Äldre inlägg (arkiv) till 13 augusti, 2009

[Niclas Rosenbalck]

Detta mål har nämnts av Roger de Robelin tidigare under , men så här lyder notisen i sin helhet:
 
Söderala C:1, s 23; vigsellängd år 1715, brudpar nr 21:
En af Tattare Folk, Johan Anderson benämnd, hafr
låtit här i Sochnen Leja Til Båtsman i wansätter
med Qwinnan Anna Jönsdr then han belägrat hafr
och wil ändteligen För sin uthresa med henne wijas til
ächta. Om theßa såsom utan paß på någonthera sidan
ankommande, har man hafft mycket betänckiande at wija
til ächta. likwäl ankomma också them til witnen, at the
på alla sidor, obehindrade med andra trolåfningar äro,
såsom och ingaledes, med hwar andra i skyldskap andre
af tattareFolk, såsom Tobias Hinderson, Förpaßad af wälb
hr Landshöfd. i Finland, Johan Creutz, sedan han i sin Drago-
ne tiänst Förlamad worden. hust: Anna Christiansd.r  hwilkens
Man är Soldat i Båldnäs, Peder Jönson benämnd, i helbo by i Båld(näs)
samt hustru Anna Dorothea Hindrichzdott.r Förpaßad ifrån
Ståkholm den 17 Jan. a(nno?) 1715 af högwälb.ne h.r Baron Gustaf Ad.m Taube såsom (och)
ifrån Gefle, af välb.ne Carl Blix, med Atendentum, at obehindrad
resa til Jämpteland, at besökia sin Son Adam Zephan(es), som dhär
säijes wara Soldat. ty kwndhe på theßas stadiga bewitnande
them ächtenskapet icke förwägras;  utan theßom lågwandes och lys-
ning 1.2.3.die gången den 13 Marti, för Mansens hastiga afresas skul.
copulerades den 21 Dito.
til witnes gamle Olof Jonson i wansätter.


 
 
Går soldaten Adam Zephan(es) i Jämtland att återfinna ? Hans namn är ovanligt och borde lätt gå att finna i mönsterrullorna.

[Sebastian Casinge]

Då ingen rubrik Wennerström finns lägger jag in följande tillfällighetsfynd här:
 
Som arbets fången Nils Wennerström den I i denna månad ifrån Waxholms fästning sig på flygten begifwit, warandes efter beskrifning ungefär 27 år gammal, lång och undersättsig til wäxten, med mörcka  hår och ögonbryn, mörcklagd och koppärrig i ansigtet med bruna ögon och en fläck på wänstra ögonsten såsom af en koppa, litet barskallig i hufwudet, et ärr på högra kindbenet, wid afwikandet klädd uti en grå wallmars jacka med blå snören och grå knappar, blå wäst och byxor med mässingsknappar, hwita ullstrumpor och stöflor, en swart silkes halsduk om halsen och stor swart hatt på hufwudet, föregifwit sig wara född i Wärmeland, och under rymning, tu år sedan ifrån fästning, soldat wid Calmare regemente, men eljest fölgt de så kallade skoijare, och lärer således besöka marknader; altså warder han härmedelst allmäneligen efterlyst: åliggandes wederbörande krono betjente så i städer som å landet, at honom noga efterspana, och wid ertappandet under säker fängslig wård hit försända.
 
Ur tryckt efterlysning daterad 1 oktober 1781 från Stockholms landskansli.

[Stefan Jernberg]

Fann en notis i vigselboken för Söderala 1726 (C:1), osäker på om den är känd tidigare.
 

 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

[Niclas Rosenbalck]

Intressant fynd i Hallaryd (i Kronobergs län) C:2 s 124; födelselängd 1724:

 
Är mer känt om Måns Larsson ?

[Niclas Rosenbalck]

Ytterligare fynd i Hallaryd (Kronob.l.) C:2 s 147, födelselängden år 1730:

 
Är Gert Hansson Mörk och hans hustru Anna Ingemarsdotter ifrån Ystad mer kända?

[Anne Minken]

I 1737 skriver amtmannen i Trondheim om et følge på to menn, en kvinne og fem barn som var tatt til fange og ble brakt til Trondheim. Mennene hadde, ifølge amtmannens brev, svertet seg som syener (sigener). Jeg kjenner navnet på tre personer i følget og lurer på om noen av dem er kjent fra svenske kilder. De to mennene var Anders Cruuse og hans sønn Johannes. Ett av barna var den tretten år gamle Maria Andersdatter. Jeg har sett at navnet Kruse forekommer under Leijon-debatten. Er Kruse en resande-slekt?
 
Mvh
Anne

[Anne Minken]

Tre søsken Danielsson/Danielsdotter med tilknytning til Bogesund (Ulricehamn).  
 
1.   Anders Danielsson også kalt Anders Danielsson Swart, født ca 1683 etter alderen som er oppgitt ved begravelsen i Stokke i Vestfold i 1773 (men kan sikkert være yngre). Omtales som hektemaker fra Bogesund i forbindelse med et drap i Falköping 1716. Han rømte til Norge og bodde i Sem og Stokke i Vestfold. Gift med Maria Jacobsdotter.  
2.   Christopher Danielsson, muligens født ca 1700 hvis det er hans begravelse som er funnet i Stokke i Vestfold 1760. Gift med Kirsten Pedersdotter. Omtalt som Anders Danielssons bror i en sak på Søndre Jarlsberg ting i 1739. Har selv fortalt (i svenskemanntallet 1734) at han kom til Norge som barn sammen med sin mor.  
3.   Maria Danielsdotter gift med Fredrich Didrichsen Svenske eller Wimmercrantz. Fredrich Didrichsen omtales om Anders Danielssons svoger (svärbror) i en sak fra 1739. Paret kom til Norge ca 1718-1720. Maria døde på Strømsø i Norge 1733. Ektemannen har i et forhør i Medelstad 1747 omtalt henne som kremmer- og borgerdatter fra Bogesund.  
Trolig hører også Mathias Danielsson Wetterstrand og Lischen Danielsdotter med til denne søskenkretsen.  
Er noe kjent om denne søskengruppas bakgrunn?

[Niclas Rosenbalck]

I Bogesund (nuv. Ulricehamn) finns i mantalslängderna bara en Daniel skriven som borgare och det är Daniel Samuelsson, som i mtl 1699 (upprättad 21 jan. 1699) anges vara död och hans hustru tigger. Dennes änka nämns även i mtl 1700 (daterad 6/1 s.å.) och var då mantalsbefriad pga M: död h: Tigger. I mtl 1701 nämns hon ej.
Ingen Daniel nämns i mtl 1681. Mantalslängder 1682-1698 finns ej hos SVAR som digitaliserat kammararkivets exemplar - kanske finns dessa års mantalslängder bevarade på Göteborgs landsarkiv i häradsskrivarens exemplar?
 
I Bogesund stad nämns:
mtl 1714 (daterad 20/1 1714) dräng Anders Swart /1  
mtl 1715 (daterad 24/2 1715) dräng Anders Swart med hustru /2 st -> i marginalen gift i åhr
mtl 1716 (daterad 22/2 1716) Anders Swart  /-/1[=hans hustru i mtl] -> mannen Rymbd
mtl 1717 (daterad 24/1 1717) Anders Swart  -  Man och hustru Rymbde
 
I mtl 1713 (daterad 9/2 1713) finns Anders Swart (eller Anders Danielsson) inte upptagen.

[Gabriel Wallgren]

Hej alla!
 
Tidsbrist gör att jag tyvärr inte hinner skriva så mycket som jag skulle önska på AF numera, men jag försöker att hänga med i svängarna när nya uppgifter presenteras. Det har varit extra intressant att ta del av Anne Minkens inlägg som kastar nytt ljus över en förmodad syskongrupp Danielsbarn.
 
Jag har därför gått igenom mina gamla anteckningar från genomgången av Ulricehamns rådhusrätt och magistrats domböcker.
 
Den Daniel Samuelsson, som Niclas nämner i inlägget ovan var kopparsmed och hade en son Anders Danielsson (modern hette Karin Andersdotter). Detta framgår av en notis från Ulricehamn rådhusrätt och magistrat A I a:6 (1707 11/12 § 7), då bördsbrev utfärdades för Anders Danielsson:
 

 
Bilden från Arkiv Digitals AD OnLine.
 
Jag har dock funnit en betydligt intressantare Daniel, i form av en Daniel Larsson, som nämns helt kortfattat i en notis från 1722 28/2 [Ulricehamn rådhusrätt och magistrat A I a:7 (1722 28/2 § 2)].
 
Det är drängen Hans Andersson som anklagas för stöld hos Borgaren Daniel Larssons hustru ifrån Hio samt ifrån gamle borgaren Simon Påfvelssons flicka Annicka Simonsdotter. Simon Påvelsson är uppenbarligen en felskrivning för hans fader Påvel Simonsson och flickans namn bör alltså istället ha varit Annicka Påvelsdotter. Sonen Simon Påvelsson bör nämligen 1722 varit relativt nygift med Lisken Danielsdotter och sedan något år borgare i just Hjo.  
 
Man skulle alltså kunna tänka sig att drängen Hans Andersson helt enkelt stulit från dels Simon Påvelssons far Påvel Simonsson dels från Simon Påvelssons potentielle svärfar Daniel Larsson.
 
Är mera känt om denne Daniel Larsson?
 
Med vänliga hälsningar
 
Gabriel

[Gabriel Wallgren]

Ett litet förtydligande av mitt inlägg ovan. Med Danielsbarn i inlägget ovan menar jag de förmodade syskonen Anders Danielsson (Swart), Christopher Danielsson, Maria Danielsdotter (gift med Fredrik Didriksson Svenske/Wimmercrantz), Lisken Danielsdotter (gift 1:o med Simon Påvelsson, 2:o med Lars Lindström) och Mats Danielsson.
 
Johan Danielsson [Wetterstrand] och hans förmodade bror Mats Danielsson Wetterstrand tillhör INTE denna förmodade syskonskara!  
 
Mvh
 
Gabriel

[Anders Berg]

Johan Danielsson [Wetterstrand] och hans förmodade bror Mats Danielsson Wetterstrand tillhör INTE denna förmodade syskonskara!  
 
Aha! Så deras föräldrar är  och ?  
 
Nu blev vi nyfikna.

[Niclas Rosenbalck]

Daniel Larsson är nämnd i Hjo stad åtminstone ifrån 1712. I mantalslängden 1710 är han ej med och sidorna för Hjo stad år 1711 är av misstag inte med på mormonfilmen. Han var gift redan i mtl 1712 och hustrun anges då ss oförmögen och mtl-befriades. Daniel Larsson är troligen inflyttad till Hjo ifrån någon annan stad 1710-11.

[Gabriel Wallgren]

 
 
Oj, vilken reaktion det blev...
 
Att det finns två Mats Danielsson konstaterade Bo Lindwall redan här (i sitt inägg den 27 december 2002 - 12:00).
 
Vilka Johan Danielsson [Wetterstrand] och hans förmodade bror Mats Danielsson Wetterstrands föräldrar är har jag just nu ingen uppfattning om, men att de inte tillhör samma syskonskara som de övriga finns det mycket starka belägg för. Jag kommer att utveckla detta inom kort!  
 
Anledningen till att dessa inlägg kommer nu (och inte för tio år sen) är att jag nu ser samband i mina egna anteckningar som jag inte sett tidigare.
 
Återkommer!
 
Med vänliga hälsningar
 
Gabriel

[Anne Minken]

Mange takk for svært interessante opplysninger og innspill angående søsknene Danielsson/Danielsdotters opprinnelse. Selv tror jeg helst at det er Daniel Samuelsson som er faren. Det stemmer best med Christopher Danielssons opplysning om at han kom til Norge med sin mor da han var barn. Jeg skal sjekke med Arnvid Lillehammer om han har noe om en svensk enke, Karin Andersdotter, som reiste i Norge i begynnelsen av 1700-tallet. I hvilke sammenhenger var det vanlig å få skrevet ut et bördsbrev? Jeg kjenner bare til det i forbindelse med inngåelse av lærekontrakter.  
 
Med vennlig hilsen
Anne

[Gabriel Wallgren]

Jag lovade ju återkomma, så jag börjar med det här...
 
Anbytarforum börjar ju bli stort...
 
...och en hel del uppgifter finns i mer än ett inlägg och kan behöva sammanfattas. Jag startar här!
 
Enligt Bo Lindwall (av mig länkade inlägg igår) så dog borgaren i Söderköping Mats Danielsson Wetterstrand i Söderköping 1743 25/2.
 
Här är borgaren i Hjo Mats Danielssons dödsnotis från Hjo stadsförsamling 1768 28/3 [Hjo stadsförsamling
F:1, s 53] (jag hade hoppats att den skulle innehålla uppgift om föräldrar, men så var inte fallet):
 
 
 
Hjo rådhusrätt och magistrat F II a:1, s 973 (ingressen till Mats Danielssons bouppteckning 1768 11/4):  
Åhr 1768 d. 11 april företogs af Undertecknade Laga upteckning och wärdering på Egendom och qvarlåtenskapen efter afledne handels Borgaren Mates Danielsson [i marginalen:] d. 16 Marti närwarande härvid des Enkja Annicka Larsdotter jemte mågen handels Borgaren Hans Johansson sondottren Jungfru Anna Britta Stolpe, med dess styffader handelsmannen i Schiöfde hr Arfvid Broman, samt dotter sonen handelsmannen härstädes hr Johan Wall och befwants Egendomen som följer neml.  
Under fast egendom En half Tomt värderad till 200 Rdr.
 
Ett mycket starkt indicium för att Lisken Danielsdotter och Mats Danielsson var syskon är denna födelse/fadderskapsnotis från Bogesund (numera Ulricehamn) från 1735 23/2 där Mats Danielsson är fadder (Christina Simonsdotters födelsenotis, dotter till Simon Påvelsson och Lisken Danielsdotter) [Ulricehamn C:2, s 401]:
 
 
 
Mvh
 
Gabriel (som återkommer)

[Gabriel Wallgren]

Tänkte först bara sammanställa Mats Danielssons (ca 1687-1768) och Mats Danielsson Wetterstrands (ca 1699-1743) barnaskaror eftersom viss förvirring har rått på den punkten. Det hela blir naturligtvis inte bättre av att båda kallas borgare i Hjo och Mats Danielsson Wetterstrands uteslutande kallas endast Mats Danielsson.
 
Mats Danielsson (ca 1687-1768) och hans hustru Annicka Larsdotter (död efter 1768) har följande kända barn:
Anders Matsson, f 1721 27/3 i Skövde [Hjo stadsfs C:1, s 82; Skövde stadsfs C:1]; handelsborgare i Hjo; d 1756 [Hjo rådhusrätt och magistrat F II a:1, s 541].
Maria Matsdotter, f 1724 10/3 i Hjo [Hjo stadsfs C:1, s 90]. d före 1768; eventuellt moder till Johan Wall, nämnd som dotterson i Mats Danielssons bouppteckning.
Stina Matsdotter, f ca 1730. d 1809 26/3 i Hjo. - G 1:o m borgaren i Hjo Hans Johansson (ca 1732-1773). - G 2:o 1779 13/6 [Norra Fågelås B:1] m Johannes Lindqvist (1754-1829), son till den här på AF välkände,  borgaren och glasföraren Peter Ludvigsson Lindqvist (1715-1783).
Britta Matsdotter, f ca 1733. d 1755 19/10 i Hjo [Hjo stadsfs F:1, s 34].
Annicka Matsdotter, f 1738 20/6 i Hjo [Hjo stadsfs C:2, s 129]; d före 1768.
 
Mats Danielsson Wetterstrand (ca 1699-1743) och hans hustru Helena Larsdotter (ca 1700-1783) har följande kända barn:
Lars, f 1731 8/4 i Lönsås sn [Bo Lindwall].
Katarina, f 1733 29/4 i Lönsås sn [Bo Lindwall].
Johannes, f 1735 dp 20/7 på Glasbruket, Perstorp sn [Anders Berg 5 juni 1999].
Anna, f 1737 13/11 i Lönsås sn [Bo Lindwall].
Katarina, f ca 1740 [Bo Lindwall].
Peter Jakob, f 1742 28/5 i Söderköping [Bo Lindwall].
 
Jag har varit inne och tittat i Lönsås, vilket ingår i Fornåsa C:2 för den aktuella tiden. Det finns som Bo Lindwall konstaterar en hel del andra resandenotiser, som förtjänar att tittas närmare på!
 
Mvh
 
Gabriel

[Gabriel Wallgren]

Om man nu tittar närmare på de övriga Danielsbarnen med anknytning till Hjo så skulle jag vilja dela in dem i två grupper. Den ena gruppen består av de från Norge bevisade syskonen Anders Danielsson (Swart), Christopher Danielsson, Maria Danielsdotter (gift med Fredrik Didriksson Svenske/Wimmercrantz).
Den andra gruppen består av Lisken Danielsdotter (ca 1700-1795) och Mats Danielsson (ca 1687-1768).
 
Till den senare gruppen skulle jag också vilja tillägga Brita Danielsdotter.
 
Brita Danielsdotter var gift med en krämare Jacob Eliasson och får med honom åtminstone barnen:
Annicka Jacobsdotter, f 1710 16/11 i Hjo [Hjo stadsförsamling C:1, s 54].
Catharina Jacobsdotter, f 1713 27/11 i Hjo [Hjo stadsförsamling C:1, s 64] (gudmor är en hustru Annica Larsdotter = Mats Danielssons hustru?).
 
Men det blir intressantare. Det finns en koppling mellan en Jacob Eliasson och Lisken Danielsdotters man Simon Påvelsson:
Den 26/11 1726 blev Borgaren och kremaren här i staden Simon Pafvelsson instämd och anklagad för att tillsammans med en Jacob Eliasson, numera soldat vid Kåkinds kompani, ha stulit eller på felaktigt sätt tillbytt sig en häst av en bonde på Dahl. [Hjo rådhusrätt A I a: 3 1726 26/11], mitt eget inlägg från  (hua, vad tiden går...)
 
Är denna Jacob Eliasson månne son till den Elias Jacobsson, som nämns flera gånger av Niclas Rosenbalck i hans genomgång av Hjo rådhusrätt och magistrats domböcker?!
 
Och i samma diskussion, men senare så nämns en rad Jacobsbarn bl a en Elias Jacobsson från Hjo, som vistas i Norge, se vidare här, samband med Anders Danielsson Swart...
 
Beträffande Lisken Danielsdotters födelsetidpunkt så får hon barn mellan ca 1721 och 1744. Hennes död 1795 26/3 i Plate, Dalum sn har Niclas Rosenbalck rapporterat om här den 25 februari 2008.
 
Mvh
 
Gabriel
 
(Meddelandet ändrat av Gabriel den 29 april, 2008)

[Gabriel Wallgren]

Ytterligare barn till krämaren Jacob Eliasson och Brita Danielsdotter:
Elias, f 1715 18/5 i Hjo [Hjo stadsförsamling C:1, s 70].  
Olof, f 1716 26/12 i Hjo [Hjo stadsförsamling C:1, s 74], d 1717 22/8 i Hjo [Hjo stadsförsamling F:1, s 11].
Johannes, f 1718 3/7 i Hjo [Hjo stadsförsamling C:1, s 76].  
 
Dessutom får soldataten Jacob Eliasson tillsammans med en Maria Jonsdotter oäkta sonen Jonas, f 1724 6/3 i Hjo [Hjo stadsförsamling C:1, s 90].  
 
Jacob Eliasson har dessutom återfunnits i GMR för Skaraborgs regemente 1725 [Generalmönsterrulla 448, KrA] där han mellan 1722 26/7 och 1723 1/8 (då han rymde) var soldat (med namnet Jacob Eliasson Fagerberg) för nr 67 (Fagerlid, Fågelås sn), tredje korpralskapet, 7:e kompaniet (Kåkinds kompani), Skaraborgs regemente:
 

[Gabriel Wallgren]

Sonen Johannes född 1718, död 1720 1/5 i Hjo [Hjo stadsförsamling F:1, s 12].  
 
Och så Brita Danielsdotter död 1719 28/12 i Hjo [Hjo stadsförsamling F:1, s 12], 33 år gammal alltså född omkr 1686:  
 

[Niclas Rosenbalck]

Bra jobbat Gabriel. Det finns mer att få fram här. Häktmakaren Elias Jakobsson ska någon gång mellan 1690 och 1692 även ha lejt sig till soldat:
 
Hjo stads dombok (Hjo stadsarkiv AI:1; GLA) 1692, rådstuga 5 juni  
Elias Jackopßon hächtemackare skrefwen till 2 mantal  
hußfattigh borttreste A:o 1690 uthan afskeedh och låte  
sigh leyia till Soldat uthij Elfzborgz lähn afgår altßå  
benämnde 2 mantal.
 
Går han återfinna i GMR?
 
Samme Elias Jakobsson (d.ä.)  bor 1684 i Sörgården - där häktmakaren Jöns Jönsson bor (g2)m. Margareta Jakobsdotter (c1645-1713) - kanske Elias Jakobssons syster?). Jöns Jönsson i Sörgården (död senast 1698) är den trolige fadern till zigenaren Per Jönsson (Hällbom ~Lindgren), stamfar för många senare resande. Andra barn till JJ är krämarna Olof Jönsson (c1660-1720; även rådman, men avsätts; g1)m. Maria NN, 2)m. Ingrid Håkansdtr) och Jakob Jönsson, vilka har barn som tar sig namnen Fahlberg o Fahlgren. En spekulation är om häktmakaren Elias Jakobsson (belagd 1684-92) kan vara son till häktmakaren Jakob Sandersson (~Alexandersson) i Hjo vilken är en mycket trolig bror till häktmakaren Per Sandersson i Hjo o. Växjö som är Skottesläkten i Gränna o Växjö stamfar. Kronologiskt passar detta eftersom Per o Jakob Alexandersson/Sandersson bör vara födda uppskattat omkr. 1630.  
 
Den Elias Jakobsson (Sandberg)(g.m. Ingeborg Toresdtr ifr. Växjö (Småland)- trol. dtr t häktmakaren Tore Persson i Växjö ohh Elisabet Arvidsdootter (Ruut)) som Anne Minken anger dyker upp i Norge och där har med sig bla syskon: Maria Jakobsdtr (Fahlberg) g.m. Anders Danielsson Swart, Anders Jakobsson o Kierstin Jakobsdtr g.m. Fredrik Eriksson, i Vimmerby, sedan i Hjo o sedan rymd åt Norge) kanske kan vara son till Jakob Jönsson i Hjo, häktmakaren Jöns Jönssons i Sörgården son ? Eller är det den fd häktmakaren Elias Jakobsson i Hjo nämnd redan 1684 som senare dyker upp i Norge?  
 
Vart krämaren Jakob Jönsson i Hjo (son t Jöns Jönsson o bror t Olof Jönsson (c1660-1720) tar vägen vet jag f.n. ej. Anmärkningsvärt är att i samma kringfarande sällskap som tas till förhör i Stokke i Vestfold år 1740 uppträder enligt Anne Minkens inlägg också kopparslagaren Jakob Olsen Faldberg - och denne bör vara densamme namne kopparslagaren (Jakob Olofsson Fahlberg) som är son till Olof Jönsson i Hjo, Jöns Jönsson i Sörgården son.

[Anne Minken]

Fläckebo i Västmanland januar 1714 (C:2 Födde 1714-1756): Jacob. Elias Jacobsons barn ifrån Hio stad, och Västergötland …(??) under bemälte borgarens Jacobssons wandrings tijd i hans ?? …… Blant fadderne er borgaren i från Hio Johan Jacobson. Kan faren være den Elias Jacobsson som kom til Norge i 1720?

[Anne Minken]

Takk til alle bidragsytere så langt! Når noen av Anbytarforums fremste eksperter på resandeforskning kaster seg på, har jeg et håp om at det kanskje kan være mulig å finne foreldrene til ”Danielsbarna” og ”Jacobsbarna” i Norge.
 
Så noen få utdypende kommentarer. Niclas skriver at de er i ”samma kringfarande sällskap”. I 1740 var de fleste av disse personene mer eller mindre bofaste i Sem eller Stokke. Frederich Erichsson med kone og barn og Elias Jacobssons enke og hennes barn foretok i henhold til det som kom fram under forhøret, relativt lange handelsreiser med kramvarer men de var bosatt på plassen Bruserød i Stokke.  Anders Danielsson Swart var trolig fast bosatt i Sem fra 1728 og i Stokke fra ca 1750 til sin død i 1775.
 
Jeg kjenner bare den videre skjebnen til tre av Anders Danielssons barn, men disse var fastboende. Sønnen Mathias  ble underoffiser, i tillegg drev han som gjestgiver og med en omfattende handelsvirksomhet. Datteren Lisken f. i Sem 1732 ble gift med en saltmester på det nærliggende Vallø saltverk. En betydelig klassereise for barna til en hektemaker som også var drapsmann. Men Anders Danielsson hadde lagt grunnlaget. I tillegg til øl- og brennevinssalg drev han også med oppkjøp av gårder og pengeutlåning.
 
Av forhøret får en inntrykk av at Elias Jacobsens familie reiste rundt inntil 1738 da enka og de tre barna kom til Stokke. Ingeborg Thoresdatter døde i Stokke i 1747. Barna hennes ble fastboende i Stokke så langt en kan lese ut av kirkebøkene. Fredrich Erichsson med familie må ha forlatt Stokke etter at de ble løslatt fra arresten i 1744. Jeg har tidligere oppgitt Kiersten Jacobsdotters fødselsår til ca 1704 ut fra aldersopplysninger i det jeg trodde gjaldt hennes begravelse. Jeg har nå kommet fram til at det må dreie seg om begravelsen til en navnesøster. Kiersten kan være eldre, hun fikk sitt siste kjente barn i Stokke i 1737.  
 
Det er påfallende at de tre svogerne, Anders Danielsson Swart, Elias Jacobsson og Frederich Erichsson alle var ”kommet i Mands skade” eller hadde begått ”Mandrab” i henhold til de opplysningene som framkommer i svenskemanntallet av 1734. Anders Danielsson Swarts ”Mands skade” er dokumentert i et innlegg av Gabriel Wallgren fra 2.6.1999 under Lund. Kan de andre to også finnes i domboksnotiser?
   
Saken fra tinget i Stokke var langvarig og den strekker seg over en 50-60 tettskrevne sider i tingboka. Jeg har langt fra klart å tyde alt og vil komme tilbake med flere opplysninger. Her kommer i første omgang litt mer om kopperslageren Jakob Olsen Faldberg. Han klarte å rømme fra arresten i Stokke i september 1740. Seinere ble det brakt på det rene at han var blitt pågrepet som løsgjenger og med falsk pass i Helsingør. Der ble han dømt til seks måneders straffarbeid på Kronborg festning og deretter landsforvisning.  
 
Til slutt litt om slektskapsforholdet mellom ”Danielsbarna” og ”Jacobsbarna” i Norge. At de tre ”Danielsbarna” er søsken framgår klart av kildene. Det samme gjelder for Anders og Elias Jacobsson og Kiersten Jacobsdotter. Når det gjelder Maria Jacobsdotters (Anders Danielsson Swarts hustru) tilhørighet til denne søskengruppa bygger jeg på at Anders Jacobsson omtales som Anders Danielssons ”broder” og at Kiersten Jacobsdotters barn kaller Anders Danielsson sin ”moderbroder” Jeg har antatt at ”broder” her brukes synonymt med svärbroder. Jeg tror det er den mest sannsynlige forklaringen, men en annen mulighet er jo at Anders Danielsson kan være deres halvbror som Arnvid Lillehammer har foreslått i et innlegg her på Anbytarforum.

[Niclas Rosenbalck]

Tack Anne. Bra att du klargjorde att de var bofasta i Sem och Stokke. Trodde de anhölls för att de var omstreifare, men såg nu att det var pga en misstänkt stöld.  
 
När det gäller Anders Danielsson Swart så undrar jag om inte det gjorts en förhastad identitet med denne och den av Allan Etzler nämnde sachsaren Anders Swartz. Etzler nämner i sin avhandling å s 103-104 angående en flock zigenare på 20 personer som gripits i Örebro 1729 bland andra om: ...en fyrtioårig man, Anders Swartz, född i Sachsen, som tillfångatagits vid »Torn», då han varit »herretjänare». Efter ankomsten till Sverige hade han tjänat som soldat i 10 år och kunde uppvisa en kopia av ett avskedspass från år 1721. Hustrun var svenska.
 
- Vad är det som talar för att det skulle vara en och samme man? Anders (Danielsson) Swart är ju häktmakare och borgare i Hjo (rymd 1716) samtidigt som sachsaren Anders Swartz tjänar i svensk tjänst som soldat (avskedsbrev 1721 efter tio års tjänst). Anders Swartz blev tillfångatagen i slaget vid Thorn år 1703 då svenskarna besegrade den valde polske kungen August den starke av Sachsens armé. Swartz kom troligen att vara krigsfånge flera år innan han kunde övergå i svensk aktiv tjänst (gissningsvis efter förlusten av svenska huvudarmén vid Poltava år 1709 då svenska armén behövde all möjlig krigspersonal för att sätta upp en ny armé mot danskarnas hot i väst - detta stämmer då väl med att han ska ha tjänat tio år, dvs ca 1711 till 1721).

[Anne Minken]

Jeg er helt enig med Niclas i at Anders Danielsen Swart og Anders Swartz fra Sachsen ikke kan være samme person. Jeg hadde bare tatt kopi av første del av innlegget og glemte at det også i samme innlegg ble lansert en hypotese om at Anders Danielsen Swart og Anders Schwartz var samme person.
 
Anders Schwarz fra Sachsen kan imidlertid være identisk med den Anders Swart  
som er nevnt i Gabriel Wallgrens innlegg fra 2002 under Laurin: . Jeg har sett på den kilden Etzler har brukt, og her er det litt flere opplysninger enn det Etzler har tatt med i sin bok.   Anders Swartz hadde tjent i ti år under generalmajor Schomers sedermera Hr. Öfversten Zingerlings regemente. Han har en hustru som er ”född i Blekingen och två egna samt ett stiufbarn alla födde i Blekingen.”. Videre står det at han har livnært seg med ”skomakare-arbete”. Kanskje kan opplysningen om at hustruen og barna var født i Blekinge kaste nytt lys over svogerskapet med Johan Reiner?  
(Överståhållaren. Examinations protocoll av 7. desember 1728)}

[Anne Minken]

Kan noen tyde hele teksten i dåpsinnføringen fra Fläckebo 1714 (se over, mitt første innlegg 30.4.)
 
Mvh
Anne

[Niclas Rosenbalck]

Fläckebo C:2, s 1, födelselängd 1714;dop nr 2:
Jacob /; Elias Jacobsons barn ifrån Hio stad, och Wästergötland, natus
under bemälte borgarens Jacobsons wandrings tijd, i hönås, emillan
den 7. och 8: jan. åm natten: Testes Pastor Mag: Laur: Höier, Borgaren
ifrån Hio Johan Jacobson, Madame Margareta Sernander, Pastoris
hustru, Erik Bengtsons hust: i Hönås Anna Pärßdott. Per Johanßons
hust. ibid. Anna Erikzdott. ibid. renatus den 10 jan.

[Anne Minken]

Borgere fra Alingsås: Kjenner noen til to borgere fra Alingsås som er nevnt i en sak fra Göteborg i 1711: Petter Håkansson Hult og Didrich Didrichsen Meldau? (Göteborgs kämnärsrätts dombok 15.8., 12.9., 16.10.1711).  
 
Petter Håkansson Hult var blant de arresterte i en sak som gjeldt tyveri fra provincialinspektoren Olof Elgfoots hustru. Petter Håkanssons Hults kone het Ingebör Larsdotter. Hun hadde vært i Elgfoots hus for å selge glass sammen med en kvinne som het Dordi og en pike, Catharina. Dordi hadde lovet å spå Elgfoots tjenestepiker. Ingebör fortalte at hun var født i Falun. Hennes far hadde vært ryttare og siden gewaldiger. Petter Håkansson Hult satt arrestert sammen med sin kone, sin svigermor og fire små barn.
 
 
Didrich Didrichsson Meldau er nevnt i saken fordi han skal ha kjøpt en sølvkanne av den hovedtiltalte Anna Maria Adamsdotter. Didrich Didrichsson Meldau kan som tidligere nevnt av Gabriel Wallgren og Niclas Rosenbalck under Övriga släkter Wimmercrantz være en bror av Fredrich Didrichsson Svenske.
 
 
Mvh
Anne

[Niclas Rosenbalck]

Hej Anne!
 
Petter Hult nämns i Alingsås stads mantalslängder redan 1710, han skrivs ss. Petter Hålt 1711 och 1712. I sistnämnda mtl har han tillägget att han är död. Didrik Didriksson (eller Didrik Didriksson Meldau som han kallas i de av dig refererade protokollen) är ej nämnd i Alingsås. Uppgiften att han var borgare där kan alltså vara felaktig. Inte ovanligt att det förekommer felaktiga uppgifter bland en del resande vid rättegångarna - de ville gärna kunna visa upp laga försvar att de hade rätt att bedriva handel i någon småstad - och det förfalskades därefter också en hel del pass för att kunna bedriva handel på andra orter. Detta förfarande har jag sett vid min granskning av Vimmerby domböcker, varifrån flera resande påstått sig ha varit borgare utan att ens finnas omnämnda ha svurit borgared eller erlagt skatt där (vilket de var tvungna för att lyda under handelsprivilegierna). Inget nytt under solen alltså! I rättegångsprotokollet 12/9 1711 nämns även Gustaf Larsson i förbifarten - denne bör vara densamme som står som borgare bland de resande i mtl 1710-12, därefter figurerar han ej i ALingsås.
 
Om Anna Maria Adamsdotter får vi veta att i Swerige har hon warit een 4 Åhr, hennes Föräldrar hade bodt i Gränna, sedan hon reest öfwer Helsingborg till Dannemark, sedan gifwit sig uthrijkes, och kommit in i Swerige igen. Vidare nämns en hennes dotter NN en ungh Flicka hos vilken man även funnit de ifrån Elgfoot stulna sakerna. Vidare nämns i protokollet i samma följe: Petter Franswegen, Bartolomeus Ludvigsson (gift med Anna Maria Adamsdotter), Ludvig Didriksson (denne hade slagit BL en örfil på Kärra krog dit följet samlats vilket väckt uppmärksamhet).
 
Didrik Didrikssons tillnamn Meldau verkar vara ett tyskt (tysk-baltiskt?) ortnamn - går detta att återfinna på någon historisk karta över gamla tyskspråkiga handelsorter?

[Anne Minken]

Takk for raskt svar. Har du inntrykk av at Petter Håkansson Hult var resande og finnes det noen forbindelseslinjer til senere resande med navn Hult? Ett interessant trekk ved denne rettergangen er jo at Petter Håkansson Hult med familie befinner seg i et så internasjonalt selskap.  
 
Ved et googlesøk på Meldau finner jeg at det er en landsby i Bayern, ca fire mil nord for Regensburg som har dette navnet.  
 
Mvh
Anne

[Niclas Rosenbalck]

Har Gabriel eller någon annan kommentarer till denna intressanta notis:
 
Alingsås rådhusrätts dombok 6/10 1711 (GLA):
den 6 October, höltz uthan Wedergiällningh Extra ordinarie Rådstugu
af närwarande Borgmästaren Ulrich Paulin, Rådmännen
Anders Erichson, Daniel Erichson Helman, Anders Larßon och
Swen Söfringßon
1o Daniel Perßon Stolpes hustru Kirstin Larßdotter från wennersborg
klagade öfwer en från Norrie förrymbd Soldat som elliest
omgår i landet och flickar kiättlar och kopparpannor, wid
nampn hans Knutßon Öfwerlangh som säger sig hafft herr
landzhöfdingens paß ifrån Wennersborgh men det förlorat,
och förmådt herr Probsten Forssel: samma paß å Prädikesto-
len här i staden effterlysa, derföre att han hans Knutzson
med dragen knijff faret emot henne i Rådmans Anders
Erichsons huus här i Staden och sagt sigh skohla henne mörda,
eller skiähra Tarmarne uthur henne.
Sonen af förbemälte hustru Anders Danielson klagar sam-
maledes att Rymmingen Hans Knutßon slagit honom
en öhrfyhl.
hustru Kirstin sågh mycket illa och blodigh uth i ansichtet af et
slagh som hans Knutson slagit henne med Een kanna, så att
öfre läppen ähr mit i tu klufwen, hwaraf hon ähr illa utseende.
Rådman Anders Erichson i hwars huus detta buller skiedt,
seyer sig härom så mycket mindre kunna förtällia
eller willia något, som han då af ett Ruus och ondt i hufwudet
satt Sofwande och lagdt hufwudet på armarne som lågo kors
wijs, det dhe andre sanna med honom.
Rådman Anders Erichsons hustru Maria Ingelsdotter, sedan
intet jäff emot henne wahr effter aflagd Eed betygade att
hustru Kirstin Stolpe begynte på sitt måhl att tiltahla hans
Knutson, men förstod intett hennes tahl, då hans tolckade
wähl, at det wahrit illa tahlat och sade till henne, giör
du migh det så wohro det wärdt att slå dina tänder i din
hals om du trollar migh, eller och skiära dig med en knijfff
så förmådde hon intet giöra honom någodt ondt, hwarpå
hon swarade sigh Wähl wahra af Tartarne berycktad att hon kunde
något, och hölt på at inbilla folcket det samma, seÿandes
om Anders Erichsons hustru hade 7.gårdar, så skulle hon blifwa
dem alla qwitt och mista dem. då foor han ut och tog i hennes
arm, hwaraf hon nu Wijsar blånad på Wänstra armen,
och sade du skall föllja migh på den platz som iagh will hafwa dig
hon kallade honom en penningeherre och beskylte honom
att han farit om med orätta Paß i landet, derpå swarade
han henne, du skalt wahra en hoora till des du sådant bewijsar
åter sade hon det han fölljer en hoora i landet, han swarade
den med digh och Tater Tyget, gifwer iagh den och den, hon
sade om det wahr 7.tiugh till digh, det första band iag binder
så binder iagh digh och dhe andre, Wijdare seÿer hon sigh
intet hafwa i denna Saak som hon minnas kan till at wittna.
hustru Kirstin Stolpe förklarade sigh hafwa tilltahlt Hans
Knudtßon på [color=0000ff]Rotwälska Språket[/color] med deße orden, [color=0000ff]Ja
Tÿrte deÿ i Funckervirum[/color] ähr effter deres egen uthtydning
så mycket sagdt, Jag sågh digh i wermeland, der hade du
en gast med digh, en annan med sigh, således hwar med
sin kona.  han näkade och sade det wahra Osandt.
hustru Kirstin Stolpe seÿer att denna Norbaggen Wahrit 5.åhr
här i Rijket och att han suttit i Tiufwekistan i åhmåhl för
Skiälmstycke och derföre att han aftagit åhmåhlsbo näringe
och sedan gådt till wennersborgh och tilpracticerat sigh landz-
höfdingens paß, dermed han i landet åhret igenom om-
kringfarit, och nu ingenstädes har beskydd.
På alfwarsamb och flijtigh Ransakning med henne Kirstin
Stolpe och frågan om hon kan något, anten Trolla eller
binda 7.tiugh eller och afhända någon 7.gårdar, swarade
hon sigh hafwa wahrit med öhl öfwerlastad och drucken att
hon intet förstådt hwad hon sagdt, betygandes widh gudh och
och sin Saligheet, det hon i häxerij och Trollande intet kan
mehr ähn det barn som föddes i natt, men tror på sin
Jesum Christ och weet att icke 7.tiugh skall henne förorätta,
då hon har en rätt Saak att påstå.
Per Swenßons hustru ifrån Bogesundh Maria Andersdotter
Swor och sade att dhe sutto till bordz och drucko och enähr
hustru Kirstin tilltahlt Norrbaggen, så swarade han skall
du trolla migh, så skall iag skiära op dina kiäfftar, hwar-
om dhe täflade med hwar annan men kan intet så noga
minnas orden eller Sammanhanget, och enähr dhe länge
stridt så förlijktes dhe medh handräckiande, hwareffter hon gick
uth och hos Borgmästaren sigh beswärade.
Enähr dhe båda Wahrit hos Borgmästarens och hon förmådt
civil arest på Norbaggen, Hans Knutßon, gingo dhe tilbaka till
qvarteret hos rådmannen Anders Erichson igen, då kiöpte han Een
kanna öhl, enähr Stadztiänaren Wille hafwa honom till Rote-
mästaren i arest, sade Norbaggen sigh först willia försöckia
om han kunde komma till förlijkningh med henne, och sedan
dhe hade uthdruckit öhlet sade på sitt måhl, så wähl som på Swänska
iagh skall låta klippa digh, derpå sade han skall du Trolla migh
och på Stadztienarens afrådande, och at innehålla med sådant
buller, togh han ett wedträ och wille Stilla dem, då togh
norbaggen Een full öhlkanna och slogh till hustru Kirstin
att läppen klyfdes på henne och slogh sedan till hennes
goße Een öhrfyl, och gick derpå i arest.
Wijdare seÿa Parterne sigh intet hafwa i denna Saak att
anföra, uthan å båda sijdor klaga ymsom hwar emot
annan och påstå plicht. hwarföre RådstuguRätten togh
Saken inom lyckta dörar i betänckiande och sålunda
resolverade.
   Resolutio
Aldenstund Daniel Stolpes hustru Kirstin Larsdotter från
wennersborgh uthi dryckzmåhl med sitt buller och owäsende
Retat den ifrån danska Norrie förrymbde hans Knutßon
att icke allenast med otijdighet och skambligt munbruk henne ofwerfalla
uthan och omsidor sedan han tillsagd wahr civil arrest ändå opmuntrat
honom till wijdare owäsende både med Swordom och annat, hwaraf
händt att han slagit hustrun i ansichtet med en öhlkanna och dermed
klyfft den öfre munläppen så att hon nu illa blodig och uthseende ähr
och derför gifwit hennes Son 1. öhrfijhl, altså dömmer RådstuguRä[tten]
skiähligt, att Kirstin Larsdotter skall plichta i förmågo af  kongliga förordningen
om Eder och Sabbatzbrott de Anno 1687 den 17 october §3 sine 5 daler Smt till kyrck[an]
och dem emot kyrckiowärdens Anders Tohlssons qvittens emedan hon förmå
at betahla aflefwerera, och hans Knutßon deremot i brist af Pennin-
geböter så för hwad han i lijka måtto effter samma arg: och desuthan
effter 9. och 12. Cap: Såram B: med willia St:l: plichta borde at slijta
spö uth för Rådstugudöran, som på Stunden wärckligen Skiedde.
 
I notisen framkommer alltså att det rör sig om resande och deras särskiljande språk omnämns också, men kallas för rotvälska. En mening av språket löd alltså Ja Tÿrte deÿ i Funckervirum.
 
Under Forskning om resandesläkter » Historia » Hjo nämns om Daniel Stolpe, som där även kallas för Daniel Larsson. Det bör vara samma familj och Persson är ett skrivfel i Alingsås dombok - alternativt att de delvis farit med osanna namn (jfr hustruns namn Kirstin Larsdotter med vad som framkommer under Hjo!). Sonen Anders Danielsson bör ju vara densamme (Anders Danielsen Swart. Boer paa Pladsen Laschen ) som Anne Minken omtalar rymde till Norge för en mansak, dvs dråp (=> dråpet skedde på soldathustrun Britta Larsdotter , se Falköpings Rådhusrätt och magistrat dombok 1716 27/8, refererat efter Gabriel Wallgrens inlägg 2/6 1999 under resandesläkter: Lund), och kom in dit i september 1716. Denne Anders Danielsson var gift med Maria Jacobsdotter ifrån Hjo.
 
Går Daniel Stolpe att återfinna i Vänersborg ? Samma stad som zigenaren häktmakaren Johan Henriksson i Vimmerby (fadern till krämaren Modvig Johansson Wimmercrantz) ska ha varit född i.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2009-08-12 22:16)

[Gabriel Wallgren]

Hej Niclas!
 
Ja, den var ju sannerligen intressant! Bra jobbat Niclas!
 
Per Svenssons första hustrus namn var tidigare bara känt genom sonen Anders Persson Frimodigs (ca 1705-1752) dödsnotis. Nu fick vi alltså bekräftat att hon verkligen hette Maria Andersdotter. Hon bör ha dött 1712 eller 1713, ty 1714 (eller absolut senast 1715 24/2) är Per Svensson omgift med sin andra, till namnet okända, hustru.

[Anne Minken]

Her har Niclas gjort nok et usedvanlig interessant funn. Jeg har sammenholdt den gjengitte setningen på ”Rotwälska Språket” med dansken N.V. Dorphs rotvelske Ordbog (1837). Der finner jeg ”tyre” = å se. ”Funckervirum” antar jeg er en form for direkte oversettelse av et stedsnavn. Slike stedsnavnsformer er så vidt jeg vet både  vanlig i skandinavisk romani og i rotvelsk. Funcke (ild) er trolig en oversettelse eller et ordspill til ”värme” (Värmland). Dorph oversetter ”virum” med vei (väg) eller ”veir” (väder).  
 
Det kan nok være Anders Danielsson Swart som seinere kom til Norge, som figurerer i denne rettssaken. I så fall er det den eneste kjente kilden hvor tater-betegnelsen brukes om hans familie.