihopblandningar kan ställa till problem att hitta vanligt folk också som flyttade mycket. Ibland saknas personer i födelselängderna pga slarv. Mitt tips är att du undersöker faddrarna och Greta Lisa i mantalslängderna och ser om det kan ge något. Likaså om det finns någon bouppteckning efter henne eller faddrarna.
 
vänliga hälsningar,
Niclas Rosenbalck

[Monika svensson.]

jag undrar om Frans Albert Andersson född:1866.08.22.V.vingåker(är osäker,kan också vara Ö.vingåker.)Kan denna man varit resande släkt? vänliga hälsningar Monika Svensson.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Monika!
Vad får dig att tro att din släkting skulle vara resande? Hade han något för resandesläkter typiskt yrke (ss förtennare, valackare) eller har ni någon släkttradition att han var av tattarsläkt (förr benämningen av resandefolket). Andersson är ett s.k. patronymikon (sonnamn med vardagligt tal) och inget släktnamn - att det kommit med i rubriken ovan är beklagligt och felaktigt.

[Britt-Marie Waller]

Hej!
 
Vet inte om intresse finns för denna födelsenotis, men jag såg att denna familj nämndes här 2001-05-13 i en antavla. Detta barn fanns ej med i den sammanställningen.
 
C:4 Tjällmo s 391 (lös lapp) 1784 d 9 Febr döptes Borgaren Joh. Höks och H Maria Andors barn från Grenna och kallades Maria Cathrina född d 8. Witt: Anders Månsson i St(ora) Holma, H Anna Nilsdotter i St Holma, dr Peter Larsson ibm, pig Stina Larsdotter ibm.
 
Avskriften från CD från Arkivdigital som har bättre läsbarhet. GID-nr är annars 243.23.65400.
 
Mvh
 
Britt-Marie

[Anders Berg]

Borgaren i Hjo Andor Andorsson dör i Hammar 1769, enligt ett Tillfällighetsfynd:
 
Landskap:   Västergötland
Ort:    Hjo
Källa:    Närke, Hammar, Dödboken, C:2, sid 95
År:    1769
Fynd:    d. 7 [maj] Borgaren ifrån Hio Andor An-
dorsson i Fröshÿttan af hetsig feber -- 69 år
     Meddelat av Maud Lindeberg 09 maj 2008 kl 23:42

[Arne Robertsen]

13. Des. 1900 giftet seg borgerlig Magnus Fredrik Andersson og Kari Gustava Gurine Vilhelmsen i Oppdal i Sør-Trøndelag.
Det er anført at han er født i Undersåker i Jämtland i 1882. Hun er født på Støleggen i Oppdal i Noirge i 1877.
Hans far: Omstreifer Andreas Andersson, hennes far Vilhelm Fredriksen.
Er det noen som kan hjelpe meg med å finne  noe fra kirkebøkene eller annet om Magnus Fredrik og hans foreldre ?  
 
mvh Arne

[Jonny Mydland]

Hei, Arne! Magnus Fredrik Andreassen (Elvelund), f.8(18?)-2-1882 i Undersåker, Jämtland, dpt. i Sverige, ikke konf., død 29-9-1961 og gravlagt i Melhus.  Far hans er i alle fall Andreas Magnus Karl Oskar Andreassen (Elvelund) - ”Bikje-Andreas”, f.ca.1849 i Vang på Hedemarken. Moren er det verre med.  Men Andreas reiste i en del år med Johanne Juliane Pettersdatter Hultén, f.31-3-1845, dpt.1-4-1845 i Brunskog, Värmland, datter av Karl Petter Hultén (som er identisk med Karl Petter Hansen Bodin, dpt.31-8-1806 i Vefs i Nordland).  Juliane reiste for øvrig med flere andre menn, deriblant bror til Andreas, Karl Fredrik Andreassen f 1844.  Og hun er sannsynligvis mor til Magnus Fredrik.  Håper dette hjalp deg litt videre, Arne.  Beste hilsener Jonny.