Äldre inlägg (arkiv) till 17.7.2001

[Jojje Lintrup]

Hej Bo,
Är du säker på att det står 145 efter Obiit? Många gånger, speciellt under 1700-talet, förkortade man nämligen årtalet genom att ta bort första siffran. Vi har ju för vana att ta bort två siffror, 2001 blir '01 t.ex. Kanske det står 795 efter Obiit, och i så fall skulle det betyda 1795.
Ja, det var bara en tanke...

[Håkan Widell]

Hej Christina!
Jag är bara en glömsk gammal latinare, som turligt nog har tillgång till ett latinskt lexikon. Jag antar att Du har rätt, när Du säger, att obiit (om vi förutsätter att detta är vad som står!) betyder avlider. Enligt mitt lexikon har ordet obeo (infinitiv) många betydelser, men inte avlida. Dock betyder 'mortem obeo' avlida (underkasta sig döden). Andra betydelser av obeo är t ex bekämpa, komma fram till, nå, besöka, infinna sig vid, deltaga i, genomgå el beröra (i tal) , gripa sig an med. Kanske kan detta ge ytterligare uppslag till betydelsen och kanske skulle en teolog kunna ge ytterligare synpunkter.
Mvh!
Håkan

[Eva Cumner]

Hej Bo!
 
Jag är inte teolog, men jag har studerat många gamla kyrkböcker sen sent 1600-tal och framåt. Som Christina säger, användes uttrycket obiit helt klart av prästerna för avlidit.  
 
Mvh
 
Eva Cumner

[Jojje Lintrup]

Obitus från obeo betydes (himlakropps) nedgång, men också figurativt 'undergång', 'förintelse', 'hädanfärd', 'död', etc. Om det kan man läsa i Latinsk-svensk ordbok av Ahlberg & al. s.588.
Har man inte råd att skaffa detta dyra verk, kan man alltid skicka efter Latin för släktforskare där man kan hitta både 'obiit' och 'obitus', och ytterligare 1.600 latinska ord och fraser man stöter på i våra kyrkböcker. Den kostar bara 60:- (+porto)!

[Lars Sjöqvist]

Finns det någon bok eller länk på nätet som översätter latinska sjukdomsnamn till svenska. I dödböcker från 1900-talet står dödsorsaken ofta på latin. Vad betyder t.ex. Ostitis.
 
MVH Lars Sjöqvist

[Carin Widén]

Lars.
Ostitis = inflammation i ben.
Osteon: Ben
MVH
Carin

[Jojje Lintrup]

Hej larss,
Alla som utbildat sig till undersköterska eller högre har fått en ordbok för medicinsk terminologi. Det betyder att den måste gå att köpa i vilken bokhandel som helst. Fråga bokhandeln hemma, så beställer de hem vad du behöver.

[Lars Sjöqvist]

Tack Carin och Jojje
 
Jag ska försöka få tag i boken.

[Ann-Britt Sjödin Eriksson]

Hej. Medicinsk terminologi av Lindskog/Zetterberg är att rekommendera. Finns säkert andra men denna tycker jag är mycket bra.
Mvh, AnnBritt

[Reiner Lindgren]

I samband med ett barns födelse och dop 1757 i Borlunda fanns en anteckning efter Fidei Spons som jag kan tyda som Cotivitation infantium bapti Zandor vad kan det betyda?

[Eva Cumner]

Hej Reiner!
 
Tror du att det möjligen kan stå något i stil med Confirmation infantium baptismi? Vilket i så fall betyder ung. bekräftelse på barnets dop  
 
Mvh  Eva Cumner

[Reiner Lindgren]

Hej Eva!
Det är mycket möjligt att det är som du skriver. Mikrokortet är mycket mörkt just här. Zandor kan ju då vara ett egennamn kanske. Tack för hjälpen.
 
Mvh Reiner Lindgren

[Magnus Johansson]

I en födelsebok i Ådals-Liden har man skrivit:
 
Ibidem diebus föddes och döptes torparen Mauritz Johansson ........
 
Vad betyder diebus?? Ibidem bör syfta på januari i detta fall.
 
Hälsningar
Magnus

[Mikael Wikman (Philippos)]

Diebus är dativus och ablativus plurales (i detta fall ablativus pluralis) av dies, som betyder dag. ?Ibidem diebus? skulle väl därmed betyda ?på samma dagar?.

[Alvar Stockhaus]

Är Stocki en latinsk genitivform av Stockus resp. Stockhus? Altså detsamma som Stockuses hemms hos smeden.

[Andreas Karlsson]

Enligt Västerås stifts herdaminne II:2. 1700-talet av Gösta Hansson och Leon Herzog (s. 338) disputerade en av mina förfäder, Johannes Andreae Fellenius vid Uppsala universitet den 28 maj 1687. Titeln var De Philosophia Ante - Diluviana.. Kan någon vänlig själ översätta detta till svenska?

[Elisabeth Thorsell]

Förslagsvis Om filosofien - före syndafloden, och det senare var ju något de trodde hade hänt.

[Bo Persson]

Snarare bör uttrycket översättas med Om den antediluvianska filosofien. Jag har f.n. ingen tillgång till ref.-litt., men jag föreslår att ytterligare upplysningar kring detta ämne inhämtas hos Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria. II. Stormaktstiden.

[Jojje Lintrup]

Det sista är inte någon översättning, vilket Elisabeths är. Sedan är det förstås möjligt att det finns något som kallas Antediluvianskt...
Så det så!

[Anna Cedergren]

Det svenska ordet antediluviansk betyder väl i det här sammanhanget snarast vid tiden för syndafloden, inte före syndafloden.
 
Själv har jag stött på ordet diluvial och dess olika former som geologiska facktermer. Då handlar det om en datering som hänvisar till att något bildats under senaste istiden. T ex diluvialsand.
 
När jag kollade SAOB så kunde man enligt denna även använda ordet skämtsamt i följande betydelse: som gör intryck af att tillhöra en längesedan förfluten tid; i yttersta grad otidsenlig l. efterblifven. En antediluviansk bössa, kostym. Antediluvianska åsikter. Antediluvianska postförhållanden.
 
Anna

[Elisabeth Thorsell]

Efter vad jag minns från forntida latinstudier så är ante = före, men med lexikonet på vinden är det inte så lätt att kolla.
 
Enligt Främmande ord i svenskan av Erik Noreen och Gustav Warberg betyder antediluviansk följande: om tiden före syndafloden, något ytterst föråldrat, så jag vill nog vidhålla min tolkning av boktiteln.

[Jojje Lintrup]

Om man ska gå på Andreas Karlssons inlägg och reda ut vad Johannes Fellenius menade med sin titel De Philosophia Ante-Diluviana, så måste han ha syftat på de filosofier som betraktades som otidsenliga på 1600-talet. Kanske åsyftades de grekiska filosofierna? Antediluviansk ska nog enbart tolkas som otidsenlig, föråldrad eller som vi säger nuförtiden rena rama hedenhös.
Annars betyder faktiskt ante före eller innan, och diluvium störtflod, översvämning eller syndaflod.
Bo må ursäkta mig, men den förklaring han kommer med rätar inte ut något frågetecken för frågeställaren.

[Gunnar Ståhl]

I en avhandling (Uppsala den 19 maj 1633) räknas ett antal personer upp. Trots bra ordbok och latinstudenter som jag tagit hjälp av känner jag inte den säkerhet i tolkningen som jag önskar. 1600-talslatin är inte samma som klassiskt latin, förstår jag, liksom att uttryckssätten kan vara mer precisa än vad man kanske först tror.
Huvudperson är Jonas Laurentii Moderus (JLM), Smolandus, senare kyrkoherde i Moheda och frågan rör ytterst de exakta relationerna till ett antal personer [mina tolkningar (ibland vilda gissningar) m m inom parentes].
1. Joanni Baazio, ..., compatri et fautori reverendo [fadder (compatri?) till JLM. Känd präst, senare biskop i Växjö.]
2. Torsteno in Rydaholm, Pastori et propinquo dexterrimo [påstås i herdaminnen vara anhörig, oklart hur; propinquo dexterrimo (... ytterst till höger?) - ev alternativ = inte alls anhörig(gissningar): handledare(?), även tidigare under uppväxten; JLM högra hand?; Rydaholm är närmast liggande pastorat till Moheda.]
3. Laurentiuo Jonae, Past. in Moheda, parentii chariss. filiali amore semper prosequendo [som är JLM käre fader]
4. Petro Gisaeo, ..., compatri charissimo [fadder]
5. Joanni Bergeri in Moheda, comminister et sororio peramando [i varje fall senare gift m. JLM syster, men skulle sororio peramando användas om systern är gift (hustru) med Joanni Bergeri eller är det möjligen som trolovad eller endast att Joanni är JLM syster kär?]
6. Zachariae Jonae, ..., sibi devinctissimo [han är ingift morbror till JLM, men hur ska sibi ... utläsas?]
7. Nicolao Andreae, ..., avunculo suo per dilecto [han är morbror till JLM men varför suo per dilecto?]
Framför allt är det punkt 2 (min hypotes att Torsten inte behöver vara släkting), punkt 5 (hypotes att systern ännu bara är (som mest) trolovad med komministern) och punkt 7 (hur suo per dilecto ska uttolkas) som jag vore tacksam att få hjälp med. /Gunnar Ståhl

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Jag såg att antediluviansk filosofi var en fråga. Det handlar alldeles säkert mindre om latin än om den (natur)filosofiska striden under 1600-talet (ett av mina specialintressen), som i vårt land löstes upp först omkring år 1700. - Saken gällde i korthet genomslag för den kunskap som nåtts av (Newton) Galilei, Kepler, Copernicus, Descartes m fl och därmed påverkan på tro och vetande - i motsats till den tidigare förhärskande Aristoteliska filosofin, den senare förfinad och utvecklad under tiden från ca 1250 (Paris) och framåt som grundsten för allt tänkande - för logik, dogmer, fysik m m. - Nu var det Cartesius' (Descartes') filosofi som kom att bli fokus för motsättningarna i Sverige(ca 1680-talet som den cartesianska striden). - Med denna fokusering betyder antediluviansk helt enkelt föråldrad, gammalmodig och torde syfta på Aristoteles naturfilosofi i tidig 1600-talstappning. - Men det kanske enklast går att utläsa eller gissa sig till direkt ur avhandlingen, som bör kunna lånas på Kungl. Bibl. eller UU univ.bibl? (Se i LIBRIS databas!)

[Jojje Lintrup]

Ibland blir man förvånad över hur nära sanningen man hamnar med lite bondförnuft!

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Innan slutsatsen om (hur titeln ska tolkas på) Fellenius disputation i maj 1687 betraktas som riktig skulle jag gärna se en bekräftelse genom kontroll av handlingen. - Nu har jag sökt efter den i LIBRIS utan att hitta den, men har också haft tillfälle att kontrollera tider, inkl studera Lindroths Lärdomshistoria (SL) som jag äger. - Omnämnadet av (Newton) har inget med 1686 - 89 års strid att göra utan ligger senare i tiden. I övrigt förefaller kontrollen att styrka tolkningen gammaldags, ålderdomlig, förlegad. Dessutom kan man bedöma att nämnda avhandling utkommit under en betydelsefull del av den cartesianska striden, där problemet var för den evangeliska ortodoxin att acceptera den nya filosofin (s 461 i SL, del 2). - En av mina förfäder, Sven Moderus, var hovpredikant hos Carl IX omkr 1609, och kanske en av dem som bidrog till att ortodoxin infördes i vårt land [källa: S Moderus: ~En christelig predikan på Petri och Pauli dag (1609)] och kanske även hade inflytande på arbetet att (på nytt) etablera den aristoteliska filosofin (skolastiken) vid 1600-talets början - i ny tappning - den som sannolikt avses med antediluviansk. - Den cartesianska filosofin ersattes till stora delar - efter hand - av den naturfilosofi som Newton utvecklat i sin Principia (1687). Men det tog tid och på 1690-talet fanns endast några enstaka lärare/professor i vårt land, som något litet förstod vad den senare handlade om - Newtons mekaniska och deterministiska världsbild. Så Jojjes gissning var skicklig, vill jag tro!

[Andreas Karlsson]

Det tycks råda en viss förvirring om hur titeln på Fellenius avhandling skall tolkas. Kanske blir det lättare om jag sätter in texten i dess sammanhang.  
 
I herdaminnet står följande under Fellenius, Johannes Andreae:
Skrifter: [...] 1687.28.5 - Diss. acad. - De Philosophia Ante - Diluviana. (Pres. Laur. Elingius).

[Gunnar Ståhl (Gunnars)]

Hej Andreas! Jag tror att Du fått det svar som går att få - av Elisabeth, Bo Persson, Jojje, Anna och mig. - Och en ren översättning till svenska är sannolikt meningslös, om man ändå inte förstår och utvecklar vad J. A. Fellenius menade med att just vid detta tillfälle använda uttrycket Ante - Diluviana. Det förstår man bäst genom att titta i avhandlingen, om den finns kvar i något arkiv. - Min svensklärare Elof Ehnmark (1960) förklarade uttrycket i ett annat sammanhang såsom just föråldrad, otidsenlig. Den tolkning om sambandet med den cartesianska striden i Uppsala 1686 - 89 som jag gjort är säkert mitt-i-prick men jag skulle för egen del må bäst av att få den bedömningen verifierad.
Kompletteringen i Ditt senaste inlägg innebär att Avhandlingen (Diss. = Dissertatio) försvarades av J. A. Fellenius med Laur. Elingius som ordförande (Pres.). - Jag har noterat Dina uppgifter om skriften för att söka i bibliografi på Kungl. Bibl. eller på annat sätt få tag i den, eftersom jag blev intresserad. Vänligen! /Gunnar

[Andreas Karlsson]

Gunnar! Jo, enligt en not till herdaminnets avsnitt om J. A. Fellenius skall avhandlingen finnas på Kungliga Biblioteket.

[Martin Gunnarsson Kulldorff]

Jag har problem att tyda nedanstående latinska text från en begravningsnotis i Osby sockens kyrkobok. Notisen gäller en 34 årig man, Sven Olsson i Jonstorp, som begravdes den 9 oktober 1659.  
 
3 Octobr. Kylle +ter meritum a Sveco qvodam glande plumbe? per sclopetu+ emiss? transsossus cum summo suorum lucta exspiravit.
 
Kylle är en grannby i Visseltofta socken. +=svårläst bokstav. Någon som kan hjälpa?  
 
 
Källa: Osby C:1, transkriberad av Ulf Svarte Bagge och Tord Jöran Hallberg, 1995. (http://ddss.nu/filer/osby.pdf)