ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Källmetodik inom resandeforskningen  (läst 2960 gånger)

1999-10-07, 18:21
läst 2960 gånger

Utloggad Gabriel Wallgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1054
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 12:06
    • Visa profil
Källmetodik inom resandeforskningen
 
Även om många forskare under årens lopp har ägnat sig åt resandeforskning så är det väl först med Håkan Skogsjö och Bo Lindwalls forskning som forskningen rörande resandesläkter har bedrivits någorlunda systematiskt och heltäckande. Håkan Skogsjö skriver själv i Släkthistoriskt Forum 1984:1, s 24 Våra forskningar har på åtskilliga punkter kunnat komplettera och förbättra de släktutredningar Heymowski gjorde, främst tack vare tre källtyper som han inte utnyttjade i någon större utsträckning. Det gäller fängelsearkiven samt landskansliernas protokoll och passjournaler. I fängelsearkiven är det främst de s k kyrkoböckerna som visat sig givande, men även olika typer av rullor - t ex fångrullor och biografirullor - har varit av stort värde. Landskanslierna handla frågor rörande lösdriveri och även vissa passfrågor, varför deras protokoll innehåller tämligen mycket om kringresande tattare. I äldre tider krävdes pass för att få resa utom länets gränser. I landskansliernas passjournaler över utfärdade pass finns många tattare noterade; ofta utfärdades passen för en hel familj på en gång.
Förutom de av Skogsjö nämnda källorna är sedan gammalt generalmönsterrullor (GMR) en givande källa inom resandeforskningen då det framför allt inom artilleriet fanns ett stort inslag av resande.
Det jag egentligen ville komma fram till är några olika källtyper som jag använt mig av med relativt stor framgång som jag gärna skulle vilja utbyta erfarenheter kring.
 
Systematisk genomgång av kyrkoböcker inom geografiskt avgränsade områden
 
De flesta forskare har säkert i sin resandeforskning stött på problemet med att en person med ett visst angivet födelsedatum och födelseförsamling inte kan återfinnas i den angivna församlingens födelsebok. Historiskt har man förklarat detta med att resande inte var kyrkskrivna (bofasta på en speciell ort) och därför återfinner man heller inte deras barn i födelseböckerna. Jag tror att detta är fel, eller åtminstone har man tidigare underskattat frekvensen av införandet av de resandes barn i kyrkböckerna högst avsevärt. Redan Allan Etzler drar slutsatsen att det från kyrkans håll inte tycks ha funnits något hinder att döpa de resandes barn.
I mina empiriska studier från framför allt norra Halland (total genomgång av samtliga födelseböcker ca 1740-ca 1820) tycks det som att majoriteten av de resandes barn är införda i födelseboken.  
Problemet med denna källa är naturligtvis att hela Sverige behöver kartläggas för att man skall kunna hitta alla resandes barn, ett projekt som naturligtvis tar sin lilla tid ;-)
 
Bouppteckningar
 
De resande som under 1700-talet hade burskap i städerna (en inte obetydlig del av de resande) har i många fall precis som övriga befolkningen lämnat efter sig bouppteckningar. Denna källa vet jag att flera andra resandeforskare redan har använt sig av.
 
Systematisk genomgång av rådhusrättens domböcker i städerna
 
Denna källa var betydligt mer givande än vad jag först tänkte mig. Efter genomgång av domböckerna för Bogesund, nuvarande Ulricehamn 1700-1740 kan jag konstatera att den nedlagda tiden definitivt betalade sig i form av resultat.
 
Mantalslängder
 
Denna sista källa som jag bara har använt mig av den sista månaden har visat sig vara en riktig guldgruva. Trots att de resande oftast var ute på resa och bara tillbringade begränsade tider i den stad där de hade burskap går de relativt lätt att följa år från år i mantalslängderna. Här får man också precis som vanligt uppgifter om barn och tjänstefolk samt i några undantagsfall också uppgifter om flyttningar och barn under 15 år med angivande av namn och ålder. Mina genomgångar hittills av mantalslängderna för Ulricehamn och Falköping har gett enastående resultat i förhållande till det nedlagda arbetet.

1999-10-08, 21:28
Svar #1

Olof Bergström

En bra källa är också Justitiekanslersämbetets fånglistor, där man kan hitta var rättegångar och kansliförhör ägt rum,  födelsedatum och församlingar, hemort, familjeförhållanden mm

2003-05-20, 21:02
Svar #2

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Vill bara påminna att det är vanskligt att dra förhastade slutsatser enbart på yrken. Vi får inte fastna i doktriner utifrån påståenden som saknar bevisliga källbelägg. Att vara häktmakare, krämare eller att kallas för pinkare ger inga klara bevis för att det egentligen rör sig om resandefolk, dvs samma ursprungsgrupp som dagens rommanitalande resande. En av mina förfäder kallas för pinkare på 1640-talet, men var likväl inte någon resande. Krämare och häktmakare förekommer bland ursvenska småborgare i de flesta städer under 1600-talet. Det jag tänker på är diskussionerna om släkterna Ruut och Skotte i Gränna mfl ställen.  
Vi rör i oss i ett gränsland för vad som är dagens resandes förfäder, som är både vanliga svenska småborgare och etniska zigenare (som i sin tur knappast var opåverkade av in- o utgiften ur gruppen med omkringliggande folk i sin vandring, oavsett vad som vissa idag må påstå). Troligen har många borgerliga släkter förfäder bland olika resandefolk/nattmansfolk; ett exempel är släkten Wimmercrantz.  Detta gör dem dock inte till några plötsliga nyresande släkter, då det innebär så mycket mer (bl a språk och kultur).
Det skulle vara intressant att få fram källuppgifter ifrån 1600-talet på fler personer som av sin omgivning anges som tartarer och zigenare. Utifrån dessa skulle det sedan möjligen gå att se hur gruppernas demografi påverkats.
Etzler nämner flertalet källor ifrån 1600-talet och början av 1700-talet. Dessa borde kontrolleras igen för att få fram de enskilda individernas biografier bland de tidiga resandefolken i Sverige.

2003-05-20, 22:02
Svar #3

Tomas Eriksson

Hej Nicklas,
 
Tror du man kan dra säkra slutsatser på att det är zigenare  man åsyftar med tartarer ?

2007-07-12, 00:08
Svar #4

Utloggad Arvid Bergman

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 73
  • Senast inloggad: 2018-10-21, 21:23
    • Visa profil
Det är min mening att man kan dra slutsatsen att det i de flesta fallen är  ROMER man åsyftar med Tartarer. Väldigt väldigt många?släktingar till dessa släkter  som finns representerade här kan intyga att de pratat romanidialekten som tillhör denna romska grupp. En dialekt som har 40 % samma innehåll som de östatsromska grupper som var slavar i vissa delar av östeuropa i 500 år.    Spanska Romer ( Cal?) och till exempel vissa albanska romer (Ashkali) har till och med förlorat sitt språk nästan helt.  Det är tyvärr alltför vanligt att när vissa mindre kunniga hör ordet Zigenare, tänker de framför allt bara på vissa grupper. Man måste kunna se till helheten. Romer är ett samlingsnamn för Resande, Kaale, Kalderash, Lovara, Tjurara, Gurbeti, Romanichal, Manush, Sinti, Romungri, Cal?   med mera.
 
 Liknande yrken har dessa grupper också haft genom historien.   Det vore intressant att veta var ordet vallackare har sitt ursprung!
 
 Många Vlachos från  Valakiet som Karl XII återvände med lär ha varit av romskt ursprung.

2007-07-12, 08:34
Svar #5

Utloggad Gabriel Wallgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1054
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 12:06
    • Visa profil
Valack är en hingst som kastrerats. Enligt Wikipedia (utan att ange någon källa) så kan uttrycket härledas just från det rumänska landskapet Valakiet, då hingstkastreringen kom till norra Europa därifrån.

2007-07-12, 08:39
Svar #6

Utloggad Kenneth Bergsten

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 38
  • Senast inloggad: 2013-10-21, 12:12
    • Visa profil
Du har förstått det hela Arvid, det är många som inte VILL det.

2007-07-12, 17:16
Svar #7

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
En intressant aspekt på Valakiet, och kopplingen till ett möjligt transitområde för resande romska förfäder, är att det tillhörde tartarernas maktsfär under 1200- och 1300-talet. Kan romska grupper ha ingått i tartarernas (~mongolernas) blandade krigarfolkskaror som välde in i östra Europa under 1200-talet ? Rumänien och Valakiet är historiskt sett det område i Europa som haft mest romer (vilka till skillnad ifrån andra länder tidigt tvingades att bli bofasta och livegna lantarbetare).
 
När börjar ordet valack användas i svenska språket?
 
Påståendet om att Karl XII återvände med hästskötare ifrån Valakiet har florerat i muntliga folklivsberättelser, bland annat av resandeinformanter själva, men ingen verkar ha undersökt bakgrunden för påståendet - om detta stämmer torde det finnas åtskilliga lönelängder i Riks- och krigsarkivet som omtalar dessa värvade personer. Personligen tror jag det är en skröna eftersom resandefolkets förfäder finns omnämnda i Sverige före Karl XII:s krig i början av 1700-talet.

2007-07-12, 20:09
Svar #8

Utloggad Arvid Bergman

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 73
  • Senast inloggad: 2018-10-21, 21:23
    • Visa profil
Personligen tror jag att Resande?romers förfäder inte behöver härstamma från bara en en invandringsvåg. Det behöver inte vara svart eller vitt utan kan vara 1512 invandring + 1600,1700 tals invandring, men att den största mängden kom 1512.

2007-09-10, 11:56
Svar #9

R.H.K.

I dag er det flere av oss Romanisele/Sinte/reisende som har søkt og funnet de kilder og det matterial som beviser/bekrefter vår historie!Slektforskning-Språk er uomtvistelige.Gjennom flere hundre år har missvisende betegnelser blitt brukt-anvendt.
bergman sin Valach-Valak teori er meget interessant.I vår romani dialekt finns et antall ord av gammelt Rumensk som ikke lenger brukes
i Romania eller av Vlach romani grupper?
Eks. Truppo,sambuna,flertalls ending -ori,-uri.
Noen Sinti forteller bl.a. historien om Die sieben bergen, i dag Sibiu.Ett område der det lenge var en stor Tysktalende befolkning bl. disse mange Roma.Mange av disse reiste videre mot nord-europa og bl.disse finner vi navn som ender på -berg.Interessante spm. frg. her.

2007-09-10, 18:41
Svar #10

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6870
  • Senast inloggad: 2024-03-28, 23:58
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det är inte särskilt sannolikt att någon har namn som slutar på -berg för att man kommer från "Die sieben bergen", ett område med stor tysk befolkning i Rumänien.

Provinsen heter nämligen Siebenbürgen ("de sju borgarnas land"), vilket är det tyska namnet på Transsylvanien.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2007-09-11, 02:25
Svar #11

Utloggad Ingela Martenius

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Ordet valack är i svenskan belagt skriftligt från 1652; det bör alltså ha använts ännu tidigare i talspråk. Så Karl XII har inget med saken att göra.
Ordförklaringen för valack är f.ö. häst från Valakiet.
 
Källa: NE:s Ordbok
 
Ingela

2008-09-04, 09:24
Svar #12

Utloggad Leonard Johnson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 23
  • Senast inloggad: 2010-11-23, 12:15
    • Visa profil
    • www.leonardsgenealogy.com
Min morfar's farfar hette Johannis Andersson-Kjellbom. Jag undrar om han kan vara av resande släkt. Han finns inte i födelseboken i Lerbäck när han skulle ha fötts. Hans hustru finns inte heller i födelseboken i Hallsberg. Deras äldsta son Ander Peter finns inte i Kumlas födelseboken. Min morfar's far Carl Johan finns inte i Askersunds födelseboken och dottern Sophia finns inte i födelseboken i Trestena. Jag hittar inte familjen i mantalslängderna. Var skulle ni kunna förslar jag skulle leta?

2008-09-04, 13:03
Svar #13

Utloggad Annalena Lidenskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2625
  • Senast inloggad: 2019-06-13, 14:08
    • Visa profil
Hej Leonard!
I Sv B 1900 finns en Carl Johan Kjellbom f. 1849 i Hallsberg. Är det rätt födelseår?  
Mvh Annalena

2008-09-04, 18:25
Svar #14

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 434
  • Senast inloggad: 2024-03-18, 12:18
    • Visa profil
    • www.lerberg.se
Leonard! titta under Hallsberg där jag har lagt ett svar.

2009-03-04, 19:57
Svar #15

Utloggad Helene Alexandersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2024-03-02, 16:43
    • Visa profil
Vet ej om detta är rätt forum men då kanske någon kan flytta mitt inlägg rätt..
 
Jag undrar om någon kan tipsa mig om hur jag får fram uppgift om någons föräldrar om jag inte har uppgift om barnets födelseort?
Jag har namn, födelsedata men ingen plats för födseln. Jag har uppgifter om senare händelser, dvs kommande barn (namn och födelseort) samt namn och födelsedata på hustru.
 
Har kört fast och vet inte var jag ska leta. Jag vet bara ungefär inom vilket område i Sverige han borde vara född.
Kan någon tipsa mig om hur jag går vidare?
mvh, Helene

2009-03-05, 10:26
Svar #16

Lena Eriksson

Hej Helene!
 
Pröva och lägg ut lite uppgifter här under resandesläkter, säkert finns det någon av oss som sysslar med resandeforskning som kan hjälpa dig!
 
Mvh,  
Lena

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna