ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Resande under 1500-talet  (läst 3316 gånger)

2004-10-03, 13:07
läst 3316 gånger

Utloggad Sven-Göran Hallonquist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2012-02-15, 07:04
    • Visa profil
Ur Toni Schmid Liber Ecclesiae Vallentunensis Stockholm 1945
 
Har inget eget intresse av resande.
 

2005-02-21, 12:33
Svar #1

Utloggad Martin Casterud

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 992
  • Senast inloggad: 2024-02-12, 07:07
    • Visa profil
    • genealogi.casterud.com
I Georg Ericssons 'Vadstena stads äldsta tänkeböcker 1577-1610' återfinns på sid 361 följande notis:
 
1604 6/10. Arvid klagar till Jakob och Frans tartare hövidsmän för att de skulle ha stulit ur hans gatubod.
 
Arvid är den Arvid Håkansson som senare blev borgmästare i Vadstena (till 26/2 1632).

2010-08-13, 15:20
Svar #2

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Känner inte till hur mycket av 1500-talsfynd som redan är kända. Öppnar här en diskussion som ger möjlighet att presentera dessa, vilka kanske blir fler nu när Landskapshandlingarna är tillgängliga hos Svar.
 
Har i Västergötlands handlingar identifierat ett kungligt brev som kanske kan intressera:

Källa:Västergötlands handlingar 1572:4 häfte 2 (i slutet).
Bildid: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar  Västergötlands handlingar, SE/RA/5121/5121.06/1572: 4, bildid: A0049640_00219
Vänligen,
Olle Elm
Vänligen,
Olle Elm

2010-08-13, 15:28
Svar #3

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Bakgrunden till att jag fann det, är ett slumpfynd i Westling, Hertig Carls Furstensdöme under åren 1568-1592, (tryckt 1882), sid 26, där följande står att läsa:

Var de senare breven finns vet jag inte, men någon kanske får en idé.
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-08-13, 17:13
Svar #4

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Olle,
 
Bra initiativ!
 
Bidrar med ett Pass ur Flekstad (s. 200), utfärdat 1577 15/8. Passet återfinns under kapitlet Det svenske omstreiferfolk (s. 199-). I det pass som det hitsettes en fotografisk gjengivelse av, finnes også betegnelsen tattare. Passet er fra år 1577 og angår en Anders Faa, som antas å være sigøyner.
 
 
 

 
Ps. Observera texten, under sigillet!
 
Källa: Flekstad, Kaspar, Omstreifere og Sigøynere. Studier over fantefolkets opprinnelse. Bidrag til Nordisk kriminologi. H. Aschehoug & Co. (W. Nygaard). Oslo 1949. Trykt i Steinkjer Trykkeri A.S 1949.

2010-08-17, 06:11
Svar #5

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tack Olle och Peder!
 
Ni har inte möjlighet att lägga ut renskrift av de intressanta delarna av texterna (eller hela om ni har dem)?  
Detta för såväl sökbarhetens som läsbarhetens skull!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-08-20, 20:40
Svar #6

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har gjort ett trevande försök till avskrift, av ovanstående pass, daterat 1577 15/8:
 
Wÿ Cicilia, medt gúdz nåde, Swergis göttis
och whndis prinsis[ah?], Och Margravffinnah till
Badhen, göres witth[e]rligitt, att wÿ nådigast
Haff[erh?] efferlädhit, themed, tattare, Anders
Faa, med Sitt Selskap, att Hann Sina näringz
Och födo vti wår förläningz [hos?] wårh j
WnderSättha, Söckia skatt, Ah[.?] för [thenn?]
wår, willia, och bettalningh, til wårh, bet[t
alninges anda?], Sampt och alla andra, vti s[o..?]
[staddher?] [...der?], att the ther wist hindher,
[allra, - eller - allha?] förfongh görra, Och g[...] the sigg
medh nogon, otilbörligh handel, och [Skaffenheth?]
[beskinna sätta?], emot wåra wnderSåttar
så Skolle Wÿ, then the förrh hävt Straff[..?]
sätta, efter Swergis Lagh, Till Wÿsso
sätta wÿ trÿckia, wårt Segneth här
Wnder,  [...] wårt [.....] Håttúnna
Sochen then 15 Aúgústÿ Anno [.?; symbol?] 77
 
[Text under signetet (sigillet):]
 
Prinsessan Cecilias privilegium för Tattar[e?; en flik borta i marginalen]
 
 
 
Ps. Texten - ovan till vänster – i marginalen: Flik borta = oläslig.
 
Vill någon annan hugad komma med rättelser- och och om möjligt utfyllnad, av den text jag ej kunnat utläsa, så kanske vi får utläst hela texten i passet?
----------
 
 
 
Mvh
 
//Peder

2010-08-20, 20:53
Svar #7

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Detaljbild av ovanstående pass:
 
...Haff[erh?] efferlädhit, themed, tattare, Anders
Faa, med Sitt Selskap, att Hann Sina näringz...
 
 


 
 
 
 
//Peder

2010-08-21, 07:48
Svar #8

Carl Szabad

Wij Cicilia medt Gudz nåde, Swergis Göttis
och Wendis prinsesse, och margraffwinne till
Badenn, görre witterligitt, att wij nådigest
haffue effterläthit, thenne, tattare, Anders
Faa, metth sitt selskap, att hann sinn näring
och födo vti wår förläningh, hoss wåre,
wndersåtter, söckia skall, efther för thenn
wår, willie, och beffalningh, til wåre, beff-
alninges men, sampt och alle andra, vti fornempne
tu herreder, att the ther intet hindher,  
eller förfangh görra, Och huadt the sigh
medh nogonn, otilbörligh handel, och skalkhett
beffinna låtta, emot wåra wndersåtter  
tå skolle wij, them ther förre hårt straffua
låtta, effter Swergis lagh, Till wijsso
låtta wij tryckia, wårt secrethett här
wnder, datum wårt natläger Håttunna
sochenn thenne 15 augustij Anno etc 77
 
Märklig kommatering, tycker jag. Sen är bruket av stor bokstav justerat i enlighet med diplomatariets editeringsprinciper. Det finns säkert också kvar feltolkningar.

2010-08-23, 21:51
Svar #9

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Carl,
 
Tack för ditt deltagande! Nu fick vi ut texten än mer överrensstämmande med originalet.
 
 
//Peder

2010-08-24, 17:22
Svar #10

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tack Peder och Carl!  
 
Olle, finns det delar av eller hela det kungliga brevet möjligen renskrivet?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-08-24, 17:24
Svar #11

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7191
  • Senast inloggad: 2024-03-25, 22:16
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Är något mer känt om denna person Anders Faa eller det tillnamnet Faa?
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-08-24, 20:51
Svar #12

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Stefan,
Den enda avskriften jag känner till är citaten från artikeln jag lägger med.  
Avstod från egen renskrift här, då jag vet att vi har flera deltagare som är betydligt skickligare än jag på det området. Läser dock brevet hyfsat .....
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-08-25, 08:33
Svar #13

Carl Szabad

Olle är alltför blygsam, men jag kan göra ett försök i stället. Då finns i alla fall ett underlag att rätta för den som kan tolka bättre.
 
Carl medh Gudz nade Suerigis rijkis
arffurste och hertig till Sudermannelandh
 
Wår gunst tillförende etc Wij haffue förstått Kar Perssonn
vdaff thinn schriffuelsse oss elskelig och welbördigh
Esbiörnn Pederssonn tillskriffett haffuer att then tigh förspör
hure ther med the tattare hanndla skall ssom ssig ther nu i
wasbe(?) begiffua szå erinrer thigh nu well att wij tigh (tig)
tilförennde haffue beffallett att then ssammæ tattare schall
wisters(?) latte och huar the sedann icke welle the sänn fly
må the latte them fengzlige anname och hwad thez godz
belanngar the haffue med fare welle wij att then till oss
till Nycheping förskicher både hester och annatth ehuad
thez helst warra kann Ther retthe tigh effte[r] Datum
Segersiöö thenn 23 septembris anno etc LXXII (1572)

2010-08-25, 19:29
Svar #14

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11052
  • Senast inloggad: 2024-03-26, 23:58
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Tack Carl för detta!  
Kan wassbe ovan avse Vadsbo härad som - om jag inte missminner mig - skrevs Vassbo?
Vänligen,
Olle
Vänligen,
Olle Elm

2010-08-25, 19:40
Svar #15

Carl Szabad

Det är högst troligt att du har rätt där. Med facit i hand liknar slutbokstaven mer ett o än ett e, således Wasbo.
 
Det andra tveksamma ordet ska säkert vara wistas.

2010-08-28, 12:34
Svar #16

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Om ovannämda Anders Faa:
 
På 1500-talet var det belagt med dödsstraff för manliga romer att uppehålla sig i landet. Den 28 April 1543 får befallningsmannen i Västerås Rasmuss Klott en barsk anmaning att jaga en tattarhop, om vilken han tydligen skrivit till konungen (Gustav Vasa), ut ur landet. [not 2, Allan Etzler Zigenarna i Sverige och deras avkomlingar 1944 sidan 47.] År 1576 utsände konung Johan III en rundskrivelse till fogdarna i Norrland rörande förvisning av tattarna ur riket. År 1577 stod det i Johan III:s utgående diarium att om Tatterne försöker komma in innanför gränserna skulle de hängas allesammans.[not 3, Allan Etzler Zigenarna i Sverige och deras avkomlingar 1944 sidan 50.] Allt var inte dåligt på 1500-talet för romer i Sverige. I Juni 1577 utfärdade Gustav Vasas måg hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg från Ekolsund ett rekomendationsbrev för Egiftern Anders Faa och hans parti, och ett par månader senare fick samme rom med sitt sällskap i Håtuna en liknande skrivelse av konung Gustavs dotter prinsessan Cecilia. Anders Faa och hans följe skulle förses med mat och öl i utfärdarnas respektive förläningar. Detta följe hade säkerligen en koppling till Skottland. Namnet Faa tillhör en av Skottlands kända romska släkter. [not 4, Allan Etzler Zigenarna i Sverige och deras avkomlingar 1944 sidan 55.]
 
Källa: Wikipedia, Den fria encyklopedin, http://sv.wikipedia.org/wiki/Romer_i_Sverige
 
 
//Peder

2010-08-28, 13:01
Svar #17

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Sanning eller ren fabulering? - Den sista av de Gypsy Royals! Men onekligen intressanta uppgifter.
 
Bedöm själva, http://www.gypsyroyals.com/the-last-of-the-gypsy-royals/
 
 
 
//Peder

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna