Gradus consanguinitatis

[Leif Mörkfors]

I 1702 års vigselbok för venjan kan man läsa följande:
Finsk Mats Matsson wid städian östan till och Anna Hans Erics dotter på Stickoheden vestantill, skylde in 2do at 3tio grad Confunigs?? wigdes ..... ? hr Gustavpi tillåtelse.
 
Hur är paret släkt ? Kusiner eller sysslingar ? Eller är någon kusinbarn till den andre. Mats är nästan tio år äldre än Anna.

[Heikki Särkkä]

Det är fråga om gradus consanguinitatis, med vilket sökord man kan finna flera exempel på latinska språkbruket.
Tror (ursäkta en gissning) att gradus primus (primum?) syftar till syskon, gradus secundus till kusiner och gradus tertius till kusinbarn.
Kanske nägon kan bekräfta eller vederlägga.

[Leif Mörkfors]

Hur blir då dessa två kontrahenter, som både tycks vara av andra och tredje grad, släkt med varandra ?

[Mikael Persson]

Den typen av anteckningar har jag alltid tolkat som att någon av Mats' 4 far- eller morföräldrar var densamma som någon av Annas 8 fars eller mors far- eller morföräldrar.  
 
Hälsningar, Mikael!

[Leif Mörkfors]

Ja så skulle jag nog också vilja tolka det, att Mats gifter sig med sitt kusinbarn, men var det prövningskrav på ett sådant giftermål enligt den dåvarande lagstiftningen ?
Vem var hr Gustav som gav sitt tillstånd ?

[Mikael Persson]

Det är ju först nyligen som kusiner får gifta sig utan att skaffa särskilt tillstånd, medan 3-männingar sedan tidigare kunde göra det. Så det var ju ett gränsfall. Ännu tidigare behövde även 3-männingar tillstånd; jag vet dock inte NÄR det ändrades.  
Under Skånes danska tid behövdes tillstånd för 3-männingar, och närmare, om de ville gifta sig. Om det ändrades när Skåne efter ett tag gick över till svensk lag, eller om det skedde ännu senare, har jag inte lyckats få svar på.  
 
Hälsningar, Mikael!

[Tony Pellikka]

Kommentar: Först nyligen är väl lite oprecist, om jag inte minns fel så togs kravet på tillstånd för kusingifte bort på 1850-talet. För tremänningar försvann nog formellt kravet senast ca 1750 skulle jag tro. Möjligen reformerades kraven redan i samband med 1734(?)-år lag. Men innan det var det rätt noga med sådanan krav, det var det som stod i Moseböckerna som gällde så det är bara att kolla där. Det blir rätt svårt om släktäktenskap förbjuds till 7:e led :-)...
 
Det är lite intressant att spekulera i hur man höll koll på släktskapen, uppenbarligen visste man rätt bra hur det var, enklast ser man det när det gäller tex arvstvister i domböckerna. I de vanliga kyrkokällorna är det ju inte så uppenbart vem som är släkt.

[Leif Mörkfors]

Var söker man då efter detta tillståndsgivande ?  
Finns det på riksarkivet ?
Ingen som har tips på vem herr Gustaphi kan vara ?

[Mikael Persson]

Hej Tony!
 
Eftersom jag inte mindes exakt så skrev jag nyligen. Jag hade nämligen absolut för mig att det var på 1980-talet som kravet på särskilt tillstånd togs bort (skriva till kungs kallades det visst, trots att kungen själv inte hade ett dugg med det att göra längre). Men jag kan naturligtvis minnas fel, så att det var någon annan aspekt som ändrades på 1980-talet? (1850-talet har jag dock inte hört talas om tidigare.)  
 
Hälsningar, Mikael!
 
PS. Din kommentar släktäktenskap förbjuds till 7:e led -- vad kommer den sig av? (Vad jag kan minnas så står det inget sån't i Bibeln. Katolska kyrkan ska visst ha haft en gräns att det var först om man inte var besläktad i ens 6:e ledet som man fick gifta sig med varandra, fast det har ju inte så mycket med Bibeln att göra ...) DS

[Leif Mörkfors]

Ingen som vet i vilket arkvi detta tillstånd skall sökas ?

[Heikki Särkkä]

Om herr Gustaf inter var kyrkoherden, var han kanske kontraksprosten, dvs. kyrkoherdens närmaste förman?

[Urban Sikeborg]

Leif: Jag tolkar det som att mannen var kusin till en av kvinnans föräldrar (eller vice versa).
 
Professor Jan Eric Almquist skrev en mycket intressant artikel med titeln Om blodsskyldskap såsom äktenskapshinder enligt svensk rätt i Personhistorisk tidskrift 1931 (s. 160-176).
 
Enligt den katolska s.k. kanoniska komputationen (släktskapsberäkningen)  var syskon släkt i första led, kusiner i andra, tremänningar (sysslingar) i tredje och fyrmänningar (bryllingar) i fjärde. Strikt taget var äktenskap inte ens tillåtet mellan släktingar i sjätte led, men i praktiken kan väl knappast någon ha kunnat ha sådan koll.
 
Reformationen medförde att de katolska reglerna på sikt upphörde att upprätthållas för de senare leden. Ännu i slutet av 1500-talet var emellertid äktenskap i fjärde led förbjudna. På 1620-talet blev i praktiken det fjärde ledet tillåtet. Ett sätt, varigenom principens giltighet i praxis lätt kan konstateras, är att undersöka förekommande rättsfall rörande lägersmål. Bevarade dombrev från 1619 och närmast följande år utvisa nämligen, att lägersmål mellan personer befryndade i fjärde led bestraffats såsom vanligt lönskaläge, under det att dylika förbrytelser i tredje och närmare led föranlett särskilt ansvar.
 
Enligt Almquist behövdes på 1640-talet i praktiken ingen dispens för äktenskap i tredje och fjärde led jämn sidolinje. Först genom kungliga förordningen den 30 december 1680 upphörde legaliter andra och tredje led ojämn sidolinje att räknas bland de förbjudna leden. Han tillägger: Ännu 1620 resolverade hovrätten i ett visst fall, att frågan rörande närskyldas giftermål skulle avgöras av biskopen och domkapitlet. Men redan under nästföljande decennium befinnes det, att dispensrätten gång efter annan utövats av Kungl. Maj:t, och detta blir fortsättningen regel. (Jag har sett några ansökningar om giftermål i förbjudna led i domkapitlets arkiv, åtminstone för Uppsala domkapitel och 1600-talet.)
 
Frågan om möjlighet att få dispens för kusingiften vållade mycken diskussion, men kyrkan stod emot. I en kunglig förordning från den 30 december 1680 fastslogs att andra led jämn sidolinje (dvs. kusiner) utgjorde det yttersta av de förbjudna leden, med reservationen att Kungl. Maj:t förbehöll sig rätten att efter omständigheternas noga övervägande ge dispens till giftermål mellan kusiner.
 
Under 1720-talet började man reagera mot den ofta förekommande oseden, att kusiner, först sedan de haft lägersmål med varandra, ingingo till Kungl. Maj:t med en ansökan att få gifta sig. I kungliga brevet den 4 juni 1725 bestämdes därför, att kusiner, som idkat olovligt umgänge med varandra och därunder avlat barn, skulle anses ha förverkat sin rätt att erhålla dispens för ingående av äktenskap. I alla övriga fall skulle däremot dylik dispens ej kunna förvägras kusiner, som därom gjort ansökan i behörig ordning. 1734 års lag utgör beträffande blodsskyldskap såsom äktenskapshinder endast en sammanfattning av de under 1600-talet antagna reglerna.
 
Från 1790-talet finns en kommentar om att alla ansökningar om kusinäktenskap alltid, utan undantag, bifölls av Kungl. Maj:t. Officiellt fastslogs den utvecklingen genom den kungliga förordningen den 19 maj 1845, varigenom dispens inte längre krävdes för äktenskap mellan andra led jämn sidolinje.

[Leif Mörkfors]

Tack Urban för ett förstklassigt svar !
Mvh
Leif M
(PS hur gick det med dina malungsanor ?)

[Anna- Lisa Göransson]

Kan ngn säga mig om äktenskap mellan tremänningar var tillåtet år 1705. Detta gäller Hjulsjö socken, Västmanland. Det bör väl finnas något mer exact i den svenska lagstiftningen. Eller ??
Anna-Lisa

[Johan Suominen]

Sedan 1973 är det i Sverige tillåtet för halvsyskon att gifta sig. Det glada sjuttiotalet...

[Marianne Solli]

Åj, Johan, er det virkelig slik? Så begynte jeg å tenke, og så finner jeg ut at et halvsøsken har jo egentlig ikke nærmere slektskap enn f.eks en onkel/tante har til 1. person, og der er det jo tillatt med giftermål. Kan kanskje enda gå an for halvsøsken som ikke har bodd i samme familie som barn. - Men, huff, dette reagerer jeg litt på. Jeg ville nok ikke ha kunnet tenke meg hverken å ha giftet meg med min halvbror, min onkel eller mitt dobbelsøskenbarn (som også vil ha det samme slektsforholdet til meg). Og det kan da umulig være fornuftig å føre så likt arvemateriale videre, hvis man også får barn.
 
Marianne

[Stefan Simander]

Anna-Lisa! Enligt Urban Sikeborgs redogörelse ovan, så var gifte mellan tremänningar godkänt utan dispens efter 30 december 1680.
 
För övrigt så har den här diskussionen lämnat latinet för länge sedan och övriga frågor om giftermål bör ställas under Anbytarforum: Övriga ämnen: Äktenskap: Äktenskapet.