Äldre inlägg (arkiv) till 2003-05-31

[Ann Little]

Hej!
 
I DN (webtidnigen) så läste jag idag i en artikel angående polisskotten i Göteborg under EU toppmötet där år 2001 att; det har nått 'vägs ände' i det svenska rättsväsendet.  
En tydlig försvenskning av det engelska uttrycket  
' end of the road'. Jag undrar hur många andra engelska/ amerikanska utryck/ord smugit sig in i det svenska språket under de 35 år (1968-2003) jag varit bosatt i England?
 
Mvh
Ann Little

[Lars Göran Larsson]

Ojojoj !
Det är nog ganska så många - åtminstone om man bara ser till ord. Och i talspråk/slang
messa = skicka ett meddelande via sms eller datorn
skicka ett mess
signa = underteckna
relaxa = ta det lugnt
För att bara ta några exempel

[Ann Little]

Hej Lars-Göran!
 
Relaxa tror jag användes under 60-talet om jag minns rätt liksom 'fajta', men'messa'låter rätt lustigt i mina öron, då det ligger väldigt nära ordet'mess', som bl.a. betyder oreda och smuts.
 
 
Mvh
Ann

[Jenny Söderström]

Messa och skicka ett mess låter lustigt i mina öron också. Har aldrig någonsin hört någon säga så. Var i landet förekommer detta? Är själv bosatt i Stockholm och 29 år gammal. Jag säger att jag SMS:ar när jag skickar ett SMS och mejlar när jag skickar e-post.

[Magnus Påhlsson]

Vägverket är för roligt ibland. I Ilstorp så finns det en 1 km lång väg, med några gårdar, som slutar vid den sista gården lång ute bland fälten. Detta har kallats Världens ände i folkmun under mycket lång tid. Nu när Vägverket skall skylta upp överallt så har man beslutat att det skall stavas just Vägs ände!
 

 
Samma sak är det med bäcken som flyter förbi. Den kallas Klingevalsån men har döpts av vägverk och kommunen till Klingavälsån. Fast detta namn är tydligen en äldre variant av åns namn så det kan väl motiveras. I dess förlängning så får man nog döpa om Malmö till Ellenbogen (Stavning osäkert) som det tydligen hette en gång i tiden.
 
MVH
Magnus

[Jan Ek (Janek)]

Hej Ann och Lars-Göran,
 
Språkfrågor är alltid intressanta. Själv har jag bott i Norge i 17 år, och har väl mist en del av språkkänslan för svenska, mycket beroende på att norska och svenska ligger så nära varandra. Men nu ska jag ge mig ut på djupt vatten. Kanske kan jag då locka någon riktig kapacitet ut på banan.
 
Jag är inte så säker på att vägs ände nödvändigtvis måste vara ett inlån från engelska. Engelskan är väl ett av de språk som lånat in mest ord av alla, därför så otroligt rikt på synonymer. I norskan finns samma uttryck til veis ende, och det låter mycket gammalt i mina öron. I svenskan kan det givetvis vara nyare?
 
Jan

[Ann Little]

Hej igen!
 
Jag tycker att til veis ende låter mycket bättre
än  vägs ände, mer språkligt korrekt och naturligt i det norska språket än ordet 'ände' i svenskan. Vi säger väl som regel 'slut/slutet'?
Det skulle vara intressant att få veta hur länge norrmännen använt detta uttryck, Jan!
 
Magnus, jag förmodar att Vägverket ansåg 'vägs ända' var en mer korrekt beskrivning än 'världens ände'. Här i Cornwall så har vi Lands End ( den sydligaste punkten i Storbrittanien)som verkligen betyder just det. Vill man komma vidare, så får man hoppa i Atlanten.  
 
Mvh
Ann

[Bo Berndtsson]

Land's End är väl Storbritanniens västligaste udde. Både Gwennap Head och Lizard Point ligger en bit längre söderut.

[Peter Funke]

Men Ann, rätta mig om jag har fel, en eventuell översättning från engelska till svenska av vägs ände är väl inte något lån i samma bemärkelse som de anglicismer som det ges exempel på här ovan? Både väg och ände är ju vedertagna svenska ord, och begreppet har säkerligen funnits länge även i vårt land, även om det nu blivit lite av modeuttryck bland riksdagsmän och andra felnavigerare. När Du bodde här kanske vi oftare sa att något hamnat i en återvändsgränd (vilket f.ö. benämns cul-de sac i engelsktalande länder ibland, ursäkta franskan...)?

[Ann Little]

Hej alla!
 
Javisst är det riktigt Bo, att Lands End är den västerligaste udden! Jag ber om ursäkt, men jag får aldrig sitta i ro vid datorn, som är placerad i köket (tills jag kan få mitt 'kontor') och jag blir avbruten ständigt och jämt. Så ibland (kanske oftare än jag tror) blir det litet galet.
 
Jag håller med dig Peter om att vägs ände inte är låneord, men jag tror nog att uttrycket som sådant i den bemärkelse det använts i DN (som jag nämner ovan) är ett direkt lån från engelskan.
 
Nu har jag blivit avbruten en fem-sex gånger sedan jag började skriva detta inlägg. Jag hoppas att det att det går att förstå!
 
Mvh
Ann

[Erik Holmlund]

Det finns ett klassiskt citat av filosofen och litteraturhistorikern Georg Luk?cs som lyder:
 
Vi står vid vägs ände, men resan har bara börjat
-ur Die Theorie des Romans (utgiven 1916).
 
Det är möjligt att detta citat är upphov till uttrycket vid vägs ände. Men det är också möjligt att uttrycket vid vägs ände funnits ännu tidigare i svenskan och att översättaren av Luk?cs verk använde sig av det uttrycket när han översatte hela meningen. Jag har dock ingen uppgift om när översättningen gjordes.
 
För övrigt var Georg en ungrare som skrev på tyska.

[Ann Little]

Hej Erik!
 
Ett intressant inlägg som visar att vägs ände säkert används länge men nog på ett något annorlunda sätt.  
 
Beträffande att översätta ett annat språk, så är det mycket svårare än vad många tror. Man måste ha en riktig känsla för det språk som man översätter till såväl det som man översätter från.  
Jag beundrar duktiga översättare som måste ha djupa kunskaper i språken de översätter till/från och som kan skriva så att översättningen så mycket som möjligtvis kan liknar orginalet!  
 
Mvh
Ann

[Erik Holmlund]

Hej Ann,
 
Jag tror nog Luk?cs använde uttrycket 'vid vägs ände' symboliskt, på samma sätt som uttrycket ofta används idag. Att uttrycket 'vid vägs ände' skulle vara ett tydligt lån från engelskan håller jag inte med om. Snarlika uttryck kan uppstå parallellt i olika språk.  
 
Sen har ju svenskan, norskan, tyskan och engelskan alla sitt ursprung i forngermanskan. T.ex. Ände (svenska), End (engelska) och Ende (tyska). Samma ord i olika tappning, men inte p.g.a. av språken lånat från varandra utan p.g.a. att ord lever kvar från Väldigt lång tid tillbaka, långt innan nationer växte fram.
 
Noteras bör också att alla vägar inte har en ände. Det finns ju t.ex. ringvägar . 'Ring' är för övrigt också ett exempel på ord som är identiska på svenska, engelska och tyska. Lån? Knappast.
 
mvh
Erik, amatör inom lingvistik

[Ann Little]

Hej igen Erik!
 
Ja,det är ju absolut riktigt att många av våra ord har sitt ursprung i forngermanskan likt norskan/danskan/tyskan och engelskan. Så visst kan jag tänka mig att vägs ände inte är något nytt så att säga. Men jag tror inte att det skulle ha använts i artikeln (kan ha fel,inget  ovanligt) i DN om inte det engelska uttrycket, möjligtvis via amerikanska filmer och tv program  
gjorts välkänt i Sverige! Annars hade vi säkert hamnat i den återvändsgränd som Peter nämner ovan.  
 
Soliga hälsningar från Cornwall
Ann

[Berith Svantesson]

Hej alla! Intressant diskussion!
 
Just uttrycket 'vägs ände' tror jag används olika mycket i olika delar av Sverige. Från början betydde det säkert slutet på vägen, men idag uttrycker det nog mer att man kommit till en punkt där man inte kommer vidare. T.ex. i en diskussion!
 
Den här sidan är ett mycket bra exempel på vad som händer när ett språk ska översättas till ett annat med hjälp av översättningsprogram! Skratta eller gråt!
 
http://www.paris-tours-guides.com/index_swedish.htm
 
Jenny! 'Mess' kommer ju av att man skickar messages - alltså meddelanden med t.ex. MSN. Jag är äldre än du och bor inte i Stockholm men säger 'mess' och att jag 'messar' ofta... :-)
 
/Berith

[Ann Little]

Hej Berit!
 
Nu får du ursäkta, men du gav mig ett riktigt gott skratt! Du skriver att du messar ofta och det låter så kul för mig, precis som om du smutsar ner dig ofta. Ta inte illa upp, men jag är ju 'omgiven' dagligen av det engelska språket, så min första reaktion bleom sagt att skratta!
 
Jag återkommer då jag tagit mig en titt (också något rätt roligt på engelska) på webplatsen du föreslår! Hoppas att jag får skratta!
 
 
Mvh
Ann

[Joel Vogler]

Det numera vanliga uttrycket 'messa' med betydelsen 'sända SMS-meddelande' tror jag inte har uppstått ur det engelska 'message' utan direkt ur 'SMSa' uttalat 'essemessa'. Våra rationella ungdomar har sedan helt enkelt förkortat det till 'messa'. En helsvensk konstruktion alltså.
 
Att sedan SMS råkar vara en förkortning av ett engelskt uttryck vari ordet 'message' ingår är en annan historia...

[Ann Little]

Hej igen!
 
Ja du Berith, jag tror att det var det värsta exemplet jag någonsin sett, men kul var det! Någon har givetvis fått tag i ett engelskt?-svenskt lexikon och plockat ord därifrån utan en tanke på nutid, dåtid, böjningar av ord o.s.v.

[Berith Svantesson]

Då tycker jag att vi slår fast att 'messa' är ett svenskt ord!  
 
Ann, det skrattet bjuder jag på! Det finns säkert massor med ord på ett språk som blir roliga uttryck på ett annat. Skulle kunna ge några exempel här men då skulle vi hamna på sandlådenivå...
 
Visst är det härligt hur företaget presenterar sej från länken ovan:
 
Vi erbjudande över 100 flerspråkig leda och värdinna och en helhet ställa i rad av avtalat i förvägen, vänlig dörr- till- dörr göra en rundresa av Paris, den Paris områden, och jämn dag trippen in i vila av Frankrike och Europa (London, Bruges, den Franske Riviera, Loire Dal slottet). Vi kanna göra all din hotell, transportera och annan reservationerna för du, fördriva tiden du er i ro och mak här hem.
 
Ja, den här er den Internet! Och vi ämna å använda den här underbar ny medelstor till ger vår klienten försiktigheten, hastig och artig tjänst. Vi realiserbar så pass fart är om yttersta betydelse och din tid är dyrbar.
 
Vi också veta så pass ordna en tripp på avstånd behöver något talande, något diskussionen, särskilt om du er resande för den förste gång, med barnen, ensam, eller på en åtsittande schema Den där er varför vi er klar till svar all din spörsmålen till hjälp du sätta upp din tripp. Vi har en stor Engelsk- talande stav, och de/vi/du/ni är alltid på plikt till förlopp din ordningarna och svar till din email raskt. Du vill alltid finna en tålig, vänlig person på Paris International till diskutera din resa planerna, ingen materia hur enkel eller komplex de Maj bli.
 
Vi er alltid öppen till förslag och råd till förbättra vår tomt och vår tjänst.
 
Utom nu ta en blick for alla stor göra en rundresa vi har på erbjudande. Minas, om du har din resa dadeln, du kanna göra reservringen rätt nu!

[Jenny Söderström]

Är det verkligen bara jag som aldrig har hört uttrycket messa förut?? Och ni menar alltså att det används i Stockholm också? Ska snarast fråga alla jag känner om de har hört det. Själv tycker jag nog ändå att jag orkar säga SMS:a, om det är det jag gör, och använder jag dator så mejlar jag.

[Michaël Lehman (Philippos)]

När man ?messar? (en ohygglig anglicism, som jag själv undviker att använda), skickar man inte enbart meddelanden via SMS, det kan ju också gälla andra kommunikationsmedel.

[Maud Svensson]

Messa användes långt innan SMS kom. För min del blev ordet bekant när mitt jobb datoriserades på 80-talet och det blev möjligt att skicka mess (messages) till kollegerna.

[Gertrud Pettersson]

Ville bara tala om för er att uttrycket messa används även i Arjeplog - mestadels av ungdomar visserligen, men det är definitivt inte ett storstadsfenomen utan snarare ett tecken på hur den yngre generationen förenklar akronymer eller andra krångliga ord. Ibland kan man ha synpunkter på hur de synbarligen misshandlar språket, men det är ju faktiskt så ett språk hålls levande och utvecklas.  
I det sammanhanget vill jag dock nämna en direktöversättning som  ger mig gåshud efter att ha bott i ett engelskspråkigt land i 18 år -
 'ha en bra dag' för engelskans 'have a nice day'. I mina öron borde det översättas 'ha en trevlig dag' - men kanske är översättningen 'bra' mer i stil med mycket annat i Landet Lagom som Gardell benämnde Sverige...

[Erik Holmlund]

Messa är ett ord som används av de flesta av mina kompisar (25-35årsåldern), såväl tjejer och killar runt om i riket. Vi använder även ordet på jobbet. Jag har dock aldrig hört mina föräldrar använda ordet. Å andra sidan så messar dom inte heller.
 
Att messa motsvarar att skicka ett meddelande. Otroligt bra språkuppfinning av dagens ungdom då man har ersatt sju stavelser med ynka två. Det är språklig uppfinningsrikedom när den är som bäst.  
 
Att messa omfattar absolut inte bara SMS-meddelanden utan även meddelanden via dator. Det bör dock inte blandas ihop med att maila, det är något annat. Ett mess är vanligtvis begränsat till 2-3 raders kort text. Antingen via mobiltelefon eller via dator m.h.a. så kallade kompisprogram som ICQ eller MSN. Jag förstår om inte alla här är bekanta med dessa program här, men bägge programmen har tiotals miljoner  användare, så de har en betydande spridning bland den unga befolkningen . Ett mess kan också vara ett meddelande som skickas på en chat-kanal på internet.  
 
Man uppfinner de ord man behöver och språket är i ständig utveckling. Ett mess och att messa är redan etablerade för gott. Behöver man inte orden så behöver man inte heller använda det.

[Ann Little]

Hej!
 
Just nu har de en diskussion på gång här på vår lokala radio, Radio Cornwall och gissa vad det talas om? Jo, den amerikanska engelskans inflytande på engelsk-engelskan. Det är många som inte gillar detta men också en del som tycker att det bara gör språket rikare.  
Uttrycket  have a nice day  som Gertrud nämner ovan är ett amerikanskt uttryck som många i England ogillar, men det förhindrar dess spridning.
 
Om hundra år så talar vi väl alla amerikanska!

[Bibi Gustafson]

Mycket trevlig och intressant diskussion. Nyordskapandet i form av försvenskning av utriskiska har vi ju alltid haft (ta så vanliga saker som tejp, radio, schampoo osv). Det berikar ju språket som nämnts flera gånger ovan. Det som stör mig mest är när man som svensk använder fel preposition - det finns flera tillfällen då engelskan använder en annan preposition än svenskan men den engelska glider in i svenskan genom översättning. Kommer så klart inte på något exempel i skrivande stund...
 
Apropå have a nice day: i Norge säger man väl Ha de som vi säger hej då - är det en förkortning av ha det bra?
 
Mvh
Bibi

[Åke Forsmark]

Som jag minns det så har uttrycket Vägs ände använts så långt mitt minne sträcker sej. Det är ett sånt där uttryck som ploppar ur en när man minst anar det ungefär som ohemula krav , svinhugg går igen eller vet hut, vet sjufalt hut som man inte vet varifrån de kommer men verkar vara inplanterade i bakhuvudet. Har vägs ände kommit in via engelskan så har det i vart fall skett före sextitalet, vilket är ungefär så långt som jag minns språkligt.

[Erik Holmlund]

Åke> Jag håller med dig. Vägs ände känns som ett gammalt hederligt svenskt uttryck. Teorin om att amerikanska filmer har gjort uttrycket vägs ände mer populärt på senare tid känns befängt och långsökt. Det känns också som ett uttryck som är vanligare bland äldre personer än bland yngre. Och de äldre personer som jag känner är inte speciellt bra på engelska så teorin glappar på fler ställe än ett.
 
Gör man en sökning på vägs ände i Google eller Altavista så får man tusentals träffar från alla möjliga nya och gamla sammanhang.

[Ann Little]

Hej Åke!
 
Uttrycken du nämner; 'ohemula krav, 'svinhugg går igen' och 'vet hut, vet sjufalt hut', har jag aldrig hört tidigare! Jag gillar speciellt det sistnämnda. Det skulle vara roligt att kunna få använda någongång, men ingen skulle förstå mig här.
 
Mvh
Ann

[Bo Berndtsson]

Mitt lexikon föreslår som översättning av svinhugg går igen:
tit for tat eller the biter bit  
och för vet hut:
none of your insolence.
De ohemula kraven och sjufaldigt hut finns inte upptaget där.