Äldre inlägg (arkiv) till 11 augusti, 2011

[Anita Hjelm]

Vet någon vad denna mening betyder:
Hin sit je å gork.  
Det är ordet gork som förbryllar.
 
Hälsningar
Anita Hjelm

[Inga-Britta Engman]

Från vilken del av landet kommer detta uttryck? och i vilket sammanhang används denna mening?
 
Mvh
Inga-Britta

[Göran Stenberg]

Det är kalixmål.

[Margaretha Johansson]

Euskefeurat, prevéte, andren, remidjen.
Finns dessa ord i andra delar av landet? Euskefeurat betyder ungefär olustig, ruggig.
Prevéte betyder utedass (har hört en teori om att det kan härledas från franskans privet som betyder  privat, enskild). Andren betyder skidor. Remidjen betyder bestick. Då de inte har något liknande ord i svenska språket direkt, kan de ju vara väldigt gamla...  
Dessa ord finns i Pitemålet.
Margaretha

[Göran Stenberg]

Många franska låneord har sipprad ned i folkmålen. Det finns en avhandling om detta.

[Bengt-Göran Nilsson]

Gork betyder kåda. I Kalix finns också en musikgrupp som kallar sig Gork.
Skulle kunna tänka mig att uttrycket betyder att han sitter fast, får ingenting gjort.
Får du kåda på händerna så är det svårt att få bort.

[Karl-Erik Aronsson]

I min släktforskning har jag hamnat i Östergötland och i bouppteckningar därifrån har jag hittat ordet basar stekbasar bland järnvaror. Vad är det? Jag har genom uteslutning av inventarier i bouppteckningar från Skåne försök lista ut vad det är, men omöjligt.
 
Önskar att få reda på vad det är.
 
Hälsar Karl-Erik

[Jöran Johansson]

Grytor. Man talar ju på sina håll t.ex. även om tvättbasar.

[Karl-Erik Aronsson]

Hej Jöran
 
Jag tackar för upplysningen.  
 
Hälsar Karl-Erik

[Kjell Gärme]

Här kommer en bild på en Kopparbase.

 
/Kjell

[Erik Holmlund]

Intressant diskussion.
Idag använde jag ett uttryck som jag har använt hela mitt liv och alltid har trott att det var rikssvenska men av reaktionerna att döma så tycks det vara ett dialektord från övre norrland.
Jag tänker på frasen blottna eller blottna upp. Kan t.ex. användas om ett papper som hamnar i blöt, för då kan texten blottna upp. Eller ja, hela papperet blottnar ju. Betydelsen är väl ungefär mjukna eller upplösas vid blötläggning. Kan också användas på skämt: -ligg inte för länge i badkaret för då blottnar du upp.
 
I vilka landsdelar används uttrycket och var är uttrycket helt obekant?
 
Erik, från Örnsköldsvik, men bördig från Skellefteå

[Annika Nygren]

Aldrig hört det.  
 
Mvh
Annika från Småland

[Göran Stenberg]

Ordet blottna med precis de betydelser som Erik anger var mycket frekvent i min uppväxtmiljö i Norrbottens kustland. Egentligen är det väl ett s k inkoativt verb, d v s som blåna, mörkna, ljusna, vekna etc. Ursprungsbetydelsen skulle då vara 'bli blöt'.

[Bengt-Göran Nilsson]

Alldeles riktigt. Blottna = blötlägga.
He få leigg å blott'n. Det får ligga i vatten så att det mjuknar.

[Erik Holmlund]

Det finns ju en adjektiv-variant på samma uttryck: uppblottnad.  
Kerstins inköpslista låg på trädgårdsbordet innan regnet kom. Den blev alldeles uppblottnad. Så nu slipper jag bli utblottad.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-08-09 23:18)

[Göran Stenberg]

Ja, ordet måste ha genomgått en betydelseförändring, för den nuv betydelsen är just 'blöt intill upplösning el dyl'. Månne ordet finns i Svenskfinland?
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Gst 2011-08-09 23:21)

[Carl Johan H. Ljungquist]

I min hemtraker i Västergötland sägs bogna, båjna eller bôrna om trä som sväller.

[Gunnar Melander]

I Anundsjö Ångermanland säger man blattne opp med samma betydelse dvs. upplösas vid blötläggning.
Uttrycket brukar också användas när det är riktigt varmt.
Jag svettas så jag håller på att blattne opp eller det är så varmt så jag håller på att blattne opp.

[Carl Johan H. Ljungquist]

Ännu bättre, konsultera SAOB!
 
BÅGNA bå³gna², i mellersta o. norra Sv. stundom boŋ³naa²; äfv. BUGNA bω³gna², i mellersta norra Sv. stundom buŋ³na² v. -ade. vbalsbst. ANDE; jfr BÅGNA sbst. (se nedan under afledn).). bågna (bogna) SvOrds. A 3 b (1604) osv. bugna STIERNHIELM Herc, 506 (1648, 1668), ÖSTERGREN (1917). bögna GCEDERHIELM Vitt. 501 (c. 1690))  
[fsv. bugna motsv. d, bugne, isl. bogna; inkoativbildning till BÖJA; fr BÅGEN]
[BÅGNA I]
I) intr.  
[BÅGNA I.1]
1) (numera i sht i högre stil) blifva krokig, krökas, i sht på grund af svaghet l. under inflytande af stor tyngd, stort tryck o. d.; böja sig, svikta, gifva efter, gifva sig. Stolparna bugna. STIERNHIELM Herc. 506 (1648, 1668) Tre Åsar måste vara i Ryan, hvarpå Säden ligger,.. på det icke Stängerne må bugna. SALANDER Gårdsf. 115 (1727). Hans stripiga skägg börjar gråna och ryggen har bugnat. GHT 1898, nr 4 s. 2. Stormen hven allt skarpare, och trädtopparna bågnade som om de varit på väg att flyga bort med yrvädersmolnen, ZILLIACUS Aho Panu 284 (1898). - särsk.

[Erik Holmlund]

Carl Johan> Bågna känner jag igen från Skellefteå. Det enda exempel jag kommer ihåg på rak arm där jag hört det användas är att morsan kunde säga att plåten bågnade av hettan, dvs när hon hade en plåt med kakor i ugnen och plåten böjde sig.

[Kim Metso]

Har aldrig hört ordet blottna i Västra Nyland (Finland), däremot nog bottna som har en helt annan innebörd.
Bågna däremot är mycket känt, isen kan bågna eller så jag under min börda.  
 
bh
Kim

[Ingela Martenius]

Bågna är rikssvenska. Blottna har jag dock aldrig hört.
 
Från Göteborg (där vi ju har många dialektala ord; i en bok översatt av någon som helt klart var göteborgare läste jag följande (och undrade hur många av läsarna utanför Göteborg som förstod): de tog av i nästa mot och körde in på tappen samt sonen bar en tröja med texten 'bamba suger')
 
Ingela

[Ann-Mari Bäckman]

Tack Gunnar! Jag har gått och funderat på vad mamma sa (från Anundsjö, Ångermanland) och inte var det Blottna (blåttna), utan ett mer öppet a i Blattne, som i ordet blank, eller hur? När du nu säger Blattne, då mindes jag helt rätt.
 
Kan det inte ha med ordet blöt att göra? (Blöta heter det när man gör dopp i gryta på tunnbröd)
 
(Meddelandet ändrat av ines 2011-08-10 06:50)

[Gunnar Melander]

Blattne på Anundsjömål betyder att upplösa helt, smälta, inte bara att mjuka upp.
Snön blattne när det töar. Sockret blattne i kaffekoppen när man rör om.
Uttalas  bLattnä , med tjockt L, ä på slutet och med a som i blank som Ann-Mari påpekar.

[Åsa Jonsson]

Kim...
Under en börda dignar man väl - inte bågnar.
 
...och Ingela!
Dina Göteborgska uttryck är nog inte så svårförståeliga som du tror. Alla utom tappen (bensinmacken) används väl ganska allmänt över hela landet numera. I Västerås där jag bor kallas alla stora av- och påfarter på E18 mot. (Vallbymotet, Skallbergsmotet, Talltorpsmotet m.fl.)
 
Mvh  Åsa

[Göran Stenberg]

Klart att man bågnar. Olika situationer kräver olika stil och olika ordval.
 
Bamba är typiskt göteborgskt. Det introducerades för svensk TV-publik via olika samhällstillvända TV-serier på 70-talet. Mot är ett västligt ord, som möter i ortnamn i västra Sverige.
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-08-10 10:28)

[Bengt-Göran Nilsson]

I Nederkalix så används dialektalt verbet drämna när allt är upplöst.  
Nö ha ållt sockre ini koppen drämne. Nu har allt socker i koppen upplösts.

[Kenneth Eriksson]

Tappen är ett vanligt uttryck även i Småland. Där säger man ofta också kryss istället för vägkorsning.

[Björn Engström]

Bogna = En planka bognar av tyngden när man går på den.
Bôrnâ = något trä blir krokigt eller svällt sedan det blivit blött och fått fel form.

[Gunnar Melander]

Övervåningen i ett hus kallas i Ångermanland för botten.
Jag skall gå oppå botten. (Jag skall gå upp på övervåningen).
Det låter lite tokigt med botten en trappa upp.
Någon som har en förklaring till varför man säger så?
Mvh/Gunnar}