Marginalanteckning på latin i Horns kyrkobok

[Göran Johansson]

Hur översätts följande text något så när exakt? In margine notatur hance feminam fuisse Erici XIV, Regn Sv. Filiam, natam sub patris juventili aetate, incolentis Borkholm

[Samppa Asunta]

I marginalen antecknas, att denna kvinna var dotter till Sveriges konung Erik XIV,  född under (den i Borkholm bosatte?) faderns unga år.

[Lars Hasselblad]

Fuisse bör nog snarare översättas med lär ha varit, alltså mindre konstaterande och mer refererande.

[Göran Johansson]

Tack för hjälpen Samppa och Lars.  
 
Hertig Erik skrev brev 1558 utfärdat från Borgholm. Han bör väl ha varit där av och till redan från 1557.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Lars Hasselblad]

En intressant fråga är ju onekligen varifrån uppgifterna i anteckningen, som ju återges i andra hand, kommer.
Min hypotes är att det är den levande traditionen på orten som är källan här. Min uppfattning är dessutom att sådana traditioner ofta innehåller en kärna av sanning och inte alltför enkelt bör viftas bort.

[Göran Johansson]

Anteckningen är skriven på latin. Då bör t.ex. en av socknens kyrkoherdar som vara författare. Undrar om det går att ha en uppfattning om när latin upphörde som språk i sammanhang som detta. Svenska hade varit betydligt mer lättillgängligt för gemena man.

[Per Thorsell]

Med det rimliga antagandet att skribenten är en sv socknens kyrkoherdar, borde det, med hänsyn till anteckningens längd, gå att göra en skriftjämförelse och på så sätt finna författaren, eller åtminstone bestämma tidsepoken.
 
Latin och t. o. m. grekiska användes ganska långt fram i tiden för sådana här noteringar, troligen för att göra det svårare för nyfikna klockare (och sentida släktforskare).
 
Per Thorsell.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Per, det går dessvärre inte att göra någon skriftjämförelse, eftersom den nämnda kyrkboken förstördes genom brand 1851. De ovannämnda uppgifterna går tillbaka på tidigare gjorda avskrifter/referat ur kyrkboken.

[Per Thorsell]

Hoppsan! Det var illa. Då lär bevisvärdet inte vara särskilt högt.
 
Per.