ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2006-11-28  (läst 2437 gånger)

1999-01-02, 12:35
läst 2437 gånger

Yvonne Olsson

Hur vet man att någon i kyrkböckerna var tattare? Min morfar, som jag aldrig träffat, kallades tattare och hans mor med. Men jag har aldrig sett något bevis för detta i kyrkböckerna. Dock var de svarthåriga med mörka ögon. Är det någon som känner till någon resandesläkt i västernorrland med namnet Wallin?

1999-01-02, 19:46
Svar #1

Utloggad Tommy Näzell

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 91
  • Senast inloggad: 2021-01-31, 12:41
    • Visa profil
    • www.genealogica.com
Hej Yvonne, jag har inte kännedom om att det skulle vara en resandesläkt, men från västernorrland är den och namnet är Wallin. Släkten är utredd i Magnus Stattin's bok Släkten Wallin från Ullånger. Dess härstamning på fädernet från slutet av 1500-talet och tabellarisk stamtavla för släkten från början av 1700-talet. Sollefteå 1924.
Kanske kan du finna något bekant där.
 
mvh
Tommy

1999-01-03, 02:02
Svar #2

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Jag kan inte påminna mig att jag hört talas om någon resandesläkt Wallin. Men kanske någon annan vet bättre. För den som är van att forska i resandesläkter är det ganska lätt att känna igen dem med hjälp av namnen, de yrken de hade och levnadssättet i övrigt (exempelvis var de ofta inte kyrkoskrivna någonstans). Utifrån en enstaka anteckning, exempelvis en notis i en födelsebok, är det dock sällan möjligt att säkert säga om det rör sig om resande eller inte (såvida man inte redan känner till personerna).  
 
Ett utmärkande drag hos dem är sammanhållningen. Det var ovanligt att någon gifte sig utom gruppen (även om det förekom), vilket är förklaringen till att de resande har kunnat finnas kvar som en etnisk minoritet i Sverige under flera hundra år, trots att de inte var fler än några tusen individer.
 
Det händer att folk har hört att någon släkting, kanske en morfar eller en ingift morbror, varit tattare. Vid en närmare kontroll i kyrkböckerna visar det sig inte stämma, utan de har haft en vanlig, svensk härstamning. Att missförståndet har uppstått beror ofta på att personen haft ett levnadssätt som påmint om det som var vanligt bland resande, de kan exempelvis ha varit skrothandlare och rest mycket. Men det fanns många etniska svenskar som också försörjde sig på detta sätt.  
 
Sedan bör man komma ihåg att ordet tattare i många sammanhang har använts som ett rent skällsord, som kunde användas om folk man ogillade oavsett om de verkligen var av tattarsläkt eller inte. Ordet har därför fått en klart negativ klang på samma sätt som neger och lapp, som också från början enbart angav ras/etnisk tillhörig utan värdering.

1999-01-11, 19:05
Svar #3

Carl Szabad

Släkter med namnet Wallin finns det flera i Norrland. Namnet kan exempelvis vara taget av kyrkbordsarrendatorer eftersom kyrkans jord ofta kallades kyrkvallen. Ullångers-släktens förste med det namnet är född på Kyrkbordet i Ullånger. En annan Wallin-släkt kommer från Vålånger i Högsjö och en från Vallen i Junsele.

1999-03-11, 08:16
Svar #4

susanne kjellgren

hej jag heter susanne och härstammar från tre resandesläkter i norrland friström-byström-ericsson har doch svårt att finna mer uppgifter längre ner än 1763 vad ska jag söka ?

1999-04-02, 19:22
Svar #5

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2021-03-04, 09:40
    • Visa profil
    • Scangen
Några allmänna frågor om hur man känner igen resande:  
 
Under diskussionen om Kindberg berättar Gabriel Wallgren om en jungfru Anna Maija Kindberg. Jag förvånas lite över att en tattarflicka skulle kallas jungfru, vilket antagligen förklaras av min dåliga kännedom om resanden. Jungfru har jag förknippat mer med ett övre samhällsskikt, t ex kallas ju aldrig en bonddotter för jungfru.
 
Ett annat frågetecken jag har är hur man skiljer en borgare av resandesläkt och en vanlig borgare. Även resanden som blir borgare måste väl genomgå borgared och godkännas på rådstugan? Av den stora mängden resande borgare som berättas om här på Anbytarforum kan inte motståndet varit särskilt stort mot dessa personer.  
 
Var krämare det vanligaste yrket bland borgerskapets resande? Hur skiljer man en sådan köpman från en vanlig handlande?
 
Fanns det vissa städer i Sverige som hade speciellt många resande som borgare?
 
Många frågor, men jag har blivit fascinerad av ämnet tack vare Anbytarforum. Ännu tattarlös bland anorna dock.

1999-04-02, 22:26
Svar #6

Utloggad Gabriel Wallgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1031
  • Senast inloggad: 2021-06-24, 23:37
    • Visa profil
Hej Anders! Så korsas då åter våra vägar (senast var det väl i soc.genealogi.medieval) och jag har sett att vi har andra intressen ihop också (bryter vi över 750?) ;-)
Skämt å sido. Min erfarenhet är att de resande genom tiderna har behandlats oerhört olika och också beroende av var i landet de har färdats (kan skilja oerhört även lokalt). Att det i den åsiftade födelsenotisen från Värö sn 1767 rör sig om resande är för mig självklart. Det får man klart för sig om man nämner de övriga faddrarna.
Qvinnsfadr. hustrurna Annicka Darell, Helena Darell Jungfrur Anna Maiia Kindberg, Anna Lisa Darell Mansfaddr. Borgaren Oluf Schiöfding, Johan Oller, Andreas Darell, alla fr. Falkenberg (samtliga är identifierade av mig som resande i andra sammanhang). I ett annat sammanhang kan ovanstående personer naturligtvis beskrivas annorlunda. T ex blev ovanstående Andreas Darell instämd vid HT 1782 vid Marks hdr och dömd för blodvite. Vid samma häradsrätt instämdes redan vid ST 1759 borgaren Jonas Darell i Falkenberg (Annicka Darells, se ovan, man, och borgaren Johan Kindberg i Laholm för begånget övervåld.  
Det är tyvärr inte så lätt att man bara genom att gå igenom kyrkoböckerna, lätt kan skilja ut resande från andra borgare och personer med släktnamn utan mitt svar är att det är erfarenheten hos forskaren som är avgörande. Efter ett antal års koncentration (erfarenhet) på att skilja resande från övriga befolkningen så ser man i ögonvrån en födelsenotis över en resande som fått barn. Övning ger färdighet, heter det ju och så är det nog här också. Därmed inte sagt att även det vana ögat kan göra fel, missa och ta för givet att någon är resande som inte är det. Jag har i min forskning, som jag har försökt begränsa till Halland, försökt lära mig de olika släkterna, vilka platser man ofta besökte etc vilket naturligtvis har lärt mig att känna igen de resande snabbt. Om jag skulle börja gå igenom födelseböcker i exempelvis Östergötland skulle jag säkert missa en del och ta andra notiser som givna resande fast de inte är det. Förstår du vad jag menar? Som vanligt gällar att skriva upp för mycket och senare sålla. Jag har märkt att jag tillbringar ungefär tre gånger så mycket tid åt att läsa mina anteckningar, jämföra, och jämföra igen, som den tid jag lägger på arkivforskning.

1999-04-05, 15:35
Svar #7

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 771
  • Senast inloggad: 2021-08-01, 13:10
    • Visa profil
Om städer i Sverige, som hade Resande som borgare:
Etzler skriver i Zigenarna och deras avkomlingar...1944 om en diskussion i rådet 1728 angående zigenare, som eventuellt ska utvisas, där ett riksråd säger att zigenarna förr haft fyra städer här i riket, som de fådt wara uti och skaffat sig födan, nämligen Hjo, Falkenberg, Grenna och Vimmerby. Etzler hittar inget belägg för detta i handlingar om dessa städer, men säger att de nämns i flera protokoll som tattarhemorter.
Ett citat ur samma bok  från biskopsvisitation i Hol, Västergötland 1710: Klagade församblingen öfwer de så kallade Tartare, Landzstrykare och Hästebytare, hwilka under sken en eller 2 af them taga sig Borgerskap i Alingsåhs eller annorstädes, och sedan på deras pass stryka stora hoopar omkring bygden, förandes itt ogudachtigt lefwerne....
Olof och Ingrid Bergström

1999-04-17, 16:34
Svar #8

Utloggad Henry Gabrielsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 168
  • Senast inloggad: 2021-05-20, 05:10
    • Visa profil
Resandesläkter är svåra att fånga in genom den traditionella släktforskningen i kyrkböcker etc. Jag undrar vilka källor som är bäst för att få tag i resandesläkter.

1999-09-20, 14:43
Svar #9

Solfrid Henriksen

Jeg er usikker på om det er noen reisende i min familie. Men min farmors mor (oldemor)fikk 9 eller 10 barn med farmors far, uten at de ble gift. Mange av barna ble ikke døpt, noen av de døpte seg selv ved 18 års alder. I min slektsforskning har jeg funnet ut at min oldefar var fra Norge, men flyttet til Sverige.Min oldemor skulle være fra Karlstad, men har ikke kunnet bekrefte dette. Etter mange ukers intens jobbing og ved mye hjelp fra en dame i Sverige, fant vi ut at min oldefar giftet seg i Sverige med en annen jente, dette var før han traff min oldemor. Denne kvinnen som han giftet seg med fikk han 10 barn med. Han har da tilsammen fått 19 eller 20 barn! Han var født i 1849, hans kone i 1851, hun døde i Strömstad i 1902. Han fikk sitt siste barn med sin kone i 1893, sitt første barn med oldemor i 1895. Oldefar og oldemor flyttet til Norge ca. 1899. En vanlig borgelig  familie ville vel ha døpt sine barn på den tiden, selv om de hadde havnet i ulykka?  
Min oldemor har oppgitt flere fødselsår i Norge, 1873, 1875 og flere ganger 1880. Jeg har nå funnet en person som passer til hele hennes navn i Värmland, nettopp i Karlstad i folketellingen 1890. Men hun skal være født i 1884. Det er sikkert like sansynlig det , som disse andre årstallene. Bortsett fra at hun da måtte ha vært 11 år da hun fikk sitt første barn...  
Så jeg får lete videre , men jeg lurer på hvorfor de ikke døpte sine barn, kunne man kanskje ikke det uten videre når foreldrene ikke var gift?  
 
Noen som har noen formening om dette?  
Hilsen Solfrid Henriksen

1999-09-24, 20:22
Svar #10

lotta

Mina förfäder togs hit till Sverige som soldater, de var Valloner som härstammade från Belgien. Jag undrar om Valloner och Resande är av samma folkslag.

1999-09-24, 20:33
Svar #11

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3505
  • Senast inloggad: 2021-08-01, 13:58
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Nej.
Och därför har de också varsin avdelning här.
 
Om soldater med vallonska namn finns det endel att säga, t ex beroende på vilken tid det handlar om. Så ställ gärna frågor om dina vallonska förfäder under den vallonska avdelningen istället.
Ulf Berggren

1999-09-24, 20:37
Svar #12

Utloggad Gabriel Wallgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1031
  • Senast inloggad: 2021-06-24, 23:37
    • Visa profil
Lotta!
 
Skulle vara intressant att ändå föra diskussionen vidare här.
Hur vet du att dina förfäder var valloner?
Det var ju rätt sällsynt att man tog hit valloner för att rekrytera dem som soldater. Vallonerna var istället verksamma vid järnbruken.

1999-09-24, 22:09
Svar #13

Lise-Lotte Aven

Hej Solfrid
För mig verkar verkar det som mönstret för resande stämmer, men ett mönster kan alltid ändras.
Min mormors föräldrar var av resandesläkt
Se Bleckslagare :Karl-Gustaf Andersson samt  
Resandesläkter: Valackare Johan Erik Löfgrens dotter Anna-Maria.
I Högs församlingsbok, Gävleborgs län står det att min mormor Emma Kristina Vilhemina skulle ha döpts men eftersom modern ej infann sig vid dopakten så togs hon upp till församlingen av Pastor Erik. Så för mig  verkar det som barn till ogifta, resande blev döpta men problematiken kan  bestå utav att de uppgav falska uppgifter samt sällan stannade kvar på samma plats en längre tid.
Lycka till och ge inte upp!

1999-12-05, 18:14
Svar #14

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10869
  • Senast inloggad: 2021-07-10, 00:06
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Ett mera tydligt exempel på hur man kan finna resande i kyrkoböcker finns i Vireda kyrkas räkenskaper 1672:
Axell Tartare                1 (?) 16 öre
Hindrick Tartare Cronopengar 1 D(lr)  kop.
Det framgår inte vem bruden var, men kanske är det någon som känner igen namnen från närliggande Gränna där resandesläkter möjligen redan fanns vid denna tid.
Vänligen,
Olle Elm

2000-07-03, 04:56
Svar #15

Utloggad Johan Lindgren

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: Aldrig
    • Visa profil
Vid genomgång av Anbytarforums resandedel förvånas man av att det förekommer så många olika förfäder bakåt bland tattare-probanden som anges som resande (dvs zigenarättlingar). Kan detta verkligen stämma? Är inte många av förfäderna till tattarna svenskar som beblandat sig med zigenare? Framförallt borde det väl ha varit svenska kvinnor som gift in sig med zigenska män i början - jfr Conquistadorernas beblandelse med indianskorna i mellanamerika som orsakades av brist på spanska kvinnor, något liknande har väl skett bland de resande zigenarna. Hur räknar äkta zigenare (romano rata) tattarna ? Ser de dem som gadje eller som några halvhybrider av samma stam som man inte umgås med?    
Är inte många av tattarsläkterna egentligen mest svenska i sina anor ifrån början (ex. Gustafsson-Eriksson) ?

2001-10-12, 22:46
Svar #16

Bert Alriksson

Hej alla resande forskare,
 
Min mmf Carl Hagberg är i alla hitintills kontrollerade kyrkböcker, varit angiven som född i Häradshammar (E) 1861-04-10.  
Dock kan jag inte finna honom i några böcker från Häradshammar från denna tid. Den jag finner är Per Johan Hagberg en korgmakare ”utan bestämd skrivnings ort resande omkring i skärgården, vistandes än här än där i olika församlingar” Om det är fadern vet jag inte men min fråga är kan jag ha tattarblod i ådrorna? Hur letar jag bäst vidare?

2001-11-26, 12:03
Svar #17

Gösta Eriksson

Hej
Är det någon som vet något om resande släkter i Orsa finmark.

2002-09-30, 18:22
Svar #18

Maria Östberg

Hej!
 
Har n?gon stött p? n?got om resande/tattare i Jämtland (Frösö) i sin forskning ?  
Min mormorsfar Axel Wilhelm Theonant Henriksson f 27/7/ 1894 Frösö, vars pappa anges som okänd i födelseboken, anges i polisutredningar fr?n 1924 ha typiskt tattarutseende (svart h?r). (Fast det behöver ju inte betyda att han verkligen var av tattarursprung.)  
 
 
MVH
 
Maria Östberg

2003-10-20, 09:37
Svar #19

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10869
  • Senast inloggad: 2021-07-10, 00:06
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Resandeforskare,
I Adelöv begravs 1703 ett barn Jacob Alexandersson, son till vandringsmannen Alexander Jacobsson. Mer uppgifter i notisen:

Någon som känner igen dessa?
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2003-10-20, 11:07
Svar #20

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2021-03-04, 09:40
    • Visa profil
    • Scangen
Tjena Olle, denne vandringsman från Hjo känner jag inte till för övrigt. Du har rapporterat fyndet också i Tillfällighetsfynd, men där skriver du årtalet 1702. Vilket är rätt?
 
Du läser socknen där barnet är döpt till Brogz Sochn, och det ser så ut. Men var ligger den? Vad heter den idag? Eller finns förslag på alternativ tolkning? Vore intressant att hitta dopnotisen.

2003-10-20, 11:27
Svar #21

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Läser texten så här:
Dom. Jubilate, Begrofz wandringmanssens Son, Alexander Ja-
cobs Sons Son benämbdh Jacob, christnades i Bergz
Sochn och som theras pass uthwijsar, äro the hemma i Joo stad,
och war 16 wekor gamal.
 
Berg är en socken i Västergötland inte långt ifrån Hjo.  
 
mvh Niclas R.

2003-10-20, 12:20
Svar #22

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 10869
  • Senast inloggad: 2021-07-10, 00:06
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tjena Anders och Niclas,
1703 skall det vara. Jmfr GID 971.18.62900.  
Någonstans hade jag en känsla av att jag redan rapporterat detta, men glömt av var. Sannolikt ingen skada skedd då årtalet nu blev rätt också - tack vare Din fråga Anders och så förståss läsningen, där nu Niclas kunnat tyda det hela rätt.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2003-10-20, 23:24
Svar #23

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
I anslutning till nämnde Alexander Jakobsson ifrån Hjo, vilken får sonen Jakob 1703, kan följande notis tas upp, som möjligen nämner Alexanders far (namnet Alexander är mycket ovanligt i Hjo!):
 
Hjo rådhusrätt den 12 maj 1688:
Lätte Lars Tolfson opbiudha muratompten 2da gången
som han till Sigh handlat hafuer af Jakop Alexanderson
för 6 D Silfuermynt och begärer där på Skafft och Skiöttningh.
 
Det finns väl inget som säger klart att dessa personer är av resandefolk. Av domboken för Hjo framgår att Hjoborgarna bedrev omfattande smideshandel med  andra orter, ja handeln i staden själv var mycket knapp och ringa varför landshövdingen ville ha dit fler hantverk. Det kan i sammanhanget även nämnas att det förekommer många ambulerande häktemakare i just Hjo. En häktemakaresläkt var ju den rörliga familjen Skotte, där stamfadern hette Per Sandersson, som via Gränna så småningom hamnade i Växjö stad. Sandersson = Alexandersson! Kan denne Per måhända vara bror till Jakob Alexandersson i Hjo (o även då till Christina Alexandersdotter (c1622-1704) i Eksjö stad född i Hio stad i Wästergötland, död  1704 i Eksjö)?

2004-12-13, 10:16
Svar #24

Anton Josefsson

Är det nån som vet om Gjinko är ett romskt namn?
Min farfar hette det i efternamn och det är så mystiskt kring honom, hur han har kommit till vet ingen, där tar det stopp. Han skulle kunna ha varit vad som heldst, arab, indian, berb, så såg han ut. Namnet vore intressant att höra vad ni har att säga om.

2004-12-14, 09:40
Svar #25

Utloggad Jan Jutefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4731
  • Senast inloggad: 2014-07-06, 10:38
    • Visa profil
Anton,
 
Det vore nog bra om du talade om hela hans namn och helst när och var han föddes och dog.

2006-08-07, 00:12
Svar #26

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11828
  • Senast inloggad: 2021-07-07, 10:40
    • Visa profil
Det finns ingen lämplig rubrik för min fråga så jag placerar den här. En av fördelarna med den stora PUL debatten är att jag fått upp ögonen för den intressanta forskning som beskrivs under rubriken resandesläkter, det var mycket historia jag inte kände till alls. Kan någon erfaren resandeforskare svara på om resande emigrerade till Amerika i samma grad som etniska svenskar?

2006-11-27, 14:23
Svar #27

K Ahlzén

Vet någon om det var vanligt med namn som Angantyr hos resande? Flera på min pappas sida har det som andranamn. Tack på förhand/ Katharina

2006-11-27, 15:10
Svar #28

Utloggad Gabriel Wallgren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1031
  • Senast inloggad: 2021-06-24, 23:37
    • Visa profil
Hej!
 
Ja, Angantyr är ett namn som inte är helt ovanligt bland resande.
 
Mvh
 
Gabriel

2006-11-28, 16:19
Svar #29

Utloggad Christina Skagerborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 656
  • Senast inloggad: 2021-06-15, 21:35
    • Visa profil
Hej Anton!
 
På en sökning på nätet poppar det upp en del albanska träffar som innehåller namnet Gjinko. Kan det vara en trolig koppling? Du kan ju i så fall ta kontakt med någon albansk/romsk förening och se vad de kan hjälpa dig med. Kanske är det en känd släkt bland albaner.  
 
Hälsningar
Christina

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser






Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna