Gränna

[Niclas Rosenbalck]

I Gränna stad nämns tidigt flera resandefamiljer. En familj som jag sett ss förfäder för resande (som jag definierar ss delvis zigenarättlingar)  är bl a Ruth i Gränna. Med ingiften figurerar släkten Skotte ( i Växjö och Gränna). Även fältskären Isack Krok (c1635-1695) i Gränna nämns (gift med Kerstin Arvidsdotter Ruth). Jag vill dock helt ifrågasätta att dessa familjer är resande, dvs i betydelsen tillhörig tarterna som nämns i Gränna och Vimmerby på 1700-talets början.  Vad är det som utskiljer att de skulle vara zigenarättlingar?  
Att de socialt sett skulle särskilja sig ifrån andra småborgare i städerna tycker jag inte heller stämmer. Yrken ss häktemakare är inte lika med etnicitet, kanske mer socialt förknippat. Släkterna Skotte och Gränman i Växjö var etablerade borgare med släktförbindelser med bönder och borgare i Växjös omland. Är det inte först långt senare som ättlingar gifter in sig i resandesläkter (Fogelgren, Lindgren)?

[Niclas Rosenbalck]

Maria Erlandsdotter , ogift, är 1725 25/8 instämd vid Vimmerby rådstuga för lägersmål i denna sistnämnda stad med Erik Johanssons dräng Måns. Hon ändrade uppgiften till Måns Christiansson tartare i Gränna. För 8 år sedan (ca 1717?) hade hon avlat barn med tartaren Hindrich Hindrichsson i Gränna. Maria Erlandsdotters svåger är Hans Lind tartare i Gränna. Någon som känner till dessa Grännabor?
 
Vidare om M.E:
En namne M.E. nämns 1713 10/10 ha förlupit sin tjänst hos collega scholae Andreas Ringelius i Vimmerby stad - kanske samme M.E.?
Kanske M.E. är syster till den i Vimmerby stads dombok omnämnde Hans Erlandsson Trääben (nämnd i staden 1705-1725; utdriven med hustru o barn ur Vimmerby stad efter dom d. 26 juni 1725) - en  bråkig person som år 1722 anklagades ha hyst Hans Lorentz [Hans Larsson] Meijers söner mfl zigenare och tattare [som även anges hålla till i Sölvesborg i Blekinge]. H.E.T. hustru var Anna Bengtsdotter, som var barnfödd i Vimmerby - fadern hade varit båtsman och modern hette Ingeborg Hansdtr, vilken sistnämnde levde ännu 1722. Kanske var även denne H.E.T. en av tartarerna i Vimmerby, fast det uttryckligen inte anges i domboken?  
Finns det någon Erland i Gränna  som kan vara Marias och (brodern?) Hans Erlansson Träbens far?  
De är iaf inte barn till rådmannen i Vimmerby Erland Nilsson och någon annan Erland är inte känd i Vimmerby (vad jag hittils sett).
[källor:  Björkmans utdrag om personer i Vimmerby stads dombok 1614-1725]
 
 
Vad är känt om Hans Lind i Gränna?  
 
I Björkmans något oklara domboksreferat anges även att denne H.L. kanske var svåger med tartaren Måns Christiansson istället för med ogifta Maria Erlandsdotter (se ovan).
 
 
Efter uppgifter här på anbytarforum under resande:Vimmerby (utdrag ifrån referat av Anders Bergs inlägg) anges följande :
 
Lars-Gunnar skrev den 4 januari 2001:  
Hans Lindh, en riktig bråkstake, borgare i Karlskrona och Gränna. Han var son till Mårten Henriksson Schwarzkopf/Suart/Lindh, borgare i Vimmerby och Gränna d 1726 i Gränna och g m n.n Wimmerstedt. I Gränna dombok 1724-11-16 kallas Hans Lindh en ung borgare från Karlskrona.  
 
Bosse skrev 28 april 1999:  
Att Olof Lejon hade en son och två döttrar redan 1740 (kanske med en tidigare hustru) gör att man kanske kan ge sig på en gissning om döttrarna. En Elisabet Olofsdotter Lejon gifter sig i Gränna sfs 1748 28/2 med borgaren och glasföraren Hans Lind i hans andra äktenskap. Tartaren Hans Lind från Gränna nämns i Vimmerby dombok 1725 25/8, han var född ca 1700 och avled 1761 2/4 i Mönsterås sn.  
 
handlanden Hans Lind och h h Helena Nilsdotter i Gränna Stad som 1729-12-18 får sonen Karl Fredrik. Kanske något att undersöka - t ex dopvittnen. [Olle Elm den 28 maj 2002]
 
 vilka fler tartarer kan följas i Gränna - som ska varit en av flera småorter dit de fått slå sig ned?

[Bo Lindwall]

Hans Linds första hustru hette Helena Erlandsdotter Hornström, född enligt åu i db 1699 och avled 1747 10/7 i Haraldsbo, Nykil sn (införd i dödböckerna både i Nykil och i Gränna). Sonen Karl Fredrik som nämns ovan avled redan 1731. Det kan naturligtvis ha funnits andra barn, men de ättlingar till Hans Lind som jag känner till kommer från barnen i hans andra gifte med Elisabet Lejon.

[Ralf Novak-Rosengren]

Hejsan Bosse!!
Jag undrar om du möjligtvis har något på Hans Hindrich Hindrichsson-Rudolphs som jag har efterlyst här inne på anbytareforum ett antal gånger....Jag skulle utav största intreese vilja ta del utav de uppgifter som finnes om honom och hans fäder/hustrur med barn.
Hoppas att du läser detta och att du kan hjälpa mej med denna anfader till mej!
Mvh Ralf N-Rosengren

[Niclas Rosenbalck]

Är krämaren Axel Bolin i Gränna (gift med Maria Johansdotter Skotte) identisk med den Axel
som föddes 1687 i Gränna som son av tartaren soldaten Elias Axelsson för Berghem i Skärstad sn ohh Karin Nilsdotter (se under ? Kan morfadern i så fall vara Nils Galt i Gränna ?
 
mvh Niclas R.

[Anders Berg]

Hej Niclas,
 
Vad är känt om Nils Galt? Jag ser att hans dotter Lisken och en Olof Olofsson Galt är faddrar till Elias Axelssons son Axel 1687.
 
I Jönköpingsbygdens register över födda fann jag följande Galt:
 
Datum Barnets namn Fader Yrke Moder Ort  1705-12-25  Jonas  Jonas Johansson Galt   Anna Jonsdotter  Gränna Stad   1709-05-01  Elisabet  Håkan Nilsson  Smed  Maria Olofsdot Galt  Gränna Stad   1715-10-11  Maria  Håkan Nilsson   Maria Olofsdot Galt  Gränna Stad   1718-04-11  Sara  Håkan Nilsson  Smed  Maria Olofsdot Galt  Gränna Stad   1718-11-21  Maria Oä  Johan Galt   Kristina Andersdotter  Gränna Stad   1741-10-23  Anna Sara  Peter Bergman  Glasmästare  Brita Galt  Gränna Stad

[Anders Berg]

Bröderna(?) Sven, Olof och Johan Olofsson Galt nämns i Wilstadius, Paul: Borgarfamiljenamn i Gränna med geografisk proveniens åren 1670-1700. SoH 1958:2 76-78.

[Niclas Rosenbalck]

Ur Beskrifning öfver Wista härad uti Jönköpings län av Jonas Allvin (Jönköping, 1859) s 57-59:
 
År 1652 hade Grefve Pehr hunnit så ordna sin stad, den han gaf namnet Brahegrenna, att han nu kunde utfärda privilegier för densamma. Dessa privilegier stadfästes likväl icke af konungen förr än år 1680 eller samma år som stiftaren dog, och på borgerskapets särskilt derom hos densamme gjorda anhållan. Dessa privilegier hafva ingenstädes kunnat uppletas, hvarken i Rådhusrättens  eller Riksarkivets handlingar, der vi efterforskat dem.
  Ingenting var naturligare, än att då de till skänks fingo tomt med en åttings jord af den bästa i riket, någon svårighet icke kunde uppstå för erhållande af ordentliga både handlande och handtverkare af inhemsk härkomst, utan att behöfva taga sin tillflykt till utländska landstrykare, schackrare och lättingar. Icke dess mindre hafva alla historici, som omnämnt Grenna, antagit, att den nya staden befolkades med Ziguenare eller Tatarer. Ett sådant förhållande synes oss likväl osannolikt, och den som ger sig möda att närmare tänka derpå, skall lätt inse det ett slikt antagande motsäger sig sjelf.
  Ziguenarne voro nomader; sedan de inkommit i Europa, var det länge som de bodde uti tält i skogarne. Det är allmänt bekant, att alla nomader högt afsky arbete; men utan arbete bygger ingen hus eller blir handtverkare, och det är just sådana som äro behöfliga då en ny stad skall befolkas. Visserligen voro de ett slags handlande, men deras handel var ett kringstrykande schackreri, dermed signeri och tiggeri voro förenade. Hvad de dock aldra minst voro, var jordbrukare. Alla tomter voro obebyggda, och det är icke ens tänkbart, att Ziguenarne hvarken företogo sig husbyggnader eller skötsel af jord, hvilken tillhörde den tomt som bebyggdes, hvilket ock naturligtvis var villkoret för erhållande af jord. För öfrigt voro svenska handtverkare s väl frn landet som andra städer säkerligen icke så enfaldiga, att de läto gåfvan af en tomt och ett åttondels hemman gå sig ur händerna. Småländningen har, jemte det han förstår jordbruk, äfven allt för tillräckligt anlag för både handel och handtverkeri, att grundläggaren skulle behöfva härför vända sig till arbete skyende Tatarer, troligen redan då kända som schackrare och hästskojare; för öfrigt var Grefve Pehr sjelf för upplyst och rättskänslig att vilja befolka sin stad med slödder, och vi anse det till och med vara ett missfirmande mot Grefve Pehr, att utan ringaste bevis antaga en sådan af honom föranstaltad befolkning i hans nya stad. Det var först, enligt Olaus Petri, 1512 Ziguenarne kommo till Sverige, troligen icke i någon betänklig mängd, och på de 148 åren hade denna folkstam säkerligen icke så förökats, att man med dem kunde befolka hela städer. Wimmerby med flere sägas ju äfven vara befolkade med Ziguenare. Vi hafva genomgtt Rådhusrättens förhandlingar för de fem första årtiondena af stadens tillvaro, men icke funnit ett enda namn på personer af dem som svurit borgare-ed, hvilket syntes kunna häntyda på en ziguenarehärkomst, väl ett tyskt Werner, en porträttmålare, som slutligen blef stadens borgmästare. Att sedan staden blifvit bebyggd, en och annan ziguenarefamilj här som i andra städer kunnat nedsätta och verkligen nedsatte sig, är hvad som visst icke nekas; men en eller två, till och med fyra familjers inflyttning i en stad kan säkerligen icke sägas vara en befolkning. Stadens sakta framåtskridande härleder sig följaktligen ingalunda deri?från, att den befolkades endast med schackrare och lättingar.
 
Det är intressant att det redan vid mitten av 1800-talet fanns en spridd uppfattning om att Gränna stad var befolkat av zigenare/tartarer. Författaren, lantmätaren Jonas Allvin (1777-1866), tillhörde dessutom en äldre generation som i början av 1800-talet antagits inom lantmäteriväsendet och verkade hela sin karriär inom Jönköpings län. Hans anförda historia om Gränna som zigenarstad kan därför bära stoff ifrån hans tidiga verksamhetsår i början av 1800-talet.  
Jonas Allvins åsikter och fördomar om zigenare präglas av den tid han levde i. I sitt oförstånd visste han icke att de svenska zigenarna i äldre tider hade helt svenska patronymikon och förnamn (ex. Axel Olofsson - Henrik Larsson); att borgare i gemen var på resande fot mellan olika marknader och städer, vilket inte motsäger att zigenare kunde antagas till borgare så länge de betalade sina avgifter till kronan och staden.

[Anders Berg]

Tvärt emot vad Allvin hoppas, så blir hans text snarast ett stöd för uppfattningen att Gränna, Vimmerby med flere till en del har befolkats av zigenare. Han anför inga andra skäl än avsaknaden av utländska namn (vilket är irrelevant som Niclas påpekar), och bygger resonemanget endast på sina fördomar som gör det, i hans ögon, otänkbart att vad som sägs i alla historici kan vara sant. De historici som Allvin tänker på ligger alla närmare i tiden då Gränna grundades, och har därmed ett högre källvärde än Allvins funderingar! Vilka är dessa äldre källor, vet du det, Niclas? Anger Allvin sina källor i annat sammanhang?
 
Frågan är vilka 2-4 familjer han tänker på, när han trots allt vidgår att några zigenare slagit sig ner i städerna. Visst finns väl möjligheten att en sådan liten bosättning har förstorats upp, men å andra sidan vem skulle ha motiv att göra det? Är det inte troligare att det funnits motiv att bagatellisera inflyttningen, med tanke på den kraftigt negativa bild som zigenare alltid haft i mångas ögon?

[Niclas Rosenbalck]

Nedanstående greve Pers privilegiebrev för staden Brahe-Grenna förklarar hur ambulerande handelsfolk (som resandefolket av tradition är) kunde slå sig ned i staden.  
 
/ betecknar radbrytning
 
Wij Peer Brahe, Grefwe till Wijsingz / borg Friherre till Cajan herre /till Rijdboholm, Lundholm, Brahe- / Grenna och Bogesund, Sweriges /Rikes Råd och drottzet, Praesident / uthi then Konungsliga hofrätten /i Stockhom, General Gubernator /utöfwer Stor Furstendömet Fin- /land, med Åland och Österbotn, /samt Lagman öfwer Wä?manna- /land, Bergslagen och Dahlarna. /Giör här med allom weterligt, at efter- /som wi fastgierna se wårt Grefweskaps / märkeliga tilltagande i alla måtto, /hwilket förmedelst Guds wälsignelse, Land- /sens cultur och bruk, goda Städers plante- /ringar till at uppbringa uti liuset, efter- /som allmänt i werlden är opfunnit och /hälsosamt brukat wordet, at thet Men- /ni?liga Societetet genom handel och / wandel uti thet gemena lefwernet / med hwar andra kunna Christeligen och höfweligen / omgås, hwarföre emedan uti thetta /Wårt förnämliga Grefskap wid Grenna by näst wid kyrkan är nu lägelig ort /till att uppbyggia en Stad. Alltså hafwa /wi för godt funnit den fundera låta /efter Grefwelig Jurisdiction, och af fordom /konungen gifna privilegier. Synnerhet /induct på O? af h. konglige Mays nu /alles wår allernådigsta regerande Drott- /ning allernådigst confererat och förundt /är. För hwilket wij h. konglige mays på det /underdånigsta betacka: J thz stadga och /fundere wi af Samma wår Grefweliga /Rättighet en Stad i Gränna, gifwandes /i kraft af detta macht och wåld allom dem /som lust och wilja hafwa, tit komma, så /wäl af Städerne som landet, der byggia /och sig nedersättja, boande blifwa och bur- /skap winna, handla och wandla, niutan- /des Tijo års frihet ifrån detta dato, såsom /och annor Stads jurisdiction och rättighet, /som andra sådana Städer pläga hafwa, /efter Lag och Rättegångs ordinantier, med /mera som de framdeles kunna blifwa /priviligerade med, sig till godo, jemte twän- /ne Frimarknader om åhret, en om /sommaren, den andre ock om winteren /hwilka Frimarknader h. konglige May? /igenom sitt allernådigste bref tillståt och /confirmerat hafwa, och såsom nu ibland /annat, som till denna Stads heder och pryd- /nat lända kan, Så hafwa wi ibland annat /ock warit betänckte at gifwa merabete /Stad Gränna til wapn, som de? Jnwåna- /re uti Stadsens Signete och annorstädes /der så behöfwes, Staden till Sirat och pryd- /nadt kunna bruka, nämligen Såsom Staden / belägen är emillan Siön Wetter, så at /underst i bemte Signete öfwer Siön skall /synas ett Slott, kring merbemte Signete /brukas de?e ord: Sigillum Civitatis /Grenna Brahe, aldeles som denne pin- /gerade form ögonskenligen utwisar: wi /weta och Gunsteligen bemte Stads Jnwånare /oplåta Bonde byens i husaby ägor till såna /nödtorf taga lega i åker och äng, sig till skiftes, /på det de kunna deraf hästar och annor /Creatur, som de till sina nödtorftiga /resor och andra tarfwor bruka och behöfwa /kunna föda, jämwäl ock bemte bys / egor i skog och mark, till gärdefång, wede- /brand och klöfwagång, samt Siöen så widt / deras land tilsäger, och der nuda- af ål- /der warit hafwer till fiske, och annor sin /nytta aldeles obehindrade at bruka för sig /och sina efterkommandes rätta Egendom, /och det med wi?a Conditioner, som ett /särdeles bref derpå gifwas skall, utwisa /kan. Till yttermera wi?o hafwe wi /detta med egen hand underskrifwit, och med / wårt Secrete försegla låtet. Datum /Wisingsborg den 24. Januarii Anno 1652.
                                Per Brahe
                                 (L.S.)
 
/vsv Niclas R.

[Niclas Rosenbalck]

I Ringarum socken födelselängd år 1691 [CI:1 s 236] nämns följande:  
20 [mars!] Twenne gåßar, som woro födda i Julerum, wandringz folckz ifrå
Gränna, mannen war af Tartersk ort: Jacob och Casper.
 
Bo Lindwall har i Släktforskarnas årsbok 2003, s 86, angett födelseåret felaktigt till 1690. Han identifierar även denne Casper med den senare nämnde Casper Lövertsson Klarin, vilken då bibehålles som borgare i Vimmerby 1712 10/12 (uppges år 1717 13/5 vid RR i Vimmerby nästan aldrig där varit hemma o ej då varit synlig på två års tid i Vimmerby).
 
Ovanstående notis i Ringarum är intressant då den antyder att modern ej var av tarterskt ursprung.  Fadern till Caspar Lövertsson Klarin ska vara borgaren i Linköping, häktmakaren, Lövert Johansson. Dennes son Hindrich Löfwersson uppges vid Vimmerby RR 1722 23/12 sig vara född i Stockholm. Går Löfvert/Lövert (Lybert/Lythbert/Lübbert?) att återfinna i personregistrena som gjorts upp till Stockholms kyrkböcker ?

[Sebastian Casinge]

Stor betydelse för Grännas rykte som en stad befolkad av zigenare har Erik Tunelds Geografi öfver konungariket Sverige haft. Boken utkom i åtta upplagor mellan 1741-1833 och var länge standardverket i svensk geografi. Redan i första upplagan nämns att Brahe befolkade Gränna med zigenare; den not i vilket detta står utvidgades med små variationer i senare upplagor. Men i den åttonde och sista upplagan i del 3:2 (tryckt 1832) står För att på något nyttigt sätt använda de kringstrykande zigenarne, lät grefve P. Brahe den yngre en af deras flockar nedsätta sig i den nya staden, hvarföre vissa slägter (såsom Rålin och Broberg) länge bibehållit sin mörka färg. (---) En hästbytare från Grenna har i senare tider blivit kallad Tattare kungen. Ju längre dessa zigenare haft fasta boningar, destomera blifva de småningom med de infödda slägterna förblandade och oigenkänneliga.
 
Tuneld dog 1788 och den sista upplagan är utgiven av N. W. Forsslund, som hade hjälp av en rad informanter med insamlingen av information. Det är säkerligen Tuneld och Geografi öfver konungariket Sverige som Allvin indirekt angriper och de två till fyra familjer som Allvin talar om bör väl syfta på Rolin och Broberg.

[Anders Berg]

Konfunderande! Den resandesläkt Rolin som diskuterats ganska flitigt här på Anbytarforum har inte den minsta av mig känd anknytning till Gränna. Ett antal personer Broberg har också förekommit, men utan inbördes samband med varandra, och ingen av dem tycks heller ha någon anknytning till Gränna.
 
Det verkar mer som att Forsslund och hans informatörer syftar på färgaren och rådmannen Johan Broberg (barn på 1760- och 1770-tal), och på gästgivaren och handlanden David Rålin (1746-1792), bägge i Gränna. Davids son Abraham Rålin (1776-1854) var likaledes gästgivare och handlande i Gränna. Jag har hittat dessa i Jönköpingsbygdens register på nätet. Dessutom är släkten Rålin behandlad (ganska kortfattat) i en artikel av Sven Almqvist i Släkt och Hävd nr 1 1973 med titeln Rålin. En småländsk gästgivarsläkt med prästerligt ursprung.
 
Men hur kommer zigenarblodet in i dessa släkter? Rålin är som framgår av titeln på fädernet härstammande från en präst, Håkan Svensson i Skärstad (1637). Det finns dock flera generationer med ingifta där mörka anlag kan ha kommit in. Nämnde David Rålins mor hette Christina Davidsdotter Starkengren, och hans hustru hette Birgitta Starkengren. David Rålins farfars bror Lars Månsson (död 1708) gifte sig 1707 med Birgitta Svensdotter Galt från Gränna. Jämför om Galt tidigare i diskussionen. Osv. Här finns en del att undersöka för den hågade!

[Sebastian Casinge]

Komplettering till mitt tidigare inlägg: informationen om Rålin, Broberg och Tattare-kungen i Tuneld går i sin tur tillbaka på en not i lundaprofessorn N. H. Sjöborgs Samlingar för Nordens fornälskare, tryckt 1830. Sjöborg gjorde omfattande resor i Sverige för att inventera landets historiska minnesmärken.

[Gabriel Wallgren]

Kom för Rätten Borgaren från Gränna Christopher Nilsson det wälte honom tillåthas blifva Borgare här i staden (Bogesund=Ulricehamn)....,...som sin swåger Jonas Lund som i caution för honom gå... [Ulricehamn rådhusrätt och magistrat A I a:6, 1711 3/5 ? 5].
 
Är något känt om denne Christopher Nilsson?
 
Jonas Lunds hustru hette Regina Nilsdotter, så man kan ju misstänka att Regina Nilsdotter var hans syster. Deras dotter Annicka var gift med Benjamin Darell (se här).

[Anders Berg]

Sebastian Casinge nämner 27 april Erik Tunelds Geografi öfver konungariket Sverige, vars första upplaga utkom 1741, och dess betydelse för ryktet om Gränna som zigenarstad. Nu varnar jag för en mycket långsökt association (ta den för vad ni vill), men Erik Tuneld var student i Uppsala samtidigt som en viss Jonas Sandahl (1709-1769), som slutade sina dagar som tullnär i Skara. Denne smålänning blev (enligt Smolandi Upsalienses V #1641a) gift 1748 med köpmannen i Gränna Arvid Ruths änka Maria Skotte. Släkterna Ruth och Skotte har, som visats i Anbytarforum genom åren, en nära anknytning till resande genom yrken som häktmakare och krämare. Om de här släkterna inte själva är av zigensk härstamning så hade de åtminstone mycket nära kontakt med dessa.
 
Man frågar sig om Tuneld fick information om Gränna genom Jonas Sandahl och hans hustru. I Smol Ups nämns att i Sandahls bouppteckning, som för övrigt visade skuld och ingen fast egendom, fanns ett antal böcker, och bland annat Tunelds geographie. Sandahl var också intresserad av historia, och han ägde Cornelius Nepos på Svänska (antik historiker), Hybners inledning till historien och Konung Carl den XII historia.
 
Vän av ordning anmärker nu att Tunelds första upplaga, som redan innehöll uppgifter om zigenare i Gränna, utkom före Sandahls äktenskap med Maria Skotte. Men eftersom Sandahl var en mogen man på 39 år då han gifte sig i Gränna, kan han ha hunnit införskaffa mycket kunskap om stadens invånare innan han valde att gifta sig med en av dem.
 
En lustig [detalj är också att namnet Tuneld har använts av resande som dopnamn åt deras barn.

[Niclas Rosenbalck]

Gränna rådhusrätt (VaLA)  1684 den 23 juli; opag.
Rådmannen Wält Lars Lar?on hillingh tillkienna
gifwer hurusåsom hächtemakaren Swen Isach?on
i Fahlkiöpingh hafwer köipt 2 st. Silf. knappar af
En Persohn, som dem ohemult ifrån bete Rådman
hafwer tagit, Men bemte kiöpare Swen Isach?on
är nu intet Persohnligen tillstädes utan befull-
mächtigat sin Frände Mr Isaak Bardberare
hwilcken sigh utan någon Skriffteligh Fullmacht
å bete Swen Isach?ons wägnar tillsuars
pr?senterar, berättandes han det Mehrberörda
hans ombodzman, Swen Isach?on intet sade
samme Silfknappar kiöpt, der han sade warit
vnderkonnogh det dhe warit stullna; Doch Re-
solverade Rätten att Mehrberörde kiöpare Swen
Isach?on anten förskaffar Rådmannen 2. st. så gode
knappar igen som der förstulne woro Eller och
betala de? Wärde med Penninger, och det förr
än som han denne gången härifrån afreeser,
som nu sedan schedt är.
 
Barberaren Isack är den under diskussion Ruut nämnde fältskären Isack Krok.

[Niclas Rosenbalck]

I Vista härad i gången tid av Paul Wilstadius, s 7, kallas ovannämnde häktmakare felaktigt för Sven Israelsson från Falköping. I domboken står det klart Isacksson. Går denne Sven Isaksson att återfinna i Falköpings mantalslängder och domböcker ?

[Jan Webb]

Karl Gustaf Rosenquist & Johanna Andersdotter
Granna  
 
http://geneastory.com/genealogy/getperson.php?personID=I21&tree=dcarlson

[Anna-Lena Hultman]

Några inlägg har flyttats till Resandesläkter / Lund

[Sebastian Casinge]

Ytterligare ett, låt vara sent, bidrag till Grännas rykte som zigenarstad finner man i A. A. Afzelius mycket spridda och populärt hållna Swenska folkets sago-häfder. I dess tionde del, andra häftet (1864) s. 19 står apropå Pehr Brahe: Allenast en bland hans wackraste gerningar willja wi här påminna efterwerlden till behjertande; det är hans anläggande af staden Brahe-Grenna, der han gaf en tillflyktsort åt 'den wandrande mannen', - så benämnde han Tatarefolket, som utdrifwet war i werlden utan stadigt hem och fädernesland. Han hade nämligen funnit, att detta folk war ett qwickt och idogt folk, som bättre än andra winnlade sig om hästars och boskaps skötsel samt kunde blifwa till stor nytta för wårt land och med wårt folk införlifwas, derest dem blott lemnades fasta bostäder, der de kunde hållas till ordning, christeliga seder, ärlighet och gudsfruktan. Detta goda werk, som af honom så förståndigt begyntes, har efter hans död allt intill denna tid blifwit försummadt, så att Ziguenarfolket nu i sina spridda skogsbygder, dit de gemenligen inflytta i saknad af presterskapets wård om deras andeliga och sedliga uppfostran samt, utan tillbörlig uppmärksamhet af den werldsliga ordningens widmagthållare, skoja kring landet mer såsom en landsplåga med tjufnad och bedrägerier än till gagn för ett wäl ordnadt samhälle.”

[Stefan Simander]

Inte från Gränna, men väl Motala lite senare i tiden, kommer följande arga tidningsnotis med påstående om rikedom och falsk fattigdom!
 
Titel:  Östergötlands veckoblad  
Datum:  1887-06-03  
Sida 1}
 
Rik zigenare. En medlem af ett zigenarband har med familj uppehållit sig i Motala några dagar i och för beställning af en ny wagn, som han låtit förfärdiga derstädes. En person, med hwilken den i trasor höljde nomaden kommit i affärer, har haft tillfälle se ett af en bank i Stockholm utfärdadt depositionsbewis å 16,000 kr., som zigenaren hade insatte derstädes. De gåfwor, dylika vampyrer af medlidande bekomma, kunna alltså med skäl anses för wäl anwända penningar, säger M. P. (=Motala Posten?)

[Olle Elm]

När man resonerar om Grännas anknytning till resandesläkter har jag aldrig sett något nämnas om soldater/militärer, t ex från de värvade regementena med stark resandenärvaro.
 
Hittade något som anknyter till de återvunna stadsrättigheterna 1693:
 

 
(Källa: Sandgren och Wikmar, Vistabygden Blad ut Vista härads historia, sid 176)
 
Menar inte att detta är något bevis, utan mer något att hålla koll på.
 
Vilka var dessa sjuka och kvästa som med hus, värme och annat blivit välförsedda i Gränna?
Kan det bland dem funnits personer med resandeanknytning?
 
Själv har jag aldrig gjort den anknytningen när jag rör mig i Grännamaterialet, men det kan vara som med trattkantareller; Har man sett en, ser man fler  
 
Vänligen,
Olle Elm
 
(Meddelandet ändrat av smol 2010-08-26 10:23)