ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Förkortningstecken  (läst 2380 gånger)

2005-08-10, 12:37
läst 2380 gånger

Utloggad guldfisk

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1041
  • Senast inloggad: 2019-08-08, 12:58
    • Visa profil
    • www.amaze-a-vole.com
Är de inringade tecknen förkortningstecken eller riktiga bokstäver? Med andra ord, står det i det vänstra fallet 36 år gl, 36 år g eller något annat?  Och i det högra fallet?  

Texten är för övrigt från Karlskrona Amf, FB 1811, p.726.

2005-08-10, 14:35
Svar #1

Utloggad jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1886
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 20:13
    • Visa profil
    • jernbergs.org/
Daniel !
 
Nästan rätt, 36 år gl och född d. 22 . Alltså i det första fallet en förkortning för gammal och i det andra en för den.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2005-08-10, 14:58
Svar #2

Utloggad guldfisk

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1041
  • Senast inloggad: 2019-08-08, 12:58
    • Visa profil
    • www.amaze-a-vole.com
Hej Stefan,
tack för svaret. Min fråga gäller dock inte vad det står i det här konkreta fallet utan om det är fråga om förkortningstecken. Det vill säga, står det g + ett förkortningstecken, eller precis som du skriver och som jag hittills också trott, gl?  
 
I det andra fallet, står det d + förkortningstecken, eller står det dh eller liknande?
 
Det är alltså själva slängarna efter d och g jag undrar över.  Samma fenomen förekommer ju ofta när gård skall förkortas. Det ser ofta ut som gd i de fallen - har jag tyckt hittills. Men är det verkligen i de fallen ett d, eller är det något som markerar själva förkortningen?

2005-08-10, 15:16
Svar #3

Utloggad hakan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Jag tror att man ska tolka förkortningarna som gl + förkortningstecken respektive d + förkortningstecken. Själva förkortningstecknet är slängen under raden. I den ingår inte öglan uppåt som finns i förkortningen av ordet gammal.

2005-08-10, 18:09
Svar #4

Eva Leksell

Förkortningstecknet ser ju ut som ett stort C (ibland med kolon efter) och går både ovanför och under raden. Utformningen beror av vilken bokstav som står före. Det som kanske ser ut som ett 'l' är början av själva förkortningstecknet, enligt min åsikt.
 
Många tolkar förkortningen av 'gammal' som 'gl'. Men det är ologiskt. Varför skulle någon först förkorta ordet genom sammandragning och sedan lägga till ett förkortningstecken? Samma sak gäller förkortningen av 'salig', där många skriver 'sl' men jag tolkar det som 's' plus förkortningstecken.
 
Ordet 'gård' (som ju inte innehåller något 'l') har jag ofta sett förkortat på samma sätt som 'gammal'.

2005-08-11, 06:56
Svar #5

Utloggad jernberg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1886
  • Senast inloggad: 2019-09-13, 20:13
    • Visa profil
    • jernbergs.org/
Eva !
 
Jag har, rätt eller fel, alltid läst det som gl. Om vi antar att du har rätt, borde i sånt fall inte det stå dl ?
 
När det gäller logiken så säger min erfarenhet att man inte får jämföra för mycket med dagens sätt att skriva då det stavades och byggdes meningar olika beroende på när och vem som skrev.
 
I detta fallet kanske det är någon av forumets läsare som faktiskt vet hur det ligger till - måhända Håkan här ovan har det riktiga svaret.
 
Med vänliga hälsningar
Stefan Jernberg, Gustafs

2005-08-11, 08:47
Svar #6

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Eva har alldeles rätt. Det står alltså gammal och inte gl. Olika ord och bokstäver kan ha olika förkortningstecken. Detta är en kvarleva ifrån medeltidens mångfald av abbreviaturer där man gjorde förkortningar för att spara dyrt bläck och papper. Det står likaså den, ett d med förkortningstecken. Andra vanliga förkortningstecken är m och n med ett streck över som betecknar dubbla bokstäver. Det kan vara klurigt i början men man lär sig allteftersom.

2005-08-11, 10:04
Svar #7

Utloggad hakan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Vad jag vet är det ingen som har fördjupat sig närmare i detta problem. De som har en åsikt i frågan har nog bara skaffat sig en uppfattning genom flitigt läsande av äldre texter, inte genom några systematiska studier.  
 
Jag kan inte direkt anföra några bevis för min tes, utan kan bara hänvisa till boken Nordisk paleografi av Lars Svensson (Studentlitteratur 1974). I skriftprov 32 ingår där ordet Kongl:, skrivet med samma typ av förkortningstecken som i gammal i bilden ovan (alltså Kong + plus en ögla uppåt och en släng neråt) och sedan avslutat med kolon (ett avslutande kolon är mycket vanligt vid förkortningar). Detta transkriberar Lars Svensson Kongl:. Och det verkar ju som en rimligare transkribering än Kong:, tycker jag.
 
Eftersom dessa förkortningstecken används av så gott som alla skrivkunniga personer på 1700-talet, bör de ha ingått i skrivmallar och läroböcker med skrivövningar som användes i skolorna på den tiden. Jag gissar att de kan ge svaret på gåtan, alltså hur det är tänkt att detta förkortningstecken ska användas och utformas i olika situationer och vad det egentligen är tänkt att ersätta.  
 
För man måste nog tänka sig att det inte är säkert att den person som använde dessa tecken på 1700-talet alltid visste svaret på den fråga som vi nu diskuterar. De visste bara att de kunde skriva ordet gammal med g följt av en släng. Ungefär som vi vet att vi kan skriva dollar med ett S överskrivet av ett lodrätt streck. Men vi vet inte vad de olika delarna i tecknet egentligen står för.
 
Som tur är - och det är väl kanske det viktigaste - brukar det aldrig vara några problem att förstå hur förkortningen ska lösas upp. Så för läsförståelsen har dessa bryderier ingen betydelse.

2005-08-11, 11:30
Svar #8

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Nja Håkan. Jag har faktiskt studerat det lite mer ingående och klurat en hel del på olika förkortningar. Givetvis är det även som du nämner att paleografisk tydning bygger på flera års erfarenhet av läsning av äldre skrift och ingen kan säga att man är fullärd.  
Det finns i övrigt en ganska bra bok som heter Svenska skriftprov 1464-1828 av Svedlund och Svenonius som nämner om förkortningstecken (s 7-12). Däremot tar de inte upp just om att gammal skulle förkortas med gl vilket påstående tyvärr slunkit med av rena farten i diverse handböcker om släktforskning.  Har även studerat Nordisk paleografi av  Lars Svensson och kan bara konstatera att denne inte tar upp svenska äldre förkortningar i någon större utsträckning (s 44-45) mer än att konstatera att svenska texter innehåller färre förkortningar än latinsk och samtida västnordisk skrift. Just ditt exempel med Kongl: är en intressant exempel där man kan spekulera om inte det som tolkas som l ihop med : tillsammans  står som ett förkortningstecken.  
 
Något annat vanligt förekommande i äldre texter är förkortningar för olika enheter, mynt och vikt. Exempelvis under 1600-talet och tidigare de tre myntslagen daler - öre (ofta förkortat ör eller som ·/. ) och
penningar. Sistnämnda förkortas vanligen lite olika beroende på vem som skriver, men en vanlig förkortning är thr som ska utläsas som thaler, men avser myntslaget penningar.

2005-08-11, 16:38
Svar #9

Utloggad bege

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4533
  • Senast inloggad: 2019-07-30, 19:23
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Håller nog med Niclas att det är g+ förkortningstecken.
Bifogar en bild här nedan där gammelgården förkortats med g+förkortningstecken+gården

2005-08-11, 18:57
Svar #10

Utloggad heikki_särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Å andra sidan kan man säga, att om ett visst tecken endast förekommer i ord som slutar på l, är det omöjligt att avgöra om tecknet består av l + förkortningstecknet eller av bara förkortningstecknet. Om exakt samma tecken också förekommer i ord som inte slutar på l, är saken klar och det är fråga om förkortningstecknet. Jfr. minimalpartestet i fonologi.

2005-08-11, 19:35
Svar #11

Utloggad bege

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4533
  • Senast inloggad: 2019-07-30, 19:23
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Eftersom Heikki anför tveksamheter kommer här en bild där ordet slutar på r. Observera också punkten (.) efter förkortningstecknet på bägge bilderna.
Ordet = byn Öfvermordjerf där Öfver är förkortat.

2005-08-11, 19:55
Svar #12

Utloggad heikki_särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
Ingen tvekan här: det är otvivelaktigt ett förkortningstecken vi har här. Ville bara säga något  
som jag hoppades skulle ha varit allmängiltigt utan att ta ställning till exemplen ovan. Undrar dock om själva positioneringen av tecknet har något att göra med möjliga tolkningar. Det här är ingen hundraprocentsregel, men ju lägre tecknet ligger i förhållande till baslinjen, desto större är möjligheten att det hela bäst kan tolkas som ett förkortningstecken. Jämför här bild 2 och bild 3, där positioneringarna är olika.

2005-08-11, 20:05
Svar #13

Eva Leksell

I följande diskussioner i Anbytarforum hittar man många tydliga exempel på bruk av förkortningstecken i ord som slutar på 'gård' eller 'gården':
 
Landskap: Småland: Socknar: Reftele - inlägg 8 dec 2003 (Klockargården, Sörgården, Hulegården, Östergård, Västergård)
Landskap: Östergötland: Socknar: Ödeshög: Äldre inlägg (arkiv) till 2004-05-23 (Råby Vestergård)
 
Och här är ordet piga förkortat på samma sätt:
Läshjälp: Hälsingland: Anders född 1754 Svedja; Hanebo

2005-08-11, 20:16
Svar #14

Eva Leksell

Tyvärr kan jag inte lägga in bilderna här, men det kanske någon annan kan göra? Åtminstone några av dem.

2005-08-11, 20:33
Svar #15

Utloggad hakan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Jag tycker att Bengt-Göran Nilssons bild visar precis samma sak som Daniel Berglunds bild som inledde diskussionen, nämligen att förkortningstecknet enbart är slängen under raden.
 
Förkortningstecknet i Öf.mordjerf går ungefär från baslinjen och neråt precis som i det kortade ordet den (d.) i första bilden.
 
Men den första faddern nämns som gamle Falcken(?) i Swartbyn med sin dotter, och där finns det mellan bokstaven g och förkortningstecknet en tydlig uppåtgående ögla, som väl rimligen måste tolkas som bokstaven l. Alltså samma sätt att skriva som i första bilden.
 
Och någon tillfällighet är detta tydligen inte, för ortnamnet Övermorjärv förekommer förkortat också bland faddrarna, och även där saknas den uppåtgående öglan. Förkortningstecknet viker omedelbart ner under raden efter bokstaven f.
 
Gammelgården i Bengt-Görans första bild visar samma sak. En mycket tydlig ögla som går ovanför rader mellan bokstaven g och förkortningstecknet. Precis samma ögla finns i ordet Kongl. i Lars Svenssons bok som jag tidigare nämnde.  
 
Så här långt tycker jag alltså att de visade bilderna tydligt styrker min uppfattning.

2005-08-11, 20:35
Svar #16

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Ännu ett exempel på att det rör sig om ett förkortningstecken och inte ett l. Swartagården Öhr [by] är det som omtalas i nedannämnda födelsenotis:

2005-08-11, 20:42
Svar #17

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5015
  • Senast inloggad: 2019-07-31, 11:08
    • Visa profil
Jämför min bild med Bengt-Görans bild och texten gamle Falcken? i Swartbyn. Detta styrker (tvärtemot vad Håkan skriver) att det är ett förkortningstecken vi har att göra med.

2005-08-11, 21:30
Svar #18

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11733
  • Senast inloggad: 2019-09-18, 19:31
    • Visa profil
I min fråga under Läshjälp, Ångermanland, Ett ruskigt mord, har man förkortat vittnet med vt och en knorr under. Detta vittnesprotokoll är från 1874. Var det ett vanligt förkortningstecken för just den perioden och kanske bara för vissa ord, eller?
Ann-Mari Bäckman

2005-08-11, 21:44
Svar #19

Utloggad guldfisk

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1041
  • Senast inloggad: 2019-08-08, 12:58
    • Visa profil
    • www.amaze-a-vole.com
Tack för alla svaren hittils - så har man lärt sig något nytt i dag också 
 
Jag klipper in bilderna som Eva nämnde, samt en från Pjätteryd som låg och skräpade på disken:
 











 
Noterar att förkortningstecknet efter den i Niclas exempel från Ör har ytterligare en form...

2005-08-11, 22:00
Svar #20

Utloggad bege

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4533
  • Senast inloggad: 2019-07-30, 19:23
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Förkortningstecknet för gården styrker ju att det verkligen är ett sådant, här finns ju inget l.
och förkortningen ser ju likadan ut som den i gammal eller gammel.

2005-08-12, 00:32
Svar #21

Utloggad hakan

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Intressanta exempel. En iakttagelse är förkortningen av klockan i den andra bilden. Jag vill inte gärna tro att den består av ett k + förkortningstecken, eftersom en sådan förkortning inte följer praxisen att förkorta innan en vokal (man brukar ta med alla konsonanter fram till en vokal när man förkortar ett ord genom att kapa det på lämpligt ställe, typ kl = klockan, tel = telefon, kungl = kunglig, fr = från, t = till, etc). En förkortning k. för klockan känns mycket ovan, däremot förekommer i äldre tid förkortningen k. för kära (och där följs alltså regeln).
 
När det gäller ordet gård får man nog inte bortse från att det dialektala uttalet i stora delar av Sverige i äldre tider var gål, eftersom -rd- regelmässigt övergick till så kallat tjockt l. Östergård blev alltså Östergål, Tord blev Tol, Ingegerd blev Ingäl, etc. Så just ordet gård är knappast något övertygande bevis i detta sammanhang.
 
Däremot noterar jag med viss förtjusning skrivningen av ordet pigan i exemplet längst ner, där öglan uppåt saknas, utan förkortningstecknet går från baslinjen och neråt. Här skiljer sig alltså skrivsättet från gammal och gård. Men hur stora växlar man ska dra av detta är väl oklart, eftersom det är en annan skrivare.
 
Förkortningen av ordet gammal i dödboken (sid. 326) kan svårligen läsas på annat sätt än gl, fast utan förkortningstecken. Så att förkorta gammal på det viset var synbarligen möjligt på 1700-talet.
 
Förkortningen av ordet den i exemplet från Ör skiljer sig från det tidigare, därför att det består av bokstaven d + ett förkortningstecken + bokstaven n upphöjd och understruken. Skrivningen är ett bra exempel på att förkortningar i äldre tider uppenbarligen inte alltid syftade till att spara skrivkraft och utrymme, eftersom det ju hade varit enklare att skriva den på vanligt vis. Varför man förkortade på detta vis vet jag inte. Men jag tvivlar på att man kunde använda en sådan förkortning i en löpande text; kanske hade det blivit en konvention att ibland skriva ordet så i anslutning till datum.
 
Detta är några iakttagelser utifrån bilderna ovan. Men jag vill återkomma till vad jag skrev förut, att detta kan vara en diskussion om påvens skägg. Vi vet ju inte med säkerhet om de som på 1700-talet skrivit texterna vi nu diskuterar själva skulle kunna svara på vår fråga: Om förkortningen som de använde skulle upplösas g + förkortningstecken eller gl + förkortningstecken. För dem räckte det att veta att krumleuren som de skrev betydde gammal. Om de inte själva hade detta klart för sig, behöver deras sätt att använda denna typ av förkortningar inte bottna i någon konsekvens eller eftertanke, utan bara avspegla ett reflexmässigt skrivande utifrån vad de hade lärt sig och sett andra använda. Och om så är fallet blir ju vår frågeställning ganska meningslös.  
 
Så vi kanske inte ska lägga ner alltför stor tankemöda på detta

2005-08-12, 08:44
Svar #22

Utloggad bege

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4533
  • Senast inloggad: 2019-07-30, 19:23
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Här kommer ytterligare en förkortning, nu av titeln Herr

Här med H+ förkortningstecken

Och här med H+förkortningstecken+ett understruket upphöjt r

 
 
Och här finns nog ingen förklaring som gör att man kan hitta ett l i ordet herr?

2005-08-12, 18:28
Svar #23

Janne S

Det verkar som det har gått prestige i saken, håller nog en slant på Rosenbalcks resonemang.

2005-08-13, 12:04
Svar #24

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6669
  • Senast inloggad: 2019-09-10, 11:34
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Vilken rolig och intressant diskussion!
 
Rolig och intressant, dels eftersom jag alltid undrat hur det ska uttolkas l eller inte l i förkortningen, dels eftersom två av de texttydare som jag uppfattar som mycket duktiga är med, Håkan och Niklas, samt flera andra intresserade!
 
Jag läser/läste ju rätt så bra, och blev ofta anlitad på Uppsala Landsarkiv för att försöka tyda texter, när jag satt mycket där. Jag har ju också kurser i släktforskning och handstilsläsning. Då känns det alltid bättre att kunna säga mer säkert hur något ska utläsas. Även om man i andra sammanhang som lärare fått lära sig att sanningar upphör och ändras, eller omtvistas, samt att det kan finnas elever som överträffar än själv isåväl stort som smått, (inte minst datakunskap).
 
Men i denna fråga om förkortningen med eller utan l har jag först uppfattat det som att l skulle vara med. Sedan tänkt att det nog var tokigt. För att sedan svänga tillbaka till att det nog ska vara ett l med iallafall, som ett sorts stiliserat sätt att skriva i de ord där l ingår, men bara ett förkortningstecken när så inte är fallet!
 
Man kan se tolkningar här och på andra ställen med varierande uttolkning, liksom i mina egna forskningsresultat.
 
Det känns inte riktigt bra. Det är ändå skönt att se att Håkan med flera inser och ger uttryck för att det inte är så avgörande eftersom de ord som förkortas ändå framgår klart och tydligt!
 
När det gäller förkortningar av den, så vill jag bara påminna om att det längre tillbaks ofta användes en annan typ av förkortning som utskrivs dz. Även andra ord förkortades då med detta z. Ibland utskrivet som z, ibland bara med kolontecknet istället. Ibland både och! Rätt eller fel?
 
Alternativa stavningar på den som förkortades var ju dhen (then) som ibland skrevs dh (th), men ibland bara d: (t: ). Ju mer upprepning det är i texten desto mer slarvigt och stiliserat skrivet, så att det kan vara svårt eller omöjligt att avgöra vad som är den rätta uttolkningen, (iallafall för mig).
 
Det känns inte perfekt, att inte ha något fast grepp om hur det ska vara, men det är skönt att få svinga denna lilla otydlighet i fråga med andra brottare! Även om den g(l): oss ur händerna! d: 13 aug: a:o 005
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2012-02-28, 23:15
Svar #25

Utloggad lisken

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3364
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 16:16
    • Visa profil
Exempel på g + förkortningstecken = g.
Se g(am)la Lumpor.
Bouppteckning 1820 från Valla häradsrätt

 
(Meddelandet ändrat av lisken 2012-02-28 23:16)

2012-09-19, 23:31
Svar #26

Utloggad studenten

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 12
  • Senast inloggad: 2017-04-07, 11:16
    • Visa profil
Jag har stött på en sida med en hel massa förkortningstecken....det tycks stå f med ett förkortningstecken efter en hel massa namn, allihop pigor och drängar...vad kan f-et stå för?

2012-09-20, 06:07
Svar #27

Utloggad camillae

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3137
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
f[lyttat]?
 
 
I vanlig ordning är en fråga enklare att besvara om bilden sätts in i ett sammanhang. Så varifrån är bilden hämtad?

2012-09-20, 08:56
Svar #28

Utloggad heikki_särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2200
  • Senast inloggad: 2019-09-02, 15:00
    • Visa profil
För klarhets skull måste jag säga, att jag instämmer med synen att det är här fråga om g + förkortningstecken, inte om gl. Se på bild 1. Symbolerna i fråga skiljer sig från gl i att, för att kalla en spade en spade, förkortningstecknet är inte på samma rad som bokstaven g, utan lite förnedrat om ordleken tillåts. I nästsista bilden (Irene Johansson) är detta uppenbart.

2012-09-20, 13:21
Svar #29

Utloggad lisken

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3364
  • Senast inloggad: 2019-09-15, 16:16
    • Visa profil
Jag läste igenom Håkan Skogsjös inlägg igen och tycker de är alldeles utmärkt klargörande (Henrik Anderö i sin Läsebok för släktforskare transkriberar l + förkortningstecken f ö).
 
Hälsningar
Irene

2019-09-10, 16:37
Svar #30

Utloggad barnbarnsbarnet

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 37
  • Senast inloggad: 2019-09-18, 18:12
    • Visa profil
Ett par fynd från Norum som motsäger L-teorin.

Glasmäst. Johanes Andersson

Födelsebok: Norum (O) C:4 (1798-1845) s 31 (AID: v1248.b20.s31, NAD: SE/GLA/13405)

Pig. Kierstin Olofsdoter

Födelsebok: Norum (O) C:4 (1798-1845) s 64 (AID: v1248.b37.s65, NAD: SE/GLA/13405)

/Peter


 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna