ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Resande under 1600-talet  (läst 3348 gånger)

2008-09-27, 10:12
läst 3348 gånger

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Georg Adam Struwe (1619-1632) var en berömd tysk jurist, professor i Jena. Han skrev bl a Iurisprudentia Romano-Germanica Forensis, standradverket i juridik under mer än 100 år

2008-09-27, 10:26
Svar #1

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Johann Georg Godelmann var en tysk teosof och ockultist som skrev om häxkraft, djävulsdyrkan, divina magica och liknande saker runt sekelskiftet 1600.
 
De låg inte så bra till, de som kom till Eksjö 1699.
 
(Meddelandet ändrat av izla den 27 september, 2008)

2008-09-27, 11:08
Svar #2

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Hej!
 
Texten ur Eksjö CI:2 har jag tidigare lagt in här på Anbytarforum i en diskussion, men kan nu inte via de sökmotorer som står till hands återfinna den. Vet någon var den hamnat?
 
mvh
Niclas

2008-09-27, 11:30
Svar #3

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Kan den ha varit under en rubrik som sorterades bort efter datainspektionens beslut?

2008-09-27, 11:37
Svar #4

Utloggad Eva Dahlberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4039
  • Senast inloggad: 2024-03-12, 18:31
    • Visa profil
Niclas, en del finns här under Anbytarforum » Språk, ord och namn » Latin » Översättning av latinsk text » Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-19 (postat torsdagen 20 november 2003).
 
Hänvisningen i det inlägget fungerar inte (kan även bero på att diskussionen flyttats efter den omstrukturering av ämnen och rubriker som gjordes hösten/vintern 2005), så det går inte att se var den delen av diskussionen finns.
 
Hälsningar,
Eva
 
PS. Jag använde google-sökningen i funktionen Sök i Anbytarforum och skrev in eksjö adamo - efter att ha sökt med olika tänkbara nyckelord som kunde ha använts.  
 
(Meddelandet ändrat av edah den 27 september, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av edah den 27 september, 2008)

2008-09-29, 17:04
Svar #5

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Vid Uppsala rådhusrätt 1667 den 7 januari (ULA, Uppsala RR AIa:7 (1667-1670)s 2) nämns följande intressanta notis bland allt annat:
Förmantes och wahrnades alfuarligen borgerskapet
för olofligit partijs hÿsande, efftersom förminnes
att något sådant slagz folck skall hafua sigh begifuit
hijt ifrå Stocholm, Kungiordes alltså att om man
widh en anstellande ransakning och inqvisition, fin-
ner sådan slagz folck hoß någon hÿsas, skall huß-
werden plichta medh 40 marker, effter dett för detta
publicerade herr landzhöfdingens förbodh.
 
Vad detta folck var för några som kommit till Uppsala ifrån Stockholm kan diskuteras - men då Uppsalas bödel Jakob och hans familj 1669 är belagda som talande häktmakarespråket, troligen den äldsta indikationen för svensk romani, kanske det kan vara värt att sätta denna notis i förbindelse med  bödelsfamiljen.  
 
Vad är egentligen mer känt om bödeln Jakob och hans son Lars Jakobsson ? Sistnämnde blev 1669 dömd till döden för en påstådd stöld av några hos sig härbärgerande dalmasars pengar  efter att i berusat tillstånd ha skojat med dem. Straffet blev omändrat av Svea hovrätt till att fadern skulle risa sin son offentligt, vilket fadern Jakob först vägrade men efter sträng förmaning av överheten sedan utförde på Uppsala torg. Är denna familj släkt med skarprättarfamiljen Meijer som kom till Uppsala litet senare under 1600-talet?

2009-08-31, 11:43
Svar #6

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Mord i Lappmarken våren 1698? - på Tiggare eller resande Folk
 
År 1700 den 31 januari hölls ordinarie laga ting i Torneå Lappmark uppå Jukkasjärvi Tingställe, med Lapp Allmogen av Sigge- och Tingevaara byar, närvarande Inspektoren och Befallningsmannen välbetrodde Salomon Steigman, med följande Nämdemän..., vari framgick av protokoll [utan §]: Samma dag företogz den i förledit Åhr af Lendzmannen [= länsmannen] Olof Mikkelsson Törneqwist angifne saak, öfwer Lappmannen Lars Andersson Kurainen i Cautomjaur by [= Kaitum], och dess Söner Amund och Iwar, sampt Olof Amundsson och hans Son Amund Olsson, hwilka efter Uthkommit rychte, skola hafwa dräpit och Mördat 3ne Personer, bestående af Man, hustru och dotter, dhe der Kommit ifrån Finland hiit Opp I Lappmarcken till att sökia sig sädan hoos Christmilda Menniskior, som först skola afhändt Lars Kurainen uhr ett dess Stabuhr eller wisthuus någre Pertzedlar, och han med Ofwannembde sine Söner och grannar rest efter dem och dräpit, som förledne Åhrs Protocoll d. 7 Februarii här sammastädes hållit wiidare Uthwiisar, hwarutaf domhafwanden wid förbiiresan i Jockmock och Luhleå Lappmarck, blef förordsakat, att låta hämpta med sig derifrån hiit till Torneå Lappmrk. [= Lappmark] Och detta Jukasjärfwi Tingställe, några, af dhe i saken witterligen, berychtade, som der sammastädes tillstädes waro, på det dhe, jämbwähl dhe här warande, på ett ställe examineras måtte, och saken Komma til sluth.
 
Blifwandes tillstädes warande Ländz- och Tolfmännen i begynnelsen tillfrågade, om dhe nu sedermehra Kunnat inhämpta någon större wissheet om samma rychte? Hwar till swarades, att såsom Cautomjaur by, hörer Under Luhleå Lappmarck, och något afsiides ifrån dhe andre Lappebyarne, hafwa dhe ingen ytterligare Kundskap der om Kunna inhämpta, ähn som Kyrckoherdens Wällärde hr. Kristian Elingii [= Kristian Elingius] relation af d. 21 Decemb. 699 [= 1699] innehåller, emedan Ländzmannen Olof Mikkelsson Törnqwist, den der samma saak, förledit Åhr, in för Rätten angaf och der om giort sig bäst Underrättat, har förledne Sommars med Lapp Kånan Sigrid Nilsdotter rymd här ifrån Öfwer till Norje.
 
Altså Uplästes Kyrckoherdens här sammastädes Wällärde hr. Kristian Elingii Öfwergifne skrift, den der innehåller som skulle Per Larsson Kurainens hustru Margrete Nilsdotter för honom berättat, det hennes 2ne Mans Brödrar Amund och Iwar, sampt Olof Amundssons Son Amund Olsson, med een Lappdräng Anders Jönsson Pissi benembd dräpit 2ne Pärsoner, som een annan Lappmans Äfwen wid Nampn Lars Anderssons hustru Elin skal hafwa sedt, och sedan för henne och dess Man Oppenbarat.
 
Hwar med den eena efter den andra af Parterna eller dhe berychtade/: hwilka och för detta Åthskilde warit:/ för Rätten särskilt framkallades, med Alfwarsam förmaning till sanningens bekiännelse. Giörandes Lars Andersson Kurainen först i denne Saak, fölliande berättelse, Nembl.:
 
Anno 1698 om Wåren Siu dagar efter Erichzmässo tiid, har een hans Son Petter wid Nampn, den der hade sin Kåtta [= kåta], ett stycke ifrån dess Faders, Kommit heem till honom, Omrörandes, huru såsom han, dagen förr, gått Öfwer ett bärg, belägit på Södre siidan om Träsket Ortejaur 1 ½ Miihl ifrån dheres heemwist, och ther ifrån blifwit warse 2ne Personer dhe där Kommit uhr dess Faders Lars Kurainens Stabuhr, som stood på een hollma [= holme] i samma Träsk, befruchtandes att dhe icke warit rätta i sine Ährender, hwarföre och Lars Kurainen med sine Söner Amund och Iwar, tilliika med een annan Lappdräng Anders Jönsson Pissi wid Nampn, ifrån Siggewara by, reste till samma Träsk och Stabuhr, då dhe funne att derifrån war stuhlit Fyra stycken wåtreip [= våtrep] eller rachtis, som brukas till Kiörredskap på Reenarne, sampt een Fårskins fäll, någet nötter, och Tu par Skoor;
 
Lars Kurainen och hans Son Amund, togo sig då förr att Fiska i samma Träsk, men Iwar och Anders Pissi gingo till Olof Amundssons Kåtta, Ungefähr een Miihl ifrån Träsket, att Kundgiöra honom, som och på samma hollma hade sitt Stabuhr, att Tiufwaran [= tjuvarna] hade warit uti Kurrainens bodh, hwilka dagen efter Kommit tillbaka och tilliika med dhe andra Fiskade där i Träsket i 8ta dagars tiid, Men om denne hans Son Iwar och Anders Pissi, medan dhe om Natten woro bårtta, råkade på dhe samma som Tiufnaden begått, sade Kurrainen sig alldrig hafwa förstått, och ähr han liika Kloker, om det warit Lappar eller annat reesande Folck. Annan berättellse Kunde Rätten af honom alldrig fåå eller bekomma.
 
Dernäst, och sädan Lars Andersson Kurrainen hade tagit afträde ifrån Rätten, framkallades hans hustru Elin Amundsdotter, som giorde sig i saken alldeles Okunnig, säyandes, sig der af alldrig mehre hördt ähn det, att hennes Man och Söner hafwa omtalt huruledes uthur deras Stabur wid Ortejaur, blifwit någre Partzedler stuhlne, som dhe icke Kunnat igenbekomma.
 
Lars Andersson Kurrainens Son Amund Larsson, blef der effter inropat, hwilken, Oachtat alle Alfwarsamme förmaningar till sanningens bekiännellse, betygade sig alldrig hördt det något dråp på dhe resande wore begått, för ähn han af rychtet som derom gick Kring Lappmarcken, förledit Åhr, fick höra, och inför Rätten blef examinerat, och tillstod fuller Amund, det han fölgde med sin Fader till Träsket Ortejaur, deraf uhr hans bodh eller Stabur Fyra stycken rachtis, Een Fäll och Tu par Skoor warit stuhlen, Jämbwähl och att hans Broder Iwar med Anders Pissi gingo till Olof Amundssons Kåtta, der ifrån dhe dagen efter tillbaka Kommo, men att något dråp wore i medlertiid föröfwat, sade Amund sig Alldrig sedt något teckn eller Liiknellse till.
     
Den Andra Lars Kurrainens Son Petter, giorde Äfwen liika berättellse med sin Fader och Broder Amund, Nembligen det han .698 [= 1698] om wåren, straxt effter Erici tiid, blifwit fierran ifrån warsa 2ne Personer, Gångandes ifrån dess faders Stabuhr, Norråth Träsket Ortejaur, hwilket han, dagen efter, berättade för sin Fader, wid det samma han derifrån hämptade Een Way Reen, som för honom bortluppit, med hwilken han och strax heemgick.
 
Den 3die Lars Kurrainens Son Ivars uthsago, Öfwerens stämde Alldeles med dhe andras, så wähl om resan till Ortejaur, som om den föröfwade Stölden i Stabuhren, och att han med Anders Jonsson Pissi, straxt gick der ifrån till Olof Amundssons Kåtta, der dhe blefwo öfwer Natten, och dagen efter tillbaka igen, Skolandes dhe alldrig det ringaste hördt, af hwilken Stölden ähr föröfwat, fast mindre dem treffat eller ihiälslagit.
 
Olof Amundsson i Cautomjaur, war nu icke här wid Tinget tillstädes, eller inom Tingztiiden, Kunde efter skickas, Utan dess Son Amund Olsson, framhades till examen, men han kom ey heller till annan bekiännelse, ähn att Ivar Larsson Kurrainen med Anders Jonsson Pissi, hafwa Ofwanbemte. [= ovan bemälte] tiid om een Affton Kommit uti dess Kåtta, och sagdt för honom, huruledes några saker uhr Lars Andersson Kurrainens bod eller wisthuus wid Ortejaur, wore stuhlen, och sedan dhe blifwit hoos honom Öfr. Natten, hafwa dhe bäggie Ivar och Anders fölgdz derifrån, förklarandes Amund Olsson för den största Osanning, att någre Personer blifwit af sig eller dem dräpnä den gången, ey heller skal han någonsin sedt eller hördt det någre främmande gått der förbii.
 
Sidst förehades Per Larsson Kurrainens hustru Margrete Nilsdotter, som för Kyrckeherden hr. Kristian Elingius har sagdt och berättat, det 2ne hennes Mans Brödrar Amund och Ivar, sampt Olof Amundsson och Anders Jonsson Pissi, skolat detta dråp begått, och befalltes henne att ingalunda förtiiga sanningen, dock willa hoon i förstonne intet swar gifwa ifrån sig, men sedan Rätten med henne länger arbetat, Kom att referera, som skulle hennes Swärfader Lars Andersson Kurrainen och Swär Moder hustru Elin Amundsdotter sampt dess Swåger Amund, Undsagt att dräpa henne, förmenandes hoon, som hade dhe welat sökia till at dränckia henne i een Älf Hoikemjoki, eller och skiuta henne i hiähl; Sedan hon detta Uthsagdt, fick Rätten af henne icke ett ord till swars, oachtat hwad fliith som der på anwändes.
 
Hwarföre och emedan hoon för Kyrckoherden har sagdt som skulle een Annan Lars Anderssons hustru Äfwen wid nampn Elin, Kommit till Per Larssons Kåtta, och dråpet för henne och dess Man omtahlt, Ty förehades åter Per Larsson, den der sade och refererade, att denne Lars Anderssons hustru Elin, har/: som han menar:/ .698 [= 1698] om wåren, een gång Kommit uti hans Kåtta, och beklagat sig der Öfwer, att hennes Man, hade några dagar warit bortta, befrychtandes att han gått neder i iisen, Alldenstund hoon hördt, som hade det ropat eller Skriikat neder åth Siön, Men intet wiidare tahl skal hustru Elin der om hafft.
 
Denne Lars Andersson, som nu icke ähr här wid Tingz Platzen tillstädes, skal, tilliika med sin hustru, med första som skiee Kan, hiit kallas och Examineras i denne saak.
 
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 31/1, utan §.  
Målet kom att fortsätta den 1 februari (se nedan).
-------------------------------------------------------------------
 
År 1700 den 1 februari, hölls vidare laga ting i Jukkasjärvi och Torneå Lappmark, vari framgick av protokoll [utan §]: Då blew Lappmannen Lars Andersson Kurrainen med dess hustru Elin, sampt Sönnerne Amund, Petter och Iwar, till liika med Oluf Andersson i Cautomjaur särskilt och hwar för sig för Rätten Kallade, och i åthskillie måhl tillfrågade och förhörde, om det utkombne rychte, att några Tiggare eller resande Folk, skulla af enn deel dessa Ofwan skrefne wara dräpne .698 [= 1698] om Wåren; Men ehuru Rättens Ledamöter sig befliitade att förmå och ärhålla wiidare Uplysning derutinnan, fich Rätten af ingendera någon annan berättelse, ähn Gårdags Protocoll det förklarar. Anders Jonsson Pisi ähr här wid Ting Platzen icke tillstädes, uthan Uppehåller sig i Norje [= Norge], han blef förledit Åhr afhörder, och neekade alldeles sig ther om hafwa någon Kundskap, som han och dessuthan, skall icke wara med sitt fulla förstånd. Skiutz Rättaren Påhl i Cautomjaur, som förledit Åhr angafz, om dråpet hafwa bäst Kundskap, har Rätten, opå fliitig efftersökian, hwarken till nampn eller Pärson kunnat igenfinna.
 
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 1/2, utan §. Målet kom att fortsätta den 3 februari (se nedan).
-------------------------------------------------------------------
 
År 1700 den 3 februari Continuerades med laga ting i Jukkasjärvi och Torneå Lappmark, vari framgick av protokoll [utan §]: Den till Cautomjaur effterskickade Lappmannen äfwen wid nampn Lars Andersson om sine 60 Åhr,  befaltes och åthwarnades, till att säga sanningen, om han af sin hustru eller någon annan, någon wissheet hördt, det Lars Kurrainens anhörige, med dhe flere, hafwa begått dråp på någon fremmande Tiggare? Men han gaf till swars, det hwarken hans hustru eller någon annan har honom dhe tiidender berättat wiidare, ähn att een Saga gått der om emellan Lapparne sedan Tinget förledit Åhr war Öfwerstått; Rättens Utskickade til Cautomjaur, tilliika med Lars Andersson bewittnade, att dess hustru Elin, ännu icke ähr kommin tillbaka ifrån Jockmock och Luhleå Lappmark, så att hoon wid detta Tinget någon berättelse giöra gitter.
 
Per Larsson Kurrainens hustru Margreta Nilsdotter kunde Rätten hwarken med hooth eller lockande få ett ord uthaf, anten det ware i sanning eller icke, hwad som hoon för Rätten eller Kyrckoherden [= Kristian Elingius] berättat, uthan wiste sig såsom ångerfull öfwer sin giorde Utsago.
 
Härads Rätten, kan icke underlåta, denne Cautomjaur byyes beskaffenheet, och dess innbyggares hedniska Uthsago och berättellse, under desse Criminals sakers Ransakningar att annotera: Samma byyes Inwånare, beståendes af någre och Trettiio Skattlappar, ähre boende deels på Södre, deels på Norre siiden om fiället, som ligger emellan Luhleå och Tårneå Lappmarker/: det undertegnat wid förbiireesan sielf sedt:/ den ena Lappen eller Lappbyn, som dhe kalla, med sitt huushåld, några Miihler ifrån den andra, men, allesammans hafwa dhe warit och jämbwähl wid sidste skattlägging, blifwit under Luhleå Lappmarck och dess Pastorat skrefne och taxerade, dhe Lappar hwilcka boo på norre Siiden om Fiället, hafwa mycken längre wäg till Luhleå Lappmarck och dess Kyrcka och Marknadz Platz Jochmoch [= Jockkmokk] benembd, ähn hiith till Torneå Lappmarck och Jukasjärfwi Kyrkia och Marknadz Platz, hwar af skieer, att dhe så sällan, koma till sin ordinaire Kyrckia och Kyrckoherde, eller blifwa i sin Christendom Underwiste, och finner Rätten enn så mycken större swårheet att Uthleete sådane mörcka sakers rätta sammanhang igiennom Edegång, som dessa Lappar, dess wichtigheet altz intet förstå, uthan ähr till att befahra, det derigiennom skulla samblas Synd på Synd, så wiide dhe allenast fruchta för det wärldzliga straffet, men om det Ewiga eller deras Siähles saligheet, ingen wiss Kunskap hafwa; Ty någre af dem Troo ingen Upståndellse, störste parten förmeena fuller een Gudh och ett Himmellriike wara, men wetta icke om någon diefwull [= djävul], något halfwetit [= helvete] eller Piinorum ähr till, Christi Nampn hafwa dhe fuller hördt nämbnas, somblige och, hålla honom före att wara een Gudh, som för oss hafwer liidit, men om hans Person eller Liidande, kunna dhe intet wiidare swar gifwa, ja dhe finnes och, som hålla honom för een blott Menniska, med mycken mehra hednisk willfarellse dhe swäfwa ut, som Rätten wederbörande Prästerskap skall notifisera, emedan det ähr till befrychta, att och flere at samma byys Lappar, ähn dhe som nu wid Tinget ähro examinerade, föya bättre i sin Christendom ähro grundade/: hwilket dock Guds loof annorstädes i lappmarcken icke höres, och der dhe ifrån sielfwa grunden der af, blefwo Underwiste, torde många, som sig med grofwa Synder besmittat, komma till sine Synders Kiändzlo, och med sådane bedriffter här effter afstå.
 
Sidst tillspordes Ländz- och Tolfmännen, med tillstädes wärande allmogen, om någon af dem, kan wist säye eller wette, att dhe 2ne eller 3ne Tiggiare, som skola af Lars Kurrainen eller dess anhörige med dhe flere, ware dräpin, äro wist kombne hiith upp i Lappmarcken, och tillförende af någon sedde? Da kunde ingen af dem ther om gifwa den säkre berättelsen, uthan ropade sig hafwa hördt rychtat, att dhe äro dräpne, doch ey wiidare.
 
Sedan Rätten ingen wiidare Oplysning hempta kunde, lades detta ährendet, i anledning af det 34 Capitel Ting Måhl Balcken till Nembden, att antingen wärja eller fälla Lars Andersson Kurrainen och dess Sohn Iwar, sampt Olof Amundsson och dess Sohn Amund Olsson ifrån Cautomjaur by i Luhleå Lappmarck, tillika med Amund Larsson Kurrainen ifrån Tingewara och Anders Jonsson Pisi ifrån Siggewara by och Torneå Lappmarck, hwilka enhälligen befriiade dem allesammens för ett så ugrundat rychte, Ty slötz till fölliande
 
 
 
Sentens
 
Ehuruwähl Lendzmannen Olof Mikkelson Törnqwist, med någon flere, monde förledit Åhr, angifwa, det här i Lappmarcken woro ett gångbart rychte, som skulle 3ne Personer Tiggare Folk, bestående af Man, hustru och dotter, dhe dher kommit ifrån Finland hiit opp i Lappmarcken, af Lars Andersson Kurrainen och dess 2ne Söner Amund och Iwar, sampt Olof Amundsson och dess Son Amund Olsson, wara dräpin .698 [= 1698] om wåhren, hwilket Per Larsson Kurrainens hustru Margreta Nilsdotter, sedermera d. 21 sistledne Decembris således refererat för Kyrkoherden Hr. Kristian Elingio att 2ne Personer blifwit af Lappmannen Amund Larsson och Iwar Larsson Kurrainen, sampt Olof Amundsson och Anders Pisi Mördade, och een Lappmans wid Nampn Lars Anderssons hustru i Caitomjaur/: som nu icke tillstädes ähr:/ för henne omtalt; liikwähl enähr Rätten tager i betänkiande, huruledes förleden Åhrs angifne rychte 1: icke öfwerens stämmer med Margretas Sägo, uthan effter förre sagan skolat 3ne men nu allenast 2ne Personer för dråpen berychtade, uthan som förledit Åhr angafz, skulle Lars Kurrainen med sine Söner Amund och Iwar, sampt Olof Amundsson och hans Son Amund dräpit dhe samma, der emoth Margretas Utsago warit, att Amund och Iwar Kurrainen, sampt Olof Amundsson och Anders Pisi, skole ware bahnemännen, och således somblige tillökte och somblige Uthslutne 3: Lendzmannen Törnqwist, som saken förledit Åhr angaf, sedermehre bortrymbd, 4: Pål Kurrainens hustru Margreta, den der luppit ifrån sin Man, och giordt för Kyrkoherden [= Kristian Elingius] denne senare berättelsen, synes, som gitter hoon nu ey stå wid dhe orden, uthan tiiger der till alldeles stilla och wiisar sig såsom ångerfull der öfwer, Uthbristandes allenast nu, Äfwen utan grund, som hade hennes Swärfolck, sampt 2ne hennes Mans Brödrar hootat att dräpa henna, så att Rätten till hennes tahl ingen troo sättia kan hälst 5: Som hennes egen Man Per Larsson, förklarar med tillbudin Eed, att Lars Anderssons hustru ey flera ord fält, ähr det hun fruchtadt att hennes man, som warit någon dagar borte, skulle hafwa gått under i iisen, effter som hoon hade hördt ropas. 6: Lars Andersson sielf det icke heller af sin hustru någonsin förnummit 7: Äro inga Opartiska eller oskylde wittnen att tillgå, Uthan allenast denne Lars Andersson/: tilliika med alla dhe Öfrige/: så illa i sin Christdom äro grundade, att Rätten honom, eller dhe andra Eedegång icke tillåta kan, 8: Gitter ingendera af Lappallmogen wittna och intyga, det något Tiggiare folck ifrån Finland, har, den tiiden, någerstädes i Lappmarken warit, och sedan i Cautomjaur byy bortkommit; Alt fördenskull och i anseende till ofwanstående Motiwer och skiähl, Förklarar Häradz Rätten ofwanrörde angifne dråp, för ett löst och Ogrundat rychte, och Lars Andersson Kurrainen med flere som derföre warit angifne, i anledning af det 35 Capit. Ting Måhla Balken, för denna gången,/: och till dess dhe eller någon af dem med giltigare bewiis warde Öfwertygade:/ derför friikiändes, dock denne Hugmåhls Saak, den Höglofl. Kungl. Swea Håfs Rättz högrättwiise omdöme i Underdanighet Understält.
 
 
Dombok Torneå Lappmark, Jukkasjärvi Tingslag 1700 3/2, utan §.
------------------------------------------------------------------
 
 
Hur det var med ryktet och dess sanningshalt, det får nog eftervärlden nog aldrig veta! Uppe i Lappmarken, rådde invånarnas egen lag, då Överhögheten hade svårt att hålla ransakning av olika anledningar. Men här omnämns en grupp, eller ej, med en tidig benämning som Resandefolk.
 
//Peder

2010-05-30, 21:49
Svar #7

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
I Vista härads dombok 1685 17/10 förekommer följande, som jag är osäker på om jag sett tidigare om Elias:
Samma dag anklagades gift man och soldat Elias Axellson Tartare för en fallt bedrefvitt hoor med konan Ingred Larsdotter uti Kaxholmen Crono och Skiärstadh Sn, hwilcka blefve dömbde begge att plickta med kropp, medan de intet hafva att böta med, och undergå kyrkioplickt.
Vänligen,
Olle Elm
 
Inlägget flyttat hit från Tillfällighetsfynd av resande. / mvh Moderator
Vänligen,
Olle Elm

2010-10-13, 11:34
Svar #8

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Elias Axelsson Tartare
Hittar inte om jag lagt in det här fyndet från Vista härads dombok 1685 16/10:

Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2010-11-18, 18:54
Svar #9

Utloggad Niclas Rosenbalck

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5027
  • Senast inloggad: 2020-09-05, 21:07
    • Visa profil
Helsingborgs kämnärsrätt 1698 6/7 (GHA EVIIBAA:2816 ):
Onßdagen den 6 Julij höltz
Extra ordinari Cämbners Rätt
 närwarande
Domaren herr Rådman Fredrik
               Hanson
 
   Bisittiare
Mårten Hanßon, Christian Tommeson
 
Såsom hijtt till Staden i Går Anländade
någre Stycken Tartare, hwilke Wälborne
herr commendanten Hård låtit fastholla
och dänne Rätten öfwerlefwereradhe till at
hålla Inqvisition hwarest dhe woro komb-
ne ifrån, och hwad dheras ährende här i
landet har warit, hwarföre idag före
hade Rätten dhe samme, och blef een
Inkallat, hwilcken tillfrågades hwadh
hännes Nambn är. Swarade Anna
Sophia
barnföd i Tyskland  nederpals hwars
Man heet Maximilianus som war Cor-
porahl under dhe Brandenburske.
2do tillfrågades hänne hwart hon war
kommen ifrån?  Swarade een fi-
skare henne på Skångshufwud förde
hänne ifrån Skångshufwud och satte
hänne i land emillan Malmöe och
landzCrona, då hoon kom till et litet
huus wid hwilcket een bryggia ähr,
men weet intet hwad huset eller
Bryggian kallas. Warandes det 14 dagar
seedhan hoon bleef från Skångshufwud och
dit fört.    3tio hwarest hoon sig emidler-
tid vphållit. Rs: Hoon Marsherade från et
Torp till et annat hwarest hoon har kunnat
tigt sig een bit brödh.   4to  hwad hoon
wille giöra eller beställa härefter?  Rs:
hoon i den hänseende hijt till landet
kommit at wille tigga sig något till lifs
vppehälle, Såsom i Dannemark war
intet mycket för hänne at få.
hwarföre hoon icke lät sig sättia Antingen
till Malmöe eller LandzCrona i landh
Resp: Hoon weste intet uthaf hwarest bon-
den från Skångzhufwud henne hänförte
och i land satte.  Sejandes der hoos at
hon warit hoos åthskillige lensmän,
men intet af dem är blefwen til-
talte, så wida som dhe giorde intet annat
än det som ährligit och höfliget warit
6to Om icke hänne och dhe Andra witterligit
warit at dhe här uti landet eij lidas måtte?
Rs: Att dhe ej har weetat at förbud war-
rit dhet dhe eij här i landet måtte ikring
gå och tigga.   7mo Om hoon här i landet
tilförne warit?  Swarade detta är
den Tredie Gång hoon här i landet wa-
rit, och hafwer hoon 2ne Gånger gåt öf-
wer Isen från dannemarck
Een annor Anna Magdalena framkal-
lades, hwilcken tilfrågades hwad hän-
nes Man heeter?  Swarad[e]  Adam
Stephanes
hwilcken är Trumslagare i
köpenhambn under Leutnant kort.
2do hwar hoon war kommen ifrån?
Swarade een fiskare förte dem
från Skångzhufwud och satte dem i
land emellan Malmöe och Landz-
Crona warandes det 14 dagar
seedan hoon och dhe andra kom hijt
i landet.  Och haar dhe gåt i kring wed
Trelleborg i Torperne och tigget dem
een bit bröd till lifs vppehälle och haar
dhe här efwen uti intet annat henseende
kommit än allenast bätlat dem nå-
got till födan.  Qvart:  hwar före
dhe icke lätt sättia dem i land An-
tingen wed Malmöe LandzCrona
eller hijt till Staden?  Swaradhe
dhe wiste eij hwarest fiskaren förte
dem hän, för än dhe kom på land,
Och war det dem Aldeles Okunnigt at
här i landet war förbiudit dhet dhe
intet fick lof at Söckia Got folck om
något till födan, såsom hoon här i
landet Aldrig tilförne warit haar.
Anna Chatrina framhaddes, hwilcken
tilfrågades hwar hännes fader heet?
Swarade Maximilianus, berättandes
dhe hoos det hoon aldrig här i landet
tilförne warit. Och föröfrigit beswa-
rade hoon dhe förestälte Qvaestioner
Äfwen som Anna Sophia och Anna
Magdalena dem beswarat hafwer.
 
******
Anna Catharina dotter till Maximilianus är troligen densamme namne Anna Cathrina Maximiliani dotter som 1705 anges vara mor till borgaren i Falkenberg Christopher Jacobssons lilla dotter Christina Christophersdotter som begravdes 1705 1/1 i Ås (Halland) (Ås C:1 f 82r).  
Fadern (om det inte rör sig om flera namne?) Maximilian ska alltså ha varit korpral under ett regemente som tillhörde Brandenburg. Hans hustru är Anna Sophia som 1698 kom över till Sverige för tredje gången.
 
(Meddelandet ändrat av niclas 2010-11-19 09:56)

2010-12-15, 20:32
Svar #10

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
I tidningen Kalmar 1909-04-05, s. 3, under rubriken Gamla småländska sedvänjor. För Kalmar:
 
Vi sluta med några ord om tattarna. År 1624 hade ett tattarefölje brutit sig in i en kyrka och där bortstulit en förgylld kalk och disk, en messehake, gjord såsom korkåpa på gamla sättet, mäkta dyr, en messeserk samt åtskilligt barnagods af skedar, sölfverstop, ett hvitt länkabälte m. m. Tattarna blefvo kort tid därefter gripna och förda till tinget. I stället för att döma dem till galga och gren, såsom med kyrkotjufvar brukligt var, blefvo de förvisade ur landet och häradet, efter gammalt vis och sedvänja. Ty denna rätten kan icke minnas någon Tattar vara afrättad. Tristan.

2016-12-10, 12:27
Svar #11

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2711
  • Senast inloggad: 2024-03-24, 17:42
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil

I August Hallenbergs akademiska avhandling (Lunds univ. 1907) om "Skånska kommissionen af år 1669-1670 och Skånelands kyrkliga förhållanden" står på sidan 28:

"Att äfven vidskepelse och öfvertro ännu voro djupt rotade hos folket är säkert, ehuru visserligen kommissionens handlingar lämna högst få direkta vittnesbörd därom. Så var det på folkets vidskepelse zigenarne ockrade, hvilka ströko omkring på landsbygden i stora följen; de beskylldes för att med sina spådomar, signerier och lättfärdighet förföra folket.6) Biskop Winstrup hade visserligen sökt inskrida däremot, då han bestämt, att de, som läto spå sig af "taterer", skulle stå uppenbar skrift.7) Trolldomsväsendet, som vid denna tid florerade i vissa delar af både Danmark och Sverige, spårades sporadiskt äfven i de skånska landskapen.

6) K[ommissionens]. Pr[otokoll] 15/12 1669
7) Hist. Tidsk. för Skånel. II, 6, s. 299"

2019-02-01, 16:20
Svar #12

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
I Alsedas kyrkoräkenskaper finner jag detta 1601.
Alseda (F) LIa:1 (1597-1754) Bild: 570 Sida: 52
Vänligen,
Olle Elm

2020-10-25, 16:35
Svar #13

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Nytt fynd för Elias tartare (i Skärstad?) - denna gången i Vista härads dombok 1697.
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Jönköpings län (F) EVIIAAAC:76 (1697) [AD-bildid: v190353.b160].
Vänligen,
Olle Elm

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna