Öregrund

[Peder Andersson]

Hej!
 
Lägger ut detta utdrag i sin helhet, vilket stycke även uppmärksammats av Sebastian Casinge i hans artikel Om resandesläkter i Östhammar och rättegångarna mot ett tjuvband av skojare 1801 i Släktforskarnas årsbok 2008.
-----
 
I Öregrund och skärgården.  
Uppsala 1801 den 17 Junii. Efter förut fattad föresats att denne sommar närmare undersöka Roslagen samt dess skärgård och de naturalster där frambringas, hade jag åtagit mig att göra mademoiselle Charlotte Amnell sällskap till dess föräldrar uti Öregrund. Vi afreste från Uppsala kl. 10 f. m. under den häftigaste storm. Vädret med sandyr låg beständigt oss i ansiktet och var öfver de länga fälten nog besvärligt. Rågen stod nu uti blomma, men hade genom den längvariga torkan blifvit nog förtunnad. På Alunda prästgård spisades middag: här träffades en dyrbar vän, C. E. Kjellin. Straxt efter middagen började att mulna under fortfarande blåst, och innan kl. 4 föll ett häftigt regn; för att komma under tak under häftigaste regnskuren reste vi in vid Gimo bruk hos inspektor Nyblæus. - Gimo bruk är för det närvarande tillhörigt [bergsrådet Lefebure]. Vid pass kl. 10 på aftonen framkommo vi till Öregrund.
     Den 18 Junii. Öregrund är belägen på en steril sandstensklippa, som skjuter ut i Saltsjön, hvilken sammantränges emellan Gräsön och fasta landet och vanligt kallas Öregrundsgrepen. - Staden är ganska obetydlig och har allt för usel utseende. Husen äro nästan öfverallt täckta med torft. Intet stenhus och intet drägligt trähus af tvenne våningar. Gatorne äro ojämförligt dålige. Större delen äro af den beskaffenhet att de ej allenast icke kunna färdas med hjuldon, utan det är äfven högst olägligt att gå dem fram. Handelsrörelsen är nästan ingen. Några bodar hållas dock öppne. Åt landssidan hålles en tull; denna tyckes dock vara nog öfverflödig och lär visst icke ersätta kronan hälften af det tullbetjäningen kostar, helst man sommartiden på båt och om vintern öfver isen äger hundrade ställen att anlända på, utan att passera tulln. Innevånarnes antal är 700 och består mest af sjöfarande och fiskare. Så snart en skeppare fört ett fartyg af hvad storlek som helst till en utländsk hamn, kallas han straxt kapten, och af desse utgöres, utom präster, borgmästare och rådmän, stadens ståndspersoner. Några hushåll hafva här äfven borgarrätt, som aldrig vistas härstädes, utan stryka landet omkring och handla med hästar, glas och porslin samt vanligtvis äro kände under namn af skojare. Desse måste dock hvart fjärdedels år förskrifva pass ifrån borgmästarn, hvilket utgör en af dess betydligare sportler. Det är icke utan anledning, som man tror att desse härstamma från zigenare och af sine förfäder ärft begäret att aldrig vistas på ett ställe. Uti Öregrund är dock antalet af sådana kringstrykande hushåll längt mindre än uti Östhammar, hvarest deras stamhåll egentligen är. Nyligen har däraf detta folk blifvit upptäckt ett tjufband af icke mindre än nitton personer. Den mörkgula hy och egna utseende, som man finner hos större delen af sämre folket, torde mera härledas från deras descendence af någon egen folkstam än från hafsluften, som då borde hafva samma verkan vid de öfrige kusterne kring hafvet. ...
 
Källa:
Forsström, Johan Erik, I NORRLANDSSTÄDER OCH LAPPLANDSBYGD ÅR 1800, Resan till Roslagen juni och juli 1801. Johan Erik Forsströms dagbok öfver resan i Norrland och Finnmarken 1800 och i Roslagen 1801. Med en inledning Af NILS AHNLUND. AKTIEBOLAGET NATIONALFÖRLAGET STOCKHOLM. STOCKHOLM NYA TRYCKERI-AKTIEBOLAGET 1917.
-----
 
//Peder