ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Epidemier  (läst 2836 gånger)

2001-06-10, 12:45
läst 2836 gånger

Fredrik Jokijärvi

Har någon en aning om när och vilka sorters epedimier som har härjat i Sverige. Jag har ett par anfäder som strök med samma år av gulsot.

2001-06-10, 17:03
Svar #1

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1686
  • Senast inloggad: 2019-08-03, 08:54
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Fredrik!
Vilket år gäller det?

2001-06-10, 19:26
Svar #2

Fredrik Jokijärvi

Det var 1785 och det var Rödsot och inte gulsot som jag tidigare skrev.

2001-06-10, 19:56
Svar #3

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Hej Fredrik!
 
Rödsot avser vanligen sjukdomen dysenteri (orsakas av en bakterie), men kan också i vissa delar av landet avse mässling. Våldsamma dysenteriepidemier rasade i Sverige under senare delen av 1700-talet, särskilt 1773-1784, med årliga dödssiffror på 15.000 människor. Även under 1808-1809 års krig och några år därefter avled 50.000 människor i sjukdomen (lantvärnssjukan) och 1851-1860 avled 26.000 svenskar av dysenteri.  
 
Se Gunnar Lagerkrantz: Svenska sjukdomsnamn i gångna tider (3:e upplagan, 1988), s 53 o B32.

2001-06-11, 05:50
Svar #4

Utloggad Rolf Liljhammar

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 466
  • Senast inloggad: 2010-12-03, 04:58
    • Visa profil
Hej Fredrik.
 
På biblioteket finns säkert Från pest till polio av Matts Bergmark. Han behandlar de olika epidemier som drabbat främst Europa och Sverige  i gångna tider och de följder de hade med sig.
Intressant läsning.
 
Mvh
Rolf L

2001-06-11, 09:48
Svar #5

Fredrik Jokijärvi

Tack för tipset Rolf!
 
Anledningen till att jag funderar om detta med epidemier är att jag vill försöka förstå hur livet kunde te sig i olika tidpunkter i Sverige. Till exempel då mina anfäder strök med så var det ju tillfälligt fred i Sverige, men annars så fick svenskarna i princip leva med krig hela tiden. Så jag vill ha en lite större helhetssyn.
Men man kan kanske inte stapla upp epidemierna som T.ex.
 
1773-1784 Dysenteri         15 000 döda/år
1808-1809 Lantvärnssjuka    50 000 döda
1851-1860 Dysenteri         26 000 döda
 
Så att man lätt kan överblicka vad som hände i en viss tidsera. Jag ska låna boken som du rekomenderade Rolf och se om det går att göra en sådan.
 
Tack igen för alla tips.
 
Fredrik

2001-06-15, 14:06
Svar #6

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Fredrik!
 
Tabellverket (sedermera Statistiska Centralbyrån) samlade fr.o.m. 1700-talets mitt in befolkningsstatistik från alla socknar i Sverige, bl.a. över dödsorsaker. Det finns en serie böcker utgivna av Statistiska Centralbyrån på 1950- och 60-talet som heter Historisk statistik för Sverige där delar av detta omfattande material finns sammanfattat. Även annan historisk statistik rörande t.ex. handel, sjöfart, bergshantering, brännvinstillverkning, socialvård, ut- och invandring m.m. finns med i denna publikationsserie.  
 
I Historisk statistik för Sverige, del 1. Befolkningen (2:a upplagan 1969), finner du tabeller över dödlighet, spädbarnsdödlighet och medellivslängd fr.om. 1751. I Historisk statistik för Sverige. Statistiska översiktstabeller (Stockholm 1960), finner du tabeller över dödsorsaker fr.o.m. 1851 (självmord fr.o.m. 1781).
 
Att sammanställa en lista över vilka årtal som olika epidemier drabbat Sverige eller delar av landet i historisk tid är en svår uppgift. Inte minst beroende på att kunskapen om mikroorganismerna (bakterier, virus) saknades och kunskapen/möjligheten att ställa korrekt diagnos var begränsad.  
 
Frånsett kända utbrott av sjukdomar som pest och kolera, så förekom i befolkningen mer eller mindre endemiskt många infektionssjukdomar, t ex TBC (lungsot), difteri eller mässling, som då ofta ledde till döden, men som vi idag lyckats begränsa och i vissa fall t.o.m. utrota (smittkoppor) tack vare bl.a.  vaccinationsprogram och andra åtgärder. Smittsamhet och dödlighet har varierat vid olika sjukdomsutbrott och olika tider, och utbrotten kunde vara mer eller mindre lokala eller få regional eller nationell spridning, varför epidemierna därför satt mer eller mindre tydliga spår i dödlighetsstatistiken.
 
Nyare litteratur inom ämnesområdet, förutom Matts Bergmarks Från pest till kolera (1957), är:  
Birgitta Evengård: Epidemiernas historia och framtid (1992).
Christer Nilsson: Folkets farsoter och kungarnas krämpor (2000).    
Bengt Tallerud: Farsoter genom tiderna (1991).  
Nils Thyresson: Från fransoser till AIDS: kapitel ur de veneriska sjukdomarnas historia i Sverige (1991) (se recension av Hans Gillingstam i Personhistorisk tidskrift 1994, s. 77-78).
 
M v h
Torsten Berglund

2001-06-15, 15:42
Svar #7

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Till mitt ovanstående inlägg kan tilläggas att Demografiska Databasen i Umeå digitaliserat och på Internet (www.ddb.umu.se) lagt ut Tabellverkets befolkningsstatistik för samtliga svenska församlingar 1749-1859. Här ingår också formulären om dödsorsaker. För närvarande går det att söka gratis i denna databas. Se notis på RÖTTER: Anslagstavlan, den 6/6 2001.

2001-08-24, 23:57
Svar #8

Kersti Norberg

Två av mina släktingar dog 1809 av fältsjuka som en av sönerna fört med sig från Finska kriget.Är det någon som vet vad det var för sjukdom?

2001-08-25, 00:35
Svar #9

Utloggad Agneta Rung

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 94
  • Senast inloggad: 2015-07-18, 16:39
    • Visa profil
Hej Kersti!
 
Vad jag kan förstå är fältsjuka ett samlingsnamn för diverse epidemiska sjukdomar som grasserade i trupper i fält. Oftast handlade det om rödsot/dysenteri.  
 
I boken Svenska knektar av Lars Ericson läser jag att Under alla de krig som svenska arm?n utkämpade fram till år 1814, beräknar man att 80-90 procent av soldaterna som föll i fält dukade under för sjukdomar och andra umbäranden, medan bara kanske drygt var tionde man stupade för en fiendekula eller ett utdelat värjstick.
 
Mvh
Agneta Rung

2003-05-27, 22:03
Svar #10

Utloggad Barbro Ärnhage

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 543
  • Senast inloggad: 2014-07-04, 18:34
    • Visa profil
Hej,
Åldrig far och medelålders dotter avlider båda i januari 1956.
Var det någon svår sjukdom som gick då?
Själv har jag ett vagt minne av att mina föräldrar blev rädda för att det gick difteri i skolan men jag vet inte riktigt när det var.
 
Någon som vet?
MVH Barbro

2003-05-27, 22:17
Svar #11

Peter Karlsson (Peterk)

Influensaepidemin Asiaten gick visst 1957, men hur 'exakt' det nu var vet jag inte..

2003-05-27, 23:09
Svar #12

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Mer eller mindre svåra influensaepidemier förekommer varje vinter och orsakar överdödlighet bland främste äldre och kroniskt sjuka. Det finns olika typer av influensa, och influensa typ A brukar i allmänhet få störst utbredning och allvarligast förlopp. Spanska sjukan 1920, Asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968 tillhörde denna typ. Att även en medelålders dotter avlidit i epidemin 1956 gör mig något fundersam, men jag känner inte till någon annan större epidemi vid denna tid.

2003-05-28, 12:00
Svar #13

Utloggad Siv Gustafsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 27
  • Senast inloggad: 2007-09-18, 13:05
    • Visa profil
Kan det vara polio (barnförlamning)?  
Gick inte den dessa år?
Siv

2003-05-28, 18:32
Svar #14

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Nej, en polioepidemi rörde det sig knappast om. Den sista stora polioepidemin i Sverige var 1954. Sjukdomen drabbade ofta yngre (kallades tidigare barnförlamning) och var sällan dödlig.  
Håkan

2003-05-28, 18:36
Svar #15

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1686
  • Senast inloggad: 2019-08-03, 08:54
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Enligt en ganska gammalt lexikon jag har (från 1983) finns uppgiften att en av de sista epidemierna av polio i Sverige var år 1953. Då insjuknade många yngre och äldre personer i Sverige av polio.  
 
Jag undrar dock om det inte förekommit fall av polio senare än 1953 i Sverige? Under min tid på Danderyds IVA fanns en duktig narkosläkare som tog speciellt hand om poliopatienter med trachealkanyler (kanyl i luftstrupen), och jag tyckte att flera av dessa patienter kunde vara födda senare än 1953. Men om detta är jag osäker. Någon epidemi kunde det med säkerhet dock inte röras om. Polion är nu helt utrotad i Sverige och nästan större delen av Europa, mycket pga vår höga vaccinationsnivå.
 
Mvh Anita

2003-05-28, 18:39
Svar #16

Utloggad Anita Berglund Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1686
  • Senast inloggad: 2019-08-03, 08:54
    • Visa profil
    • anitaberglund.se
Ursäkta Håkan, du hann före innan jag skrivit klart! Uppgiften om årtalet är olika, men det är nog säkert samma epidemi som avses.
 
Mvh Anita

2003-05-28, 23:04
Svar #17

Utloggad Berith Hemmingberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 780
  • Senast inloggad: 2018-07-20, 12:30
    • Visa profil
Hej!
 
Hittade nedanstående utdrag på Vattenburna sjukdomar:
 
Bakteriella vattensmittor
 
Spridning av epidemisk hepatit via vatten och indirekt via livsmedel har påvisats. De livsmedel som gett upphov till den största spridningen är skaldjur, där ostron förorsakat två och musslor fyra registrerade epidemier. Ett utbrott inträffade i Sverige 1956-57 med mer än 60 fall - ostronhepatitepidemin. Smittämnet överfördes via ostron, som sumpats i närheten av ett kloakutsläpp, vilket innehöll infektiöst material från en hepatitvirusutsöndrare. Liknande epidemier har förekommit på andra håll i världen, t ex utanför Neapel. Calicivirusutbrott är nu den vanligaste sjukdomsorsaken vid ostronförtäring.
 
Hälsningar
Berith

2003-05-28, 23:26
Svar #18

Utloggad Håkan Widell

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 504
  • Senast inloggad: 2017-06-17, 22:07
    • Visa profil
Det är riktigt. Jag hörde som barn talas en hel del om denna epidemi eftersom smittan kom från en plats mycket nära mina föräldrars sommarstuga. Nära Ellös på Orusts västkust fanns en känd (?) restaurant, Ostronstugan. Ostronen togs från Sveriges största ostronbank, som låg en bit ut från stranden. 600 personer, möjligen mest stockholmare, insjuknade i gulsot (hepatit). Jag tror årtalet 1956-57 stämmer bra.
Bästa hälsningar!
Håkan

2003-08-18, 10:08
Svar #19

Bertil Thörnqvist (Bertilth)

Finns det några uppgifter om tidpunkter i historien, då många personer drabbades på kort tid av sjukdomar etc. på speciella platser?
 
Själv har jag flera anor, som avled i Västmanland strax före årsskiftet 1899 - 1900.
mvh
Bertil

2003-08-18, 20:28
Svar #20

Christina Holmér-Gunnerfält

Vad jag kan hitta är den influensa som utbryter med ca 30 års mellanrum. t.ex. ryska snuvan 1889 - 1890 och spanska sjukan 1918-1919. Man hade inte på den tiden t.ex. sulfapreparat. Ofta fick man lunginflammation i direkt anslutning till influensan som ofta också var elakartad.
Källa Hemmets Läkarbok tryckt 1949 i Helsingfors. Stämmer ju inte riktigt med din tidsangivelse men det är väl de stora epidemier jag hört talas om.

2003-08-18, 20:38
Svar #21

Bernt Bergkvist (Swetrot)

Det är inte helt ovanligt med lokala utbrott av elakartade sjukdomar i olika trakter av Sverige. Vanligen är det någon barnsjukdom eller en ovanligt elak influensa som slår till. Av vad jag läst kan det också i vissa fall handla om matförgiftning från t.ex. giftig svamp eller dåligt brännvin som måhända serverats vid ett dop eller bröllop som sedan tagit kål på många männsikor.  
 
Jag har flera olika fall under 1700- och 1800-talet i Södermanland där det under en månad eller två kan dö några procent av en sockens befolkning, utan att omkringliggande socknar drabbas.
 
Bernt Bergkvist

2003-08-19, 02:59
Svar #22

Arne Högberg

Hösten 1857 (aug-nov) dog massor av folk i rödsot (dysenteri) i många socknar i Jönköpings län samt i dess närhet. Exakt hur stort utbredningsområde farsoten hade den hösten vet jag inte, men jag skulle gärna vilja veta det.  
 
Som ett exempel på denna epidemi kan jag nämna att det i Bottnaryd år 1857 dog totalt 150 st, varav hela 136 i rödsot och detta under endast ca 2 månader (27 aug - 30 okt).
 
Som en jämförelse kan sägas att det i samma socken året innan (1856) dog 32 st och året efter (1858) dog 31 st. Ingen av dessa dog dock i rödsot.
 
Antalet födda i Bottnaryd under dessa 3 år var nästan exakt lika många som antalet döda i rödsot under 2 månader 1857. År 1856 föddes 45 st, 1857 föddes 41 st och 1858 föddes 47 st.
 
Mvh /Arne

2003-08-19, 05:40
Svar #23

Utloggad Maud Svensson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 16812
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 19:44
    • Visa profil
För den som är intresserad av befolkningsstatistik i en viss socken 1749-1859 rekommenderas Tabellverket på nätet:
http://www.ddb.umu.se/tabellverk
Ger besked om antalet invånare och födda, vigda, döda i socknen varje år, antalet offer för epidemier och olika slags olyckshändelser, märkvärdiga naturhändelser och mycket annat.
 
Mvh/Maud    
 
PS till Arne: I Ödestugu, som jag haft anledning att intressera mig för, avled år 1857 63 personer, varav 50 i rödsot under augusti-september. Av dessa 50 var 45 mellan 0 och 25 år. Samma år föddes 31 barn. Tillsammans med 35 utflyttade (inga inflyttade) gjorde rödsoten att invånarantalet minskade från 1023 till 956.

2003-08-19, 07:58
Svar #24

Utloggad Per Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
En intressant källa är Umeå Universitets Medicinhistoriska Databas. Där kan man läsa provinsialläkarnas årsrapporter. Adressen är:
http://www2.histstud.umu.se/medhist/index.html
 
Per Thorsell.

2003-08-19, 15:55
Svar #25

Arne Högberg

Över 8% av befolkningen i Bottnaryd dog av rödsot under 2 månader 1857. Det konstaterar jag efter att kikat på http://www.ddb.umu.se/tabellverk. Troligen är siffrorna ungefär detsamma för de andra socknarna i närheten. Det är den största epidemi jag stött på under 1800-talet. I en del av socknarna i F-län dog många av rödsot 1854, men den  epidemin var inte lika omfattande.
 
Är det någon som forskat om denna epidemi av rödsot 1857 eller som har sett om någon har skrivit något om den?
 
Tack Maud och Per för tipsen om databaserna! De kommer jag att få god användning av.
 
Mvh /Arne

2003-08-20, 08:30
Svar #26

Bertil Thörnqvist (Bertilth)

Tack för tipsen om databaserna. Tyvärr insmög sig ett litet fel i min fråga högst upp. Det var åren runt årsskiftet 1799 - 1801 jag menade. Fyra av sex barn i familjen avled under en tid av tre år.
mvh
Bertil

2003-08-20, 10:38
Svar #27

Utloggad Jens Sandahl

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 503
  • Senast inloggad: 2013-02-01, 18:16
    • Visa profil
På Klädesholmen dog 69 personer av kolera 1834. Det var ca 16 procent av befolkningen.

2003-08-20, 15:21
Svar #28

Rosine Nilsson (Rosine)

I Asker dödbok (Örebro län) står det sist för år 1877 Under årets tre sista månader har Scharlakansfebern i förening med Difteri gått epedemiskt, ofta med dödlig utgång eller eljest svåra följder såsom ägghvitesjuka mm. Alla skolorna hafva länger eller kortare tider af denna orsak varit stängda.  
 
I min morfars mors familj dog en dotter 12/12 och en son 29/12 1877 i scharlakansfeber.
Den 26/12 1877 föddes morfars mor Edla och fick samma namn som sin döda syster.
Morfar var uppvuxen med stor respekt för just denna sjukdom och förmanade min mamma ordentligt när jag och mina systrar fick scharlakansfeber 1962.
 
Hälsningar Rosine
 
som också stött på en rödsotsepidemi i Mjölby socken i början på 1800-talet

2003-08-21, 09:53
Svar #29

Bertil Thörnqvist (Bertilth)

Feedback ....
Jag har lyckats få reda på så mycket att av totalt 325 barn mellan 0 - 5 år i västerfärnebo socken, avled totalt 67 av dessa under året 1800 dvs ca 20%. De flesta av dessa avled av Koppor. Jag antar att det är smittkoppor. Någon som har andra ideer om vad Koppor ansågs vara?
/Bertil

2003-08-21, 10:55
Svar #30

Arne Högberg

När det endast står koppor tror jag att det i allmänhet handlade om smittkoppor (lat. Variola). Annars finns det ju flera olika sorters koppor.
 
Mvh /Arne

2003-08-23, 20:47
Svar #31

Utloggad Kaj Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 573
  • Senast inloggad: 2019-10-08, 17:11
    • Visa profil
I Ekshärad, där det år 1808 dog sammanlagt 78 personer, utbröt en rödsotsepidemit (dysenteri) år 1809. Det första dödsfallet  var den 6 augusti i Råda och sedan härjade sjukdomen reten av året med sammanlagt 299 döda. Även sommaren 1810 bört rödsotsepidemi ut och 89 dog av sjukdomen.
Kaj Larsson

2007-09-12, 17:24
Svar #32

Paula Bredehorst Carlsson

Hejsan.  
 
Influensan Asiaten som näms ovanstående.  
Finns det möjligen någon som vet hur många som avled av den sjukdomen i Sverige?
 
Mvh Paula

2009-01-12, 21:30
Svar #33

Utloggad Stefan Lundgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2018-01-12, 18:24
    • Visa profil
    • okandahandelser.blogspot.com
Återupptar denna diskussion igen, när jag gjorde en kulturhistoriskt inventering i Österunda för några år sedan så fick jag veta att det var en massgrav från kolera- eller pesttider i Österunda socken. För nåt år sedan skrev jag om det på min hemsida också och länken dit är:
 
http://okandahandelser.blogspot.com/2007/11/fanns-det-en-oknd-kyrkogrd-i-sterund a.html
 
Jag har för mig att det stod i pastorns Arvid Bladh(sockenbor i trakten hjälptes åt för att föra hans anteckningar i en bok som dom kunde sälja) att det var en präst som gav döende nattvarden på kyrkogården under en tid då det var epidemi i socknen.
 
Skulle vara intressant att veta mer om denna okända kyrkogård.
 
Stefan

2009-01-13, 12:59
Svar #34

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2018-08-01, 20:31
    • Visa profil
Hej Stefan!
 
Jag gjorde en sökning i den Medicinalhistoriska  Databasen (länk http://www2.ep.liu.se/databaser/medhist/sok/dokDB.asp) med Österunda som sökord. Fick då 31 träffar bestående av de rapporter som Provinsialläkaren i Västerås distrikt (dit bla Österunda och Torstuna hörde) årligen skickade till Medicinalstyrelsen samt även ett antal protokoll.  
 
Jag har kikat på dessa årsrapporter/protokoll till antalet 31 som består av spridda år mellan 1854-1899. Ingen större epidemi av Kolera redovisas. Nu är dock inte alla år med i databasen men så gott som). Ett år redovisas ett antal misstänkta fall av kolera men de är till antalet så få och utspridda på flera socknar i distriktet att det med stor sannoliket rör sig om något annat.  
 
Därimot redovisas det i flera av årsrapporterna vilka åtgärder som vidtagits i distriktet i händelse av en Koleraepidemi. Bla omnämns förberedda sjukstugor i distriktet. Tex anges att man uppfört sjukstugor i Tillberga, Hubbo och i Munktorp.    

År 1894
skriver den då tjänstgörande Provinsialläkaren i distriktet angående åtgärder i händelse av Kolera;  
 
De sköterskor, som vidtalats äro nästan utan undantag i saknad af utbildning för detta kall.
Från tre à fyra socknar är i likhet med föregående år omtaladt att utom synemän för kolerafarsoten äfven funnits andra synemän, som undersökt de sanitära förhållandena inom socknen.
Förhållandena vid liks jordande hafva icke tagit nämndernas verksamhet i anspråk.
 
Året är alltså 1894. Det sistnämna tolkar jag såsom att man inte tidigare haft någon stor epidemi av Kolera och att det därmed inte finns, en redan förberedd gravplats för Koleraoffer.
 
Pröva gärna att söka själv i Databasen. Jag skummade igenom årsrapporterna ganska snabbt så du kanske kan hitta en ledtråd till den efterfrågade gravplatsen. Kanske någon gravplats i några av de andra socknarna i Distriktet omnämns vilket jag kan ha missat.
 
mvh Helene
 
(Meddelandet ändrat av hjor den 14 januari, 2009)

2010-10-24, 08:15
Svar #35

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Godmorgon!
 
Jag undrar om det finns någon samlad information om de epedemier som gått över Sverige och orsakat (större) död bland befolkningen och vilka år de gått?
 
På senare tid vet jag ju det finns:
 
Pest 1710-1713, 1800-talet när? Döda?
 
Kolera 1834, 1850, 1852, 1853, 1855, 1857, 1859, 1866. Elva utbrott skall ha skett mellan 1834-1874,vilka var de andra än ovanstående? ca 37000 dog i Sv varav ca 12000 vid första epedemin, 1834?
 
Ryska snuvan 1889-1892.?
 
Spanska sjukan 1918-1919. ca 38000 döda i Sv.
 
Asiaten 1957. Skall den räknas hit?
 
Hongkonginfluensan 1968-1970.Skall den räknas hit?
 
Tanken med sammandraget är att få en liten bild utav hur man möjligen dog dessa år, utan att för den sakens skull dra för stora växlar på det.
 
Vänligen Patrick

2010-10-24, 19:16
Svar #36

Utloggad Eva Almqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 223
  • Senast inloggad: 2019-09-26, 16:51
    • Visa profil

2010-10-25, 07:23
Svar #37

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Tack Eva!
 
Där fanns mer information om än inte allt i ämnet. Flera utav datumen som jag nämnde i mitt inlägg fanns då inte med, ej heller 1710-1713, fast det beror nog snarare på när man började med statistiken i denna tabell. Kanske det inte var så utbredda epedemier under sagda år.
 
Vänligen Patrick

2010-10-25, 20:12
Svar #38

Utloggad Eva Almqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 223
  • Senast inloggad: 2019-09-26, 16:51
    • Visa profil
Jag har sett i Karlskrona 1710-13 att det är en otrolig mängd döda pga pesten. Det var förmodligen likadant överallt dessa år.

2010-10-26, 08:41
Svar #39

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Då fanns det substans bakom siffrorna ändå. Frågan då är varför inte pesten tas upp som skedde på 1800-talet i deras statistik? Fast det kanske inte skrivs ut som pest i tabellen.
 
Vänligen Patrick

2010-10-27, 02:27
Svar #40

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6686
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 00:42
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Pesten 1710-1713 brukar räknas som den sista i Sverige.  
 
Sedan är det klart att olika epidemier och influensor drabbat landet senare också förstås.
 
Bernt Tallerud, medicinsk vetenskapsjournalist, har skrivit böcker om Skräckens tid - Farsoternas kulturhistoria (Norstedts förlag), mm.
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-10-27, 06:57
Svar #41

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Hej Stefan
 
Här finns då en källa till just pesten på 1800-talet.  
 
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/pest/
 
Sverige drabbades senast av pestutbrott på 1800-talet. Längst ned på sidan.
 
Vänligen Patrick

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna