å, tjugosjätte bokstaven i den svenska versionen av det latinska alfabetet. Bokstaven började användas i Sverige på 1400-talet genom att man satte ett litet o ovanför bokstaven a. Samma ljud skrevs också aa, liksom i äldre danska och norska. I norskan infördes å-tecknet vid en stavningsreform år 1917, i danskan år 1948. I båda dessa språk placeras bokstaven å allra sist i alfabetet.
ä, den 27:e bokstaven i den svenska versionen av det latinska alfabetet. Bokstaven började användas i Sverige på 1500-talet genom att man satte ett litet e över a. Samma ljud skrevs också ae och senare ?, såsom alltjämt i danska och norska. Ä används även i tyska, finska och estniska med ungefär samma ljudvärde som i svenska.
ö, den 28:e och sista bokstaven i den svenska versionen av det latinska alfabetet. Den började användas i Sverige under 1500-talet genom att man satte ett litet e över o. Ljudet skrevs även oe, senare, ur vilket danskt och norskt ? utvecklats. Ö används också i tyska, finska, ungerska och turkiska. I tyska uppslagsverk alfabetiseras ö tillsammans med o eller som o+e.
Allt kopierat från Microsoft? Encarta? Uppslagsverk 2001.
Ingela